Kan den efterlevande maken bestämma att dennes giftorättsgods ska hållas utanför bodelningen?

2019-12-04 i Bodelning
FRÅGA |Hej. I somras dog vår mamma som är omgift. Jag och min bror är inte insatta i det som kallas särkullbarn så bra. Och enligt juristen som sköter bouppteckningen kan vi välja att få vårt arv nu och det är även vår mammas makes vilja. Nu till frågan. När vi ser på bouppteckningen hade Vår mammas make en större summa pengar på sina konton än vad vår mamma hade. Hur delas arvet? Mamma hade ca 1 200 000 och hennes make ca 8 000.000. Maken har även en son från ett tidigare förhållande. I bouppteckningen står det att maken behåller sina pengar som "giftorättsgods". Ska inte hela boet delas på hälften? Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller mellan makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vad ska ingå i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna har är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom du inte skriver något om eventuell enskild egendom kommer jag utgå ifrån att din mamma och hennes make endast hade giftorättsgods. Detta innebär att all deras egendom ska ingå i bodelningen. Vid bodelningen ska makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att makarna ska få hälften var. Möjligheten att jämka en bodelningTrots att huvudregeln är att makarnas giftorättsgods ska delas lika vid bodelningen finns det en möjlighet att undgå detta. Denna möjlighet finns till förmån för den efterlevande maken då den ena maken avlidit. Om den efterlevande maken så önskar, kan denne begära att vardera sida ska behålla sitt eget giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att den efterlevande maken får behålla all egendom denne äger, och den avlidne makens dödsbo behåller allt som den avlidne maken ägde. Din situationSvaret på din fråga är alltså ja, huvudregeln är att boet ska delas på hälften. Men eftersom din mamma avlidit kan hennes efterlevande make begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods. Detta innebär att de 1 200 000 som din mamma hade utgör arvet efter hennes och ska fördelas mellan hennes arvingar (2 kap. 1 § ÄB). Detta är alltså du och din bror. Jag tolkar inte din fråga som att du vill veta mer om särkullbarn och kommer därför inte gå in på det. Du verkar också införstådd med att du och din bror har rätt att få ut era arv efter er mamma direkt. Om du vill veta mer om detta är du såklart välkommen att ställa en ny fråga. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem av föräldrarna får vårdnaden då barnet föds?

2019-12-03 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Ska snart föda mitt första barn.Pappan till barnet valde att lämna relationen när hon låg i magen. Han har knappt hört av sig under denna tid. Endast två gånger. Han har även nu utgett sig om att han ska utredas för olika diagnoser. Och att han även hör röster och demoner. Han ska stå som pappa men måste jag ge honom vårdnad? Kan jag få ensam vårdnad ?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnaden om barn finns i föräldrabalken (FB). Det framgår inte av din fråga om du och pappan till ditt barn är gifta eller inte, och jag kommer därför svara på frågan utifrån båda dessa scenarier.Om du är gift med pappanOm föräldrarna är gifta med varandra då barnet föds står barnet automatiskt under vårdnaden av dem båda (6 kap. 3 § FB). Om du är gift med pappan till barnet kommer ni alltså automatiskt bli vårdnadshavare båda två då barnet föds. Om man har gemensam vårdnad och en, eller båda, vill förända det kan föräldrarna avtala om att den ena föräldern ska ha ensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Om föräldrarna inte kan komma överens om hur vårdnaden ska vara kan man vända sig till domstol och låta domstolen avgöra (6 kap. 5 § FB). Jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om du kommer kunna få ensam vårdnad på detta sätt. Men det kan vara bra att komma ihåg att om man går till domstol lägger man frågan helt och hållet i domstolens händer. Om du inte är gift med pappanRegeln att barnet automatiskt står under vårdnaden av båda föräldrarna då det föds gäller bara om föräldrarna är gifta med varandra. Om föräldrarna inte är gifta med varandra då barnet föds kommer mamman automatiskt få ensam vårdnad (6 kap. 3 § FB). Om du inte är gift med pappan till barnet kommer du alltså automatiskt få ensam vårdnad om barnet då det föds. Precis som jag skrev ovan kan föräldrarna avtala om att de istället vill ha gemensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Om detta är din situation och du inte önskar gemensam vårdnad är enda sättet för pappan att få det genom att han går till domstol med frågan (6 kap. 5 § FB). Precis som jag skrev ovan vet jag tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om pappan hade kunnat få framgång i en sådan tvist och därmed få gemensam vårdnad, eller om han skulle få ensam vårdnad. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min partner adoptera mitt barn?

2019-10-28 i Adoption
FRÅGA |Hej!Jag undrar om min man får adoptera min son på 13 år? Jag har ensam vårdnad sedan 2008. Pappan till sonen har aldrig visat något större intresse för sin son. Min man har funnits vid min sons sida i snart 9 år och alltid sett min son som sin egna. Idag har jag och min man en gemensam dotter på 7 år och min sons största önskan är att min man adopterar han. Min sons pappa har ett ganska så kriminellt liv och har alltid haft, men jag är ändå orolig att min man inte får adoptera min son.Tacksam för svar.MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). Vem får lov att adoptera?För att få lov att adoptera ska man ha fyllt 18 år (4 kap. 5 § FB). Huvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera tillsammans (4 kap. 6 § FB). Ett undantag från detta är dock att en make eller sambo får adoptera sin makes eller sambos barn med makens/sambons tillåtelse (4 kap. 6 § andra stycket FB). Förutsättningar för adoptionEtt barn som har fyllt 12 år får endast adopteras om han eller hon samtycker till adoptionen (4 kap. 7 § FB). Barnet har rätt att, innan hen ger sitt samtycke, få veta vad en adoption innebär (4 kap. 7 § tredje stycket FB). Du skriver att din sons högsta önskan är att din man ska adoptera honom, och därför bör ju din son samtycka till adoptionen. En annan förutsättning för en adoption är att den förälder som är vårdnadshavare ger sitt samtycke (4 kap. 8 § FB). Du skriver att du har ensam vårdnad om din son, vilket innebär att det räcker med ditt samtycke. Din sons pappa behöver alltså inte ge sitt samtycke. Dock ska rätten, efter ansökan om adoption, ge den som är förälder till barnet i fråga rätt att yttra sig (4 kap. 18 § FB). Viktigt att komma ihåg är att barnets bästa alltid ska ges största vikt när det gäller adoption (4 kap. 1 § FB). Så som du beskriver er situation verkar det uppenbart att det bästa för din son är att din man adopterar honom och att din son inte skulle ha några problem med det. Detta bör alltså inte ställa till några problem. SlutsatsMin bedömning utifrån situationen som du beskrivit den är att det verkar vara det bästa för din son om din man får adoptera honom, och att det därför inte borde bli några problem. Jag kan dock självklart inte garantera hur domstolen kommer bedöma situationen. För att ansöka om adoption ska den som vill adoptera skicka in en ansökan till tingsrätten i den ort där barnet i fråga har sin hemvist (4 kap. 11 och 12 §§ FB). Om du vill läsa mer om adoptioner, hur ansökan ska utformas och hur processen går till finns det jättebra information på Sveriges domstolars hemsida. Den kan du hitta här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ingår mina privata skulder i bodelningen?

2019-10-25 i Bodelning
FRÅGA |HejJag är gift och har 3st barn tillsammans. 24år gamma,22 år gammal och 12 år gammal. Vi har ett hus tillsammans som vi är 50% ägare till huset. Huset är säkerhet till bolån och annat men jag har tagit ett antal privata lån på mitt namn för att kunna finansera 25% kontant insatserna till hus köpet och även för renovering till huset och nöjes resor som vi har haft tillsammans. Nu kommer vi skiljas. Jag skulle vilja veta, kommer privata lån räknas med vid bodelningen som jag har tagit på mitt namn när advokaten kommer att räkna tillgångar och skulderna i samband med bodelning och skilsmässan ?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning mellan makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad ingår i en bodelning?I en bodelning mellan makar ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Makarnas egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsord eller genom villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger egendomen. Om den inte är enskild är det giftorättsgods. Eftersom du inte skriver något om enskild egendom kommer jag utgå ifrån att all din och din makes egendom är giftorättsgods och ska således ingå i bodelningen. Makarna får göra avdrag för sina skulderVid bodelningen ska makarnas andel i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Det som händer då är att allt ditt giftorättsgods kommer listas på din sida och allt din makes giftorättsgods kommer listas på hens sida. Efter att allt giftorättsgods har listats på vardera sida får makarna räkna bort så mycket egendom från sitt giftorättsgods att det täcker alla ens skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Vad som sedan återstår efter att alla skulder avräknats ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Så mycket egendom som vardera maken då har fått för att täcka sina egna skulder + hälften av det som blev över utgör dennes andel i boet. Med ledning av dessa andelar ska egendomen sedan fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta är för att man ska veta exakt vilken egendom vardera maken ska ha. Eftersom din fråga inte rör detta kommer jag inte gå djupare in på det. SlutsatsSvaret på din fråga är alltså att ja dina privata skulder kommer att ingå i bodelningen. Du kommer få göra avdrag för dina skulder på ditt giftorättsgods, och enbart det som blir över efter att skulderna täcks går till delning med din make. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh

Kan ett hus utomlands stå på båda makar, och ändå vara enskild egendom vid skilsmässa?

2019-12-04 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan ett hus/lägenhet utomlands stå på båda makar, och ändå vara enskild egendom vid skilsmässa?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller mellan makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad innebär giftorättsgodsVid en bodelning ska makarna dela lika på allt giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All makarnas egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord. Egendom kan också bli enskild om den ena maken ärvt egendom eller fått den i gåva, och det finns förordnande om enskild egendom i testamente eller gåvobrev (7 kap. 2 § ÄktB). Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Vem av makarna som äger viss egendom spelar ingen roll, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen och därmed delas på. Giftorättsgods är således inget som påverkar ägandet under äktenskapet. Giftorätt är en familjerättslig klassificering av egendom och innebär ett latent anspråk på hälften av makarnas gemensamma giftorättsgods vid en framtida bodelning. Detsamma gäller enskild egendom. Huruvida något är enskild egendom beror inte på vem som äger det, utan det beror på till exempel ett äktenskapsförord. Kan ett hus/lägenhet utomlands stå på båda makar, och ändå vara enskild egendom vid skilsmässa?Svaret på denna fråga är alltså ja, eftersom giftorättsgods och enskild egendom inte påverkar ägandet. Om två makar äger ett hus tillsammans kan makarna välja att det ska vara den ena makens enskilda egendom, genom äktenskapsförord. Om så är fallet kommer huset hållas utanför en framtida bodelning. Att huset hålls utanför bodelningen påverkar inte ägandet, vilket innebär att makarna även efter skilsmässan och bodelningen kommer vara samägare till huset. Det korta svaret på din fråga är alltså ja, ett hus som båda makarna äger kan vara den ena makens enskilda egendom. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer om jag adopterar min frus barn?

2019-11-20 i Adoption
FRÅGA |Hej!Jag och min vuxna dotter (ej biologiska) har pratat om att jag ska adoptera henne, jag har varit hennes pappa sen hon var 3år och hon är idag 26.När jag läser tidigare frågor kring detta ser jag att hennes arvslott från sin biologiska mamma försvinner, undrar hur det fungerar eftersom att jag är gift med hennes mor?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). Adoption av en vuxenEn vuxen, en person över 18 år, får adopteras endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera, och om adoptionen även i övrigt är lämplig (4 kap. 4 § FB). Eftersom jag inte vet något specifikt om er situation, och du inte heller efterfrågar en utredning om huruvida en adoption är möjlig, kommer jag inte gå djupare in på detta. Adoption av partners barnHuvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § FB). Det finns dock ett undantag till detta. Det gäller möjligheten att adoptera en makes eller sambos barn (4 kap. 6 § andra stycket FB). Detta kan endast göras med makens eller sambons samtycke. Rättsverkningar av en adoptionPrecis som du skriver anses den som adopterats som barn till adoptivföräldrarna och inte som barn till sina tidigare föräldrar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär till exempel att barnet får arvsrätt efter sina adoptivföräldrar men inte efter sina tidigare föräldrar. Detta gäller dock självklart inte om man adopterar sin makes eller sambos barn. Barnet ska i så fall självklart fortsätta anses som barn till maken eller sambon, och även till den som adopterar (4 kap. 21 § andra meningen FB). Barnet ska helt enkelt ses som makarnas eller sambornas gemensamma barn. Din situationOm du skulle adoptera din frus dotter skulle hon anses vara ert gemensamma barn. Hennes juridiska band till sin mamma skulle såklart inte försvinna på grund av det. Däremot skulle de juridiska banden till dotterns biologiska pappa försvinna, och du skulle ta hans plats. Din frus dotter skulle därmed få arvsrätt efter både dig och din fru, men inte efter sin biologiska pappa. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min partner adoptera mitt barn?

2019-10-25 i Adoption
FRÅGA |Hej! Min son är 3 år, han har endast träffat sin pappa 10 gånger under sonens första 1,5 år. Jag har ensamvårdnad vilket även rekommenderades av föräldrar rätten pga att han misshandlade mig och hamna i fängelse. Nu har jag träffat en kille och vi har varit tillsammans lite mer än 1 år. Han tar hand om min son som sin egen och han kallar även honom för pappa. Jag undrar hur stor chans de finns till att han kan adoptera honom? Jag förstår de som att vi måste vänta tills vid är 25år, just nu är vi 23år och 21år. Men hur fungerar det?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). Vem får lov att adoptera?Den som har fyllt 18 år får lov att adoptera (4 kap. 5 § FB). Åldersgränsen för att få adoptera sänktes 2018 och är numera 18 år, inte 25 år. Detta innebär att du och din kille inte behöver vänta tills ni fyller 25 år, utan det räcker att ni har fyllt 18 år. Adoptera makes eller sambos barnDet finns en bestämmelse som säger att en make eller sambo får, med sin makes eller sambos samtycke, adoptera makens eller sambons barn (4 kap. 6 § andra stycket FB). Det framgår inte av din fråga om du och din kille är sambor, och därför kommer jag utgå ifrån att ni inte är det. Det finns även en bestämmelse som säger att andra än makar och sambor får inte adoptera gemensamt (4 kap. 6 § tredje stycket FB). Det finns ingen bestämmelse som säger att någon annan än förälderns make eller sambo har rätt att adoptera barnet. Jag tolkar detta som att det inte går. Det beror antagligen på att den viktigaste utgångspunkten när det gäller adoption är att barnets bästa alltid ska ges största vikt (4 kap. 1 § FB). Det gäller även att ett barn får adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 2 § FB). Även om din kille är jättefin mot din son och skulle vara en jättebra pappa ska din sons bästa alltid vara det viktigaste, och antagligen ser lagstiftningen ut på detta sätt eftersom det egentligen inte finns någon mening med att din kille ska adoptera din son om ni inte lever ihop i ett gemensamt hem. Vårdnadshavares samtyckeEtt barn får inte adopteras utan samtycke från den förälder som är vårdnadshavare (4 kap. 8 § FB). Eftersom du skriver att du har ensam vårdnad om din son behövs inte hans biologiska pappas samtycke för adoption. Dock har den biologiska pappan rätt att yttra sig om adoptionen, om det inte är uppenbart obehövligt, om föräldern vistas på okänd ort eller det finns synnerliga skäl (4 kap. 18 § FB). Huruvida någon av förutsättningarna för att din sons biologiska pappas yttrande inte ska behövas kan jag inte svara på eftersom jag vet för lite om er situation. Min rekommendationJag förstår att du gärna vill att din kille ska adoptera din son, och det är såklart jättebra om din son kommer få ha en bra pappa i sitt liv. Jag skulle rekommendera att ni väntar med att ansöka om att din kille ska adoptera din son tills ni bor ihop eller om ni kommer gifta er. Detta eftersom det är något oklart om han kan adoptera utan att ni är makar eller sambor och det såklart inte är så roligt att dra igång en process i onödan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo adoptera min son om jag har gemensam vårdnad med sonens pappa?

2019-10-15 i Adoption
FRÅGA |Hej har en fråga om adoption. Då min sambo vill adoptera min son på 14 år. Självklart vill jag det. Har gemensam vårdnad med sonens pappa. Som tyvärr inte finns där för han lr har engagerats nått i hans Liv. Bör ja ansöka om ensam vårdnad innan vi går vidare i detta ärende? Lr hur funkar det?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). Den viktigaste principen att komma ihåg när det handlar om adoption är att barnets bästa alltid ska beaktas (4 kap. 1 § FB).Vem har rätt att adoptera?Om man har fyllt 18 år får man lov att adoptera (4 kap. 5 § FB). Huvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § FB). Ett undantag till detta är dock att en make eller sambo får adoptera sin make eller sambos barn om denne samtycker till det (4 kap. 6 § andra stycket FB). Förutsättningar för adoptionEtt barn som har fyllt 12 år får endast adopteras om hen samtycker till det (4 kap. 7 § FB). Barnet har också rätt att innan hen lämnar samtycke få information om vad det kommer att innebära (4 kap. 7 § tredje stycket FB). Din son måste alltså få veta vad en adoption skulle innebära och samtycka till det. Vidare får ett barn inte heller adopteras utan samtycke från vårdnadshavare (4 kap. 8 § FB). Detta innebär att din sambo inte kan adoptera din son utan att hans pappa, i egenskap av vårdnadshavare samtycker till det. Om du hade haft ensam vårdnad om din son hade hans pappa alltså inte behövt samtycka, utan då hade det räckt med att din son samtycker (och såklart måste även din sambo vilja adoptera honom). Det finns undantag då den andre vårdnadshavarens samtycke inte behövs, till exempel om föräldern vistas på okänd ort eller om det finns synnerliga skäl (4 kap. 8 § andra stycket FB). Dessa undantag tillämpas dock restriktivt, och eftersom jag inte vet särskilt mycket om er situation kan jag inte svara på om det skulle vara aktuellt. En ansökan om adoption görs till tingsrätten i den ort där den som vill adoptera har sin hemvist (4 kap. 12 § FB). Ansöka ensam vårdnadDet finns en möjlighet för föräldrar att från kommunen få hjälp med så kallade samarbetssamtal för att komma överens i frågor om till exempel vårdnad (6 kap. 18 § FB). Detta eftersom föräldrar kan avtala om vårdnaden och komma överens om antingen ensam vårdnad för den ena, eller gemensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Om man kommer överens och avtalar på detta sätt kan man slippa gå till domstol. Om man inte kommer överens och vill ha ändring i vårdnaden ska rätten avgöra frågan (6 kap. 5 § FB). Barnets bästa ska alltid vara avgörande för alla beslut om vårdnaden (6 kap. 2a § FB). För att i domstol väcka talan om att få ensam vårdnad om ett barn ska man skicka in en stämningsansökan till tingsrätten i den ort där barnet har sin hemvist (6 kap. 17 § FB). Att komma ihåg när man väljer att ta en fråga om vårdnad till domstol är att man helt lägger saken i domstolens händer. Det finns inte någon garanti att det kommer gå som man vill. Jag vet alldeles för lite om din situation och vågar därför inte uttala mig om hur det skulle gå. SlutsatsSammanfattningsvis är svaret alltså att ja din sambo skulle kunna adoptera din son. Om både din son och hans pappa samtycker är det inga problem. Om du skulle ha ensam vårdnad om din son behövs inte hans pappas samtycke för adoption. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,