Vem får lägenheten vid en separation?

2021-09-24 i Bodelning
FRÅGA |Vem får lägenheten vid en separation? Jag har 2 barn som inte är hans . Han har inga barn. Lägenheten står i hans namn.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och sambolagen (SamboL).Det framgår inte av din fråga om du och din partner är gifta eller sambor, så jag kommer kort förklara vad som gäller i båda situationerna.Om ni är giftaDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa), ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär att lägenheten ska ingå i bodelningen, och ni kommer dela lika på värdet. Huvudregeln vid fördelningen av vilken egendom som ska tillfalla vilken make är att den make om äger egendomen får behålla den (11 kap. 7 § ÄktB). Det finns även en regel som innebär att den make som bäst behöver den gemensamma bostaden har rätt att få den (11 kap. 8 § ÄktB). Vid bedömningen av vem som bäst behöver bostaden ska hänsyn tas till om någon av makarna får vårdnaden om gemensamma barn, eller om den ena maken kommer ha det avsevärt mycket svårare att få en ny bostad. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad som tillhör den andra maken är dessutom att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.Att komma ihåg är dock att det inte är möjligt för en make att ta över en bostad som är den andra makens enskilda egendom.Om ni är samborÄven när sambor separerar kan en bodelning göras, om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I en bodelning mellan sambor ingår inte all egendom så som det gör vid bodelning mellan makar. I en bodelning mellan sambor ingår endast samboegendomen, vilket är sambornas gemensamma bostad och bohag om dessa införskaffats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Om din sambo hade lägenheten sedan innan och du flyttade in i den innebär det att den inte är samboegendom och inte ska ingå i bodelningen. Om ni däremot skaffade lägenheten med syftet att bo där tillsammans ska den ingå i bodelningen.Om lägenheten är samboegendomOm lägenheten är samboegendom och ingår i bodelningen ska den sambo som bäst behöver den få den (16 § SamboL). En förutsättning för att en sambo skall få överta en bostad som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.Om lägenheten inte är samboegendomDet finns en möjlighet för en sambo att ta över en bostad som den andra sambon innehar, även om den inte är samboegendom (22 § SamboL). Detta gäller om den sambon bäst behöver den. Om samborna inte har gemensamma barn krävs dock synnerliga skäl för att kunna ta över bostaden, vilket är ett högt ställt krav.SlutsatsVem som har rätt till lägenheten beror alltså på hur hela er situation ser ut, och eftersom jag inte känner till särskilt mycket omständigheter är det omöjligt för mig att svara på exakt vad som gäller i er situation. Kort kan sägas att om ni är sambor och lägenheten inte är samboegendom kommer det med största sannolikhet vara så att din sambo får behålla sin lägenhet. Om ni är gifta eller om lägenheten är samboegendom är möjligheten att du kan få den kanske lite högre, men om den enda skillnaden mellan er är att du har två barn sedan tidigare räcker det sannolikt inte för att du ska anses ha störst behov av lägenheten.Om du vill få mer hjälp och råd som är anpassade efter exakt hur din situation ser ut kan jag rekommendera dig att boka en tid hos någon av våra duktiga jurister. Det kan du göra här.Jag hoppas att detta i alla fall gjorde det lite klarare för dig! Mvh,

Vad får en god man göra?

2021-07-26 i God man
FRÅGA |Jag är god man för en person som är hälftenägare i näringsverksamhet. Hur kan man överlåta halva ägarskap till den andre delägaren?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till föräldrabalken (FB). Jag tolkar din fråga som att huvudmannen är hälftenägare i en näringsverksamhet, vilket du nu vill överlåta till den andra delägaren.Vad får en god man göra?En god man har i uppdrag att ta tillvara en persons juridiska och ekonomiska rättigheter. Detta innebär till exempel att hjälpa till att betala räkningar, sköta bankärenden, bevaka huvudmannens rätt och företräda denne i kontakt med myndigheter etc. Utgångspunkten är att huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga trots förordnandet av godmanskap. Detta innebär som huvudregel att den gode mannen ska handla med huvudmannens samtycke.I den gode mannens förordnandet bör tydligt framgå vad den denne har för behörighet. En rättshandling som den gode mannen företagit utanför sitt förordnande är inte bindande för huvudmannen. Inte heller en rättshandling som företagits inom ramen för förordnande, men utan huvudmannens samtycke, är bindande för huvudmannen, så länge dennes samtycke inte varit omöjligt att inhämta till exempel på grund av sjukdom (11 kap. 5 § FB). Då den gode mannen, inom ramen för förordnandet, ingår rättshandlingar som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, ska huvudmannens samtycke anses föreligga, om denne inte före rättshandlingen har uttryckt motsatsen (11 kap. 5 § andra stycket FB). Rättshandlingar som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen kan vara till exempel normala inköp av mat och kläder.SlutsatsUtgångspunkten är alltså huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga trots förordnandet om god man. Detta innebär att den gode mannen inte kan företa vilka rättshandlingar som helst för huvudmannens räkning med bindande verkan, om huvudmannen inte samtyckt. Försäljning av näringsverksamhet kan knappast anses vara en rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, och detta kan alltså inte göras av en god man utan att huvudmannen samtycker till det.Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Om det inte var så här du menade, utan du har en annan fråga, är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Mvh,

Kan två personer adoptera varandra som syskon, för att få en juridisk koppling till varandra?

2021-03-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Detta kan eventuellt anses vara en konstig fråga men.... Jag är en kvinna på 60 år, jag har 3 vuxna barn men för övrigt ingen släkt, då jag är adopterad och aldrig varit accepterad av övriga "släkten". Min bästa väninna sen barndomen, som numera är 56 år gammal, sitter i samma position som jag. Hon har 3 barn, hon har varit fosterhemsplacerad sen tidig barndom, trots att hennes mamma hoppat in i hennes liv ibland. Ska sägas att det var hennes mamma själv som såg till att min väninna/syster blev fosterhemsplacerad då hon ville åka världen runt utan att ha barn i släptåg.Nu är det så att jag OCH min väninna ALLTID har kallat varandra systrar ända från barndomen och känner på alla sätt att vi är syskon. Våra barn ser varandra som kusiner och vi är bägge Gudmödrar till våra respektive barn. Vi har en önskan att LAGLIGEN få bli syskon, då det är mycket som hänt oss bägge genom livet, både ont, gott och mindre gott men, vi har alltid funnits där för varandra när ingen annan har. Det måste ju kunna finnas något sätt att göra så att vi kan få en laglig familjeanknytning, utan att behöva ingå partnerskap?? Något ingen av oss är direkt intresserade av men... Finns det något sätt att vi skulle kunna få adoptera varandra som "äkta" syskon och då våra barn även få "äkta mostrar", som har laglig rätt att träda in om något skulle ske. Nu är ju mina barn vuxna men 2 av hennes är fortfarande under 15 år.Tacksam för svar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). I mitt svar kommer jag även hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och lag om framtidsfullmakter.Vem får adoptera, och vad innebär en adoption?För att få lov att adoptera ska man ha fyllt 18 år (4 kap. 5 § FB). Makar och sambor får endast adoptera gemensamt, med undantag för om den ena maken eller sambon ska adoptera den andra maken eller sambons barn (4 kap. 6 § FB). En adoption anses vara en överenskommelse som innebär att den som adopteras ska betraktas som barn till de som adopterar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att de juridiska banden till de biologiska föräldrarna helt kapas. Ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § tredje stycket FB).Det är möjligt att, i vissa fall, adoptera en vuxen (4 kap. 4 § FB). Det krävs dock att det finns en särskild anledning med hänsyn till det personliga förhållanden mellan sökanden och den sökanden vill adoptera. Som exempel brukar användas till exempel ett barn som vuxit upp med en biologisk förälder och dennes partner som i vuxen ålder vill adopteras för att den biologiska förälderns partner mer varit en förälder än den andra biologiska föräldern.Sammanfattningsvis kan om adoptioner sägas att det rör sig om att skapa en juridisk förälder/barn-relation. I de allra flesta fall är det en eller två vuxna personer som adopterar ett barn. Det finns ingen möjlighet att "adoptera" sig till en juridisk koppling på annat sätt, till exempel så som du föreslår att ni ska "adoptera" varandra som syskon. Eftersom ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt är det inte heller möjligt för er att adoptera varandras barn.Vad kan ni göra istället?Jag förstår att ni ser varandra som familj och gärna vill bli sedda som det även juridiskt. Det framgår inte riktigt exakt vad ni vill åstadkomma med en sådan koppling, men jag ska försöka ge ett par exempel på vad ni kanske vill göra.Möjligheten att reglera arvOm det ni önskar är att ärva varandra, eller att din väns barn ska ärva dig och vice versa, kan ni upprätta testamenten. Genom testamente kan den som är över 18 år förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du skulle avlida utan ett testamente är det dina barn som skulle ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje barn utgör dennes arvslott, och hälften av arvslotten utgör laglott (7 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, har alltid rätt till sin laglott, och denna rätt kan inte inskränkas genom testamente. Detta innebär att du till exempel kan upprätta ett testamente och ange att hälften av din kvarlåtenskap, alltså det som inte omfattas av laglotten, ska fördelas så som du önskar mellan din vän och hennes barn. Självklart kan hon på motsvarande sätt upprätta ett testamente till förmån för er.FramtidsfullmaktJag förstår inte riktigt vad du menar med "laglig rätt att träda in om något skulle ske", men jag tänker förklara möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt är en fullmakt som ger någon möjligheten att företräda dig i framtiden om du skulle drabbas av sjukdom eller liknande som gör att du själv inte längre kan ta hand om de angelägenheter som framtidsfullmakten avser.Den som fyllt 18 år får upprätta en framtidsfullmakt (3 § lag om framtidsfullmakter). Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnas av två vittnen, vem som får vittna regleras i ärvdabalken (4 § lag om framtidsfullmakter). Du väljer själv vem du vill ska vara din framtidsfullmaktshavare, och du kan också utse flera personer. Du väljer också själv vilka angelägenheter, personliga eller ekonomiska, som fullmaktshavaren ska bevaka (2 § lag om framtidsfullmakter).SlutsatsDet är alltså inte möjligt för er att "adoptera" varandra som syskon, och inte heller att adoptera varandras barn eftersom endast makar och sambor får adoptera gemensamt. Beroende på vad det är ni vill åstadkomma med att ses som syskon i juridisk mening kan det finnas vissa möjligheter.Jag förstår att detta kanske inte hjälper er till att uppnå exakt det ni vill, men jag hoppas att det åtminstone kan hjälpa er vidare litegrann. Om ni vill ha djupare rådgivning kring vilka möjligheter som finns med till exempel upprättande av testamenten och fullmakter kan jag rekommendera er att boka en tid hos en av våra duktiga jurister. Det kan ni göra här.Jag önskar er all lycka till! Mvh,

Går det att göra bodelning i efterhand?

2021-02-20 i Bodelning
FRÅGA |Går det göra bodelning i efterhand?Skiljde mig 2017, den gick igenom 2018. Bodelningen blev aldrig av och han skulle lösa ut mig från huset senare. Vilket han har förhalat och han får idag inte ta över min skuld av huset och har heller inte råd att betala mig för min del av huset.Kan jag kräva försäljning av huset? Och hur går man då tillväga?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Går det att göra en bodelning i efterhand?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa), ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, vilket kallas den kritiska tidpunkten (9 kap. 2 § ÄktB). Det finns inga regler angående när bodelningen ska göras, men frågan har varit aktuell i flera rättsfall. I ett fall från Högsta domstolen (NJA 2009 s. 437) fick en make påkalla bodelning 10 år efter äktenskapsskillnad. I ett fall från Hovrätten (RH 2003:41) ansågs en make ha förlorat rätten att påkalla bodelning sju år efter äktenskapsskillnad, med hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet och beskaffenheten av den egendom som kunnat bli föremål för bodelning. I ett annat fall från Högsta domstolen (NJA 1993 s. 570) ansågs en make ha förlorat rätten att påkalla bodelning 24 år efter äktenskapsskillnad, eftersom maken utan rimlig förklaring väntat så lång tid och därför ansågs ha nöjts sig med den muntliga fördelning makarna gjort sinsemellan.Om ni inte kommer överensOm du och din make inte kan enas om bodelningen är det möjligt att hos tingsrätten ansöka om en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Bodelningsförrättaren ska hjälpa till med bodelningen, och om makarna inte kommer överens ska bodelningsförrättaren pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen (17 kap. 6 § ÄktB). Bodelningsförrättaren har självklart rätt att få betalt för sitt arbete, och detta ska betalas av makarna med hälften vardera, oavsett vem av makarna som ansökt om en bodelningsförrättare (17 kap. 7 § ÄktB).SlutsatsDet finns alltså ingen lagstadgad tidsgräns inom vilken bodelning ska ha gjorts. Däremot har frågan prövats i praxis. Hur lång tid efter äktenskapsskillnad som make haft rätt att påkalla bodelning har bedömts vara olika beroende på de specifika omständigheterna. Er äktenskapsskillnad gick igenom 2018, vilket alltså är ungefär tre år sedan. Eftersom jag inte känner till de exakta omständigheterna i ert fall kan jag inte med säkerhet svara på om en bodelning kan göras, men det verkar väldigt osannolikt att det skulle anses vara för sent, framförallt eftersom du skriver att din make har förhalat det hela.Min rekommendation till dig, eftersom ni inte verkar kunna komma överens, är därför att ansöka om en bodelningsförrättare. Du kan hitta mer information om hur du går tillväga på Sveriges Domstolars hemsida, här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ska en övernattningslägenhet jag köpt ingå i bodelningen med min sambo?

2021-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Under vår sambotid köpte jag en bostadsrätt. En 1:a på 29 km2. Jag använde den som övernattningslägenhet, när jag arbetade sena skift, så jag slapp att pendla. Den är inte köpt som gemensamt boende eller för gemensamt bruk. Min fråga är, ska den ingå i bodelning?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL). I mitt svar utgår jag ifrån att du och din partner är sambor, och inte är gifta med varandra. Skulle ni vara gifta idag och ska skilja er och därmed göra bodelning, är svaret helt annorlunda.Vad ingår i bodelningen mellan sambor?I bodelningen mellan sambor ingår samboegendomen (8 § SamboL). All egendom som inte är samboegendom hålls utanför bodelningen och den som äger egendomen behåller den.Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL).Vad menas med sambornas gemensamma bostad?Med sambornas gemensamma bostad menas en bostad som en av samborna, eller samborna gemensamt, innehar och som är avsedd att vara sambornas gemensamma hem, och huvudsakligen innehas för detta ändamål (5 § SamboL).Ska din bostadsrätt ingå i bodelningen?Jag tolkar din fråga som att du och din sambo har ett gemensamt boende, och utöver det har du köpt en bostadsrätt. Eftersom bostadsrätten du köpt inte köptes för att vara ert gemensamma boende, och inte heller används som ert gemensamma boende, är det inte en gemensam bostad. Er ordinarie bostad är er gemensamma bostad, och denna ska ingå i bodelningen. Din bostadsrätt ska därmed inte ingå i bodelningen, utan hålls helt utanför och du behåller den.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med en makes skuld vid bodelning?

2021-04-16 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga: en anhörig ligger i skilsmässa och ena parten har en skatteskuld, uppkommen under 2019, då de var gifta. Skatteskulden är grundad på inkomst, tillhörande den ena parten. Min fråga är: kan den parten som har fått skulden avkräva den andra parten att betala halva denna skuld? 1:3 Äktenskapsbalken säger ju "Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder." kan detta tolkas på olika sätt? vänligen
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Hur går en bodelning till?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa), ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Ingår skulder i bodelningen?Ja, även makarnas skulder ingår i bodelningen. Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Vilka skulder ingår?Alla makarnas skulder ingår, om de uppstod innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. Om en skuld är förenad med särskild förmånsrätt i egendom som är makens enskilda, ska makens enskilda egendom i första han användas för att täcka skulden (11 kap. 2 § ÄktB). Alla övriga skulder har maken rätt att få täckning för ur sitt giftorättsgods.SlutsatsMakarnas skulder ska alltså ingå i bodelningen. Om den ena maken har skulder kommer detta påverka den andra maken, men inte på så sätt att den ena maken kan direkt kräva att den andra maken ska betala dennes skulder, utan genom att den skuldsatta maken går in med mindre egendom i bodelningen och således får ta större del av den andra makens giftorättsgods. Den andra maken blir alltså inte ansvarig för den skuldsatta makens skulder, utan behöver endast dela med sig av mer av sitt giftorättsgods. 1 kap. 3 § ÄktB ger uttryck för en allmän princip, att vardera make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Detta gäller så länge äktenskapet består. När ett äktenskap upplöses och en bodelning ska göras gäller reglerna om detta, och makarnas giftorätt aktualiseras därmed. Denna allmänna princip innebär alltså inte att makarnas skulder inte ska ingå i bodelningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad ingår i en bodelning mellan sambor?

2021-03-15 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag äger en bostadrätt, köpt av mig för 1,5 år sedan för att bo i själv. Även möbler mme. Nu ska min pojkvän flytta in och vi ska bli sambo. Vad gäller om vi är sambo och sedan separerar? Vad är "mitt och ditt"1/ Bostadsrätten är den min och pojkvän får då i så fall flytta ut och jag behöver inte erlägga pengar för det?2/ Möbler och andra tillhörigheter som vi köper innan samoskapet men nu haft tillsammans?Regleras det automatiskt av sambolagen utan att vi behöver skriva något.Det som kommer ske är att jag fortsatt betalar ränta och amortering själv men vi ska dela på hyra, värme, försäkringar.Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL).Vad händer om sambor separerar?När ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras, om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om de förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Detta innebär att samboegendom är sådant som någon av samborna, eller samborna gemensamt, köpt med syftet att egendomen ska användas av dem båda. Detta kan till exempel vara möbler eller köksutrustning som den ena sambon köpt under samboförhållandet, men varorna köptes för att båda samborna skulle använda det i deras gemensamma boende.Sådant som köpts innan samboförhållandet inleddes, och som inte köptes med avsikten att det skulle vara sambornas gemensamma, är inte samboegendom. Detta innebär att din bostadsrätt och de möbler som du köpt innan ni inledde ert samboförhållande inte är samboegendom, eftersom de inte förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att det fortfarande är din egendom som du inte behöver dela med din sambo om ni går isär. Endast det ni köpt med syftet att använda det gemensamt ska delas.Rätt att ta över bostadenOm den ena sambon äger bostadsrätten och den inte är samboegendom, som i ert fall, finns det ändå en möjlighet för den andra sambon att i vissa fall ta över den (22 § SamboL). Denna rätt inträder om den andra sambon har bäst behov av den, och ett sådant övertagande med hänsyn till alla omständigheter kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller denna rätt dock endast om synnerliga skäl talar för det. Jag känner inte till tillräckligt mycket om er situation för att svara på om detta över huvud taget skulle vara aktuellt, men kort kan sägas att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt.SamboavtalDet är möjligt för samborna att upprätta ett så kallad samboavtal, där de anger att en annan fördelning än den enligt sambolagen ska ske (9 § SamboL). Det kan göras till exempel om den ena sambon köpt en möbel för gemensamt bruk som denne ska få behålla om samborna går isär. Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda samborna, men olikt ett äktenskapsförord behöver det inte registrerats.Din situationSom jag beskrivit ovan är din bostadsrätt och möblerna inte samboegendom om de införskaffades innan ni blev sambor och inte med syftet att ni skulle använda dem tillsammans. Det innebär således att de inte heller ska delas i en framtida bodelning, utan kommer fortsätta tillhöra dig. Om ni vill ändra på fördelningen av det som faktiskt är samboegendom kan ni självklart upprätta ett samboavtal.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Om jag säljer enskild egendom, är pengarna som försäljningen genererar också enskild egendom?

2021-01-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej ☮️ Om någon erhållit mark i enskild gåva, den säljs & pengarna som marken genererade sätts in på bankkonto, är pengarna ff att betrakta som enskild gåva då? Snöiga Hälsningar ☃️
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad innebär enskild egendom?All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Att egendom är enskild innebär att den ska hållas utanför en framtida bodelning; det är endast giftorättsgods som delas mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB).Vad händer med enskild egendom som säljs?Huvudregeln är att sådan egendom som ersätter enskild egendom också är enskild (7 kap. 2 § 6p ÄktB). Sådan egendom kallas för surrogat eller substitut. Detta innebär alltså att om marken som är enskild egendom säljs och pengarna som försäljningen genererar sätts in på ett bankkonto är även dessa pengar, alltså surrogatet, också enskild egendom. Denna huvudregel gäller så länge inte annat föreskrivits i den rättshandling genom vilken egendomen är enskild. Alltså om gåvogivaren som angett i gåvobrevet att gåvan är enskild egendom också har angett att surrogat inte är enskild egendom, så gäller det.Det kan bli svårt att särskilja vilken egendom som är enskild och vilken som är giftorättsgods om pengarna från försäljningen sätts in på ett bankkonto där det redan finns pengar som är giftorättsgods. Utgångspunkten är dock fortfarande att surrogatet ska vara enskild egendom. Fall likt detta har prövats av Högsta domstolen (se till exempel NJA 1992 s. 773, i vilket pengar från försäljning av enskild egendom satts in på ett bankkonto som löpande användes för familjens transaktioner, vilket resulterade i att pengarna inte längre kunde anses som enskild egendom).SlutsatsHuvudregeln är alltså även sådan egendom som ersätter enskild egendom, till exempel genom försäljning, är enskild, så länge inte annat föreskrivits i rättshandlingen genom vilken egendomen från början blivit enskild.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,