Kräva underhåll retroaktivt

2020-09-07 i Underhåll
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man kan kräva underhåll från min sons fader mellan 2011 och 2017? Anledningen är för barnets far nu kräver mig på underhåll helt plötsligt (barnet bor numer hos sin far sedan 2017). Från år 2011 bodde vårt barn hos mig stadigvarande och inget underhåll betalades av fader. Kan jag i efterhand kräva underhåll under dessa 6 år som han inte betalade mig ett enda öre? Det är även frågan om umgängessabotage mellan mig som moder och sonen. Det är en invecklad fråga som är svår att sammanfatta kort. Jag förstår föräldrabalken och dess innebörd. Frågan gäller väl egentligen om jag i efterhand (med bevis) kan kräva fader på obetalt underhåll?
Oscar Rudén |Underhåll för barn retroaktivtHej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt huvudregeln i 7 kap 2 § föräldrabalken ska den förälder som inte varaktigt bor med barnet betala underhållsbidrag. Detta kan antingen ske genom dom eller avtal. Bidragets storlek avgörs bland annat då av förälderns inkomst, bostadskostnader och barnets ålder (7 kap 1 § FB). Enligt 7 kap 8 § FB får en domstol inte fastställa att underhållsbidrag ska betalas ut för en tid längre bak än tre år innan talan om bidrag väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det. Detta innebär med andra ord att domstolen kan fastställa underhållsbidrag tre år tillbaka i tiden och att man då får rätt till detta retroaktivt. Som huvudregel ska detta bidrag medges fullt ut, den underhållsskyldige ska alltså betala hela den sammanlagda kostnaden. Detta gäller dock bara om det inte anses vara oskäligt betungande för den underhållsskyldige sett till dennes ekonomiska förhållanden och betalningsmöjlighet. Vad innebär detta för dig – Detta innebär att du kanske kan kräva underhåll för året 2017 men inte mer då man enbart har rätt till 3 års retroaktivt underhåll. Enda sättet att få underhåll för tidigare år än 2017 är om barnets pappa i så fall beviljar detta, vilket inte är troligt. Det är även den ekonomiska situationen hos fadern som avgör hur stor del av underhållet han ska betala. Hoppas det var svar på din fråga!

Rätt till Rättskydd och Rättshjälp

2020-09-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hejsan, Kan man använda hemförsäkring for att betala rätt kostnader for barnvårdnad?Vem står for kostnaderna?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du via din hemförsäkring kan få dina kostnader i domstol betald. Hemförsäkringar brukar för det mesta innehålla en rätt till ersättning för betalning i domstol, så kallad rätt till rättskydd. Vad är då rättskydd?Rättskydd - Rättsskyddsförsäkring är en del av privatpersoners hemförsäkringar. Att inneha en rättsskyddsförsäkring innebär att det är försäkringsbolaget som står för ens kostnader vid en rättstvist, varav omfattningen för detta stöd regleras i försäkringsavtalet. Den försäkrades ekonomi påverkar inte försäkringsbolaget åtagande eller dess omfattning. Den största betydelsen denna försäkring får är gällande att denna betalar för ombudsarvodet. Försäkringsvillkoren täcker oftast endast en kostnad till exempelvis maximalt 250 000 kr för rättegångskostnaderna, och de har oftast enbart ett visst antal arbetstimmar för ombudsarvodet som de brukar ersätta, vanligen cirka 100 timmar. Ersättningen per timme är också inte alltid de arvode ombudet kräver, utan försäkringsbolaget gör en bedömning av vad som är att anse som skälig timersättning. När väl rättsskyddsförsäkringen har uttömts finns det i princip ingen möjlighet att få ytterligare rättsskydd.Rättshjälp - Skulle det vara så att du inte har rättskydd via hemförsäkringen, så finns det andra medel att tillgå. En av dessa är så kallad rättshjälp. Rättshjälp innebär att staten går in och betalar vissa kostnader för partens rättegång, exempelvis rättshjälpsbiträde, bevisning och vissa utredningskostnader, 15–19 §§ Rättshjälpslagen (RHL). Just arvodet är begränsat till ersättning för cirka 100 timmars arbete, 15 § RHL. När 100 timmar är nåda ska anmälan till rätten eller rättshjälpsmyndigheten göras, varav beslut om fortsatt rättshjälp ska fortgå eller avslutas, 39 RHL. Om beslut bestäms att hjälpen ska fortgå, ska tidsbegränsning anges av rätten eller rättshjälpsmyndigheten 34 § RHL. Komplicerade tvister om vårdnad eller liknande där barn är inblandat är att anse som skälig anledning för fortsatt rättshjälp.1.Personen i fråga inte har eller inte borde ha haft en rättsskyddsförsäkring. Om det finns en rättsskyddsförsäkring beviljas inte rättshjälp, 9 § RHL.2.Personen i fråga ska inte ha något annat liknande rättsskydd som kan inträda i rättshjälpens ställe. Detta skulle kunna vara genom medlemskap i facklig organisation, där man har möjlighet att få rättsskydd, 9 § RHL.3.Den ansökande parten behöver juridisk hjälp, utöver enbart rådgivning, 7 § RHL. Anses personen i fråga själv kunna tillvarata sina egna intressen beviljas inte rättshjälp. Fysiskt och psykiskt tillstånd bedöms i detta fall, men enbart språksvårigheter är inte tillräckligt för att beviljas rättshjälp. Översättning av dom eller liknande från svenska till annat språk anses inte utgöra skäl för rättshjälp4.Ett ytterligare krav är att sökande part ska beviljas rådgivning enligt 4 § RHL i minst en timme, 2 § RHL. Detta för att hålla ned kostnaderna och för att kunna ge den sökande en korrekt bild av situationen och vad som krävs av denna. Rådgivning enligt rättshjälpslagen är troligen det enda en person i skilsmässa, 11 § RHL, är berättigad till. 5.Ytterligare begränsning är att rättshjälp endast får beviljas om det utifrån omständigheterna, arten och målets betydelse är rimligt att staten bidrar till kostnaderna, 8 § RHL. Är det tal om ringa värde, förvärv av egendom, tvist om mindre egendom, den sökande medvetet försvårar tvisten eller att målsägande vill föra talan i mål som faller under allmänt åtal.6.Endast fysiska personer, och ibland dödsbon, kan bli beviljade rättshjälp. I ytterst särskilda fall kan näringsidkare beviljas rättshjälp, 13 § RHL.7.Självfallet ska även den sökande vara i behov av rättshjälp. Rättshjälp får beviljas en person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr. Vid bedömningen väger man in inkomster + förmögenhet – skuld – underhållsskyldighet, 38 § RHL.Vad innebär detta för dig – Nu blev mitt svar kanske lite väl långt men det kan sammanfattas enligt följande. För att få svar på om din hemförsäkring har rättskydd, läs på om din hemförsäkring på försäkringsbolagets hemsida alternativt kontakta dem direkt för att få en överblick i vilka kostnader som täcks av hemförsäkringen. Om din hemförsäkring inte har rättskydd så kan du använda dig av rättshjälp som medel för att betala tvisten. För att få rättshjälp kan du antigen göra en ansökan om detta direkt till domstol eller rättshjälpsmyndigheten eller ta kontakt med ditt ombud och skicka in en gemensam ansökan till domstolen/rättshjälpsmyndigheten.

Vårdnad om barnen när pappan inte är närvarande

2020-09-02 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Om pappan har inte träffat barnen i fem år har jag rätt få vårdnaden
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta vilka möjligheter du har att få ensam vårdnad om dina barn.Det du kan göra är att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten där du begär att domstolen ska tillskriva dig vårdnaden för sonen. När domstolen bedömer hur vårdnaden för barnet ska se ut utgår man alltid från barnets bästa. I allmänhet ses det som barnets bästa att få ha kontakt med och ha en relation till båda sina föräldrar. Gemensam vårdnad är generellt sett vad som anses bäst för barnet, men i situationer där föräldrarna är så osams att det påverkar barnet negativt kan det vara bättre att besluta om ensam vårdnad. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet, detta enligt 6 kap. 5 § 2 st. föräldrabalken (FB). Andra faktorer som domstolen tar med i bedömningen är t.ex. om den ena föräldern har ett missbruk eller på annat sätt är oförmögen att ta hand om barnet, om det förekommer våld från föräldern. Även sådana omständigheter som att föräldern har svårt att samarbeta, har bristande trovärdighet, negativ attityd mot den andra föräldern eller brister i sin kontakt med barnet kan vara sådant som gör att en förälder bedöms som olämplig att inneha vårdnad över barnet. I och med att barnets pappa inte frivilligt har träffat barnen på 5 år så som jag förstår det hela är det uppenbart att han har brustit i kontakten med barnen.Man har även möjlighet att skriva vårdnadsavtal enligt 6 kap 6 § FB mellan föräldrarna om detta är ett alternativ, på detta sätt behöver ni inte blanda in domstol utan kan ta beslut enbart mellan er själva. Hoppas detta var svar på din fråga

Kan icke gifta eller särbos adoptera den andres barn?

2020-08-29 i Adoption
FRÅGA |Hej, Jag har ensam vårdnad från födseln av min 14 åriga son. När han var 2 är träffade jag en man som helt tog på sig rollen som pappa. Men när sonen var 10 år separerade vi och bor idag i olika städer. Dock fortfarande umgänge varje helg hos "pappa". Sonen vill nu skriva sig hos honom alternativt om han får adoptera sonen? Går Något av det trots att vi är separerade?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Vad gällande frågan om att skriva sig hos "pappan" så är det fullt möjligt genom att enbart göra en flyttanmälan hos skatteverket. Vårdnaden om barnet och barnets boende är två olika frågor, varav registrering vart man bor är möjlig att ändra. Vad gällande frågan om möjlighet till adoption så återfinner vi svaren i Föräldrabalken.När det gäller frågor om adoption ser man alltid till barnets bästa (4 kap. 1 § FB) och barnet får endast adopteras om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 2 § FB). Det finns några viktiga kriterier som behöver uppfyllas för att du ska ha möjlighet att adoptera. Det krävs att:* Du som vill adoptera är över arton år (4 kap. 5 § FB). * Du och den andra inblandade är gifta eller sambos (4 kap. 6 § st. 2 FB).* Vårdnadshavaren ger samtycke till adoptionen (4 kap. 6 § st. 2 FB).* Om barnet är över tolv år måste barnet själv samtycka till adoptionen (4 kap. 7 § st. 1 FB). * Barnets vårdnadshavare måste samtycka till adoptionen (4 kap. 8 § FB). Detta innebär att adoption endast är möjlig om du samtycker till detta samt om man är sambos eller gifta. Det är möjligt att "pappan" får adoptera i ert fall men effekterna av detta blir att han helt övertar vårdnadsansvaret för barnet, 4kap 21 § FB. Du kommer alltså själv inte längre anses vara vårdnadshavare över ditt eget barn. Endast om man adopterar barnet gemensamt som sambo eller make/maka så kvarstår den andra person som vårdnadshavare. Svaret på din fråga blir där med att ja en adoption kan ske, men denna får konsekvensen av att du själv mister ditt vårdnadsansvar och kontroll över ditt barn.

Kan en förälder ensam adoptera gemensamma barn?

2020-09-07 i Adoption
FRÅGA |AdoptionJag har en fråga angående adoption. Jag har ett stort problem med mina döttrar då jag knappt får träffa dom av olika konstiga anledningar men det jag undrar är om jag kan adoptera bort mina barn till den andra föräldern då jag inte orkar med alla dessa instanser som är nu med umgänge och vårdnadstvist men den andra föräldern fortfarande inte följer det interimistiska beslut som tagit mm. Jag har inte kraften att hela tiden bli besviken att dom aldrig kommer på bestämda datum och att mamman inte gör något för att få det så. Därför har jag gått i tankarna att hon får adoptera dom för det känns redan som jag ej har dom som barn.Tacksam för snabbt svar.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om det är möjligt att din tidigare partner/den andra föräldern till dina barn kan adoptera era barn för att få ensam vårdnad om barnen. Vi vänder oss till Föräldrabalken (FB) för svar. Vad krävs för att få adoptera? - Barnets bästa är av största vikt vid lämplighetsbedömning 4 kap 1 § FB. Ett barn får endast adopteras om det under samtliga omständigheter kan anses som lämpligt, 4 kap 2 § Föräldrabalken. Adoptionen ska skapa eller befästa en relation som väsentligen motsvarar den hos ett barn och dess förälder. Barn över 12 år måste samtycka till adoptionen för att denna ska vara giltig, 4 kap 7 § FB. För att barn under 18 år ska få adopteras krävs alltid samtycke från en förälder som är vårdnadshavare, 4 kap 8 § FB. Rättsliga effekterna av en adoption - Det är upp till socialnämnden att bedöma om det ligger i barnets bästa att bli adopterad, 4 kap 14 – 15 §§ FB. Rättsverkan av en adoption blir att den tidigare föräldern mister alla juridiska band med barnet, då den personen som adopterar barnet blir ensam vårdnadshavare, om de ansöker är ensamansökande, 4 kap 21 § FB.Vad innebär detta för dig – Detta innebär att det är möjligt för den andra föräldern att adoptera barnen, men att beslutet ska handläggas till tingsrätten där socialnämnden i eran kommun kommer utreda om det är barnets bästa. Ofta anser socialnämnden att kontakten med båda föräldrarna är väldigt viktig för barnet, varav konsekvenserna av en adoption mellan två föräldrar enligt 4 kap 21 § FB anses vara skäl till att inte bevilja adoption. Detta innebär som sagt då att adoption är möjligt för den andra föräldern, men att det inte är säkert att denna kommer beviljas. Andra alternativ – Föräldrar har rätt enligt 6 kap 6 § FB att sluta egna avtal där de reglerar vårdnaden om sina barn, där man kan avtala mellan föräldrarna om någon ska ha ensam vårdnad. Om barnen är under 15 år gamla kan den andra förälderns handlande vara brottsligt genom att dina barn skiljs obehörigen från dig utan anledning. Detta är så kallad egenmäktighet med barn, 7 kap 4 § Brottsbalken.Hoppas de var svar på din fråga!

Adoption av vuxen

2020-09-02 i Adoption
FRÅGA |Hej Jag är en tjej på 27 år som undrar om min styvfar kan adoptera mig. Han har varit mer för mig dom senaste fyra åren som han har varit gift med min mamma än vad mi biologiska pappa har varit. Har bara träffat han 6- 8 gånger sen jag fyllde 18 år
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om det är möjligt att bli adopterad som vuxen.Enligt 4 kap 4 § föräldrabalken kan en person över 18 år bli adopterad, men endast om det kan anses som lämpligt med tanke på förhållandet mellan den sökande adopterande och den som blir adopterad, varav man särskilt ska beakta om den sökande har uppfostrat den adopterande under lång tid eller om adoption motsvarar att befästa en relation som liknar denna mellan en förälder och barn. Adoption kräver dock samtycke från båda föräldrarna om dessa har vårdnad, 4 kap 8 § FBDetta medför att det krävs väldigt specifika omständigheter för att bevilja en adoption av en vuxen person. Detta kan illustreras med ett fall RH 2003:18, från hovrätten över Skåne och Blekinge. Där ville en man adoptera sin hustrus dotter där han angav att han fostrat dottern i cirka 20 år, den biologiska pappan som fortfarande hade vårdnad om barnet sade nej till detta. Med beaktande av 4 kap 21 § FB, som innebär att adoption innebär att alla rättsliga band till tidigare förälder klipps av, kom Hovrätten i tidigare nämnde fall fram till att adoption inte kunde ske. Det framkommer även i ett rättsfall från Högsta domstolen, NJA 2002 s 425, att om det ligger i den vuxna personens intresse att bli adopterad så som att den blir berättigad till arv, andra vårdnadshavare är döda, eller att man ger personen en familjetillhörighet om personen inte har övrig familj osv. Detta innebär för dig – Detta innebär för dig att din styvfar kan adoptera dig men att det krävs speciella omständigheter för att detta ska kunna ske. Om din biologiska far motsätter sig detta, förutsätt att han har vårdnad/hade vårdnad om dig vill säga, blir det potentiellt komplicerat. Dock finns det bevis för att det är fullt möjligt att bli adopterad i vuxen ålder. Hoppas detta var svar på din fråga!

Övertagande av bostad som sambo

2020-09-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett fastighetsbolag, och har hand om kontrakt. Vi har ett sambopar som skaffat lägenheten ihop. Hon står ensam på kontraktet, och jag hittade denna text i sambolagen att om man ska "dela på sej" går lägenheten till den som har störst behov av den. Vad menas? Det finns inga barn i samboskapet.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta vad som kommer hända med lägenheten om samboparet separerar, om det kommer ske ett ägarbyte eller byte av hyresvärd.Enligt 16 § sambolagen har en sambo rätt att överta bostaden (köpt eller hyrd) om det kan anses skäligt att överta bostaden. Sambo som behöver bostaden bäst kan ha rätt att överta denI sambolagen finns en särskild regel om sambors rätt att vid en separation överta hyreskontraktet, även om hyresrätten inte utgör samboegendom. Bestämmelsen utgör en skyddsregel för den som bäst behöver bostaden. För de fall samborna använder hyresrätten som gemensam bostad, men hyresrätten innehas av den ena sambon utan att den utgör samboegendom, har den andra sambon rätt att överta bostaden när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och övertagandet kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, krävs också att synnerliga skäl talar för det (22 § sambolagen). Bestämmelsen är tvingande och gäller även om bostaden inte ska ingå i bodelningen.Synnerliga skäl kan föreligga om den ena sambon har barn som det är tänkt ska bo i lägenheten eller om samborna har gemensamma barn som ska bo hos den ena sambon i lägenheten. Om den sambon som vill ta över bostaden har egna barn, krävs ofta att samborna har bott ihop i minst ett par år för att synnerliga skäl ska finnas.Är dessa kriterier i sambolagen uppfyllda, har man rätt att överta hyresrätten. Ett sådant övertagande kräver inte hyresvärdens medgivande (12 kap. 33 § andra stycket jordabalken).Vad innebär detta för dig - Detta innebär att om synnerliga skäl så som att den ena partnern är arbetslös eller inte har ekonomiska eller sociala möjligheter att finna en annan bostad, medan den andra partnern har denna möjlighet, så får den första partnern överta lägenheten. Detta kräver dock väldigt specifika omständigheter, man kan i princip se det som om att så länge inga barn finns och att båda partnerna har ett jobb så har ägaren/den som står på kontraktet bättre rätt till lägenheten. I ett sådant fall kan inte ett skifte av ägare ske.Hoppas detta var svar på din fråga!

Rätt till underhåll för barn

2020-07-19 i Underhåll
FRÅGA |Har två barn på 16 resp. 19 år. Båda börjar skolan i höst, på gymnasiet resp. högskola. Vilken rätt till underhåll har jag för dessa båda två? Om jag dessutom skulle bli sambo.. påverkar detta försörjningsplikten / min rätt till underhåll för barnens pappa?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Enligt 7 kap 1 § Har en förälder skyldighet att försörja ett barn fram till dess att barnet är 18 år gammalt, om inte barnet går i gymnasiet varav försörjningsskyldigheten fortlöper fram tills barnet har gått ut gymnasiet. Ett barns behov räknas ut av socialstyrelsen varje år, varav ett barn mellan 13–18 år förväntas ha ett behov av underhåll under 1 år som motsvarar 95 % av basbeloppet. Basbeloppet är år 2020, 47 300 kr. Detta innebär att månadsunderhållet är 47 300/12 = 3942 kr. Borträknat barnbidraget på 1250 kr, blir det totala underhållsbehovet 2692 kr per månad.En person mellan 13–18 år behöver då alltså 2692 kr per månad i underhåll. Hur mycket kan man då kräva i underhåll av förälder som barn inte bor med? Enligt 7 kap 4 § föräldrabalken anger att man beräknar grund för underhåll genom att utgå från varje förälders ekonomiska inkomst efter skatt. Varje förälder har även rätt att undandra 4 730 kr för egen del samt undandra boendekostnader. Den delen som blir kvar anses som ekonomiskt överskott, som utgör grunden för beräkning av underhåll. Där tar man då den enskilda förälders överskott genom det totala överskottet. Om man är samboende eller gift med någon och delar gemensam bostad, förväntas man dela bokostnaderna varav man endast har rätt att dra av halva boendekostnaden i dessa fall. Exempel: Säg att förälder X har 28 000 kr i inkomst innan skatt. Efter skatt och efter att ha dragit undan 4730 kr för egen del samt boendekostnader så har förälder X ett överskott på 9000 kr. Förälder Y har 19 000 kr, och efter skatt och avdragen så har Y ett överskott på 5000 kr. För att avgöra hur stor del varje förälder ska betala tar man deras överskott delat med det totala överskottet. För att avgöra förälder X skyldighet att betala underhåll tar man 9000/14 000 kr = 64 %. Detta innebär att förälder X ska betala 64 % av underhållet, alltså 64 % av underhållet på 2692 kr det gemensamma barnet med förälder Y. Vad innebär det för dig – Detta innebär för dig att om din 19-åring inte går kvar i gymnasiet så kan du inte kräva underhåll för honom, eftersom skyldighet att ge underhåll slutar efter gymnasiet enligt 7 kap 1 § föräldrabalken. . Du har rätt till underhåll för din 16-åring. Underhållet för 16-åringen är 2692 kr per månad. Hur stor del som du respektive barnets far ska stå för måste undersökas utifrån båda eran enskilda och totala ekonomi. Genom att bli sambo eller gifta dig kommer boendekostnaden du har rätt att undandra att halveras, vilket gör att din del av underhållet kommer bli större och du kan inte kräva lika mycket underhåll av barnets far.