Vad har en hemmafru för rättigheter vid skilsmässa?

2021-08-26 i Bodelning
FRÅGA |Hej, En kvinna har varit gift i tio år och pga omständigheterna har mannen jobbat och kvinnan varit hemma fru. Nu vid skilsmässan, vad har hon för rättigheter när det gäller ekonomin och förmögenheter som har anskaffats under de tio åren där hon har bidragit med mycket arbete och stöd?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Jag utgår från att kvinnan och mannen ifråga inte har något äktenskapsförord.Makars egendom är i regel giftorättsgods och ska delas lika mellan makarna vid äktenskapsskillnadNär två personer ingår ett äktenskap omvandlades all deras egendom till giftorättsgods, i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är det som kommer att delas lika mellan makarna vid bodelning efter skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB). Frun har alltså rätt till hälften av värdet på makarnas giftorättsgods, alltså gemensamma tillgångar (11 kap. 3 § andra meningen ÄktB).Huset anses vara makars gemensamma bostad, om den är avsedd som deras gemensamma hem och används huvudsakligen för det ändamålet (7 kap. 4 § ÄktB). Den gemensamma bostaden är i regel giftorättsgods och ska delas lika mellan makar.Likadelningsprincipens syftar till att skydda den mindre förmögna maken i äktenskapetAtt makar ska dela lika på giftorättsgodset bygger på likadelningsprincipen. Makar har vanligtvis delad ekonomi och det är inte sällan de delar upp vem som köper vad. Exempelvis kanske en make betalar mat och saker till hushållet medan andra betalar kostnader för att renovera huset osv. Det är inte heller sällan en make stannar hemma och den andra jobbar. Principen säkerställer således en ekonomisk jämställdhet mellan makarna i bodelningen och syftar till att skydda den mindre förmögna maken. Frun har alltså rätt till hälften av giftorättsgodset.Sammanfattningsvis ska frun inte hamna i en sämre ekonomisk ställning för att hon inte arbetar, utan hon har rätt till hälften av giftorättsgodset precis som mannen har.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Ingår egendom som införskaffats under betänktetiden i bodelningen?

2021-05-26 i Bodelning
FRÅGA |HejOm jag startar ett företag under betänketiden tillfaller hälften min man då?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Bodelning ska göras med egendomsförhållandena den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcksEn bodelning innebär att man delar makars egendom när äktenskapet upplöses (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Äktenskap upplöses genom en makes död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). Äktenskapet anses upplöst genom äktenskapsskillnad när en dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB).Under vissa förutsättningar kan en skilsmässa inte upplösas utan att en betänketid löper (5 kap. 1-2 §§ ÄktB). Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken (5 kap. 3 § ÄktB). Själva bodelningen ska dock göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, inte när själva äktenskapet är upplöst (9 kap. 2 § första stycket ÄktB). Betänketiden påverkar således inte när den så kallade 'brytdagen' anses inträffats, utan det avgörande är när ansökan om äktenskapsskillnaden inkom till domstolen.Sammanfattningsvis så kommer inte hälften av ditt företag som du startar under betänketiden tillfalla din man. Det är era egendomsförhållanden den dagen ni väcker talan om äktenskapsskillnad som är relevanta för bodelningen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Varför vill man göra en bodelning efter en lång tid?

2021-01-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Har varit skild i ca 1,5 år. Under de 16 år vi var gifta har vi inte ägt något tillsammans, varken boende eller bil eller liknande. Nu vill mitt ex göra en bodelning. Min fråga är, varför vill man göra en bodelning såpass långt efter samt vad har han att vinna/jag att förlora på detta? Tacksam för svar. MvhE-L
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att allt giftorättsgods delas lika vid en bodelningNär du och din make ingick ett äktenskap omvandlades all er egendom till giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset ska som huvudregel delas lika mellan dig och din make vid eventuell bodelning, vid t.ex. skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Ni har alltså rätt till hälften av värdet på era gemensamma tillgångar. Med ett undertecknat äktenskapsförord kan makar dock förvandla giftorättsgods till enskild egendom (7 kap. 3 § ÄktB). Er enskilda egendom ingår inte i en bodelning och delas inte mellan er.Ert giftorättsgods ska alltså delas lika mellan er vid en bodelning om ni inte tecknat ett äktenskapsförord. Det finns ingen tidsfrist inom vilken en bodelning senast måste äga rum, vilket innebär att din make fortfarande kan kräva en bodelning efter 1,5 år efter skilsmässan. Likadelningsprincipens syftar till att skydda den mindre förmögna maken i äktenskapetMan kan vilja göra en bodelning för att tillvarata sin rätt till hälften av giftorättsgodset. Att makar ska dela lika på giftorättsgodset bygger på likadelningsprincipen. Makar har vanligtvis delad ekonomi och det är inte sällan de delar upp vem som köper vad eller att en make stannar hemma med barnen medan en arbetar. Det är svårt att säga vad du förlorar och vad han vinner på en bodelning eftersom jag inte vet era respektive tillgångar. Det kan vara förmånligt för ditt ex om en större del av giftorättsgodset är 'dina' tillgångar. Likadelningsprincipen säkerställer en ekonomisk jämställdhet mellan makarna i bodelningen och skyddar den mindre förmögna maken.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag bli god man trots att jag har ett brott i belastningsregistret?

2020-10-28 i God man
FRÅGA |Hej jag har blivit dömd till 6 månaders fängelse för bokföringsbrott 2012. Och har haft fåt boja i 4 månader nu jag ska vara godman för min mamma som bår i vårdhem för att jag ska ta hand om hennes ekonomi kan de bli nått problem i belastningsregistret Mvh
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i föräldrabalken (FB) och lagen om belastningsregister (BRL).Ett godmanskap ska anordnas för den som, på grund av ett visst tillstånd, behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin personOm din mamma på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för henne (11 kap. 4 § första stycket FB). Din mamma måste även samtycke till att godmanskap skall anordnas, om inte hennes tillstånd hindrar att hennes mening kan inhämtas. Förordnandet kommer att meddelas av antingen rätten eller en överförmyndare (11 kap. 4 § andra stycket FB).En god man ska vara en lämplig person till uppdragetEn god man ska vara rättrådig, erfaren och i övrigt en lämplig person (11 kap. 12 § första stycket FB). Föreslår din mamma dig som god man eller förvaltare ska du förordnas om du anses lämplig och vill åta sig uppdraget (11 kap. 12 § första stycket FB). Innan du förordnas till god man ska din lämplighet kontrolleras i den utsträckning som behövs (11 kap. 12 § andra stycket FB). Samma krav på lämplighet gäller även om din mamma föreslår dig som god man. Kontrollens omfattning avgörs från fall till fall, men i normalfallet sker en kontroll av belastningsregistret. Bokföringsbrott syns i belastningsregistret i tio årDet syns i belastningsregistret att du blivit ålagd en fotboja som straff för ditt bokföringsbrott (3 § första punkten BRL). Fotboja är en typ av verkställighetsform av en fängelsedom, vilket innebär att det tar lika lång tid för att det straffet ska försvinna ur ditt belastningsregister som om du hade fått ett fängelsestraff. Att du har blivit dömd för bokföringsbrott och fick bära fotboja medför alltså att brottet kommer att försvinna från belastningsregistret efter tio år (17 § första punkten BRL). Det innebär att straffet fortfarande syns i belastningsregistret och kommer att synas till år 2022. Sammanfattningsvis är utgångspunkten att det sker en kontroll av belastningsregistret vid förordnande av god man. Ditt brott syns fortfarande i belastningsregistret och kan vara ett problem, men hur mycket betydelse det kommer att tillmätas går inte att svara på. Det som kan tala för din lämplighet trots ditt belastningsregister är att brottet skedde för hela 8 år sedan och att det är din mamma som du hade varit god man för. Det som kan tala för din lämplighet är att du begått ett brott av ekonomisk natur och en del av godmanskapet innebär förvaltning av egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur kan vi som föräldrar företräda vår 19-åriga son?

2021-06-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej !Kan vi som föräldrar få fullmakt av vår son, när han är 19år och blivit utbränd i skolan, och vi vill hjälpa han med att komma vidare och se vad skolan haft för stöd och hjälp till han?Hur gör vi för att företräda han?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i avtalslagen (AvtL) och föräldrabalken (FB).Ni som föräldrar kan vara behöriga att vidta rättshandlingar med anknytning till er sons dagliga livsföringOm det är uppenbart att er son på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter, är en anhörig behörig att för honom vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring (17 kap. 1 § första stycket FB). Behörigheten gäller om situationen har inträffat sedan den enskilde har fyllt 18 år (17 kap. 1 § andra stycket FB). Ni som behöriga ska då vid fullgörandet av uppgifterna handla i enlighet med er sons intresse. Det betyder att ni som föräldrar måste beakta er sons intressen och vilja när ni företräder honom (17 kap. 4 § första stycket p 1 FB). Ni ska även dokumentera vidtagna åtgärder på ett med hänsyn till omständigheterna lämpligt sätt (17 kap. 4 § första stycket p 3 FB).Det krävs således att det är ett uppenbart att din son har förlorat förmågan att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter efter hans 18-års dag för att ni ska företräda honom enligt föräldrabalken. En fullmakt innebär att er son kan ge er rätten att utföra hans ärenden i hans namn fastställa fullmaktens behörighet och befogenhetDet verkar dock som om ni vill sköta hans andra angelägenheter än ekonomiska. Ni kan då få en mer generell behörighet att företräda er son genom en fullmakt enligt avtalslagen. Det krävs då att ni ska upprätta ett fullmakts avtal.Du eller/och sonens andra förälder behöver din frus tillåtelse för att ha rätten att skriva under avtal och dylikt för din sons räkning. Er son måste således skriva en fullmakt till er vilket möjliggör att han ger er rätten att utföra vissa ärenden i hans namn. Ni kommer då ha rätt att företa rättshandlingar, exempelvis rättshandlingar i förhållande till skolan, i er sons namn (10 § första stycket AvtL).En fullmakt bör fastställa fullmaktens behörighet och befogenhetEn fullmakts gränser utgörs av fullmaktens befogenhet och behörighet. Behörigheten hänför sig alltså till att du kan göra något (tex upprätta ett avtal), medan befogenheten härrör sig till vad du får göra (tex villkor gällande avtalet). Det ska i avtalet framgå tydligt långt behörigheten och befogenheter sträcker sig eftersom det påverkar rättshandlingens giltighet i förhållande till tredje man. Det finns vissa formkrav för en fullmakt, exempelvis att en sådan ska upprättas skriftligen och att det tydligt ska framgå vem som är fullmakthavare.Sammanfattningsvis kan ni upprätta ett fullmaktsavtal för att företräda er son i sådana situationer. Innehållet i avtalet ska utformas efter vad för typ av ärenden han samtycker till att ni rättshandlar i hans namn. Jag råder dig att söka juridisk hjälp för att fullmakten ska bli giltig och tydlig. Vi på Lawline erbjuder juridisk konsultation vid upprättande av framtidsfullmakt till fast pris – klicka på länken för att ta kontakt med oss: https://lawline.se/fixed_priceJag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Är jag skyldig att betala in underhållsbidrag och kan det ske retroaktivt?

2021-04-30 i Underhåll
FRÅGA |Hej ! Har precis börjat jobba & 2 av mina barn bor enbart hos sin pappa, är jag skyldig att höra av mig till försäkringskassan för att betala in underhållsbidrag ? Kan jag bli skyldig att betala detta retroaktivt till försäkringskassan då de nu betalar ut underhåll till pappan?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i föräldrabalken (FB).Föräldrar ska svara för underhåll åt sina barnFöräldrar har en underhållsskyldighet gällande sina barn (7 kap. 1 § första stycket FB). Underhållsskyldigheten upphör dock när barnet fyller arton år (7 kap. 1 § andra stycket FB). Om barnet går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst tills barnet fyller tjugoett år (7 kap. 1 § andra stycket FB)Du är inte skyldig att kontakta Försäkringskassan för att betala in underhållsbidrag utan underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtalEn förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om barnet inte varaktigt bor hos den föräldern (7 kap. 2 § första stycket FB). Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal (7 kap. 2 § andra stycket FB). Det innebär att du och barnets pappa själva kan avtala om ett rimligt underhållsbidrag som du ska betala eftersom barnen inte bor hos dig. Barnets pappa kan dock väcka talan i domstol om ni inte kommer överens om underhållsbidrag. Du är alltså inte skyldig att höra av dig till Försäkringskassan för att betala underhållsbidrag. Det är antingen något du och barnets pappa löser själva eller så får barnets pappa väcka talan i domstol om du vägrar betala ett visst belopp. Rätten kan då fastställa ett belopp som du är skyldig att betala.Du kan bli skyldig att betala underhållsbidrag retroaktivtMan kan bli skyldig att betala underhåll retroaktivt. Rätten får dock inte bifalla en talan om att underhållsbidrag ska fastställas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte du som bidragsskyldig godkänner det (7 kap. 8 § FB). Det innebär att du kan bli skyldig att betala underhållsbidrag för de tre år innan den dagen talan väcktes i domstol.Avslutningsvis så är du inte skyldig att höra av dig till Försäkringskassan om att betala underhållsbidrag. Du är dock skyldig att betala underhållsbidrag om du och barnets pappa avtalar om det muntligen eller skriftligen eller om rätten dömer att du ska betala ett visst belopp. Du kan även bli skyldig att betala underhållsbidrag retroaktivt, upptill tre år innan barnens pappa eventuellt väcker talan i domstol om underhållsbidrag. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan min förälder förbjuda vem jag får träffa när jag är 18 år?

2020-10-28 i Barnrätt
FRÅGA |Jag är 18 år gammal och har flyttat hemifrån, både min pappa och min brors mamma tillåter inte mig att träffa min bror. Har de verkligen rätt att neka mig det?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i föräldrabalken (FB) och lagen om kontaktförbud.Din pappa och din brors mamma kan inte förbjuda dig från att träffa din brorVårdnadshavare har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Vårdnadshavaren ska även ta allt större hänsyn till barnets egen vilja i takt med barnets stigande ålder och utveckling (6 kap. 11 § FB). Att du är 18 år och därmed myndig tyder på att din egen vilja ska respekteras (9 kap. 1 § e contrario FB). Det innebär att din pappa och din brors mamma, rent rättsligt, inte kan neka dig från att träffa din bror.Kontaktförbud kan dock begränsa vem som får träffa digEtt kontaktförbud kan dock rent rättsligt begränsa vem som får träffa dig (1 § första tycket lagen om kontaktförbud). Ett kontaktförbud kan meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda (1 § andra stycket lagen om kontaktförbud) Förbudet kan begäras av någon annan än den personen som kontaktförbudet ska skydda, t.ex. en förälder, om det finns anledning till detta (7 § lagen om kontaktförbud).Skyddspersonen måste vilja att ett kontaktförbud meddelasOm din pappa eller din brors mamma tar initiativ till en begäran om kontaktförbud som gäller dig, måste det dock klarläggas om du vill att kontaktförbud meddelas. Det sker vanligtvis genom att polisen kontaktar dig som skyddsperson. Du kan då meddela att du vill träffa din bror, och då kommer inte ett kontaktförbud att meddelas om inte det finns ett behov och en åklagare prövas målet på eget initiativ (7 § lagen om kontaktförbud).Sammanfattningsvis har din pappa och din brors mamma ingen juridisk rätt till att neka vem du får träffa. Kontaktförbudet kan också endast meddelas ifall ovannämnda omständigheter är uppfyllda och du samtycker till kontaktförbudet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har en ex-make möjlighet att få halva huset trots att man står på huset med lagfart och själv betalat renoveringar?

2020-08-23 i Bodelning
FRÅGA |Hejsan!Jag är mitt i skilsmässa och så är det med bodelning som gör mej konfunderadJag står 100% av huset med lagfart pantbrev fastighetsskatten köpet samt alla renoveringar.Och i deklarationsblanketten från skatteverket så är det endast jag som är ägaren1/1 ägare, har mitt ex möjligheter till halva huset även om hon inte har betalat något.Detta är ett hån mot mej som har lagt all tid på objektet.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Jag utgår från att du och din ex-fru inte har något äktenskapsförord.Du och din partners gemensamma bostad är i regel giftorättsgods och ska delas lika mellan erNär du och din partner ingick ett äktenskap omvandlades all er egendom till giftorättsgods, i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är det som kommer att delas lika mellan er vid eventuell bodelning efter skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB). Ni har alltså rätt till hälften av värdet var på era gemensamma tillgångar (11 kap. 3 § andra meningen ÄktB).Huset anses vara er gemensamma bostad, om den är avsedd som din och din partners gemensamma hem och används huvudsakligen för det ändamålet (7 kap. 4 § ÄktB). Den gemensamma bostaden är i regel giftorättsgods och ska delas lika mellan er. Att ditt namn står på lagfarten eller att du har betalat alla renoveringar påverkar inte det faktumet att din ex-maka har rätt till halva er gemensamma bostaden. Likadelningsprincipen säkerställer ekonomisk jämställdhet mellan makarna vid bodelningAtt makar ska dela lika på giftorättsgodset bygger på likadelningsprincipen. Makar har vanligtvis delad ekonomi och det är inte sällan de delar upp vem som köper vad. Exempelvis kanske din fru lägger pengar på att handla mat och saker till hushållet medan du lägger pengar på att renovera huset osv. Eftersom t.ex. mat och råvaror konsumeras på en kort tid och inte heller ingår i bodelningen, säkerställer likadelningsprincipen en ekonomisk jämställdhet mellan makarna i bodelningen. Principen är även till för att skydda den mindre förmögna maken.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,