Hur mycket ska avräknas i bodelningen när bostadsrätt köpts till viss del med enskild egendom?

2020-01-20 i Bodelning
FRÅGA |Fråga om bodelningJag har en dotter som har skiljt sig, men bodelningen är ännu inte klar. Min dotter hade ingen insyn i gemensamma ekonomin. Makens ombud har presenterat en uträkning som ska ge min dotter drygt en halv miljon. Han har dessutom presenterat ett gåvobrev som reducerar hennes del med 200 000. Beräkning av värdekedjan finner jag korrekt. (Detta är andra bostadsrätten i rad). Min dotter talade om för sitt ombud att bostadrätten betalades med ett bolån som hon tror var på hela summan, men detta ignorerades av ombudet.Min dotter fick från makens ombud ett avtal med den lägre summan som hon stod i begrepp att skriva under när vi talades vid på telefon. Jag kollade upp på internet och fann ert svar 2017-07-05 och fann att kraven på värdekedjan är rigorösa. Jag mejlade till dotterns ombud och sa att maken har bevisbördan och att hon måste begära att makens ombud i första hand presenterar bevis för att 200 000 betalats med gåvobrevet som hon ska ta ställning till. I ett senare skede kan hon begära motsvarande för tidigare delar av värdekedjan om det visar sig att gåvobrevet varit inblandat i aktuella transaktionen. Detta har hon inte gjort utan har uppdragit åt dottern att ta fram kontoutdrag. Min dotter har emellertid inte den möjligheten efter nära tre år. Det kan enbart maken göra.Min fråga: Vilka uppgifter ska min dotter begära att hennes ombud ska begära av makens ombud?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningVillkoret överensstämmer med äktenskapsbalkens bestämmelser om vad som i regel gäller för enskild egendom. Enligt 7 kap. 2 § första stycket p2 Äktenskapsbalken (ÄktB) kan enskild egendom uppkomma genom att en make fått något i gåva med villkoret att det ska vara makens enskilda egendom. Enligt punkt 6 samma lagrum ska vad som trätt istället för egendomen också utgöra enskild egendom, om inte annat föreskrivits i gåvobrev. Det i gåvobrevet stipulerade villkoret är således i enlighet med lagen och utgångspunkten är att (1) bostadsrätten din dotters make erhöll i gåva var hans enskilda samt även det som trätt i dess ställe. När något träder i den enskilda egendomens ställe brukar det benämnas surrogat.I din dotters fall är frågan om huruvida hennes make har rätt att tillgodoräkna sig den del av bostadsrätten som härrör från den ursprungliga gåvan eller inte. Jag vill redan inledningsvis poängtera att rättsläget till viss del är oklart. Det finns rättsfall som talar till din dotters fördel och det finns rättsfall som talar till hennes nackdel. Till din dotters fördel kan eventuellt ett rättsfall från 1992 (NJA 1992 s. 773) åberopas. I rättsfallet konstaterade HD att en sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods kan leda till att den enskilda egendomen förlorar sin karaktär och att det därför blir att räkna som giftorättsgods. För din dotter kan således argumenteras att det skett en sammanblandning av dels enskild egendom, dels giftorättsgods (genom eventuellt kapital hon lagt in) och att hela egendomen ska räknas som giftorättsgods. Ett rättsfall från 1995 (NJA 1995 s. 577) talar dock till viss del till nackdel för din dotter. I rättsfallet hade makar gemensamt köpt fastigheter och betalt en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen hade vardera maken erlagt hälften, varvid ena maken betalt med sin enskilda egendom. Den makens hälftendel av fastigheterna ansågs utgöra enskild egendom. Frågan avsåg inte en skilsmässa utan huruvida arvet efter den avlidna kvinnan skulle utgöra enskild egendom eller inte. Domstolen hänvisade i sitt domslut till ett äldre rättsfall (NJA 1978 s. 526) att en tomträtt som en make hade köpt för 139.500 kronor och betalt med 20.000 kronor av enskild egendom och i övrigt med medel som upplånats mot panträtt i tomträtten, i sin helhet var att anse som makens enskilda egendom. Som synes finns det skäl för att argumentera för båda sidor. Vad gäller påståendet från din dotters make att gåvobrevet och det som trätt i dess ställe ska räknas in i nuvarande bodelning, kan så vara korrekt (mot bakgrund av det senare rättsfallet). Det kan dock även argumenteras för att det är tillämpligt på fastigheter men inte bostadsrätter då det är helt skilda egendom. Det torde dock åligga på din dotters make att visa att det finns ett gåvobrev med det aktuella villkoret, och att visa på de transaktioner som skett därefter. Jag har full förståelse för att din dotter inte har möjlighet att kontrollera detta då hon inte har insyn i bankkonton m.m. För det fall att din dotter vägrar att gå med på uppgörelsen får det istället avgöras i domstol, varvid det torde åligga maken att frambringa bevisning genom till exempel att åberopa just sådant din dotter inte själv kan få fram.Tyvärr går det inte att ge ett helt klart svar på (1) huruvida makens anspråk är korrekt eller (2) hur stor del av den ursprungliga bostadsrätten som eventuellt ska anses motsvara andelen i det senare köpta. Det är till viss del öppet för argumentation. Det krävs en djupare utredning och även att gå igenom de handlingar som finns i ärendet. Detta är något vår juristbyrå kan vara behjälplig med. Vi har jurister som har god erfarenhet av tvister i bodelningar. Om du vill att en av våra jurister går igenom det förslag som har upprättats och ger sin syn på saken är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för enskild vårdnad och ensam umgängesrätt?

2020-01-11 i Barnrätt
FRÅGA |- Pappa som har lämnat barnen (1,5 och 5 år gamla) ensamma i badkaret då han rastat hunden, ensamma hemma då han åkt på affären.. Det sistnämnda vid flertalet tillfällen. De äldsta barnet har berättat för mamma om händelsen, och pappan har erkänt att det hänt även för henne. Även farmor har fått det berättat från femåringen.- Mamman har under ett halvårstid för dagboksanteckningar samt filmat lite vad som händer hemma. Pappa är sträng och kontrollerande. Vill inte att barnen ska vänja sig vid att äta frukost så att de "lär sig vara hungriga" och att de ska somna själv i sina sängar (ofta gråtande tills sömn). Äter inte barnen när det är mattid, så åker dom i sängen oavsett tid på dygnet.- Pappan har vid ett tillfället kastat ut farmor ur hemmet och ner för en trapp. I samma situationen även slagit itu ytterdörren och badrumsdörren i ren ilska då farmor "la sig i barnuppfrostran".- Mamman vill söka ensam vårdnad och ensam umgängesrätt, men är rädd för att pappan ska få tillbringa ensam tid med barnen under utredningens gång eller att de ska bedömas som att umgängesrätten ska delas lika mellan föräldrarna.Vad krävs för att mamman, under vårdnadsutredningen, ska få ha barnen boendes hos sig? Vad krävs det för att hon ska få ensam umgängesrätt? Farmor bedömer pappan som olämplig, och har vid flera tillfällen sagt att hans uppfostringsmetod liknar barnmisshandel. Farmor vill hjälpa mamman till ensam umgängesrätt och ensam vårdnad. Inget fysiskt våld i familjen eller missbruk.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att väcka talan om ensam vårdnad för de två barn du har tillsammans med deras pappa. Det du vill ha svar på är vad som krävs för att du under vårdnadsutredningen ska få ha barnen boende hos dig samt vad som krävs för att du ska få ensam umgängesrätt. Bestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. I bedömningen ska särskilt beaktas dels risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller på annat sätt far illa, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB).När man stämmer en förälder för ändring i vårdnad, boende eller umgänge innehåller stämningen ett yrkande. Ett yrkande är det man begär, t.ex. enskild vårdnad. Det går, och är vanligt, att man samtidigt framställer interimistiska yrkanden. Om yrkandet bifalles innebär det ett interimistiskt beslut, vilket betyder att det är ett beslut som gäller i väntan på domstolens slutliga beslut efter huvudförhandlingen. Det är således fullt möjligt att yrka om att barnen ska vara boende hos dig såväl att det inte ska ske något umgänge fram tills att domstolen slutligen beslutat i frågan. Även i interimistiska beslut ska principen om barnets bästa användas; dvs. det ska vara avgörande vad som är bäst för barnet. Det finns en risk att ett interimistiskt yrkande om att barnen ska vara boende endast med dig under vårdnadsutredningen inte bifalles. Det är till viss del beroende av hur det ser ut i nuläget. En princip som ska beaktas är den s.k. kontinuitetsprincipen, innebärande att barn mår bra av en kontinuitet i sin vardag. Är barnen boende på heltid hos dig i nuläget, är chansen stor att det fortsatt kan bifallas även under vårdnadsutredningen. Är barnen däremot boende hos pappan på heltid kan det argumenteras för det motsatta. Vidare ska särskilt beaktas, enligt ovan, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, dels risken för att barnet far illa. Som jag förstår det finns det ingen dom mot pappan om att han slagit barnen eller annat som visar på att de farit illa. Även om du och farmorn påstår att något hänt är det inte säkert att det är tillräckligt bevisat. Inför den första muntliga förhandlingen mellan parterna (dig och pappan) brukar det i regel begäras en snabbutredning i vilken såväl du som pappan kommer att intervjuas av socialtjänsten. Beroende på barnens ålder intervjuas även de (i ditt fall kan det eventuellt bli aktuellt att intervjua det äldre barnet). Det är ju möjligt att det i sådana intervjuer framkommer sådant som gör att socialtjänsten rekommenderar att barnen ska vara boende hos dig tills vidare och att domstolen följer socialtjänstens rekommendation.Såväl avseende den slutliga bedömningen om vårdnad som om umgänge ska även i de fallen barnets bästa vara avgörande. Svåra samarbetssvårigheter mellan föräldrarna, som inte är av övergående natur, är normalt sett något som talar för att ena föräldern ska ha enskild vårdnad. Även att en förälder saboterar umgänge kan tala för att den andre föräldern ska ha enskild vårdnad. Enligt ovan ska principen om barnets bästa vara avgörande; det innebär att det kan vara till barnets bästa med enskild vårdnad och litet eller inget umgänge om ena föräldern är våldsam, men i vissa fall kan det ändock vara till barnets bästa med ett umgänge. Även om du av domstolen skulle få enskild vårdnad är det dock möjligt att domstolen bedömer att barnen har rätt till umgänge med sin pappa. Om det finns en risk att barnen far illa kan det tala emot att umgänge ska ske alternativt att umgänge ska ske övervakat. Då varje familj och situation är unik går det inte att ge ett entydigt svar om vad du kan göra för att få enskild vårdnad, för att ha barnen boende hos dig under vårdnadsutredningen eller för att pappan inte ska få ha umgänge med sina barn.Min rekommendation är att du:- Kontaktar socialtjänsten och anmäler om du tror att dina barn far illa hos pappan. Socialtjänsten har en skyldighet att utreda sådana anmälningar.- Farmor kan polisanmäla pappan för att ha knuffat ner henne för en trappa. Det kan röra sig om brottet misshandel. Även farmor kan anmäla till socialtjänsten om hon anser att barnen far illa.- Anlita en jurist som är företräder dig i vårdnadstvisten och ser till ditt och barnens bästa.På Lawline juristbyrå har vi lång erfarenhet av bland annat tvister om vårdnad, boende och umgänge. Du får gärna kontakta mig om du önskar en offert och vidare kontakt med en av våra jurister. Möte kan ske i våra lokaler i Stockholm, för det fall det inte är möjligt erbjuder vi även möten per telefon och Skype. Det som fungerar bäst för dig! När det gäller familjerättsliga tvister finns det ofta en möjlighet att använda rättsskyddet i din hemförsäkring så du inte behöver stå för hela kostnaden själv. Du når mig för ändamålet, eller för det fall att något är oklart, på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi för att sälja min sjuka mammas bostadsrätt?

2020-01-06 i God man & förvaltare
FRÅGA |Min mamma bor i en bostadsrätt, men hennes närminne har försämrats sista tiden. Hon har haft hemtjänst 6 gånger per dag, men flera gånger har hon gått hemifrån packad kasse med kläder och andra prylar. Senast gick hon ut på kvällen och polisen körde hem henne till bostaden där jag mötte upp. Jag tog hand om henne och gav henne varm dryck. Nästa morgon får jag telefonsamtal kl.7.30, det kommer från X sjukhus akuten.En ambulans hittade henne nerkyld i regnet tidigt på morgonen. Hon placerades på geriatriken där hon stannade några dagar. Nu har hon placerats på ett hem söder om stan. Hon har sin ordinarie bostad i Y. Jag anser själv att hon bör stanna på hemmet där hon nu är. Men vad gör vi med hennes bostadsrätt.Vi är tre bröder och vi anser att hon inte kan betala dubbla bosättningar. Hur gör man på rätt sätt för att avveckla bostadsrätten?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga äger din mamma och bor i en bostadsrätt. På grund av hennes sjukdom och placering på sjukhem är du av uppfattningen att bostadsrätten bör avvecklas; dvs. den bör säljas. Du undrar hur du går till väga för att så ska ske korrekt.Som anhöriga har ni om det är uppenbart att er mamma på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter, rätt att vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till hennes dagliga livsföring (17 kap. 1 § Föräldrabalken, FB). Det kan avse betalning av periodiska utgifter som utgör en förutsättning för att din mamma ska kunna upprätthålla sin levnadsnivå och sina levnadsförhållanden även sedan hon förlorat sin beslutsförmåga. I förarbetena till bestämmelsen nämns som exempel betalningar för boende, transporter, sociala tjänster, telefonabonnemang, försäkringar m.m. (prop. 2016/17:30 s. 136). Vad som i det konkreta fallet har betydelse för den enskildas dagliga livsföring skiftar från individ till individ varför anhörigas insatser måste utgå från den livssituation och de behov som den enskilda har. Om behoven förändras måste även insatserna förändras men hela tiden falla inom anhörigbehörigheten, dvs avse rättshandlingar med anknytning till den enskildas dagliga livsföring. Anhörigas behörighet omfattar däremot inte större och mer sällan förekommande rättshandlingar, såsom köp eller försäljning av t.ex. en fastighet, bostadsrätt eller bil. I nuläget är således endast din mamma som har rätt att sälja bostadsrätten.Min rekommendation är därav att ni hos domstol ansöker om en god man eller förvaltare. God manskap och förvaltarskap skiljer sig åt en del och då jag inte vet hur sjuk din mamma är kommer jag att redogöra för båda. God manskap är mindre inskränkande än förvaltarskap varför god man är vad som i första hand ska utses. En god man ska utses av rätten om det behövs om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. För anordnande av god man krävs det att din mamma samtycker till det, om inte hennes tillstånd hindrar att sådant inhämtas (11 kap. 4 § FB). Utgångspunkten vid godmanskap är att en god man bör ses som ett biträde åt huvudmannen och inte kan handla utan huvudmannens samtycke. För handlingar som berör den dagliga hushållningen behöver samtycke dock inte inhämtas. Samtycke krävs inte heller när huvudmannen på grund av hälsotillstånd saknar förmåga att uttrycka sin vilja (11 kap. 5 § FB). Om god man utses till din mamma har hon kvar sin rättshandlingsförmåga och ska i princip tillfrågas inför alla större beslut som tas (t.ex. försäljning av bostadsrätten).Det finns även möjlighet att ansöka om en förvaltare åt din mamma. Ett förvaltaruppdrag innebär att förvaltaren kan handla utan huvudmannens samtycke. Om din mamma på grund av hälsotillstånd inte är kapabel till att ta hand om sig själv eller om sin egendom och godmanskap inte är tillräckligt kan en förvaltare förordnas (11 kap. 7 § FB). Om en förvaltare utses förlorar din mamma sin rättshandlingsförmåga och kan inte ta beslut själv som omfattas av förvaltarskapet.Oavsett om god man eller förvaltare anordnas finns det dock speciella regler avseende försäljning av bland annat bostadsrätt. God man eller förvaltare får endast sälja sin huvudmans fastighet eller bostadsrätt om överförmyndaren samtycker till försäljningen. Det är endast god man eller förvaltare som är behörig att ansöka om överförmyndarens samtycke. Överförmyndaren ska lämna samtycke till försäljningen endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt huvudmannens behov och samlade tillgångar (14 kap. 11 § FB). Därför är det viktigt att man som god man eller förvaltare i ansökan förklarar skälet till försäljningen, hur huvudmannen ska lösa sin boendesituation framöver och att man lämnar in handlingar som styrker att försäljningen sker till gällande marknadspris. Försäljning bör ske på den öppna marknaden, med hjälp av mäklare.Sammanfattningsvis är min rekommendation att ni ansöker om en god man eller förvaltare till er mamma. Jag kan dessvärre inte ta ställning till vilket av alternativen som bör väljas. Dock är förvaltarskap mer ingripande och förvaltare ska endast anordnas om det inte är tillräckligt med god man. God man kan eller förvaltare kan ansökas om av den enskilde själv (din mamma) men även nära anhöriga (ni barn) och överförmyndaren är behörig att ansöka.För att ansöka om god man eller förvaltare kan du antingen vända dig till domstol eller till kommunens överförmyndare. Det enklaste torde vara att du vänder dig till överförmyndaren i kommunen. Överförmyndaren är van att handskas med ärenden som ert och kan bistå med de handlingar som behövs till domstolen. Att ansöka om god man eller förvaltare kostar ingenting. I ansökan kan du ge förslag på god man eller förvaltare, innebärande att du eller något av dina syskon kan föreslås och godkännas för uppdraget. Den som sedan utses som god man eller förvaltare kan därefter, enligt ovan, ansöka hos överförmyndaren om försäljning av bostadsrätten.Du kan läsa mer om god manskap och förvaltarskap på Sveriges domstolars hemsida. För att komma i kontakt med överförmyndaren i kommunen går det bra att ringa till kommunens växel och be att få bli kopplad. För det fall att ni behöver ytterligare hjälp i ärendet av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Gäller äktenskapsförordet vid nytt giftemål?

2019-12-31 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min sambo och jag va gifta från 2002-2008 .Då hade vi äktenskapsförord registrerad hos skatteverket. År 2008 skilde vi. Min fråga gäller om äktenskapsförord gäller fortfarande? Om vi skulle gifta oss på nytt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett äktenskapsförord ska upprättas skriftligen och registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § Äktenskapsbalken). När äktenskapsförordet registrerats är det gällande för det aktuella äktenskapet. Äktenskapsförordet gäller tills äktenskapet upplöses (t.ex. genom skilsmässa eller dödsfall) eller genom att nytt äktenskapsförord upprättas vari enskild egendom görs till gemensam. Äktenskapsförordet är bundet till det aktuella äktenskapet och upphör att gälla när dom om äktenskapsskillnad vunnit laga kraft.Som svar på din fråga innebär det att om ni gifter er på nytt är inte det gamla äktenskapsförordet gällande då det inte finns registrerat mellan er längre. Det tidigare äktenskapsförordet upphörde när er dom om äktenskapsskillnad vann laga kraft. Om ni vill ha äktenskapsförord i ert kommande äktenskap måste ni upprätta ett nytt sådant, underteckna, datera och registrera det hos Skatteverket.God fortsättning!Vänligen,

Hur ska tillgångarna fördelas i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad?

2020-01-13 i Bodelning
FRÅGA |Samboköp av fastighet 2013Mannen erhåller från sin far till - kapitalinsatsen 165 000 kr- Bergvärme 180 000 krInga avtal om delade skulder har skrivits!- Banklån var gemensamma.Avyttring av fastigheten 2017Endast banklånen räknades av vid försäljningen.1/ Kan lånen som mannen lagt in i fastigheten betraktas som enskilda?2/ Blir svaret annorlunda om det kan konstateras att kvinnan betalat största delen av banklånen då mannen under avsevärd tid saknade inkomst?Mannen köper bil och erhåller ytterligare 200 000 kr som kontantinsats från fadern. Inga avtal skriva här heller.3/ Kan även detta betraktas som enskilt lån till mannen?Kan, under förutsättning att mannens lån till fadern betraktas som enskilda och att hans enskilda skulder vid ingången av äktenskap uppgår till 545 000 kr (165 000+180 000+200 000)?BodelningBoets tillgångar uppgår endast till 2 bilar värderade marknadsmässigt till 200 000 kr.Kan fördelningen bli?Tillgångar 200 000 att fördelaMannen Tillgångar 100 000Enskilda skulder 545 000Återstår 0 krKvinnan Tillgångar 100 000Enskilda skulder till anhörig 78 290Återstår tillgångar att fördela 21 710 Mannen 10 855 krKvinnan 10 855kr
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga undrar du huruvida de lån mannen i din fråga tagit av sin far är att räkna som enskilda eller gemensamma. Du undrar även om svaret blir annorlunda om det kan konstateras att kvinnan till största delen betalt banklånen då mannen under lång tid saknade inkomst samt även om de 200.000 kronor mannen erhållit från sin far kan betraktas som ett enskilt lån till honom.Inledningsvis vill jag klargöra att det är svårt att göra en korrekt bodelning i ett mailsvar då jag inte har full insyn i tillgångar eller vem som äger vad. Min rekommendation är därför i förlängningen, om mannen och kvinnan inte kan komma överens, att du kontaktar en jurist som kan företräda dig och upprätta ett förslag till bodelning.Enligt 1 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB) råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. Det innebär att om en make lånat pengar är skulden bunden till vederbörande. Gemensamma banklån finns det oftast ett solidariskt ansvar för mot banken (efter avtal därom), innebärande att makarna har lika stor skuld i bodelningen. För lån som mannen tagit av sin far är han enskilt bunden av, om det inte kommits överens om annat. Om både mannen och kvinnan exempelvis undertecknat ett skuldebrev om att de är solidariskt ansvariga belastar lånet dem båda. Om en make däremot ensam tar lån är vederbörande ensamt ansvarig för dem. Det gör ingen skillnad vem av makarna som betalt själva lånet – det är den som ingått avtal om lånet som är ensam ansvarig för det. Att kvinnan betalt på lånet för att mannen inte hade råd innebär inte att hon övertar ansvaret för det. Utifrån den information du givit talar det för att mannen ensam är ansvarig för de lån han tagit.När ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelning beräknas först makarnas andelar i boet, innebärande att vardera makens tillgångar läggs samman (jfr 11 kap. 1 § ÄktB). Från det giftorättsgods en make går in med ska vederbörande skulder räknas bort, en s.k. skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, efter skuldtäckningen, ska läggas samman och värdet delas därefter lika mellan makarna. Då skulder är personliga kan en make aldrig gå in med ett minusvärde i bodelningen. Precis som du själv visat i din uträkning innebär det att om en makes skulder är större än vederbörandes tillgångar går hen in med 0 kronor i bodelningen. Om en make hade kunnat gå in med ett minusvärde hade det inneburit att den andre maken blivit betalningsansvarig för den andre makens skulder, vilket inte är möjligt.Om det endast finns tillgångar om 200.000 kronor i boet och att dessa är 100.000 kronor var (dvs. makarna äger vars en bil och de är värda lika mycket) är din uträkning korrekt. Från giftorättsgodset görs en skuldtäckning, innebärande att mannen går in med 0 kronor och kvinnan med 21.710 kronor, vilka fördelas mellan makarna. Skulle däremot bilarna vara endast kvinnans giftorättsgods innebär det att hon efter skuldtäckning går in med 121.710 kronor som ska fördelas mellan makarna (60.855 kronor). Om bilarna är makens giftorättsgods går han fortfarande in med noll kronor då hans skulder överstiger hans tillgångar. Om så är fallet går även kvinnan in med noll kronor (då hon inte har några tillgångar utan bara skulder). I ett sådant fall finns det inget att fördela. Avgörande är således vems giftorättsgods bilarna är.Min rekommendation, för det fall att mannen och kvinnan inte kommer överens, är att du anlitar en jurist som företräder dig och är behjälplig med att gå igenom ekonomin och upprätta ett förslag till bodelning. Om du är intresserad kan en jurist på Lawline juristbyrå hjälpa dig vidare. Lawlines jurister har lång erfarenhet av bodelningar och tvister därom. För kostnadsförslag och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur får jag ett fungerande umgänge med min son?

2020-01-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag har en son som r 12 år gammal. Han har nu vägrat att ha kontakt med mig. Han vill bo heltid hos sin pappa vilket jag tycker det är ok. Men min son vill inte alls prata med mig, han svarar inte på sms eller när jag ringer.. Han har dessutom tagit avstånd från hela min sida av släkten. Min mamma försöker kontakta han men utan svar. Min sons pappa verkar inte vilja hjälpa mig. Säger att konflikten är mellan mig och min son och att han inte ska lägga sig i.Jag och min sons pappa skiljdes 2015. Mitt ex gick vidare o träffade en ny. Vilket jag också gjorde. Från skilsmässan tills nu har det varit konflikt o bråk. Våra barn( Har även en 10 åring) hamnade snabbt emellan. Det har varit väldigt infekterat med vårdstvist och anmälan till socialtjänsten vilket har drabbat barnen hårt. Min äldsta har påverkats mer. Saker och ting blev lugnare då vi fick till ett samarbetsavtal från domstolen. I några månader har vi kunna kommunicera på sms utan bråk. I år flyttade jag och min sambo ihop (jag och barnen har bott själva i 5 år) vilket jag försäkrade mig om innan med båda barnen att de va med hela processen. Jag och min sambo har haft små tjafs, diskussioner. Det som är nu är att Min son 12 åringen från ena dag till den andra vägra komma/träffa mig. Han säger att allt är mitt fel. Jag bråkar med pappa, mitt fel för skilsmässan och vårdnadstvisten. Att jag bråkar om allt och därför vill han inte bo o träffa mig. Vad ska jag göra? Kan jag tvinga umgänge? Hjälp
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. I bedömningen om vad som är till barnets bästa ska särskilt beaktas barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § FB). Barnet har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder det inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § första stycket och andra stycket FB).När föräldrar inte kan komma överens är i regel min rekommendation att man vänder sig till familjerätten i kommunen. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att båda föräldrarna går med på det. Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som det du beskriver. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att föräldrarna kan ha en god dialog för barnets bästa. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning avseende hur umgänget ska se ut. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog. Familjerätten kan även vara behjälplig med att upprätta ett avtal om hur umgänget ska se ut. Om avtalet är skriftligt och socialnämnden godkänner det har avtalet samma dignitet som en dom (jfr 6 kap. 15 a § tredje stycket FB). För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Om ni inte kan komma överens i samarbetssamtal eller någon av er inte vill ställa upp på sådana samtal, finns möjligheten att du vänder dig till domstol och begär att rätten beslutar om umgänge (6 kap. 15 a § första stycket FB). Som redogjorts för inledningsvis ska barnets bästa vara avgörande; i bedömningen om vad som är barnets bästa ska det fästas särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, samtidigt som hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det finns ingen lagstadgad ålder då ett barn själv får välja vad gäller umgänge eller boende. Full bestämmanderätt får barnet först vid 18 års ålder när det rent juridiskt räknas som vuxet. I praxis har dock barnets vilja tillmätts stor betydelse när det fyllt 12 år. Som exempel kan nämnas avgörande i fråga om umgänge med vårdnadshavare enligt 14 § LVU. I fallet skulle barnets (12-årig flicka) vilja tillmätas avgörande betydelse (RÅ 2005 ref. 66). För adoption gäller även att den som fyllt 12 år inte får adopteras utan eget samtycke (jfr 4 kap. 5 § FB). Din son är således i en ålder då det finns en förhållandevis stor möjlighet att hans vilja kommer att beaktas i stor utsträckning. Barnets vilja beaktas även vid eventuell verkställighet av en dom. Om du får en dom om umgänge som inte följs av den andra föräldern går det att begära verkställighet (oftast utdömande av vite, i undantagsfall hämtning av barnet). Enligt lagtexten är utgångspunkten att verkställighet inte får ske mot barnets vilja om det nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas (21 kap. 5 § FB).Min rekommendation är att du i första hand försöker komma överens med pappan till ditt barn och den vägen få igenom ett umgänge. Kan ni inte komma överens kan du försöka få till stånd samarbetssamtal med förhoppningen att ni kan enas om umgänge. Ett sista alternativ är att du vänder dig till domstol. Det finns en risk att din sons vilja beaktas så pass mycket att det inte kommer att beslutas om umgänge mot hans vilja. Å andra sidan bör beaktas att barn ofta kan hamna i en lojalitetskonflikt, framför allt i förhållande till den förälder det är boende med. Om du vänder dig till domstol och begär umgänge kommer det att beslutas om en utredning. Utredningen innefattar i regel intervjuer med dig, pappan, sonen och eventuellt även skola m.m. Din son kan ju eventuellt ge uttryck för annan vilja i sådan utredning än vad han säger till dig och pappan.Om du vill gå vidare med ärendet till domstol är min rekommendation att du vänder dig till en jurist som företräder dig. Juristen kan i ett första skede upprätta ett förslag till hur umgänget för barnet ska se ut och sända det till pappan med förhoppning om att ni kan komma överens redan i det skedet. Om det inte hjälper kan juristen vara behjälplig med att utforma och lämna in en stämning till domstol avseende umgänget. Det går ofta att utnyttja rättsskyddet i din hemförsäkring så du inte behöver stå för hela kostnaden själv. Om du önskar hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå, är du varmt välkommen att återkomma till mig för kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med vår egendom om vi gifter oss och vad blir konsekvenserna av ett inbördes testamente vid dödsfall eller skilsmässa?

2020-01-05 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min sambo ska gifta oss. Vi har båda barn sen tidigare. Min dambo äger en fastighet som vi bor i. Hon ägde denna fastighet innan jag flyttade in. Jag äger aktier, fonder och kontanter i ungefär samma storleksordning.Min fråga är vad händer med våra tillgångar efter det att vi har gift oss om någon av oss dör eller vid en eventuell skilsmässa. Vi har inget äktenskapsförord eller testamente.Bör vi skriva inbördes testamenten och vad blir konsekvenserna av detta om äktenskapet upplöses eller om nån av oss dör?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga lever du i nuläget med din sambo. Din sambo äger den fastighet ni bor i (och ägde den innan du flyttade in). Själv äger du aktier, fonder och kontanter i ungefär samma storleksordning. Ni har varken testamente eller äktenskapsförord upprättat, varför du undrar vad som händer med era tillgångar efter att ni gift er, i händelse av skilsmässa eller för det fall att någon av er avlider. Du undrar även om ni bör skriva ett inbördes testamente och vad konsekvenserna av ett sådant blir i händelse av skilsmässa eller för det fall att någon av er avlider.Den ekonomiska skillnaden mellan äktenskap och samboförhållandeRegler om vad som gäller när ett samboförhållande upphör finns i sambolagen. Skillnaderna i förhållande till ett äktenskap är omfattande; i nuläget för det fall att ni skulle upplösa ert samboförhållande ska det endast göras en bodelning om någon av er begär det. I en bodelning mellan sambor ska endast samboegendom ingå. Till samboegendom räknas sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Det innebär att skulle ni upplösa ert samboförhållande skulle varken bostaden (då din sambo ägde den redan innan samboförhållandet) eller dina tillgångar i form av aktier, fonder och kontanter ingå.Reglerna om äktenskap finns i Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt äktenskapsbalken råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Däremot blir varje makes egendom giftorättsgods. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom att makarna upprättat ett äktenskapsförord därom, eller att en make fått egendom i arv eller gåva, med villkoret att egendomen ska vara makens enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). Giftorätten innebär ett latent anspråk på halva värdet i respektive makes egendom vid en framtida bodelning.I en bodelning ska allt giftorättsgods ingåNär ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). Till skillnad från när ett samboförhållande upplöses varvid bodelning är frivillig, är utgångspunkten att sådan ska ske när ett äktenskap upplöses. Undantaget är om makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Om ni skiljer er innebär det att såväl fastigheten som de tillgångar du nämner ska ingå. Vid bodelning beräknas först makarnas andelar i boet, innebärande att vardera makens tillgångar läggs samman (jfr 11 kap. 1 § ÄktB). Från det giftorättsgods en make går in med ska vederbörande skulder räknas bort, en s.k. skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, efter skuldtäckningen, ska läggas samman och värdet delas därefter lika mellan makarna. Utgångspunkten är således en likadelning och att makarna ska gå ur äktenskapet med lika stora tillgångar.Reglerna om bodelning är i princip desamma vid äktenskapsskillnad som vid dödsfall. Om den ena maken har större tillgångar (antingen reella sådana, eller att den andre maken har större skulder), riskerar den mer förmögna maken att få dela med sig av sina tillgångar.Konsekvenserna av ett inbördes testamenteI ett inbördes testamente kan ni reglera de ekonomiska förhållandena er emellan för det fall att någon av er avlider. Enligt ovan ska en bodelning ske om någon av er avlider. Det den avlidne maken får som sin andel i bodelningen är kvarlåtenskapen som ska fördelas till arvingarna. Närmsta arvingar är den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Efterlevande make kan, om det finns gemensamma barn, ärva den avlidne maken. I ett sådant fall ärver de gemensamma barnen när den efterlevande maken avlider. Barn utom äktenskapet, s.k. särkullbarn, har dock alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta aktualiseras i ert fall då ni inte har några gemensamma barn, men båda har barn utom äktenskapet.Om exempelvis du skulle avlida och din kvarlåtenskap uppgår till en miljon kronor, har dina barn rätt att ärva det direkt. Om du har två barn ärver de 500.000 kronor var. I ett inbördes testamente kan ni testamentera er kvarlåtenskap till varandra istället. Det är dock inte möjligt att göra bröstarvingar helt arvlösa. Om du skulle testamentera all din kvarlåtenskap till din fru kan dina barn påkalla jämkning av testamentet och har rätt att få ut hälften av det de skulle ärvt, den s.k. laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Om vi återigen utgår från att kvarlåtenskapen efter dig skulle uppgå till en miljon kronor och du har två barn, hade barnen haft rätt att ärva 500.000 kronor var. Om du testamenterat bort dina tillgångar till din fru, kan barnen påkalla jämkning och har då rätt till 250.000 kronor var (500.000 kronor / 2). Ett inbördes testamente är således en möjlighet för er att i åtminstone viss utsträckning se till att ni ärver varandra. Skulle ni istället skilja er kommer testamentet inte att aktualiseras. Testamente aktualiseras endast vid dödsfall. Ett testamente en make gjort vari den andra maken är tillförordnad är utan verkan vid pågående skilsmässa eller om äktenskapet upplösts genom skilsmässa (11 kap. 8 § ÄB).Sammanfattningsvis är skillnaderna mellan ett samboförhållande och äktenskap stora. All egendom, som inte gjorts till enskild, ska ingå i en bodelning. Bodelning ska ske såväl vid skilsmässa som om någon av er avlider. Ett inbördes testamente ger er möjlighet att fördela er kvarlåtenskap för det fall att någon av er avlider. Det är dock inte möjligt att göra era barn helt arvlösa. Utan testamente ärver barn allt efter sina föräldrar. Barn utom äktenskapet har rätt att få ut sitt arv direkt, medan barn inom äktenskapet ärver sin avlidna förälder den dag den efterlevande avlider. Om ni testamenterar all er kvarlåtenskap till varandra i ett inbördes testamente har barnen till den avlidne rätt att påkalla jämkning av testamentet och kan få ut sin laglott, hälften av det hen egentligen skulle ärvt. Testamentet aktualiseras inte om ni skiljer er, om någon av er avlider under pågående skilsmässa eller om någon av er avlider efter att skilsmässan gått igenom.Om ni vill reglera egendomen er emellan och att viss, eller all, egendom inte ska ingå i en bodelning kan ni upprätta ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet gör att all egendom som är enskild inte ska ingå i en bodelning. Om ni skiljer er innebär det att ni inte behöver dela med er av er egendom till varandra. Ett äktenskapsförord kan dock kombineras med ett inbördes testamente. Äktenskapsförordet aktualiseras om ni skiljer er, medan det inbördes testamentet aktualiseras om någon av er avlider. Om ni vill skapa äktenskapsförord till ett konkurrenskraftigt pris kan jag varmt rekommendera vår avtalstjänst. I tjänsten fyller ni era uppgifter och får efter betalning äktenskapsförordet författat juridiskt korrekt. Vill ni hellre ha mer personlig hjälp kan givetvis en av våra jurister vara behjälpliga med att upprätta såväl äktenskapsförord som inbördes testamente. Om ni är intresserade av detta, eller om något i svaret oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för ett kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Min sambo har avlidit, vad är mest fördelaktigt - att begära bodelning eller avstå?

2019-12-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo som nu avlidit och jag har ett samboavtal och ett inbördes testamente gällande vår gemensamma bostad som vi köpt gemensamt och betalat 50% vardera för. Vi har bägge två tre vuxna barn från tidigare men inga gemensamma. Min fråga är om det är någon fördel att begära bodelning? Eller är det fördel att avstå?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag börja med att beklaga bortgången av din sambo. Enligt den legala arvsordningen ärver den avlidnes barn i första hand (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Det är dock möjligt att testamentera bort sin kvarlåtenskap, med undantaget att den avlidens barn har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, dvs. det arvingen skulle ärvt om inget testamente funnits (jfr 7 kap. 1 § ÄB).Som jag förstår det i ert fall har ni upprättat ett samboavtal avseende bostaden ni köpt hälften var av, samt ett inbördes testamente (enligt vilket jag drar slutsatsen att ni ärver varandras andel av bostaden). Testamentet gäller, dock har som nämnt ovan, din avlidne sambos barn rätt till sin laglott om de begär den. Om inget testamente funnits skulle de ärvt halva bostaden (värdet därav); laglotten är hälften av vad de skulle ärvt.Rätten att begära bodelning gäller endast i förmån till dig som efterlevande sambo (18 § första stycket sambolagen). Huruvida du ska begära bodelning eller ej är beroende av hur era förmögenhetsförhållanden ser ut. I bodelningen ska allt som är samboegendom, och som inte är undantaget i samboavtal, ingå i bodelningen. Som jag tolkar din fråga har ni i samboavtalet avtalat om att bostaden inte ska ingå. Däremot ska i sådana fall allt annat som är samboegendom ingå. Till samboegendom räknas (förutom bostaden) gemensamt bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Vid en bodelning kommer således allt som är samboegendom och som du köpt räknas in, allt samboegendom som din sambo köpt räknas in – och därefter kommer det att fördelas er emellan. Om din andel av samboegendom är större än din sambos är det en fördel för dig att inte begära bodelning. Om däremot din sambos samboegendom är större än din, då tjänar du på att begära bodelning.Tyvärr går det inte att ge ett klarare svar än ovan utan inblick i vilka tillgångar som finns eller vad som stadgas i samboavtal och inbördes testamente. Det kan vara en god idé för dig att anlita en jurist som företräder dig och går igenom vilka tillgångar som finns för besked om huruvida du bör begära bodelning eller ej. Om du är intresserad av att anlita en jurist från Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.God fortsättning!Vänligen,