Kan en stöld innebära förlorad vårdnad om barn?

2021-04-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag väntar nu på en rättegång angående en stöld i butik för 1,5 år sedan på ca 5000 kronor.Jag har nu fått en liten dotter som jag är ensamstående till på 2 månader, kan jag förlora vårdnaden på henne om jag dömds för detta brottet?
Julia Hellquist |Hej och tack får att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har ensam vårdnad om ditt barn och att du nu undrar om du kan förlora den vårdnaden på grund av en stöld som du eventuellt tidigare gjort dig skyldig till. Inledningsvis kan det sägas att frågor som rör vårdnad alltid ska avgöras med hänsyn till vad som anses vara bäst för barnet. Det framgår av 6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB). Vidare framgår det av 6 kap. 7 § FB att om en förälder som har vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som innebär en fara för barnets hälsa eller utveckling kan en domstol bestämma att föräldern inte längre ska ha vårdnaden om barnet. I ditt fall riskerar du att bli dömd för stöld vilket inte innebär någon fara för ditt barn eller innebär att du brustit i din omsorg om barnet. Dessutom skedde stölden långt innan du fick ditt barn. Det finns därmed ingen risk för att du förlorar vårdnaden som ditt barn i händelse av att du döms för stölden. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Måste min son försörja sin sambo?

2021-04-05 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejMin son har blivit sambo. Min son jobbar och får heltidslön varje månad, hans sambo jobbar inte utan får sjukersättning på en mindre summa varje månad. Måste min son då försörja sambon?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Måste din son försörja sin sambo?I och med att din son och hans sambo är sambor blir sambolagen tillämplig. I sambolagen finns ingenting som säger att sambos är skyldiga att försörja varandra. Det är endast gifta makar som har en sådan skyldighet (6 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken). Din son måste alltså inte försörja sin sambo.SammanfattningDin son har inte någon skyldighet att försörja sin sambo.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Finns det ett krav på att den som adopterar ska vara gift eller ha sambo?

2021-04-04 i Adoption
FRÅGA |Hej! Har en dotter som födde en liten pojke som bara vägde 500 gram. Hur som helst så överlevde han och är en pigg tre åring idag och det är pappan som har hand om honom och haft sedan första dagen. Hon är sjukskriven och var då också för psykisk ohälsa och blev inte bättre efter att fött fram den "lille". Hon har träffat sonen en gång efter det att han kom hem från sjukhuset och då var han bara några månader. Hon har absolut inga känslor för pojken och vill adoptera bort sonen till pappan men kommunen (där hon varit på mängder med möten för att relationen till barnet och pappan skulle bli bättre) säger att det går inte med motivet att en mamma kan aldrig adoptera bort ett barn till bara pappan utan då måste han ha en flickvän/fru som är med på papperet däremot kan en pappa adoptera bort sitt barn till en mamma. Vi tycker det låter märkligt att det inte är samma regler åt båda hållen. Är det verkligen så? Finns det något vi kan göra så att pappan får adoptera killen?Tacksam för svar
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du undrar om kommunens invändning om att pappan kräver en flickvän/fru är juridiskt korrekt. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vem som kan adoptera och översiktligt hur den bedömningen görs. Din fråga regleras i föräldrabalken (FB). Vem får adoptera? Den som fyllt 18 år får adoptera (4 kap. 5 § FB). Om den som önskar adoptera har make eller sambo måste dessa som huvudregel adoptera gemensamt (4 kap. 6 § FB). Det finns alltså inget legalt krav på att den som adopterar ska ha flickvän eller fru. Varför kan kommunen ha ställt upp detta kravet? För den som vill adoptera ska en ansökan göras hos tingsrätten (4 kap. 12 § FB). Därefter lämnar tingsrätten över bedömningen till socialnämnden (4 kap. 14 § FB). Utredningen som utförs av socialnämnden leder till ett förslag till beslut ( 4 kap. 15 § 2 st FB). I bedömningen ska barnets bästa ges största vikt (4 kap. 1 § FB). Barnet får endast adopteras om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt. Barnets behov av adoption och sökandes lämplighet ska särskilt beaktas (4 kap. 2 § FB). Även om det inte finns något laga stöd för det kommunen påstår kan det vara så att socialnämnden har satt upp särskilda riktlinjer för när en adoption får beviljas. Socialnämndens yttrande utgör enbart förslag, själva adoptionen godkänns slutligen av tingsrätten. Det innebär praktiskt taget att det inte finns något hinder för att ansöka om adoption hos tingsrätten. Även om kommunen som utgångspunkt är av den uppfattningen som du nämner i frågan finns det inget hinder för tingsrätten att ändå bevilja adoption om det anses ligga i barnets bästa intresse. Slutsats Alla som fyllt 18 år får adoptera. Beslutet om adoption fattas av tingsrätten efter att socialnämnden utrett ärendet. Socialnämndens yttrande utgör förslag och är alltså inte bindande för tingsrätten. Det finns inget som hindrar er från att ansöka om adoption och överlämna beslutsfattandet till tingsrätten. Har du några följdfrågor eller önskar att gå vidare med ditt ärende är du välkommen att maila mig på: andre.blomquist@lawline.se Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Vad kan man göra om den andra föräldern inte följer en dom om umgänge?

2021-04-01 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hejvad gör jag om mitt ex inte följer domstolsbesluten som vi har fått av tingsrätten ?det handlar om min rätt att få träffa min son.vi fick domen för 6 år sen och det har funkat ganska bra tills förra våren när covik kom och efter det så tycker inte hon att hon behöver följa rättens dom för hon måste skydda sin son som hon sägerHon bor i Borlänge och jag bor i StockholmHan ska komma till mej var tredje helg och dom större loven men hon vägrarVad kan jag göra ?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det finns en dom som kom för 6 år sen som stadgar att du har rätt till umgänge med din son. Svaret på frågor som berör rätt till umgänge regleras i Föräldrabalken (FB). Utgångspunkten är att en dom som reglerar hur umgänge ska ske ska gälla. I en situation som din, där det finns en dom om hur umgänget ska gå till men som inte följs av ditt barns andra förälder, så finns en möjlighet att ansöka till domstolen om verkställighet av domen. Verkställighet innebär att du begär att domen om umgänge ska genomföras. En ansökan om verkställighet ska lämnas in till tingsrätten i den ort där barnet bor (21 kap. 1 § andra stycket).Vid verkställighet ska alltid barnets bästa komma i första rummet. Detta innebär att det domstolen prövar är huruvida verkställighet av domen är förenligt med barnets bästa (21 kap. 1 § FB). Det kan vara värt att ha i åtanke att det kan vara bra att först försöka komma fram till en lösning genom samtal och överenskommelser med den andra föräldern. Innan domstolen beslutar om verkställighet så får den ge socialnämnden i uppgift att verka för att den andra föräldern ska följa domen på frivillig väg (21 kap. 2 § FB). Alltså kommer tingsrätten först och främst pröva huruvida domen kan följas på frivillig väg. Först när det står klart att domen inte kommer följas på frivillig väg kommer domstolen ta beslut i frågan. Som jag beskrivit ovan är utgångspunkten att domen ska gälla och följas. I två fall kan domstolen besluta om att vägra verkställighet av domen:> Det ena är att barnet själv motsätter sig umgänge, förutsatt att barnet har uppnått en viss ålder och mognad så att barnets vilja kan tas i beaktning (21 kap. 5 § FB)> Det andra är att det har uppstått nya omständigheter som innebär att det är uppenbart att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa (21 kap. 6 § FB)Av vad du beskrivit i frågan verkar barnets andra förälder mena på att det på grund av coronapandemin har uppstått nya omständigheter som gör att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa. Det är i så fall på den punkten som det kommer få föras en argumentation. Kom ihåg att det alltid är barnets bästa som ska komma i första rummet. Något som är värt att påpeka är att det innebär en viss ekonomisk risk att ansöka om verkställighet. Detta på grund av att den part som "förlorar" i målet i regel måste ersätta den andra partens rättegångskostnader, vilket kan bli kostsamt (21 kap. 13 § FB och 18 kap. 1 § RB). Jag hoppas att detta har gett dig svar på din fråga. Har du någon annan fundering är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Hur gör man med det gemensamma huset vid en skilsmässa?

2021-04-05 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Min fru vill skilja sig. Vi har ett gemesamt hus och jag vill bo kvar ett par år, så barnen får en lugnare skilsmässa. Min fru vill inte bo kvar. Hon vill inte ta hand om ett hus och hon vill inte bo i detta hus, hon har velat flytta redan innan skilsmässan. Jag har möjlighet att ta hjälp av mina föräldrar för att köpa ut henne. Hon har inte samma möjlighet. Vi kom överens om att jag skulle köpa ut henne så jag har löst det med banken och mina föräldrar.Vi har tagit in tre mäklare som värderat huset. Det var så vi kom överens om att göra. Nu tycker hon att snittet på värderingarna är för lågt och vill inte låta mig köpa ut henne till det priset utan hon vill sälja huset. Kan hon tvinga mig? Eller vad finns det för lagar och regler kring en sådan situation?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur gör man med det gemensamma huset vid en skilsmässa?Eftersom det i ert fall handlar om äktenskapsskillnad är äktenskapsbalken tillämplig (ÄktB). Ett äktenskap upphör genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller när någon av makarna dör (1 kap. 5 § Äktb). Huvudregeln när ett äktenskap upphör är att det ska ske en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Det råder avtalsfrihet vid en bodelning, makarna får lov att komma överens med varandra. En bodelning ska vara skriftlig och undertecknad av båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB). En bodelning innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman efter att skulder har dragits bort från det totala värdet och summan delas sedan i två (11 kap. 3 § ÄktB). Med giftorättsgods avses alla tillgångar som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom ingår inte i bodelningen (7 kap. 2 § ÄktB). Det som ska ingå i bodelningen är alltså giftorättsgodset (10 kap. 1 § ÄktB). Den gemensamma bostaden, vilket i ert fall är ert hus, kan en av makarna få avräknad på sin lott med förutsättning att denna maken har störst behov av den (11 kap. 8 § ÄktB). För att detta ska vara möjligt måste det göras en behovsprövning av vem av makarna som behöver den gemensamma bostaden mest. Man tar hänsyn till vem av makarna det är som har vårdnad över barnen och makarnas ekonomiska förutsättningar, det vill säga den som har råd att behålla bostaden får bo kvar. En viktig förutsättning är vid denna behovsprövningen att egendomen inte får vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Vad gäller i ert fall? Det framgår inte tydligt av din fråga att ni har skilt er eller om ni har upprättat en bodelning. Det är genom bodelningen det fastställs vilken egendom som tillfaller vardera make. I bodelningen kan du och din fru bestämma att huset ska tillfalla dig. Du får då, precis som du har skrivit i din fråga, ersätta din fru med pengar eller andra gemensamma tillgångar för att kompensera för andelen som din fru hade i huset. Från denna summan kan eventuella framtida mäklarkostnader och den latenta skatteskulden räknas av. Du skriver även att du och din fru har haft tre mäklare som värderat bostaden till ett pris och jag antar att ni utefter detta priset kom överens om att din fru ska låta dig köpa hennes andel. Det är viktigt att poängtera att en värdering av egendomen ska ske så nära bodelningen som möjligt. Detta innebär att om värdet på egendomen, i detta fallet ert hus, har stigit sedan ansöka om äktenskapsskillnad så är värdet med värdestegringen det värdet som gäller vid bodelningen. Om en bodelning är gjord och er överenskommelse är nedtecknat i bodelningen så gäller det. Det ska alltså framgå av bodelningen att du ska ta över huset och och betala till din fru. Om ni däremot inte har gjort en bodelning och det inte finns något annat skriftligt avtal mellan er handlar det om ett muntligt avtal. Muntliga avtal regleras i avtalslagen (AvtL) och ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt. Detta följer av principen om pacta sunt servanda, vilket innebär att avtal ska hållas oavsett om de är skriftliga eller muntliga. Detta innebär att din överenskommelse med din fru om att du ska köpa hennes andel till det priset som mäklarna värderat huset till är giltig. Det krävs däremot att du kan bevisa att det muntliga avtalet har uppkommit, vilket ibland kan vara svårt och ett skriftligt avtal är alltid lämpligt att upprätta. Kan din fru tvinga fram en försäljning? Jag antar att ni inte har skilt er än och därför kan jag konstatera att din fru inte kan tvinga fram en försäljning av ert hus utan ditt samtycke eller utan att gå till domstol (7 kap. 5 § och 7 kap. 8 § ÄktB). Om ni däremot har skilt er blir samäganderättslagen tillämplig. Din fru har då en möjlighet att tvinga fram en försäljning även om du motsätter dig det, detta med förutsättningen att ni inte kommit överens om något annat i ett avtal (1 och 6 § samäganderättslagen).Sammanfattning Mycket av det som framgår av din fråga talar för att du kan ta över huset, men en mer ingående behovsprövning borde göras. Ni måste upprätta en bodelning och det ska framgå att du ska ta över bostaden i enlighet med reglerna i ÄktB. Det är viktigt att komma ihåg att det råder full avtalsfrihet vid en bodelning och det finns alltså en möjlighet för dig att köpa ut din fru. Om ni inte har skilt er kan din fru inte tvinga fram en försäljning utan att gå till domstol, men om ni har skilt er finns det en möjlighet för din fru att tvinga fram en försäljning. Jag kan inte ge dig ett konkret svar för vad som gäller i just ditt fall, detta på grund av att det inte tydligt framgår i frågan om ni har skilt er eller inte. Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Investera enskild egendom i samboegendom

2021-04-04 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har köpt en bostadsrätt som vi äger 50/50 som vi nu renoverar. Jag har gått in med mer pengar så vi har skrivit ett samboavtal och skuldebrev. Nu har jag fått ett arv och vi vill använda dessa pengar till renoveringen. Dessa pengar är skrivna som enskild egendom till mig men jag undrar nu hur det blir när jag investerar dessa i vår gemensamma bostad om vi skulle gå isär och sälja lägenheten?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad utgör samboegendom?När ett samboförhållande upphör, ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § SamboL). Därmed ska endast samboegendom ingå i bodelningen. Med samboegendom avses sambors gemensamma bostad och bohag under förutsättning att egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det finns dock undantag som gör att viss egendom inte utgör samboegendom och därmed inte heller ska ingå vid en eventuell bodelning. Egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda utgör inte samboegendom. Dessutom utgör inte egendom som har trätt i stället för sådan egendom inte samboegendom, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling som gör egendomen enskild (4 § SamboL, jfr NJA 1995 s. 557). Om du använder ärvda pengar med förbehåll om att det ska vara enskilda, för att köpa något annat kommer den nya egendomen vara enskild.Sammanblandning Det är dock sannolikt att pengarna som är enskild egendom förlorar sin karaktär när de sammanblandas med samboegendomen (bostadsrätten). I ett liknande fall från Högsta domstolen hade en make satt in pengar som var enskild egendom på ett gemensamt bankkonto, vilket gjorde att egendomen blev sammanblandad och inte längre kunde utgöra enskild egendom (NJA 1992 s. 773). Det är därför troligt att bostaden kommer att delas lika mellan er vid en bodelning. Av den anledningen kan det vara fördelaktigt att upprätta ett samboavtal och/eller ett skuldebrev.Samboavtal och skuldebrevSambor får avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § SamboL). Det är därför möjligt att avtala om hur egendomen ska fördelas mellan samborna vid en eventuell bodelning. Ni kan till exempel bestämma hur bostaden ska fördelas i andelar. Det är också möjligt att upprätta ett skuldebrev mellan samborna. Det möjliggör att du återfår visst belopp av renoveringspengarna från din sambo.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Folkbokförd på adress och arv

2021-04-04 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Min far som är pensionerad är folkboförd hos mig i min bostadsrätt som bara jag äger. Anledningen är att han till stor del av året reser utomlands och har inget eget boende i Sverige. Jag sköter hans administrativa ärenden som exempelvis räkningar. Min undran är när min far går bort kan mina syskon göra anspråk på min bostad eller på det bohag som finns i min bostadsrätt?Tack på förhand.
Elias Kröger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Som huvudregel när en person avlidit ska kvarlåtenskapen (egendom som avliden lämnar efter sig) fördelas utifrån den legala arvsordningen där arvlåtarens barn står först på tur, se bland annat 2 kap 1 § ÄB. Enbart det faktum att din far är folkbokförd på din adress och att du betalar hans räkningar innebär inte att han har någon äganderätt till bostadsrätten. Dina syskon kan därför inte göra anspråk på din bostadsrätt eller det bohag som är ditt när han avlider. Detta då det inte utgör en del av din fars egendom. Om du däremot i din bostadsrätt har egendom som din far äger, exempelvis möbler, har dina syskon som utgångspunkt rätt att göra anspråk på denna. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Gemensam samboegendom

2021-04-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har köpt lägenhet. Vi har tagit ett lån ihop men gått in med olika summor i kontantinsatsen. Hon gick in med 80% och jag 20%. Jag vill successivt äga 50% av lägenheten. Hur går man enklast tillväga? Ska jag bara spara pengar tills jag har råd? Då antar jag att man räknar på vad lägenheten är värd just då, så det kan kosta mig mycket mer. Eller ska jag bara betala 50% av amortering och ränta så jag sakta betalar "för mycket" och köper mig in på det sättet? Vad är vanligast och vad är mest ekonomiskt för oss båda?Tack!
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån frågeställningen uppfattar jag det som att ni inte upprättat något samboavtal sinsemellan er. I annat fall får du gärna kontakta Lawline igen med denna information.Samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag (3 § Sambolagen [2003:376] [SamboL]). Eftersom du och din sambo har införskaffat en bostadsrätt och äger den med avsikten att det ska vara ert gemensamma hem betraktas detta som gemensam egendom (5 § SamboL). Den ursprungliga ekonomiska insatsen inte är av relevans, förutsatt att boendet införskaffades för gemensamt bruk. I ert fall har ni köpt lägenheten tillsammans med avsikt att vara samboende där. Detta innebär att lägenheten är att betrakta som er gemensamma. Även om hon betalade en större summa vid köpet är alltså lägenheten lika mycket din som hennes. Vid en eventuell bodelning är alltså lägenheten lika mycket din som hennes, eftersom den utgör er gemensamma egendom (8 § SamboL). Du äger alltså redan 50 % av lägenheten, förutsatt att ni inte skrivit något samboavtal (9 § SamboL). Med vänlig hälsning