Vem av samborna har rätt till hyreslägenheten vid separation?

2021-06-07 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej.Jag och min flickvän har bott ihop i ca 13 år.Jag står själv på hyreskontraktet på lgh som vi bor i, nu efter ca 13 år ihop har jag valt att vi ska gå åt var sitt håll.Alla räkningar samt hyra har vi betalat ihop som vi skaffat på oss mm Hon säger då att hon har lika rätt till lgh som jag har och trycker på sambolagen. Vad jag får fram så har hon ingen rätt till lgh då vi inte skrivit något avtal. Hur ligger det till igentligen? Har hon någon möjlighet att få lägenheten eller är det "bara" för henne att hitta en annan?Mvh
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågan kring vem som har rätt till hyreslägenheten regleras i sambolagen (SamboL). Avgörande är om ni skaffade lägenheten tillsammans eller om du skaffade den innan samboskapet, eftersom jag inte kan utläsa detta ur din fråga kommer jag redogöra för vad som gäller i båda situationerna (3 § och 5 § SamboL). Om lägenheten utgör samboegendom ska den tillfalla den som bäst behöver denOm ni skaffade hyreslägenheten för att bo i den tillsammans utgör den samboegendom, oavsett om enbart du står på hyreskontraktet. Vid begäran av dig eller din före detta flickvän kan en bodelning göras varav all eran samboegendom ska delas lika mellan er. Om ni inte kan komma överens vem som ska ta över hyreslägenheten ska den tillfalla den sambo som bäst behöver den (3 §, 8 §, 14 § och 16 § andra stycket SamboL).Vid bedömningen av vilken sambo som bäst behöver hyreslägenheten kan hänsyn tas till om någon av er har barn, er ekonomi eller möjlighet att erhålla bostad på annat håll.Om lägenheten inte utgör amboegendomOm du införskaffade lägenheten innan samborelationen utan avsikt att den skulle användas som er gemensamma bostad, så ska hyreslägenheten inte betraktas som samboegendom och därmed inte ingå i någon bodelning. Hyreslägenheten ska som utgångspunkt tillfalla den person som skaffade den innan samborelationen.Trots detta kan den andre sambon överta lägenheten under förutsättning att den sambon bäst behöver bostaden samt att det anses skäligt. Vid en sådan bedömning kan hänsyn tas till om sambon har barn, i annat fall krävs synnerliga skäl för att den andre sambon ska kunna ta över lägenheten. "Synnerliga skäl" ska tillämpas restriktivt, det vill säga att det ska föreligga mycket starka skäl för att den andre sambon ska få överta lägenheten (22 § SamboL och prop. 1973:32 s. 169). SammanfattningVem som har rätt till hyreslägenheten beror dels på om lägenheten utgör samboegendom, dels på en behovsbedömning som jag tyvärr saknar underlag för att göra en bedömning av. Om ni inte är överens om bodelningen kan ni ansöka om en bodelningsförrättare hos Tingsrätten som kan avgöra frågan, oftast en advokat. I sådant fall får ni betala ansökningsavgift till tingsrätten samt advokatens arvode. Om du vill ta vidare frågan kan du även boka tid med en av våra kunniga jurister. Annars hoppas jag att du fått svar på din fråga och att det ordnar upp sig för dig!Vänligen,

Kan pappa utan vårdnad påverka namnbyte av dotter?

2021-05-11 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Ett år fick en dotter som nu är över 12 år. Paret separerade tidigt och pappan har nu avsagt sig vårdnaden. Mamman som har egen vårdnad har gift om sig för några år sedan och har fått 2 nya barn. Alla har de tagit det efternamn vara den nya mannen bär.Dottern vill nu ändra sitt efternamn. Hon har haft sin mammas efternamn sedan födseln men vill nu byta till det nya efternamnet som familjen har, den nya mannens efternamn.Pappan till dottern har ingen kontakt med dottern men vill inte att dottern ska byta efternamn. Kan pappan verkligen påverka detta?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I lagen om personnamn anges vad som gäller vid ändring av efternamn. Jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga.Som utgångspunkt krävs pappans skriftliga samtycke för att byta dotterns efternamnEftersom pappan till dottern inte är vårdnadshavare gäller att pappans skriftliga samtycke krävs för att barnet ska få byta efternamn (34 § och 47 § lag om personnamn).Om barnets pappa vägrar att ge sitt samtycke kan man vända sig till tingsrätten för att de i sin tur ska fastställa att byte ska ske. Avgörande blir om domstolen anses namnbytet förenligt med barnets bästa. Eftersom barnet är över 12 år krävs även barnets samtycke till bytet (34 § och 46 § lag om personnamn).Vad som utgör barnets bästa är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt förarbeten till lagen ska domstolen ta hänsyn till barnets vilja med hänsyn till barnets ålder och mognad. Enligt tidigare rättsfall förhåller sig dock domstolen restriktivt inställt till namnbyte när den förälder som inte är vårdnadshavare inte har samtyckt till det. Omständigheter som kan få betydelse är om förälderns visat intresse för barnet samt i vilken utsträckning föräldern har haft kontakt med barnet (RH 2003:6 och prop. 2015/16:180 s. 124).SammanfattningPappan till dottern kan motsäga sig namnbyte av dottern. Mamman till dottern kan dock ansöka om namnbyte till tingsrätten varav domstolen avgör om namnbytet ska ske med grund i att det är barnets bästa.Min rekommendationOm pappan vägrar namnbyte och mamman anser att namnbytet är förenligt med dotterns bästa, kan hon ansöka om namnbyte hos tingsrätten. Att pappan inte har någon kontakt med dottern kan tala för att namnbyte ska ske.Information om sådan ansökan finns på Sveriges Domstolars hemsida. Behöver du vidare hjälp med hur en sådan ansökning ska göras rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra kunniga jurister.Annars hoppas jag du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Vad krävs för att en framtidsfullmakt ska vara giltig?

2021-04-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en framtidsfullmakt för min pappas änka, daterad 2018-06-22. Hon är idag i behov av min hjälp och har flyttat till ett serviceboende. Då jag tog fram fullmakten observerade jag att:* hennes namnförtydligande inte är ifyllt, samt* vittnena inte fyllt i hennes namn och personnummer på raden "Att ----------------- (namn och personnummer) vilka vi båda känner ...".Har detta någon praktisk betydelse?Med vänliga hälsningar
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagen om framtidsfullmakter ställer upp ett antal formkrav som krävs för att en framtidsfullmakt ska vara giltig. Jag tänkte först gå igenom vad dessa krav är, för att därefter besvara din fråga i sammanfattningen.För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs vissa formkravFör det första måste den som upprättar en framtidsfullmakt ha fyllt 18 år samt ha förmåga att ha hand om sina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakter).Framtidsfullmakten måste även vara skriftlig och två vittnen måste samtidigt närvara när fullmaktsgivaren skriver under fullmaktshandlingen, alternativt att vittnena intygar att fullmaktsgivaren har skrivit under handlingen. Vittnena ska även ha kännedom om att handlingen är en framtidsfullmakt samt bekräfta handlingen med sina underskrifter (4 § första och andra stycket lag om framtidsfullmakter). Notera att vittnena även vid sina namn bör anteckna yrke, hemvist, datum samt övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet. Notera att "bör" inte innebär något formkrav utan snarare råd som kan underlätta vid eventuell tvist (se 4 § tredje stycket lag om framtidsfullmakter och 10 kap. 2 § ärvdabalken).Vem som helst får dock inte vara vittne, exempelvis får fullmaktsgivaren inte vara vittne. Vittnena måste även vara över 15 år och inte ha psykisk störning som innefattar att man inte förstår betydelsen av vittnesbekräftelsen. Make/sambo, syskon, barn, föräldrar eller svågerlag med den som framtidsfullmakten gäller får inte heller vara vittnen (4 § tredje stycket lag om framtidsfullmakter och 10 kap. 4 § ärvdabalken).Av framtidsfullmakten ska det även framgå att det är fråga m en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar samt vilka övriga villkor som gäller (5 § lag om framtidsfullmakter). SammanfattningLagen anger inte direkt att namnförtydligande är ett krav för att framtidsfullmakten ska vara giltig och jag kan inte heller finna någon annan rättskälla till stöd för detta. Jag kan inte med säkerhet svara på din fråga men min rekommendation är ändå att namnförtydligande bör finnas.Genom vittnenas underskrifter ska de bestyrka fullmaktsgivarens namnteckning och bekräfta att de känner till att handlingen är en framtidsfullmakt. Jag kan inte hitta någon rättskälla på att namn och personnummer måste skrivas i av vittnena vid deras namnteckning. Under förutsättning att både vittnenas och fullmaktsgivarens underskrifter finns med i framtidsfullmakten bör formkraven vara uppfyllda enligt min mening, men jag kan tyvärr inte ge dig något säkert svar på din fråga. Vill du ha vidare hjälp med din fråga är min rekommendation att du bokar tid med en av våra kunniga jurister. Annars hoppas jag att mitt svar var till någon hjälp i alla fall.Vänligen,

Får man vara förmyndare till sina barn om man har förvaltare alternativt har skuldsanering?

2021-03-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Blir jag ensam förmyndare till vårt barn, eftersom min sambo har förvaltare? Får man vara förmyndare om man har skuldsanering?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrabalken (FB) reglerar frågor kring förmyndarskap, jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Nedan kommer jag dela upp mitt svar i två rubriker utifrån dina två frågor eftersom förvaltarskapet i sig utesluter förmyndarskapet.En förälder som har förvaltare får inte vara förmyndareEtt förmyndarskap tillkommer i de allra flesta fall de föräldrar som är vårdnadshavare för sina barn men även en domstol kan särskilt förordna sådan. En förälder som är underårig eller har förvaltare får dock inte vara förmyndare. I sådant fall krävs inget entledigande (avsättande) utan förmyndarskapet faller bort i och med anordnandet av förvaltarskapet (10 kap. 1 § och 5 § FB och prop. 1987/88:124 s. 250). När den ena föräldern får förvaltare och inte längre är förmyndare, blir den andra föräldern ensamt förmyndare. Notera dock att rätten kan bestämma att medförmyndare ska förordnas om ensam förmyndare inte anses lämpligen kunna handa förmyndarskapet ensamt (10 kap. 2 § och 8 § FB).En förälder som har skuldsanering kan entledigasUnder förutsättning att ena föräldern har skuldsanering och inte har förvaltare, gäller att förmyndaren kan entledigas på grund av ekonomisk obestånd. Detta måste dock ske genom ansökan till tingsrätten varav rätten kan besluta att förmyndaren ska skiljas från sitt förvaltarskap (10 kap. 10 § och 13 § FB).En sådan ansökan kan göras av överförmyndare, förmyndare, vårdnadshavare, den underåriga själv under förutsättning att hen är 16 år, förmyndarens make, sambo, närmaste släkting alternativt att rätten självmant tar upp ärendet (10 kap. 18 § FB). Om den ena föräldern entledigas från förmyndarskapet blir således den andra föräldern barnets ensamma förmyndare (10 kap. 2 § FB). SammanfattningEn förälder som har förvaltare får inte vara förmyndare och du blir således automatiskt ensam förmyndare till ert barn i och med anordnandet av förvaltarskapet. En förmyndare som har skuldsanering kan avsättas sitt förmyndarskap efter ansökan hos tingsrätten varav rätten beslutar om entledigande. Notera dock att domstol kan besluta om medförmyndare till dig om du inte lämpligen anses kunna handa förmyndarskapet ensamt.Jag hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Måste underhållsbidraget justeras varje år? Kan man ändra underhållsbidragsbeloppet?

2021-05-12 i Underhåll
FRÅGA |Betalar idag underhållsbidrag på 3300kr för mitt barn efter ett Tingsrätts-beslut sedan några år tillbaka.Barnet fyller 18 i år och jag undrar om underhållet MÅSTE räknas om eller kan jag fortsätta betala samma summa?Boendeförälder har knappt inkomst men jag anser att de 3300kr ändå är högt då minsta lagstadgade beloppet är 2073kr.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om det dels går att ändra underhållsbidragsbeloppet och dels om underhållsbidraget måste justeras varje år. Föräldrabalkens sjunde kapitel anger vad som gäller angående underhållsskyldigheten och jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer jag gå igenom vad som gäller mer generellt men en sammanfattning av mitt svar på din fråga kommer även finnas i slutet av texten.Underhållsbidraget ska justeras varje år men kan också jämkasEnligt föräldrabalken har vardera förälder underhållsskyldighet för sitt barn tills barnet fyller arton år. Om barnet går i skolan efter denna ålder fortsätter dock skyldigheten längst tills barnet fyller 21 år (7 kap. 1 § föräldrabalken). Om en förälder ska betala underhållsbidrag till barnet ska beloppets storlek beror dels på barnets behov, dels på föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Detta belopp kan fastställas antingen genom avtal eller dom (7 kap. 1 § och 2 § föräldrabalken).Lagen anger inte att underhållsbidrag ska justeras varje år men enligt Försäkringskassans samt förarbeten till lagen kan stöd finnas för att justering ska ske utefter prisutvecklingen i samhället. Enligt Försäkringskassan innebär detta att det belopp som kommit till genom Tingsrättens beslut att du ska betala 3 300 kr som underhållsbidrag ska höjas med 1 procent varje år (se Försäkringskassans hemsida och prop. 1978/79:12 s. 123).Underhållsbidragets storlek kan dock komma att jämkas utefter att barnets behov förändras, både till ett högre eller lägre belopp. Om föräldrarna inte kan komma överens om denna ändring kan domstol avgöra ett nytt beslut angående bidragets storlek (7 kap. 10 § föräldrabalken). För att jämkning ska ske krävs att bidragsbeloppet med hänsyn till de ändrade förhållanden inte framstår som rimligt samt att förändringen inte är tillfällig. Alla möjliga förändringar kan inte åberopas utan förändringen måste vara "så när betydelsefull". Omständigheter som varit kända eller kunnat förutses när underhållsbidraget bestämdes kan dock inte föranleda jämkning (se prop. 1978/79:12 s. 116). Sammanfattning och min rekommendationJag kan tyvärr inte bedöma om underhållsbidraget som du anger är rimligt eller inte utan det är ytterst upp till en domstol att avgöra utefter omständigheterna i det enskilda fallet. Notera dock att underhållsbidraget ska justeras varje år och du kan alltså inte betala samma summa. Om du tycker beloppet bör ändras kan du antingen försöka komma överens med boendeföräldern om en mindre summa. Om detta inte når framgång kan du begära att domstolen ska jämka underhållsbidraget och fastställa ett nytt. Behöver du vidare hjälp med detta rekommenderar jag dig att boka tid med någon av våra kunniga jurister. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Är min förälder skyldig att försörja mig fram tills att jag fyller 21?

2021-05-01 i Underhåll
FRÅGA |Jag är 20 år och bor med min mamma och har ingen pappa. Jag tog studenten förra året men fick inget examensbevis för att jag inte orkade med skolan just då. Jag pluggar nu på komvux för att få examensbevis till gymnasiet, är min mamma skyldig att försörja mig fram till att jag fyller 21?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Föräldrabalken anger en underhållsskyldighet för vårdnadshavare till dess då barnet fyller 18 år. Denna skyldighet ska innefatta underhåll åt barnet som är skäligt med hänsyn till barnets behov och förälderns samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § föräldrabalken).Som utgångspunkt har vårdnadshavare alltså en underhållsskyldighet till dess barnet blir 18 år. Går barnet i skolan efter denna ålder gäller att vårdnadshavare har underhållsskyldighet då också, dock längst tills barnet fyllt 21 år (7 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken). Som skola räknas studier i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Som grundutbildning kan inräknas kompletterande studier på Komvux om man inte tidigare fullgjort en gymnasieutbildning. Om man har tidigare fullgjort en gymnasieutbildning och läser fortsatta studier på Komvux kan man enligt praxis innefattas i begreppet "annan jämförlig grundutbildning", förutsatt att fortsatta studier avser en annan linje (7 kap. 1 § föräldrabalken och NJA 1990 s. 49 II). SammanfattningUnder förutsättning att du kompletterar dina tidigare studier på komvux och inte har en tidigare fullgjord gymnasieutbildning, är din mamma skyldig att försörja dig fram tills du är 21 år. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen,

Hur går jag tillväga för att ändra min dotters efternamn?

2021-03-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min dotters pappa gick bort för 3 år sedan. Nu vill hon lägga till mitt och min nya mans efternamn. Hur väcker jag talan om det?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill ordna så att din dotter får ett till efternamn varav lagen om personnamn reglerar denna typ av frågor. Det framgår dock inte om din dotter är över 18 år eller inte och jag kommer därför gå igenom för vad som gäller i båda fallen. Det framgår inte heller om du har ensam vårdnad för din dotter men eftersom inget annat framgår kommer jag utgå från detta. Om din dotter är under 18 årFör att få byta efternamn måste personen i fråga först och främst ha rätt att byta till namnet. Enligt lagen får en person byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn som du som förälder bär eller har burit. Som utgångspunkt får dock inte din dotter byta till ett efternamn som du har burit men inte längre bär, som du har fått genom äktenskap (2 § och 9 § lag om personnamn).Om din dotter är under 18 år, ska ansökan om ändring av efternamn göras av barnets vårdnadshavare. Om barnet har fyllt 12 år, måste även barnet som utgångspunkt samtycka till namnbytet (3 och 46 § lag om personnamn).Ansökan kan göras på Skatteverkets hemsida och enligt Skatteverket kan en sådan ansökan ta cirka 14 veckor (se 3 § lag om personnamn).Om din dotter är över 18 årOm ditt barn är 18 år eller äldre kan din dotter själv välja att byta till ditt efternamn som du nu bär (9 § tredje punkten lag om personnamn). Detta kan göras genom ansökan hos Skatteverket. Enligt Skatteverkets hemsida tar även en sådan här ansökan cirka 14 veckor (se 3 § lag om personnamn).SammanfattningOm du är ensam vårdnadshavare måste du inte väcka någon talan i domstol för att ändra din dotters efternamn. Om din dotter är under 18 år kan du göra ansökan till Skatteverket. Om din dotter är över 12 år ska dock ditt barn samtycka till namnbytet. Om din dotter är över 18 år kan hon själv ansöka om namnbyte till Skatteverket. Jag hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Vem har rätt till hyreslägenheten vid separation mellan sambos?

2021-03-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har gjort slut och båda vill ha hyreslägenheten vi bor i. Vi står båda på kontraktet. Vem har rätt till den och vart vänder jag mig? Vi har inget samboavtal.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor kring vem som har rätt till hyreslägenheten regleras i sambolagen (SamboL). Det framgår inte i din fråga om ni skaffat lägenheten tillsammans eller om den skaffades innan samboförhållandet, jag kommer därför redogöra för vad som gäller i båda situationerna.Om lägenheten utgör samboegendom ska den tillfalla den som bäst behöver denOm ni skaffade hyreslägenheten tillsammans för gemensam användning och hem utgör den samboegendom. Vid begäran av dig eller din sambo kan en bodelning göras varav eran samboegendom ska delas lika mellan er. Om ni inte kan komma överens vem som ska ta över hyreslägenheten, ska den tillfalla den sambo som bäst behöver den (3 §, 5 §, 8 §, 14 § och 16 § SamboL).Vid bedömning av vilken sambo som bäst behöver hyreslägenheten, kan hänsyn tas till om någon av er har barn, er ekonomi eller möjlighet att erhålla bostad på annat håll. Om lägenheten inte utgör samboegendomOm lägenheten införskaffades innan samboförhållandet utan avsikt att den skulle användas som er gemensamma bostad, ska hyreslägenheten inte betraktas som samboegendom och därmed inte ingå i någon bodelning. Hyreslägenheten ska således tillfalla den som skaffade den innan samborelationen. Trots detta kan den andre sambon överta lägenheten under förutsättning att den sambon bäst behöver bostaden samt att det anses skäligt. Vid en sådan bedömning kan hänsyn tas till om samborna har barn, i annat fall krävs synnerliga skäl för att den andre sambon ska kunna ta över lägenheten (22 § SamboL). SammanfattningVem som har rätt till hyreslägenheten beror dels på om lägenheten utgör samboegendom och dels på en behovsbedömning som jag tyvärr saknar underlag för att göra en bedömning av. Om ni inte är överens om bodelningen kan ni ansöka om en bodelningsförrättare hos Tingsrätten som kan avgöra frågan, oftast en advokat. I sådant fall får ni betala ansökningsavgift till tingsrätten samt advokatens arvode. Jag hoppas du fått svar på din fråga och att det löser sig! Annars kan du alltid vända dig till oss på Lawline igen.Vänligen,