inbördes testamente

2006-07-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |ett testamente där makar gemensamt bestämt sin vilja, där den överlevande(öl) har full äganderätt efter den först avlidne. Där kan den öl. nyttja den först avlidnes kvarlåtenskap hur den behagar, ex ge bort del eller hela kvarlåtenskapen, men kan den öl skriva ett nytt testamente och ändra på den först avlidnes vilja som uttrycktes i det gemensamma testamentet).
Jenny Larse |Hej, Det är möjligt för den efterlevande maken att återkalla sitt eget förordnande i ett inbördes testamente. Detta går att göra även efter att den ena av makarna har gått bort. Det är dock inte möjligt att ändra den andre makens del av testamentet. Efterlevande make kan dock upprätta ett nytt testamente som även omfattar den avlidne makens del. För att detta nya testamente skall bli ogiltigt vid en sådan situation så krävs det att någon klandrar detta testamente och hävdar att den avlidnes vilja skall göras gällande. Att ärva med full äganderätt innebär i övrigt så som du beskriver, att testamentstagaren inte är bunden av några begränsningar vad gäller förfogandet över egendomen. Den egendom som tillskiftas testamentstagaren får han förfoga över i levande livet, men han är även fri att testamentera bort detta om han så vill. Detta skiljer sig således från fri förfoganderätt som innebär att testamentstagaren får full dispositionsrätt över egendomen så som du beskriver ovan, men med den begränsningen att han är bunden av en föreskrift i testamentet om vem som skall ha egendomen när den fria förfoganderätten upphör, dvs. vanligen genom att testamentstagaren dör. Vänligen,

Särkullbarn, testamente och tilläggsbouppteckning

2006-07-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min pappa dog 2005. Mamma gjorde bouppteckning som har registrerats hos skatteverket.Men 2006 berättar mamma att det finns ett särkullbarn, pappas, som inte fanns med i bouppteckningen. Hon berättar att pappa har ett testamente där även särkullbarnet finns med (ärva endast sin laglott), blir testamentet laglig om man gör tilläggsbouppt?Testementet gjordes av en juridik firma, eller kan särkullbarnet få 1/3 av pappas arv. Mamma sa att hos begravningsfirman sa de att testamentet kan hon riva, mamma hade ej någon uppgift om särkullbarnet senast hon hörde något var 1961,testamentet tänkte hon ej på under bouppteckningen.
Kristine Erlandsson |Hej! Bouppteckningen måste göras om pga. felaktigheten. Detta görs genom tilläggsbouppteckning, Ärvdabalken 20 kap 10 §, se http://www.lagen.nu/1958:637. Om testamentet uppfyller formkraven (se ÄB 10 kap och 13 kap) finns det ingen anledning att det inte ska vara giltigt. Jag vet inte varför begravningsfirman sa att din mor skulle riva testamentet? Om det dessutom har gjorts av en juridisk firma är chansen mycket liten att det skulle förekomma formfel. Däremot borde din mor i bouppteckningen ha uppgett att det fanns ett särkullbarn eftersom hon visste det, det blir ju rätt besvärligt att göra om allting. Det finns även en regel i ÄB 15 kap 2 § som stadgar att man kan bli utan arv om man uppsåtligen undanhåller ett testamente. Detta torde dock inte vara aktuellt eftersom din mor förmodligen inte avsiktligen undanhöll testamentet. Särkullbarnet har självklart möjlighet att klandra testamentet enligt ÄB 14 kap 5 §. För att få framgång med klandertalan måste det visas vara ogiltigt enligt ovan nämnda ÄB 13 kap.

Sambos rätt till gemensam bostad

2006-06-27 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |För drygt 1 år sedan flyttade min dåvarande sambo ut ur vår gemensamt införskaffade hyreslägenhet i Stockholm. Jag har alltså sedan dess bott ensam i lägenheten, medan min fd sambo har bott i en andra hands lägenhet. Nu planerar jag att flytta till Malmö och vill därför använda lägenheten för ett byte. Min fd sambo motsätter sig detta och nu dividerar vi om vem som har störst rätt till lägenheten. Moraliskt sett anser jag att det är jag, eftersom jag flyttade upp till Stockholm för hans skull, men vad gäller rent juridiskt?
Jenny Larse |Hej, De rättsliga aspekter som skall tas i beaktande i ditt fall finns föreskrivna i Lagen (2003: 376) om sambors gemensamma hem (sambolagen) När ett samboförhållande upphör så skall på begäran av den ena eller båda samborna bodelning ske jämlikt 8 § sambolagen. Bodelningen omfattar sambornas gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensamt bruk. Hyresrätten som det här är fråga om har vad jag förstår införskaffats för erat gemensamma begagnande. Vid bodelningen så görs en behovsprövning och den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna avräknad på sin lott, eller om värdet är ringa, som är fallet då det är fråga om en hyresrätt, utan avräkning då denna inte har något värde i sig. Fråga skulle då vara vem som bäst behöver bostaden i erat fall och därmed skall få denna på sin lott. Moraliska hänsyn, så som att du tidigare har flyttat från en annan stad tas inte med i bedömningen. Begäran om bodelning skall framställas inom ett år från att samboförhållandet upphört. Efter denna tid så har detta krav preskriberats. Det är således av stor vikt hur lång tid som har gått sedan din sambo flyttade ut ur lägenheten. Om det har gått mer än ett år så har rätten för att begära bodelning och därmed anspråk på lägenheten gått förlorad. Du kommer då att få rätt till lägenheten då din sambo har flyttat ut och inte framställt något anspråk på densamma. Om det har gått kortare tid så finns det möjlighet att begära bodelning och därmed en behovsprövning. Sambolagen finner du http://lagen.nu/2003:376 Vänligen,

Kan gåva från tredje man omvandlas till giftorättsgods

2006-06-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Fråga: Kan en enskild gåva omvandlas till giftorättgods genom bodelningsavtal ? Den enskilda gåvan utgörs av en fastighet som ena maken fått av sin far.
Carl Beyer |Om jag har förstått din fråga rätt så har den ena maken fått fastigheten i gåva av sin far med villkor att den skall vara makens enskilda egendom. Denna situation regleras i ÄktB 7:2 punkt 2 (se http://www.lagen.nu/1987:230#K7). Huvudregeln i svensk rätt vad avser giftorättsgods är att all egendom som endera maken äger är giftorättsgods i den mån den inte är enskild (jfr ÄktB 7:1 se http://www.lagen.nu/1987:230#K7). Situationen som du nämner är just en sådan som gör att egendomen blir makens enskilda. Villkor som uppställs av en tredje man om att en gåva skall förbli endera makens enskilda egendom respekteras nämligen av lagen och makarnas enda möjlighet att återinföra giftorätt i egendomen är om givaren (fadern) medger det. Visserligen hindrar inte föreskriften i ÄktB 7:2 punkt 2 att maken genom försäljning eller på annat sätt förfogar över gåvan. På så vis finns det därför möjligheter för makarna att på omvägar överföra egendom av det aktuella slaget mellan sig. Detta förutsätter dock att givaren inte också har uppställt ett överlåtelseförbud som ett villkor för gåvan då även ett sådant är bindande för mottagaren. Slutligen skall nämnas att verktyget för att förändra egendoms karaktär av giftorättsgods eller enskild egendom är genom äktenskapsförord (jfr ÄktB 7:3 se http://www.lagen.nu/1987:230#K7) och inte genom bodelning. Ett äktenskapsförord påverkar inte äganderättsförhållanden mellan makarna utan förändrar bara egendomens karaktär och påverkar således vad som skall och inte skall ingå i en framtida bodelning. Genom bodelningen förverkligas sen giftorätten i varandras egendom och detta är något som omreglerar äganderättsförhållanden. Ett bodelningsavtal fördelar alltså bara det befintliga giftorättsgodset. Vidare kan det vara värt att nämna att ett giltigt avtal om bodelning endast kan träffas om äktenskapsskillnad är omedelbart förestående (jfr 9:13 ÄktB http://www.lagen.nu/1987:230#K9). Vänligen,

Talerätt ang hävande av faderskap efter faderns död

2006-06-24 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi är fem syskon varav 3 är helsyskon och två är halvsyskon med olika mammor. Nu tvivlar vi fyra äldsta på att vår lillasyster verkligen är just vår lillasyster. Vår far gick bort i vintras och vi kan tyvärr inte fråga honom men omständigheter gör att vi tvivlar. En faderskapsutredning gjordes -92 men då var hon 4 år och redan där undrar vi varför den kom till så sent. Vår far har skrivit under den men något blodtest har inte gjorts. Hennes mamma vägrar nu att låta henne ta ett DNA. Kan vi, på något sätt, upphäva utredningen och kräva ett DNA? Vad kan orsaken vara att faderskapsutredningen gjordes så sent? Vi ska snart skifta arvet och hoppas på ett snabbt svar.
Daniel Svensson |Hej, Som det verkar av er fråga så var blev er far förklarad fader till er lillasyster 1992. Talan om ogiltighetsförklaring av faderskap får, när mannen är avliden, väckas av var och en som är arvsberättigad (det vill säga ni som är avkomlingar till den avlidne), enligt Högsta domstolens avgörande NJA 1988 s 525. Enligt samma rättsfall kan dock detta endast göras om mannen inte varaktigt har sammanbott med barnet eller mannen har erkänt barnet som sitt. Frågan antyder att er far själv har erkänt barnet som sitt och då finns det nog inget ni kan göra. Även om det nu skulle vara så att er far inte är den biologiska fadern så är han ändå er lillasysters rättsliga fader och hon äger således rätt att ta del av arvet. Orsaken till att faderskapsutredningen gjordes så sent är omöjlig att gissa utan mer fakta, det kan vara allt från att han var okänd och gav sig tillkänna eller att de levde i ett samboförhållande utan att anmäla honom som fader. Återkom gärna om jag missuppfattat något eller något är oklart. Med Vänliga Hälsningar

Arvsskifte

2006-06-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hur genomföres ett arvsskifte, när det endast finns en dödsbodelägare?
Jenny Larse |Hej, Jämlikt 18 kap 1 § ÄB så skall efterlevande make, sambo, arvingar eller universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning. Dödsboet är med andra ord en egen juridisk person som förvaltas av dödsbodelägarna till dess att bouppteckningen är klar. Bouppteckning över den avlidnes bo skall sedan företas inom tre månader efter dödsfallet enligt 20 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare. Denna skall upprättas av två utomstående gode män som intygar att boet har värderats på rätt sätt. De gode männen skall vara kunniga och trovärdiga och får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar. Det spelar med andra ord ingen roll för upprättandet av denna handling om det finns en eller flera dödsbodelägare. Handlingen skall sedan undertecknas och enligt 20 kap 8 § ÄB inges till skatteverket för registrering inom en månad från att den upprättats, jämte en bestyrkt kopia. Jämlikt 20 kap 3 a § så kan skatteverket översända förtryckta blanketter för bouppteckning som innehåller alla grundfakta. Blanketter för bouppteckning och ytterligare praktisk information angående detta kan du finna på www.skatteverket.se Efter det att bouppteckningen registrerats vid skatteverket så skall arvsskifte upprättas. Detta är vanligtvis en skriftlig handling där tillgångarna fördelas och undertecknas av samtliga arvingar i enlighet med 23 kap 4 § ÄB. Arvsskiftet kan upprättas efter egen överenskommelse och är en privat handling som upprättas av dödsbodelägarna själva om de är överens. Arvsskiftet behöver inte registreras men är viktig som fångeshandling då den är nödvändig för att tillgångarna skall föras över till arvingarna och dödsboet upphöra. När skiftet skall ske finns inte reglerat i någon egentlig mening. Arvskifteshandlingen är således ett bevis om äganderätten till den ärvda egendomen. Du kan således även som ensam dödsbodelägare upprätta en skifteshandling som du skriver under som enda arvinge. Vänligen,

Efterarvinge och fel i bouppteckning

2006-07-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min mor syter hade en syster som som avled för 10 år sedan. Hon var gift men utan barn och äktenskapet varade över 30 år. Vi hennes bouppteckning begärde maken som som sin andel att få behålla sitt giftorätts gods. detta var en fastighet som maken hade köpt före bröloppet och några bankkonton. I bouppteckningen så står det ej att systern har något giftorättsgods. Nu har även maken avlidit, hur fördelas arvet. Desutom har min mor ej fått tillgån till den första bouppteckninen förrän nu då maken avled, hon fick endast ett brev som hon skulle skriva på att hon godtog makens bouppteckning.
Kristine Erlandsson |Hej! Då den efterlevande maken dör har den först avlidnes arvingar rätt att ta del av den del av boet som den efterlevande maken fick med fri förfoganderätt, vilket är hälften av boets giftorättsgods samt den först avlidne makens ev. enskilda egendom. Din mor har alltså rätt till denna del. Eftersom den efterlevande maken har fri förfoganderätt är han fri att ”slösa upp” arvet, han får dock inte testamentera eller ge bort egendomen. Detta betyder alltså att din mor har rätt till sin del av arvet om maken ej använt upp pengarna för egen del. Din mor skulle i egenskap av efterarvinge blivit kallad till bouppteckningen. Komplettering ska begäras i ärendet om det framgår att en delägare eller efterarvinge som inte var närvarande vid förrättningstillfället när de övriga delägarna och efterarvingarna var närvarande inte har kallats till samma tillfälle. Kan det inte visas att alla har fått kallelse till förrättningen ska bouppteckningen inte registreras. Det är inte en godtagbar komplettering att den frånvarande delägaren/efterarvingen godkänner bouppteckningen i efterhand. I ditt fall verkar bouppteckningen registrerats trots detta. Eftersom tio år har gått kan man inte angripa detta nu. Vad gäller tillgång till bouppteckningar är det allmänna handlingar och kan beställas via Stadsarkivet om det gäller Stockholm och de olika landsarkiven för övriga Sverige. Bouppteckningar efter 30 juni 2001 finns hos Skattemyndigheten. Det verkar konstigt att det inte finns uppgift om systerns giftorättsgods, det ska framgå av bouppteckningen. Kan det vara så att du misstagit dig; det kanske endast fanns enskild egendom? Det är svårt för mig att uttala mig om detta eftersom jag inte har sett bouppteckningen. Hör gärna av dig igen om du har ytterligare funderingar!

Fördelning av arv

2006-07-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Efterarvinge - Hur fördelas boet? Gift par utan barn. Ena maken avlider 1977 och efterlämnar maka samt en syster. Vid bouppteckningen fanns kapital 140 000kr och fastighet med taxeringsvärde 37 000kr. Makan ärver med fri förfoganderätt. Fastigheten säljs 2003 för netto efter mäklararvode och skatt 244 000kr. 31.12 2003 finns 417 000kr. När den efterlevande avlider 2006 finns endast en behållning på 218 000 kr. Arvingar är från den först avlidne en syster och från den sist avlidna 3 syskon varav en haft uttagsrätt från den senast avlidnas konton. Hur skall boet fördelas?
Oscar Björkman |Enligt ärvdabalken (ÄB) 3 kap (se http://www.lagen.nu/1958:637#K3) 1 § har efterlevande make arvsrätt. Enligt 3 kap 2 § ska hälften av den efterlevande makens tillgångar tillfalla den först avlidne makens arvingar. Detta är huvudregeln till vilken det finns vissa undantag. Detta skulle innebära att systern till den först avlidna får 109.000 kr och syskonen till den sist avlidna får cirka 36.000 kr var, detta eftersom syskonen har arvsrätt efter respektive make inte till hela kvarlåtenskapen. I 3 kap 2 § st 3 stadgas att om den sist efterlevande maken ärvde annan andel än häften vid den andre makens död den först avlidnes arvingar har rätt till samma andel av kvarlåtenskapen efter den sist avlidne. Det innebär att om A dör och B ärver 2/3 av boet har A:s arvingar rätt till 2/3 av kvarlåtenskapen efter B. I 3 kap 4 § ÄB stadgas att en ökning av boet vid den efterlevande makens död ska komma dennes arvingar till gagn om det visas att förkovran härrör från arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete. Annars ska samtliga arvingar få del av ökningen. Om efterlevande maken har minskat boets värde på sätt som anges i 3 § ska denna minskning läggas till boet. OBS! Dock gäller för arvlåtare som avlidit före 1988 de äldre regler som var i kraft vid den tidpunkten enligt ikraftträdanderegeln för ÄB 3:2.