Har jag rätt att få min egendom vid en bodelning?

2020-09-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Vid skilsmässa så skall Vi ju dela lika av Det ekomiska värdet i en bodelning. Men om jag tex hade med mig ett köksbord in i äktenskapet, kan jag då ha förtur på det vid skilsmässan? Men självklart att värdet räknas in. Finns inget skrivet om tex enskild egendom.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Till att börja med ska det poängteras att i ett äktenskap råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (se 1 kap. 3 § ÄktB). Det händer alltså ingenting med äganderätten över egendom när man ingår ett äktenskap. Däremot uppkommer genom äktenskapet ett latent anspråk på att vid en bodelning få en viss andel av all egendom som är giftorättsgodsPrecis som du säger ska makarnas egendom när ett äktenskap upplöses fördelas lika mellan dem genom en bodelning (se 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom ska alltså ingå i bodelningen såsom giftorättsgods.Efter att makarnas andelar i boet beräknats följer den så kallade lottläggningen. Vid denna har varje make rätt att på sin lott i första hand få sin egen egendom (se 11 kap. 7 § ÄktB). Du har således rätt att i första hand få till exempel ditt köksbord på din lott vid en eventuell äktenskapsskillnad.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan min sambo få rätt att överta min bostad?

2020-08-26 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag äger idag en fastighet som jag har haft under 4 års tid.Jag har nu träffat en partner och vi planerar att flytta ihop, vi tänker skaffa ett samboavtal trots att bostaden är införskaffad tidigare bara för att under inga omständigheter det kan bli något fel eller liknande vid en ev seperation.Jag undrar dock hur det ser ut att om ifall vi skulle få barn, äger den andra partnern ev någon besittningsrätt vid en ev separation, trots att fastighet är införskaffad innan vi träffades?Kan man isåfall skriva bort detta?Tack på förhand.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Precis som du säger kommer din bostad inte att utgöra samboegendom eftersom den inte har förvärvats för gemensam användning (se 3 § SamboL). Det kan ändock vara smart att reglera situationen i ett samboavtal (jämför 9 § SamboL) för att vara helt säker, något du också säger att ni kommer att göra.När det gäller din fråga finns det ett scenario vari en sambo har rätt att överta den andre sambons bostad, även om den inte utgör samboegendom. Situationen regleras i 22 § SamboL. Den sambon som bäst behöver bostaden har rätt att överta den när samboförhållandet upphör, förutsatt att bostaden utgörs av en hyresrätt eller en bostadsrätt. Paragrafen är således inte tillämplig på vare sig fast egendom eller eventuellt bohag i bostaden. Om det alltså är en fastighet som du äger behöver du inte oroa dig för ett sådant scenario, din sambo kommer i så fall inte vid en eventuell separation att kunna ta över din fastighet.Att observera är dock att 22 § SamboL inte är dispositiv, paragrafen kan alltså inte avtalas bort i ett eventuellt samboavtal.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Ärver efterlevande make före arvlåtarens syskon?

2020-03-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |En vän till mig gick bort nyligen. Han var gift, men hade inga barn. Han som gick bort har 2 systrar. Det finns ett äktenskapsförord som säger att all egendom som han och hans maka äger är är enskild egendom. Han hade också upprättat ett testamente där det finns ett legat som tillfaller den ena systern, och testamentet avslutas med " all min övriga egendom ska delas mellan mina arvingar enligt lag". Vilka är hans arvingar enligt lag? Är det systrarna eller är det hans maka?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Makars arvsrätt regleras i 3 kap. 1 § ärvdabalken. Denna arvsrätt går före alla andra arvingars rätt i de olika arvsklasserna, med undantag för om den avlidne endast efterlämnar särkullbarn, vilket dock inte är aktuellt i ditt fall. Detta innebär att din väns make kommer ärva det som din vän efterlämnade i kvarlåtenskap, även det som är enskild egendom.Din väns systrar, som tillhör den andra arvsklassen enligt 2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken, kommer emellertid att ha en efterarvsrätt till det som hans make ärver (se vidare 3 kap. 2 § ärvdabalken). Det medför att din väns systrar kommer ärva en kvotdel av din väns makes kvarlåtenskap vid hens eventuella bortgång.Legatet till den ena systern ska utgå innan boet skiftas och kommer således att gå ur boet innan hans efterlevande make tillskiftas resten av hans kvarlåtenskap (se vidare 11 kap. 2 § ärvdabalken).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om underhåll vid gemensam vårdnad om barnet enbart bor hos den ena föräldern?

2019-12-26 i Underhåll
FRÅGA |https://lagen.nu/1949:381#K7P2S2Hej, Vi skilde oss i år och har gemensam vårdnad av vår 17 åriga dotter. Dottern bor endast hos mig. Det är väl meningen att hennes pappa skall betala underhåll då?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga går att finna i Föräldrabalken (FB).Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn fram tills att de fyller 18 år (se vidare 7 kap. 1 § FB). Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av föräldrarna, ska den andra föräldern fullgöra sin underhållsskyldighet gentemot barnet genom att betala underhållsbidrag (se 7 kap. 2 § första stycket andra punkten FB).I ditt fall betyder det alltså mycket riktigt att pappan till ditt barn ska betala underhållsbidrag för henne. Underhållsbidraget kan fastställas antingen genom dom eller genom avtal mellan dig och pappan (se 7 kap. 2 § andra stycket FB). Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du få det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva att min före detta fru byter efternamn?

2020-09-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejMin familj har ett mycket ovanligt efternamn. Jag har nu skilt mig och undrar om jag kan kräva att min ex fru byter tillbaka till sitt gamla efternamn (som hon hade innan hon gifte sig m mig) och inte längre använder sig av mitt och min familjs efternamn? Finns det något stöd från min sida att kunna kräva en sådan sak?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i Lag (2016:1013) om personnamn. I lagens 12 § regleras rätten för en make att byta sitt efternamn till det som den andre maken har.Lagen medger en enbart en möjlighet för någon att kräva att en annan person ska byta sitt efternamn, detta är om någon har förvärvat ett efternamn som hen inte har rätt till och detta leder till besvär för någon (se vidare 21 §). Detta lagrum kommer du emellertid inte att kunna använda dig av då din före detta fru förvärvade ditt efternamn i enlighet med lagens 12 §.Du har dessvärre ingen rätt att kräva att din före detta fru ska ändra sitt efternamn utan hon är berättigad att behålla det om hon vill. Dessutom kan hon om hon gifter om sig föra över efternamnet till en eventuell ny make.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan gåva mellan makar vara enskild egendom?

2020-08-26 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |hej,jag undrar om det har skett en gåva mellan två makar, är då alltid den att betrakta som enskild egendom? var kan man se om ngt är enskild egendom, är det bara i testamentet eller finns det som offentlig handling? det specifika fallet gäller två makar som har ett hus tillsammans där det i många år stod skrivet att den ena ägde 100% av huset och sedan ändades detta genom en gåva där den andra fick 50% så att båda står som ägare. kan gåvan ha gjorts utan att det är en enskild egendom eller blir det det per automatik när det är en gåva mellan makar? annars behövs väl inte en gåva göras?tacksam för svar!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utgångspunkten är att all makarnas egendom är giftorättsgods, så länge den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Hur egendom kan göras till enskild regleras uttömmande i 7 kap. 2 § äktenskapsbalken och den situationen att en make ger en gåva till den andre maken med föreskrift om att egendomen ska vara enskild finns inte uppräknad i lagrummet. En gåva mellan makar kan alltså inte göras till enskild egendom enbart genom ett gåvobrev, utan gåvan är tvärtom giftorättsgods.För att en gåva mellan makar ska kunna göras till enskild egendom räcker det alltså inte att man föreskrivit det i samband med gåvan, utan därtill måste det skrivas in i ett äktenskapsförord. Formkraven för ett äktenskapsförord återfinns i 7 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken. Ett äktenskapsförord måste vara skriftligt och undertecknas av båda makarna. Det ska även registreras hos skatteverket.Om detta inte har gjorts avseende huset i ditt exempel är gåvan alltså giftorättsgods, inte enskild egendom.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag flytta med mina barn utan den andre vårdnadshavarens samtycke?

2020-01-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har gemensamt vårdnad av mina barn på 15 och 17 år. Mina barn har dock inte bott eller umgåtts med sin pappa på tre års tid. Det finns anledning till det. Jag har inte kommunikation med pappan alls kring barnen. Jag vill flytta till en annan stad i Sverige. Behöver jag hans godkännande ändå.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor angående föräldrar, barn och deras inbördes förehavanden regleras i Föräldrabalken (FB).När två föräldrar har gemensam vårdnad är huvudregeln att det alltid krävs samtycke av båda vårdnadshavarna innan beslut fattas (se 6 kap. 13 § första stycket FB). När det gäller vardagliga saker inom hushållet, såsom vad barnen ska äta eller ha för kläder, gäller inte kravet på samtycke. Detta då det hade varit mycket omständligt för boföräldern att inför varje litet beslut behöva inhämta den andra förälderns samtycke. När det gäller beslut av ingripande betydelse för barnets framtid framgår det emellertid explicit av 6 kap. 13 § andra stycket FB att en förälder ensam aldrig får fatta dessa beslut ensamt. Ett snävt undantag finns: om barnets bästa uppenbarligen kräver det. Som exempel på beslut av ingripande betydelse nämns i lagens förarbeten just saker som barnens skolgång och bosättning.Det finns ingen uttömmande definition på vad som anses vara det bästa för ett barn. I 6 kap. 2 a § andra stycket FB nämns dock att vid bedömningen av vad som ska anses vara barnets bästa ska det fästas särskild vikt vid: - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna Så länge ingen av dessa situationer är för handen i ditt fall tyder alltså det mesta på att du inte kan flytta till en annan stad i Sverige med barnen, utan att först inhämta pappans samtycke Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När är sambolagen tillämplig och kan bodelningsförrättare utses vid bodelning?

2019-12-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej om vi tar som exempel att Hans och Greta har varit sammanboende i 19 år och de har två gemensamma barn och ett barn vardera från sina tidigare förhållanden. Förhållandet mellan Hans och Greta har länge varit dåligt och de har under många år diskuterat att de ska separeras. Ingen av de har dock gjort något åt saken förrän Hans för två och ett halvt år sedan definitivt gjort slut. Hans har därefter vid flera tillfällen gång på gång uppmanat Greta att flytta men hon bor alltjämt kvar i som han säger "hans hus". Greta har nu tröttnat och har begärt hos domstolen att en bodelningsförrättare ska förordnas. Hans har motsatt sig och bestritt hennes ansökan och gör gällande att sambolagen inte längre gäller och är tillämplig på deras förhållande eller att det i vart fall är för sent att begära bodelning, eftersom han gjorde slut redan för mer än två år sedan. Är då sambolagen tillämplig och gällande i denna situation? Är fastigheten samboegendom? och kan bodelningsförrättare förordnas som Greta önskar?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Tillämplig lag Sambolagen är tillämplig på sambor. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (se 1 § första stycket SamboL). Det råder ingen tvekan på att sambolagen ska tillämpas i ditt exempel med Hans och Greta då de sammanbott i 19 år. Sambolagen är alltså tillämpligBodelning vid samboskapNär ett samboförhållande upphör ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (se vidare 8 § första stycket SamboL). Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde (se 8 § andra stycket SamboL). Utgångspunkten är alltså att man har ett år på sig från att förhållandet upphörde med att framställa krav på bodelning, något som kan tyckas peka på att Hans i exemplet har rätt.När upphör ett samboförhållande?Frågan är då när Hans och Gretas samboförhållande anses ha upphört i lagens mening. I 2 § SamboL regleras när ett samboförhållande anses upphöra. De uppräknade fallen är när samborna eller någon av dem ingår äktenskap, när samborna flyttar isär eller när någon av dem dör. Vidare anses ett samboförhållande också upphöra om någon av dem ansöker om förordnande av bodelningsförrättare, eller om rätt att få överta bostaden eller om någon av dem väcker talan om övertagande av bostad.Vad jag kan förstå var ingen av dessa situationer för handen vid den tidpunkt Hans menade att samboförhållandet upphörde. Paret verkar ha gjort slut men sedan ändock fortsatt att sammanbo med varandra. När det gäller de uppräknade situationerna i 2 § SamboL är avsikten att den uttömmande ska reglera fallen där ett samboförhållande ska anses ha upphört. Med detta menas att i lagens mening kan ett samboförhållande bara upphöra genom någon av de situationerna. I förarbetena till lagen har det dock sagts att det inte kan uteslutas att ett samboförhållande i ett enskilt fall ska kunna anses vara upphört även om ingen av de uppräknade situationerna föreligger. Lagstiftaren utesluter alltså inte att det kan finnas undantag från huvudregeln.Det framgår vidare att för att ett samboförhållande ska anses ha upphört krävs att detta ska kunna framgå för en utomstående och att parternas egen uppfattning inte tillmäts någon betydelse.Man får då falla tillbaka på definitionen av sambor. I och med att de fortfarande bor tillsammans uppfyller de rekvisitet av att stadigvarande bo tillsammans. När det gäller kraven på att det ska vara i ett parförhållande eller att de ska ha gemensamt hushåll har jag inte tillräckligt med omständigheter för att kunna göra en bedömning. Det ska dock tilläggas att om de fortfarande är folkbokförda på samma adress utgör detta en presumtion av att de två fortfarande är sambor. Jag skulle således landa i att de har fortsatt att vara sambor i lagens mening under dessa år, men jag kan inte veta säkert hur en domstol skulle se på saken.Om då samboförhållandet inte skulle anses ha upphört när de gjorde slut skulle detta innebära att samboförhållandet i lagens mening upphörde först när Greta ansökte om bodelningsförrättare. I ett sådant fall är det inte för sent för henne att begära bodelning.SamboegendomI en bodelning mellan sambos är det som sagt enbart samboegendom som ska ingå. Sambos gemensamma bostad kan utgöra samboegendom, om den har förvärvats för gemensam användning. Huruvida detta är fallet i ditt exempel kan jag inte svara på, men om fastigheten köptes för gemensamt bruk är den helt säkert samboegendom och huvudregeln är i så fall att dess värde ska delas lika mellan samborna efter att skulderna avräknats (se vidare 14 § SamboL).BodelningsförrättareEnligt 26 § SamboL ska vissa bestämmelser i äktenskapsbalken gälla även mellan sambos. Där ingår rätten att ansöka om bodelningsförrättare (se 17 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om bodelning ska göras mellan samborna kan det alltså ske med hjälp av en bodelningsförrättare.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du får det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,