Var anmäler vi gemensam vårdnad och flytt av barn efter separation?

2020-06-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej var skall man skicka in papper om delad vårdnad av barn vid separationen av föräldrarna där barnet skall bo hos mamman ena veckan o pappan andra veckan men skall vara skriven hos mamman?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då jag inte vet så mycket om era förhållanden utifrån frågan så kommer här nedan svar som utgår först från om ni var gifta och det andra ifall ni inte var gifta. Gemensam vårdnad fortsätter råda efter skilsmässaEnligt huvudregeln i 6 kap. 3 § Föräldrabalken (FB) får båda föräldrarna automatiskt gemensam vårdnad över barnet när det föds om föräldrarna är gifta. Om de senare skulle skilja sig fortsätter barnet stå under gemensam vårdnad av båda föräldrarna om inte den gemensamma vårdnaden upplöses genom dom efter anmälan om ensam vårdnad eller annat. Gemensam vårdnad kan anmälas till SkatteverketOm det inte finns ett beslut om gemensam vårdnad sedan tidigare ex. om den ena föräldern har ensam vårdnad, kan föräldrarna som är överens åstadkomma detta genom att rätten fastställer det eller genom en gemensam anmälan till Skatteverket. Blanketten finns här. Förutsättningarna för att kunna skicka in en anmälan direkt till Skatteverket och få vårdnaden registrerad på det sättet är att 1) barnet är folkbokfört i Sverige och 2) inget tidigare beslut om vårdnad är fattat. Hur skriver vi gemensamma barnet hos ena föräldern?I Folkbokföringslagen beskrivs att anmälan av flytt ska göras skriftligen (23 § FOL) och om det gäller ett barn under 18 år ska anmälan göras av båda vårdnadshavarna (30 § FOL). Det sista innebär att om det enbart är den ena föräldern som gör flyttanmälan måste den andra föräldern lämna sitt samtycke. Ett sådant samtycke kan lämnas genom brev, e-post eller Skatteverkets e-tjänst "flyttanmälan". Enligt 7 a § FOL får ett barn som står under vårdnad av båda föräldrarna och bor ungefär lika mycket hos båda, folkbokföras hos den förälder som som de båda kommer överens om. Då jag uppfattar i frågan som att ni båda är överens ska det inte vara något problem att få barnet skrivet hos bara mamman. Exakt hur en flyttanmälan görs går att läsa om och hitta här på Skatteverkets hemsida. Svaret på din fråga är att Skatteverket är den myndighet du/ ni ska vända er till. Jag hoppas detta gav svar också på lite hur det kommer fungera. Lycka till! Vänligen,

Kan min nya man bli underhållsskyldig till barnet?

2020-05-25 i Underhåll
FRÅGA |Hej jag har en fråga angående underhållsbidrag. Det är så att jag och min sambo ska gifta oss och jag har barn sen tidigare med en. Jag har helt ensam vårdnad och haft det sen sonenen kom, barnets far har ingen som helst kontakt med sonen. Hur blir det om jag och sambon gifter oss blir det så att sonen biologiska pappa inte behöver betala underhållsbidrag mer eller blir han fortfarande betalningsskyldig? Om textning sambo inte adopterar utan bara finns i bilden. Mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Underhållsskyldighet och vem som är ansvarig för barnen regleras i Föräldrabalken (FB). Vårdnadshavarna är ansvariga för barnetI föräldrabalken 6 kap. 1 § fastställs att ett barn har rätt till en god uppfostran, trygghet och omvårdnad. Denna omvårdnad ska ske utav vårdnadshavarna, vilka är de som ska se till att barnets behov blir tillgodosedda och ansvarar för den tillsyn som behövs utifrån hänsyn till barnets ålder, utveckling och andra omständigheter (6 kap. 2 § FB). Det är också vårdnadshavaren som har rätt och skyldighet att bestämma i frågor rörande barnet (6 kap. 11 § FB). Det är (de biologiska) föräldrarna som är underhållsansvariga för barnet (7 kap. 1 § FB). Detta uppfylls vanligen genom att föräldrarna betalar mat, kläder, aktiviteter och annat till barnet. En förälder som inte har vårdnad eller barnet boende hos sig regelbundet kan istället bli skyldig att betala underhållsbidrag till den andre föräldern, som fastställs genom avtal eller dom (7 kap. 2 § FB). Kan en ingift styvförälder bli underhållsskyldig?Ja, om en person gifter sig eller har barn tillsammans med en av föräldrarna och därmed även varaktigt bor med barnet kan denna person bli underhållsskyldig mot barnet enligt 7 kap. 5 § FB. Underhållet bestäms då på samma sätt om personen var förälder. Dock tillämpas detta enbart ifall den andre föräldern som annars är underhållsskyldig inte kan betala underhållsbidraget (7 kap. 5 § 2 st FB). Syftet med regeln är att barnet inte ska drabbas negativt av ifall den ena föräldern inte har ekonomisk möjlighet att ge underhåll till sitt barn. I övriga situationer gäller att en ingift styvförälder inte blir underhållsskyldig, utan det är en skyldighet som främst ska ligga på barnets föräldrarna. Som svar på din fråga, din nya man kommer inte automatiskt att bli underhållsskyldig för ditt barn om ni gifter er. Barnets biologiska pappa kommer fortsätta att vara skyldig att betala underhållsbidrag enligt överenskommelsen som råder. Din nya man kan möjligtvis kunna bli underhållsskyldig i framtiden om han fortsätter leva i ett äktenskap tillsammans med dig och bor med barnet, och i situationen ändras på så sätt att pappan inte för någon anledning kan betala underhållsbidraget. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Har jag rätt till halva bostaden vid skilsmässa?

2020-04-16 i Bodelning
FRÅGA |Jag gift mig med min fru och hon hade bostadsrätt innan vi gifte hos och nu håller vi på att skiljas hos, har jag rätt begär hälften av bostadsrätten?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om äktenskap och makars ekonomiska förhållanden finns reglerat i Äktenskapsbalken (ÄktB). Efter äktenskapskillnad ska egendomarna fördelasNär ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske för att fördela egendomen mellan de före detta makarna (9 kap. 1 § ÄktB). Om all egendom är enskild egendom, behövs ingen bodelning. Bodelningen görs normalt sett av parterna själva, genom fördelning av gemensamma egendomar och upprättande av en bodelningshandling som båda skriver under (9 kap. 5 § ÄktB). Vid bodelningen ska beaktas så som egendomsförhållandena vara den dag när talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). Det är utgångspunkten och det spelar alltså ingen roll om något ägandeförhållande har ändrats efter den dagen. Vilka egendomar ska ingå i bodelningen?Utgångspunkten enligt 7 kap. 1 § ÄktB är att all egendom som inte är särskilt föreskriven som enskild egendom utgör makarnas gemensamma giftorättsgods. Vid bodelningen ska giftorättsgodset fördelas (10 kap. 1 § ÄktB). Gällande bostad räknas gemensam bostad vara bostadsrätt, hyresrätt eller byggnad som båda eller någon av parterna äger resp. innehar nyttjanderätt för, vilken är avsedd att vara deras gemensamma hem och även används för detta ändamål (7 kap. 4 § ÄktB). Som gemensamt bohag räknas bland annat möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som använts till det gemensamma hemmet (7 kap. 4 § 2 st ÄktB). Vilka egendomar ska inte ingå i bodelningen?Enskild egendom fördelas inte mellan parterna. Egendom kan göras enskild på flera sätt enligt 7 kap. 2 § ÄktB främst genom äktenskapsförord, egendom som förvärvats genom gåva, testamente, arv och som villkorats ska vara enskild egendom. Vissa mindre saker får lov att undantas från bodelningen såsom kläder, presenter och andra saker som i huvudsak enbart används av den ena parten för personligt bruk (10 kap. 2 § ÄktB). Även om en part tidigare har fått ersättning för personskada eller kränkningsersättning får sådan undantas (10 kap. 2a § ÄktB). Själva bodelningen och andelarEn bodelning kan se på olika sätt, och det beror på om och hur mycket tillgångar och skulder respektive part har. Enkelt beskrivet innebär en bodelning att man lägger ihop vardera summa för egendom som parterna äger till giftorättsgods, sedan görs ett avdrag för eventuella skulder som finns, och sen delas resterande på hälften (11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Detta är respektive parts andel i bodelningen och står för ett ekonomiskt värde. Själva egendomsfördelningen sker genom att giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje part har rätt att på sin lott i första hand få den egendom som den äger (11 kap. 7 § ÄktB). Om ena parten har mer egendom och enligt andelsfördelningen behöver lämna över egendom till den andra, får den parten välja vilken egendom som ska lämnas över. Det finns särskilda undantagsregler såsom att den som utifrån situationen bäst behöver den gemensamma bostaden kan få rätt att behålla den trots att bostaden inte var dens egendom (11 kap. 8 § ÄktB). Den ena parten kan också få lov att betala ett motsvarande belopp av viss egendom istället för att lämna över till andra parten, samma sak gällande gemensamma bostaden (11 kap. 9-10 §§ ÄktB). Vad gäller för dig?När det gäller äktenskap är huvudregeln ganska stark och kännetecknande, nämligen att parterna delar på all egendom. Det innebär inte att parterna äger allt gemensamt, men innebär rätten av ett anspråk på hälften när äktenskapet upplöses. Undantagsvis finns möjligheter att föreskriva om att viss egendom ska vara någon av parternas enskilda egendom genom exempelvis äktenskapsförord. Samt att viss egendom som är av mer personlig karaktär uteslutas från en bodelning. Vad gäller din frus bostadsrätt antar jag att ni lever där tillsammans och då kommer den också ingå i bodelningen som gemensam bostad. Detta under förutsättning att den inte är enskild egendom, i sådana fall behåller hon den och du kan inte göra anspråk på bostaden. Beroende på hur er andelsberäkning ser ut, och hur ni sedan fördelar dessa på lotter (alltså delar upp egendomen mellan er) är upp till er. Enligt regler har hon och du rätt att i första hand få ut er egen egendom, men beroende på hur er situation kan fördelningen gå till på olika sätt. Parter som har svårt att komma överens kan anlita en särskild bodelningsförrättare. För att sammanfatta igen väldigt kort, förutsatt att bostadsrätten inte är enskild egendom så ingår den i bodelningen och du har ett anspråk på bostaden. Dock ska en andelsberäkning göras utifrån hur mycket av giftorättsgodset i ekonomiskt värde vardera part har rätt till, och vid senare fördelning av egendomen har man i första hand rätt att få ut sin egen egendom om det täcks av sin andel. Det går att säga att hon som ägare har "första tjing" på bostaden. Men likt jag beskrivit ovan kan andelsfördelningen och hur ni senare fördelar lotterna innebära att någon kanske måste kompensera med pengar eller annat för att den faktiska fördelningen av egendom ska bli så rättvis och lik parternas intresse som möjligt. Det är svårt att helt besvara din fråga då jag inte vet mer om hur er faktiska bodelningen kommer se ut. Men jag hoppas att den teoretiska förklaringen gav svar på din fundering. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Kan en adoption utomlands bli giltig i Sverige?

2020-02-29 i Adoption
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga om adoption. Jag är en svensk man gift med en gambiansk kvinna som inte har kommit till Sverige än så hon bor i Gambia. Hon har 3 barn som jag vill adoptera. Hon säger att det är möjligt att göra adoptionen i Gambia men kan vi göra det lagligt där? Det handlar om en styvbarn adoption och vi gifte oss i Gambia och det blev godkänt i Sverige så adoption borde vara godkänt att göra där med.
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga om huruvida en eventuell adoption i Gambia skulle vara godkänd som adoption i Sverige. Utländska adoptioner erkänns normalt i Sverige Frågor om adoptioner utomlands och huruvida de ska erkännas i Sverige som giltiga regleras i bland annat i Lagen om adoption i internationella situationer (LAIS). Huvudregeln i 4 § LAIS är att en adoption som skett i utlandet är giltig i Sverige, under förutsättning att beslutet är 1) giltigt och fått laga kraft i det landet där det fattades samt 2) att det har skett i landet där barnen som adopterades hade hemvist eller var adoptivföräldern hade hemvist. Hemvistrekvisitet finns till för att adoption inte ska kunna gå att genomföras i ett land där varken de adopterade barnen eller adoptivföräldern har någon koppling till. Begreppet hemvist innebär främst fast boende, men kan också omfatta andra faktorer som medborgarskap, språk, socialt integrerad, hur länge föräldrarna bott där m.m. Vad gäller för dig? Jag ser inga problem för att en adoption av dina styvbarn i Gambia inte skulle anses som laglig även i Sverige. Bakgrunden till lagen är till viss del att underlätta sådana familjebildningar och att nya rättsförhållanden även ska kunna gälla över gränserna. Förutsättningarna för en giltig adoption är dock att det går till på rätt sätt och blir en laglig adoption i enlighet med de gambianska myndigheterna, samt att det sker i Gambia med anledning av att det verkar vara barnens hemvistland utifrån det du beskriver. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste skilsmässan göras i det landet vi gifte oss?

2020-06-22 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |HejJag gifte mig på Kuba med en Kubanska. Hon har 2 medborgarskap vad jag förstår. Kuba och Spanien. Jag har inte registrerat äktenskapet någonstans Så jag vet ju inte om det är registrerats i Spanien eller EU. Men, hur som helst, vi behöver skiljas. Hon kan vara mycket otrevlig och hotfull. Måste jag åka till Kuba för detta?Hon säger att det är mycket kostsamt att skilja sig. Jag litar tyvärr inte på hennes ord. Med vänlig hälsning,
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Äktenskapsfrågor med en internationell koppling behandlas i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap, vilken förkortas IÄL. Äktenskap som ingåtts i utlandet är giltiga i SverigeTack vare internationella samarbeten är huvudregeln enligt svensk rätt att äktenskap som ingåtts utomlands och enligt utländsk lag, ska anses giltiga om äktenskapet är giltigt i det landet där det ingicks (1 kap. 7 § IÄL). Det innebär att äktenskapet inte behöver registreras i Sverige för att anses vara giltigt här. När får äktenskapsskillnad prövas i Sverige?Ett äktenskap som ingåtts utomlands kan under vissa förutsättningar ändå få lov att pröva mål om äktenskapsskillnad i svensk domstol (3 kap. 2 § IÄL). Det gäller om: 1) båda makarna är svenska medborgare, 2) käranden är svensk medborgare och bor i Sverige (hemvist) eller har bott i Sverige sedan efter hen har fyllt 18 år, 3) om käranden inte är svensk medborgare med har bott i Sverige sedan minst ett år, 4) svaranden bor i Sverige, 5) om saken rör ogiltighet av vigsel eller 6) om det i annat fall finns särskilda skäl att talan bör prövas här. Ovan åsyftas i flera av punkterna att en av personerna ska ha hemvist i Sverige. Med begreppet hemvist innebär att personen ska vara bosatt i Sverige och bosättningen ska med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt anses vara stadigvarande (7 kap. 2 § IÄL). Vad gäller för dig? Om du är svensk medborgare och/ eller stadigvarande bor i Sverige eller det annars finns en stark koppling till Sverige som gör att äktenskapsskillnad bör få lov att prövas här (exempelvis boende med familj här), så har du rätt att ansöka om äktenskapsskillnad här i Sverige. Detta gäller enligt den svenska lagen IÄL. Om er situation ser ut på annat sätt exempelvis om ni bor tillsammans i ett annat land, kan jag inte svara om du har rätt att ansöka om äktenskapsskillnad i just det landet. Detta och exempelvis eventuella kostnader borde en svensk ambassad i det landet kunna hjälpa dig med i sådana fall. Jag hoppas att detta svarade på din fråga!Vänligen,

När är ett samboavtal giltigt?

2020-05-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejsanOm jag och min sambo gör ett skriftlig avtal utan att vi är registrerade som sambo gäller det om det någon av oss skulle vilja dra ur sig från avtalet.Mvh
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du syftar på situationen om ni vill skriva ett samboavtal och vad som gäller för när ett sådant är giltigt och inte. Behöver ett samboskap registreras? Sambor behöver inte registrera sitt samboskap någonstans. Det anses som ett giltigt samboskap när förutsättningarna i 1 § sambolagen är uppfyllda. I paragrafen står att ett samboskap avser två personer som stadigvarande lever ihop som ett par och även har ett gemensamt hushåll. Exempelvis rumskompisar eller inneboende omfattas inte av sambolagen. Om ni lever upp till den definitionen är det således ett giltigt samboskap och sambolagen tillämpas. Hur skrivs ett giltigt samboavtal?Ett s.k. samboavtal regleras i 9 § sambolagen och innebär att sambor får lov att fritt avtala mellan sig om att bodelning enligt sambolagen inte alls ska ske, eller att viss egendom inte ska ingå i en sådan bodelning. För att avtalet ska vara giltigt krävs det att avtalet är skriftligt och att båda två skriver under (9 § 2 st sambolagen). Det finns möjlighet att jämka avtalet om det skulle anses oskäligt med hänsyn till innehållet i sig eller omständigheterna under vilka avtalet tillkom (9 § 3 st sambolagen). Vad händer om någon av parterna vill dra sig ur från avtalet? När samboavtalet är giltigt så gäller den allmänna grundläggande principen om att avtal ska hållas. Den som inte upprätthåller sin del av ett avtal riskerar att betala skadestånd eller tvingas till fullgörande av sin del om motparten stämmer i domstol. Det går också alltid bra att ändra sitt samboavtal om parterna inte är nöjda längre eller en omständighet har ändrats. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Vilka rättigheter/ skyldigheter har jag som pappa?

2020-03-27 i Faderskap
FRÅGA |Hej! Jag o mitt ex har gått skilda vägar o nu visar det sig att hon är gravid! Så nu till min fråga, vad har jag för skyldigheter samt rättigheter under och efter graviditeten? Hon säger att jag inte har några rättigheter o vill att jag ska säga upp faderskapet! Är det sant o kan hon göra så?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om faderskapet Om kvinnan och mannen är gifta vid barnets födsel presumeras mannen vara far till barnet (1 kap. 1 § Föräldrabalken (FB)). Om inte, som i ert fall, måste faderskapet fastställas genom dom eller bekräftelse hos socialnämnden (1 kap. 3 § FB). Bekräftelse görs skriftligen och med vittnen, samt ska godkännas av både socialnämnden och av modern. Socialnämnden ska endast bekräfta faderskapet om det kan antas att mannen är far till barnet (1 kap. 4 § FB). En sådan bekräftelse kan göras även innan barnet är fött. Om modern inte vill bekräfta dig hos socialnämnden, är ett annat alternativ att få faderskapet bekräftat genom dom hos tingsrätten. Då görs en utredning och tingsrätten ska fastställa faderskap för en man där det är visat att denne är fader till barnet exempelvis genom DNA-undersökning (1 kap. 5 § FB). Det är enligt 3 kap. 5 § FB endast barnet som har rätt att väcka talan om faderskapsbekräftelse, men modern har alltid rätt att föra barnets talan samt i vissa fall socialnämnden. Det innebär att du inte har möjlighet att väcka talan i domstol om att tingsrätten ska fastställa dig som fader till barnet.Dock ifall barnet har hemvist i Sverige, är socialnämnden skyldiga att utreda faderskapsfrågan och se till att faderskap blir fastställt (2 kap. 1 § FB). Om modern inte vill att du ska fastställas som far till barnet måste hon påpeka att det föreligger en giltig anledning för socialnämnden att lägga ner utredningen. Sådana anledningar finns i 2 kap. 7 § FB och är bl.a ifall det är omöjligt att få fram information om vem som är den rätte fadern eller om det av särskilda skäl inte skulle vara lämpligt med hänsyn till moderns eller barnets psykiska hälsa att fortsätta utredningen. Det verkar i ditt fall att något sådant inte skulle föreligga och om socialnämnden kommer fram till i sin utredning att du är far till barnet kan det fastställas i dom, genom att socialnämnden för barnets talan. Vilka rättigheter har fadern till ett barn?Inom familjerätten säger man att det är barnets rätt till sina föräldrar och inte föräldrarnas rätt barnet. Som enbart förälder har du väldigt lite insyn i barnets liv. Det är vårdnadshavarna som ska ha ansvaret över barnet, har rättigheter och skyldigheter att besluta om frågor som rör barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB) och se till att dess grundläggande behov blir tillgodosedda enligt 6 kap. 2 § FB. En förälder som vill få en ändring i vårdnaden kan stämma i tingsrätten med yrkanden om att rätten ska anförtro vårdnaden gemensamt eller enbart till ena föräldern (6 kap. 5 § FB). Vid bedömning av hur vårdnaden ska fördelas beaktas bland annat föräldrarnas samarbetsförmåga samt vad som är bäst för barnet. Barnet har också rätt till umgänge med den förälder som den inte bor med enligt 6 kap. 15 § FB. Det är föräldrarnas gemensamma ansvar att se till att barnets behov av umgänge med den icke-boende föräldern tillgodoses. Kontakten behöver dock inte ske genom fysiska träffar, utan annan kontakt genom samtal eller brev kan vara tillräckliga. En förälder som vill ha umgänge med sitt barn får lov att väcka talan om att rätten ska besluta om umgänge (6 kap. 15a § FB). Vad gäller skyldigheter så är de förknippade med rättigheterna. Det finns ingen skyldighet att väcka talan om vårdnadshavare eller umgänge, samt finns ingen skyldighet att vara ansvarig för barnet och fatta beslut gällande barnet såvida du inte är vårdnadshavare. Sammanfattningsvis, du har ingen egen möjlighet att "tvinga" varken modern eller rätten att fastställa dig som far till barnet ifall modern inte vill erkänna dig som det. Dock om det inte finns någon fader alls har socialnämnden en skyldighet att utreda faderskapsfrågan och sedan om det går fastställa en far till barnet genom dom.Om du bekräftas som far till barnet har du möjlighet att väcka talan i rätten både om att bli vårdnadshavare och/eller umgänge med barnet. Om du inte är vårdnadshavare saknar du insynen om ditt barn genom att du inte har rätt att ta del av viss information kring barnet (från skolan, läkarbesök, barnets boende m.m.) eller besluta kring frågor som rör barnet, ifall modern inte vill. Som svar på din fråga om vilka rättigheter du kan ha innan barnet är fött alltså under graviditeten,är de väldigt begränsade ifall du inte kan bli fastställd som förälder redan då vilket verkar inte troligt utifrån vad du beskriver. Ett råd är att försöka prata med ditt ex och berätta om dina åsikter om situationen. Om du vill ha en roll under barnets uppväxt är det bra om ni båda kan samarbeta kring saken, och om du inte vill så bör ni vara överens om det också. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar! Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om andra föräldern vägrar medgivande till pass?

2020-02-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hejsan, jag och barnets pappa har gemensam vårdnad. Jag har haft barnen på heltid sen vi gjorde slut för 5 år sedan. Han sitter just nu på ett behandlingshem för narkotika och vägrar skriva på papperna för pass till våra barn. Hur kan man gå vidare med detta då jag verkligen vill resa med barnen till sommaren?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om vårdnaden om barn regleras i Föräldrabalken (FB). Beslut vid gemensam vårdnadVid gemensam vårdnad ska som huvudregel alla beslut gällande barnet fattas gemensamt mellan vårdnadshavarna (6 kap. 13 § 1 st FB). Här omfattas ex. beslut om skola, och längre utlandsresor. Det innebär att den andra vårdnadshavaren kan sätta stopp för vissa saker när som den andra föräldern vill uträtta gällande barnet. Det finns situationer när beslut inte måste fattas gemensamt: Om barnet bor enbart hos den ena föräldern har den större rätt att kunna bestämma i saker gällande den vardagliga omsorgen utan att behöva tillfråga den andre föräldern. Här kan exempelvis innefattas kortare resor utomlands under förutsättning att de inte inskränker kontakten med den andre föräldern. Ett annat undantag är om den andra vårdnadshavaren inte har möjlighet att delta i vårdnaden och beslut gällande barnet, med anledning av frånvaro, sjukdom eller annat (6 kap. 13 § 2 st FB). I sådana fall får också den första föräldern bestämma i beslutsfrågor ensam. Kan jag ansöka om pass utan den andras medgivande?För att kunna ansöka om pass till ett barn under 18 år krävs medgivande från samtliga vårdnadshavare (7 § p.2 Passlagen). Detta är om inget av undantagen ovan är tillämpliga och ena föräldern kan visa att den har rätt att skriva under ensam trots att det föreligger gemensam vårdnad. I samma regel står också ett undantag som säger att pass kan utfärdas ändå ifall det föreligger synnerliga skäl. Det kan till exempel vara om den andra föräldern är utomlands och det är uppenbart att den inte hade gett sitt medgivande eller om barnet lever bestående i fosterhem. Regeln tillämpas alltså väldigt sällan då det krävs särskilda situationer. I fallet RÅ 1987 ref. 127 var det ett liknande mål där ena föräldern vägrade att ge medgivande till utfärdande av pass till det gemensamma barnet. Där sa domstolen att situationen när en förälder enbart motsätter sig en sådan sak inte i sig är synnerliga skäl. Det krävs att det står klart för passhandläggaren att det utöver vägran föreligger sådana speciella omständigheter för att pass trots frånvaro av vårdnadshavarens medgivande ska kunna utfärdas. Vad kan du göra? Då ena föräldern har rätt att neka medgivande för beslut gällande barnet, finns det möjligtvis inte mycket du kan göra i situationen. Det finns inga tvångsmedel för att få en vårdnadshavare att ge sitt samtycke till något. Det hindrar dock inte dig från att ansöka om pass ändå och se vad Polismyndigheten fattar för beslut. Om samarbetet inte alls fungerar mellan er som vårdnadshavare kan ett långsiktigt alternativ vara att försöka få ensam vårdnad. Det kan ofta innebära en lång och jobbig process (för alla parter, även barnet) och bör inte påbörjas ifall ert samarbete anses mestadels fungera bra. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga. Lycka till! Vänligen,