Kan jag skriva i testamente vem som ska få vårdnaden om mitt barn om jag dör?

2020-11-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag har skaffat barn själv I Danmark. Så ingen pappa och ingen som kan hävda den rätten. Han är dock bara 3 år så undrar vad som skulle hända om jag dör? Kanske vore en bra ide att göra ett testament?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan absolut vara en god idé att i ett testamente skriva ner din önskan om vem som ska ta hand om din son om du skulle dö. Frågan om vad som händer i dessa fall regleras i 6 kap. föräldrabalken (FB). Enligt 6 kap. 9 § FB gäller vid en förälders dödsfall i första hand att vårdnaden anförtros den andra föräldern. Eftersom det i ditt fall inte finns någon andra förälder så kommer vårdnaden om din son i sådant fall anförtros åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vem som kan utses till särskilt förordnad vårdnadshavare brukar i första hand vara någon vuxen som barnet redan har i sitt liv; tex. en mormor, moster, morbror eller nära vän till familjen. Man ställer samma krav på förordnade vårdnadshavare som man gör på vårdnadshavande föräldrar, dvs att denne ska ge barnet rätt omvårdnad, trygghet och en god fostran (se 6 kap. 10a § RB och jfr 6 kap. 1 § FB). Enligt 6 kap. 10a § st. 4 FB har föräldrar möjlighet att lämna önskemål om vem de vill ska utses till vårdnadshavare vid eventuellt dödsfall. Den önskade personen ska då förordnas om det inte är olämpligt. Olämpligt kan det vara om personen som önskats uppenbarligen inte har möjlighet att ge barnet en trygg uppväxt och god uppfostran. Det kan också anses olämpligt om barnet själv är tillräckligt gammalt (läs tonåring) och motsätter sig valet av vårdnadshavare. Men oftast går man alltså på den avlidna förälderns önskemål. Med detta i åtanke skulle jag absolut råda dig att skriva ett testamente angående vem du önskar ska anförtros vårdnaden om din son om du skulle dö. Såklart hoppas man på att leva för att se sina barn växa upp, men det är bra att ha detta förberett om det värsta skulle hända! Då kan du också vara trygg med vetskapen om att din son kommer tas omhand av någon som du själv har valt. Jag hoppas att du är nöjd med mitt svar. Återkom gärna om du har fler frågor eller funderingar! Med vänliga hälsningar

Samboegendom måste ha förvärvats för gemensamt bruk

2020-10-08 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |När jag och min sambo flyttade till ett gemensamt hus avyttrades nästan allt av mitt bohag då det inte passade in i huset, vi hade 90% av hans bohag. Nu när vi ska dela på oss så hade vi vid inflytten skrivit ett samboavtal där lösöret inte ska ingå i bodelningen. Nu måste jag bygga upp ett nytt hem, är det riktigt.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tyvärr är det så att det du skriver stämmer, du har inte rätt till den delen av bohaget som din sambo införskaffat innan ni flyttade ihop. Jag utvecklar detta nedan.Din sambos bohag utgör inte samboegendomEnligt 3 § sambolagen (SamboL) utgör bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk samboegendom. Det är samboegendomen som genom bodelning delas upp mellan samborna vid en separation, detta enligt 8 § SamboL. Det bohag som din sambo införskaffade innan ni flyttade ihop kommer alltså enligt sambolagens regler aldrig ingå i en bodelning mellan er, eftersom det inte är införskaffat för gemensamt bruk. Detta förändras inte av att du har gjort dig av med en stor del av ditt bohag, vilket såklart kan kännas både orättvist och fel när man står inför en separation. Att ni skrev ett samboavtal spelar med andra ord inte någon större roll för just denna fråga, eftersom det handlar om bohag som inte är införskaffat för gemensamt bruk och som därför inte ska delas mellan er ändå. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen! Med vänliga hälsningar

Synnerliga skäl för övertagande av bostad - sambo

2020-09-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |vilka synnerliga skäl kan finnas till att en sambo som inte betalat för en gemensam bostad och som skrivit samboavtal på detta ska få behålla en bostad vid separation? I detta fall har parten som inte ska betala för den gemensamma bostaden barn sedan innan, spelar sådant in?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att den ena sambon inte äger någon del av den gemensamma bostaden, att det finns samboavtal och att du undrar om det ändå är möjligt för denna sambo att ta över bostaden vid en separation. Frågan regleras av sambolagen (SamboL) och utreds vidare nedan.Vad är samboegendom? När ett samboförhållande upphör och någon av parterna begär det ska enligt 8 § SamboL deras samboegendom fördelas mellan dem genom bodelning. Enligt 3 § SamboL utgörs samboegendom av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Om samborna har skrivit ett samboavtal som säger att viss egendom inte ska vara samboegendom vid bodelning blir detta gällande enligt 9 § SamboL. Som huvudregel gäller alltså att om ett samboavtal har skrivits som säger att den ena sambon ska ha rätt till bostaden vid en bodelning så gäller detta. Vad krävs för att en sambo ska få behålla bostaden? Ett undantag till vad som skrivits ovan är möjligheten till övertagande av bostad i vissa fall, som regleras av 22 § SamboL. Observera att regleringen endast gäller för hyresrätt och bostadsrätt, om bostaden är fast egendom (hus) så är ett övertagande alltså inte möjligt. Denna bestämmelse riktar in sig på situationen du beskriver, dvs. att den ena sambon äger bostaden, att bostaden inte utgör samboegendom och att den andra sambon vill ta över bostaden. Enligt 22 § 1 st. SamboL kan den sambo som enligt samboavtalet inte har rätt till bostaden ändå få ta över denna under två olika omständigheter: 1. Om den sambo som vill överta bostaden har sambornas gemensamma barn i huvudsak boende hos sig och om sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.ELLER 2. Om sambon inte har några gemensamma barn boende hos sig men det finns andra synnerliga skäl (vilket är ett högre krav än vad som krävs för punkt 1 ovan)Nu förstår jag din fråga som att sambon som i ditt fall vill ta över bostaden har barn men att dessa inte är gemensamma, vilket gör att punkt 2 ovan blir tillämplig. Frågan blir då vad "synnerliga skäl" kan vara, ledning för att tolka detta kan hämtas av hur frågan tidigare har bedömts av domstolarna och av förarbeten till sambolagen. Det krävs till att börja med att den sambo som vill överta bostaden har ett betydligt större behov av denna än den andra sambon, att det av olika anledningar kan vara mycket svårt för personen ifråga att få tag i bostad på annat sätt (exempelvis på grund av sjukdom, ekonomiska svårigheter, osv.). Även ett samboförhållandes längd kan spela in vid bedömningen, ett längre förhållande talar starkare för ett övertagande. Om den sambo som vill överta bostaden har egna barn som bor hos sig kan det vara en faktor att ta hänsyn till, om inte också den andra sambon är i samma situation. Även att sambon som vill överta bostaden är gravid med sambornas gemensamma barn kan enligt förarbetena räknats som synnerliga skäl. Jag kan inte exakt säga vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl i ditt fall, eftersom jag inte har så mycket information att gå på. Detta blir en fråga för domstolen att avgöra om anspråk om övertagande av bostaden framställs. Sammantaget kan jag dock konstatera att om inga gemensamma barn finns så krävs det starka skäl för att ett övertagande ska bli aktuellt. Angående att framställa anspråk och ersättning till den andra sambonOm man kommer fram till att det faktiskt föreligger synnerliga skäl bör det observeras att enligt 22 § 2 st. SamboL ska anspråk på övertagande framställas inom ett år efter att samboförhållandet upphörde. Om sambon som vill ta över bostaden har flyttat ut ur densamma gäller istället att anspråk ska framställas senast tre månader efter flytten. Enligt 22 § 3 st. SamboL ska den sambo som får rätt att överta bostaden även ersätta den andra sambon antingen genom att betala bostadens värde eller genom att avstå från annan egendom i bodelningen. Detta beror såklart av hur mycket bostaden är värd. SammanfattningsvisJag kan inte säga exakt vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl för övertagande i ditt fall. Att den sambo som vill överta bostaden har egna barn som är stadigvarande boende hos denne är något som kan spela in vid bedömningen. Det beror från fall till fall och sambornas behov av bostaden ska vägas mot varandra. Synnerliga skäl är dock ett högt ställt krav och det ska mycket till för att nå upp till detta. Jag hoppas att du fått lite klarhet i frågan av mitt svar, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Vad händer med makes skulder vid skilsmässa?

2020-08-10 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vad händer med makens kreditkort vid skilsmässa? Får jag också betala på dem ?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår dig rätt så gäller din fråga om du kommer behöva betala din makes kreditkortsskulder vid en eventuell skilsmässa.Vad händer med skulderna? Vid en skilsmässa görs normalt sett en bodelning, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 10 kap 1 § ÄktB ingår makars giftorättsgods i bodelningen, dvs sådant som inte är enskild egendom. Om någon av makarna har skulder kommer den maken, innan bodelning sker, få göra avdrag från sitt giftorättsgods för att täcka nämnda skulder, detta enligt 11 kap 2 § ÄktB. Observera dock att man aldrig får göra avdrag för större skulder än vad man har tillgångar, i dessa fall blir summan av giftorättsgodset istället 0 kr. Efter detta har gjorts lägger man samman makarnas resterande giftorättsgods och delar detta lika mellan makarna, se 11 kap 3 § ÄktB. För att enklare förklara detta gör jag två fiktiva räkneexempel nedan. Alternativ 1 – skulderna täcks av makens giftorättsgodsOm make 1 (M1) har 100 000 kr i giftorättsgods och 50 000 kr i skulder medan make 2 (M2) har 200 000 kr i giftorättsgods och inga skulder kommer en bodelning gå till enligt följande. M1 får behålla 50 000 kr för att täcka sina skulder. Sedan läggs M1 och M2 resterande giftorättsgods ihop, dvs 50 000 från M1 och 200 000 från M2 = 250 000 kr totalt. Dessa 250 000 kr ska sedan delas lika mellan M1 och M2, innebärande att M1 får 125 000 kr (plus de 50 000 som M1 redan fått behålla för att täcka sina skulder) och M2 får 125 000 kr. Alternativ 2 – skulderna täcks inte av makens giftorättsgodsI detta fall har M1 100 000 kr i giftorättsgods och 200 000 kr i skulder. M2 har fortfarande 200 000 kr i giftorättsgods och inga skulder. M1 får i detta fall behålla hela sitt giftorättsgods om 100 000 kr, detta för att kunna täcka sina skulder. Giftorättsgodset för M1 blir då 0 kr. Giftorättsgodset för M2 är fortfarande 200 000 kr, vilket ska läggas ihop med M1:s giftorättsgods som är 0 kr. Detta innebär att det totala giftorättsgodset blir 200 000 kr som sedan ska delas på hälften mellan M1 och M2, dvs 100 000 kr var. M1 får alltså 100 000 kr som hen fått behålla för att täcka sina skulder och 100 000 kr från bodelningen, totalt 200 000 kr. M2 får endast 100 000 kr från bodelningen. Du betalar alltså inte din makes skulder vid en skilsmässa men maken som har skulder får behålla mer av sin andel innan bodelningen för att kunna täcka de skulder som hen har, vilket gör att du får behålla mindre av din egendom. Indirekt blir det alltså du som förlorar på detta om du inte också har lika stora skulder. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars får du gärna kontakta oss igen med ytterligare uppgifter! Med vänliga hälsningar

Bodelning sju år efter skilsmässa och ersättningsskyldighet för makes avbetalade skulder

2020-11-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, mina föräldrar skilde sig för 7 år sedan. Han hade svikit familjen ganska rejält och ingen bodelning gjordes i samband med detta. Han lämnade utan bråk och tog enligt honom på sig gemensamma lån. Även en andelsstuga i fjällen köptes under deras tid tillsammans. Vad kan ha kräva av min mor vid en eventuell bodelning efter 7 år? Kan hon bli skyldig att ersätta honom för lån han har betalat av?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag förstår det undrar du över hur lång tid efter skilsmässa som man kan kräva bodelning samt om man vid en bodelning blir skyldig att betala för lån som redan avbetalats av den andra maken.BodelningRegler kring äktenskapsskillnad hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB). När ett äktenskap upphör genom skilsmässa bör bodelning ske enligt 9 kap 1 § ÄktB. Genom bodelning delas giftorättsgods upp mellan makarna (10 kap 1 § ÄktB). Till giftorättsgods hör allt som makarna äger, tillsammans eller var för sig, som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Enskild egendom är sådant som enligt testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev gjorts till just enskild egendom (7 kap 2 § ÄktB). I ditt fall förstår jag det som att det inte fanns något äktenskapsförord eller dylikt och att all egendom var giftorättsgods. Hur lång tid efter skilsmässa kan man kräva bodelning?Det finns ingen tidsgräns i lagen för hur långt efter en skilsmässa bodelning ska ske. Bodelningen ska däremot göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid tiden för skilsmässan. I dina föräldrars fall ska bodelningen alltså baseras på giftorättsgodset och skulderna för sju år sedan (9 kap. 2 § ÄktB)Trots att det inte finns någon tidsgräns i lagen har Högsta domstolen i vissa fall ansett att man inte kan låta bli att begära bodelning under hur lång tid som helst. För att kunna vänta länge med bodelning ska man kunna presentera en rimlig förklaring till varför man har väntat så länge. Högsta domstolen har dock inte slagit fast någon exakt tidsgräns för hur länge man kan vänta innan rätten att begära bodelning går förlorad.I ett fall från Högsta domstolen (NJA 1993 s. 570) hade ena maken väntat tjugofyra år med att begära bodelning och då ansågs det vara för lång tid. I ett annat fall (NJA 2009 s. 437) hade en make väntat i tio år, men eftersom personen hade en rimlig förklaring till att det hade dröjt så lång tid så fick personen fortfarande kräva bodelning.Kommer din mamma bli tvungen att ersätta redan avbetalade lån?Som jag förstår din fråga så har din pappa tagit över lånen och betalat av dessa efter skilsmässan. Som nämnt ovan ska bodelningen ta sin utgångspunkt i egendomsförhållandena för sju år sedan. I en bodelning säger man att man delar upp makarnas egendom på andelar (11 kap 1 § ÄktB). Från sin andel får sedan vardera maken dra av sina skulder, som huvudregel med undantag från skulder som är relaterade till enskild egendom, enligt 11 kap 2 § ÄktB. Det kvarvarande delas sedan lika mellan makarna (11 kap 3 § ÄktB). Detta säger följande i ditt fall: bodelningen ska baseras på dina föräldrars giftorättsgods vid äktenskapsskillnaden och hur deras skuldförhållanden såg ut då, det spelar med andra ord ingen roll att förändringar skett sedan dess. Däremot, om dina föräldrar hade lånen gemensamt vid äktenskapsskillnaden, så kan detta innebära att även din mamma får göra avdrag för hälften av dessa vid bodelningen. Även din mamma får alltså göra avdrag för de skulder hon eventuellt hade för sju år sedan. Vad gäller i ditt fall? Om din pappa fortfarande har rätt att kräva bodelning efter sju år beror alltså lite på vilken ursäkt han har för att ha väntat så länge. Det är möjligt att begära bodelning sju år efter en skilsmässa men då ska man kunna presentera en rimlig förklaring till varför han inte har begärt bodelning tidigare. Om din pappa inte har något bra skäl till att han väntat så långe med bodelningen är min bedömning att det kan bli svårt för honom att få till en bodelning överhuvudtaget. Jag kan inte med säkerhet svara på om din mamma kommer bli tvungen att betala något på lånen nu sju år senare. För att kunna ta ställning till detta behövs information om hur skulderna såg ut vid äktenskapsskillnaden, vem stod på skulderna då? En bra huvudregel att ta med sig är dock att utgångspunkten för bodelningen alltid är egendomsförhållandena vid skilsmässan. Att detta har förändrats senare genom att vissa lån nu är avbetalade, vissa nya lån kanske har tillkommit eller att någon av makarna har ökat/minskat sina tillgångar spelar alltså normalt sett ingen roll. Jag hoppas att du är nöjd med svaret. Om du har fler frågor eller önskar specificera din frågeställning är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen! Att göra en bodelning långt efter skilsmässa kan vara svårt just eftersom man behöver kartlägga hur egendomsförhållandena såg ut vid tidpunkten för skilsmässan. Du eller din mamma har möjlighet att boka tid med någon av våra jurister här om ni behöver ytterligare hjälp med detta. Med Vänliga Hälsningar

Trakasserier på sms och vårdnad om barn

2020-10-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min guddotter separerade från sin sambo som hon har två barn tillsammans med för cirka två år sedan. De är mitt uppe i en vårdnadstvist och har en gång varit i tingsrätten där han blev tilldömd att ha barnen en efter middag varannan vecka samt fredag eftermiddag till lördag eftermiddag samma vecka. Han trakasserar min guddotter via messenger, kallar henne för könsord när hon hämtar barnen och dom hör på, barnen är livrädda för att pappa ska bli arg för då hånar han dem etc. Under fyra dygn så kan hon få upp till 60 - 70 meddelanden. Han säger att hon är prostituerad för att hon får ihop pengar till mat och hyra och det ska han minsann skriva om på sociala media så att folk får veta hur hon är. Hon är egen företagare och jobbar hårt för att barnen ska ha det bra. Nu har han av någon anledning även börjat trakassera mig som är faster till min guddotter och barnens lekkamrater och deras föräldrar. Det här går inte längre utan jag är rädd för vad han kan göra när min guddotter hämtar barnen och vad han kan göra med barnen då de är hos honom. Han självmedicinerar sin ADHD, hans advokat vill inte ha med honom att göra. Nu ska en stor en stor utredning sättas igång för att det hela ska avgöras i tingsrätten. Han kan inte få hålla på så här , han har ett syfte och det är att knäcka min guddotter. Kan jag polisanmäla honom för det han har börjat utsätta mig för där han ärekränker och hotar i sina mess.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att situationen är mycket jobbig, både för din guddotter, barnen och dig. Nedan försöker jag bena ut dina frågor och nämna lite om vad ni har för handlingsmöjligheter.Spara meddelandena! Till att börja med vill jag påtala att både du och din guddotter bör se till att spara alla sms, messengermeddelanden, osv. som styrker att barnens pappa uppvisar detta beteende. Din guddotter bör sedan visa dessa för sin advokat i vårdnadstvisten för att avgöra om det kan vara något som hjälper henne att få ensam vårdnad om barnen. Barnets bästa är det som ska vara avgörande när tingsrätten fattar beslut i vårdnadsfrågan, enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB). Meddelanden av det slag som du beskriver visar ju på trakasserier av din guddotter och även andra människor i barnens närhet, vilket i förlängningen kan påverka i tingsrätten eftersom det möjligen inte ses som förenligt med barnens bästa att uppleva denna konfliktsituation. Samtidigt är den gällande uppfattningen att barn, så långt som möjligt, ska ha rätt till sina båda föräldrar. Min egen åsikt är att detta ibland faller ut lite tokigt eftersom föräldrar som kanske egentligen inte är helt lämpliga som vårdnadshavare fortfarande kan få behålla vårdnaden med tanke på att det anses bäst för barnet. Enligt 6 kap. 2 a § 3 st. FB ska tingsrätten även ta hänsyn till barnens vilja med beaktande av ålder och mognad. Detta innebär att om barnen är något äldre har dem mer att säga till om i frågan. Slutsatsen av detta är att din guddotter kommer behöva alla bevis mot pappan som bara är möjligt för att kunna bevisa att ensam vårdnad är förenligt med barnets bästa. Spara därför alla meddelanden, även sådana som kanske vid en första anblick inte verkar ha något bevisvärde, och ha en diskussion med guddotterns advokat om vad ni ska göra med dessa. När frågan om vårdnaden avgörs ska rätten enligt 6 kap. 5 § FB fästa särskild vikt vid hur väl föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnen. Att din guddotters ex inte verkar klara av att samarbeta är för mig ganska uppenbart och något som bör framhållas i rätten. Polisanmäl Självklart kan du även polisanmäla barnens pappa för vad han skriver till dig. Beroende på vad meddelandena har för innehåll skulle det kunna bli fråga om några olika rubriceringar. Om det är meddelanden som hotar med brottsliga gärningar, exempelvis hot om våld, skulle det kunna bli fråga om olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Om det inte är fråga om hotfulla meddelanden skulle det istället kunna rubriceras som ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB eftersom du utsätts för upprepade och störande kontakter. Vilken rubricering som är lämpligast i ditt fall kommer polisen avgöra när du ringer för att anmäla detta och berättar om meddelandenas innehåll, du behöver med andra ord inte själv ha klart för dig vilket brott det rör sig om innan du anmäler. Jag hoppas att du känner att du fått lite klarhet i frågan av detta svar. Du är välkommen att kontakta oss igen om något är oklart eller om fler frågor uppstår!Med vänliga hälsningar

Är sparkonto samboegendom och hur delas pengarna vid försäljning av sambors bostad?

2020-08-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag är sambo sen 15 år tillbaka och vi har två barn. Min mor avled för kort tid sedan och jag ärvde 3 mill (inget testamente). Dessa pengar ligger nu på ett eget sparkonto i mitt namn. Vårt samboförhållande är dock för tillfället inte särskilt stabilt och jag vill gardera mig i fall vi skulle gå isär. Kommer min sambo har rätt på 50% av detta om det inte skrivs ett äganderätts-avtal? En annan fråga, han har tidigare yttrat att om vi går isär tycker han att han ska ha en större del av pengarna när vi säljer vårt hus för att han har tjänat mer än mig under tiden vi varit sammen? är det verkligen rimligt? Huset har vi köpt tillsammans och båda står på lånet, men det stämmer att han tjänat mer.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad som händer med sambos egendom vid separation regleras i sambolagen (SamboL) och jag kommer nedan att besvara dina frågor utifrån denna lag. Svaren utgår ifrån att ni inte har något samboavtal eftersom det inte nämns i frågan.Vad händer med pengarna? Enligt 3 § SamboL är det bara sambors gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk som utgör samboegendom. Det är endast samboegendom som ska delas mellan samborna genom bodelning om samboförhållandet upphör, detta följer av 8 § SamboL. Detta innebär att pengar som ni har på era respektive bankkonton aldrig kommer blandas in i en bodelning. Annat hade det varit om ni var gifta, i sådana fall ska allt som makarna äger och som inte är enskild egendom inkluderas i en bodelning. På grund av att ni är sambos behöver du alltså inte oroa dig för att din sambo kommer få rätt till dina pengar på banken vid en eventuell separation. Vad händer med er bostad? Jag förstår det som att ni har köpt huset tillsammans, för att ha detta som er gemensamma bostad. Detta gör att huset, enligt 3 § SamboL och 5 § SamboL, räknas som samboegendom. Om ni vid en eventuell separation inte kommer överens om hur mycket var och en av er ska få ut från försäljningen av huset har du möjlighet att inom ett år begära bodelning (8 § SamboL). Vid bodelning får ni båda får göra avdrag för skulder som kan hänföras till samboegendomen enligt 13 § SamboL, exempelvis för lånet på huset som ni båda står på. Efter detta kommer era kvarvarande andelar i samboegendomen läggas samman och delas på hälften enligt 14 § SamboL. För att förklara detta på ett annat sätt gör jag ett fiktivt räkneexempel nedan. Sambo 1: Samboegendom = 500 000 kr (tex. hälften av huset och bohag inköpt för gemensamt bruk), skulder som hänförs till samboegendom = 200 000 kr (tex. huslån)Sambo 2: Samboegendom = 400 000 kr (tex. hälften av huset), skulder som hänförs till samboegendom = 200 000 kr (tex. huslån)Sambo 1 får göra avdrag för sina skulder och har då 300 000 kr kvar (500 000–200 000)Sambo 2 får göra avdrag för sina skulder och har då 200 000 kr kvar (400 000–200 000)300 000 läggs ihop med 200 000 = 500 000. Detta ska samborna sedan dela lika mellan sig, innebärande att vardera sambo får 250 000 kr. Denna hälftendelning sker oberoende av om någon sambo har tjänat mer än den andra under förhållandet. Att din sambo tycker att han har rätt till större del än dig är alltså irrelevant, så länge det inte finns ett samboavtal som säger något annat. Sammanfattningsvis Du kommer alltså få behålla dina ärvda pengar, då dessa inte räknas som samboegendom. Eftersom huset är samboegendom kommer pengarna som en försäljning av detta genererar delas på hälften mellan er vid en bodelning. Observera att en bodelning är något man måste begära, det sker alltså inte automatiskt, och att detta ska göras inom ett år från att samboförhållandet upphört (dvs. från att ni flyttar isär). Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Vem kan häva bekräftat faderskap?

2020-07-24 i Faderskap
FRÅGA |Hej!Min pappa var tillsammans med en utländsk kvinna som blivit gravid med en annan man. För att dom skulle kunna vara tillsammans och hon skulle kunna stanna i Sverige så skrev han under faderskapet på barnet (detta trots att de båda visste att barnet inte var hans). Barnet är nu 4 år och min pappa och den utländska kvinnan är inte längre tillsammans. Jag och min syster undrar vilka rättigheter vi har dels innan och dels vid vår pappas bortgång? Kan vi kräva att undersökning görs som bevisar att sonen inte är vår pappas? Eller kan endast sonen, modern eller vår pappa begära en sådan undersökning? Vi tycker inte det känns rätt att sonen ska ärva något efter vår pappa vid hans bortgång.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer redogöra för vad som gäller angående fastställande av faderskap samt hävande av faderskap. Fastställande av faderskapNär ett barn föds ska faderskapet fastställas. Faderskap kan fastställas genom att det finns en man som är gift med modern, så kallad faderskapspresumtion, enligt 1 kap 1 § Föräldrabalken (FB). Om modern inte är gift då barnet föds fastställs faderskap genom bekräftelse, se 1 kap 3 § FB. Detta innebär att en man bekräftar att han är far till barnet, modern godkänner detta och även socialnämnden lämnar sitt godkännande. Detta är det normala förfarandet när modern inte är gift. Jag utgår i mitt fortsatta svar från att din pappa inte varit gift med modern utan att han skrivit på en bekräftelse av faderskapet, eftersom det verkar vara situationen i ert fall. Hävande av faderskapDen intressanta frågan är vem som har rätt att häva faderskapet och hur detta går till, eftersom din pappa redan står registrerad som far till barnet. Möjligheten att häva ett faderskap som fastställts genom bekräftelse nämns i 1 kap 4 § 3 st FB. Ett sådant faderskap kan av domstol förklaras sakna verkan om det kan visas att mannen inte är far till barnet. I detta fall, till skillnad från om man vill häva en faderskapspresumtion (se ovan), finns det inte några särskilda regler som bestämmer vem som kan ansöka om hävande av faderskapet. Man kan säga att rättsläget i dessa fall är någon oklart eftersom direkt reglering saknas. Det finns dock ett relevant rättsfall som berör frågan, vilket jag redogör för nedan. Du kan även gå in på länken och läsa detta själv vid intresse. NJA 1988 s. 525I detta fall handlande det om en man som avlidit och frågan var vem som hade rätt att väcka talan om hävande av faderskap som fastställts genom bekräftelse. Här tog Högsta domstolen ställning och sa att barnet själv, den man som skrivit under bekräftelsen samt, i vissa fall, mannens arvingar om han är avliden kan ha rätt att väcka talan. För att sammanfatta vad domstolen säger angående arvingars rätt att väcka talan så verkar det vara väldigt svårt att få rätt till detta som arvinge. Det kan möjligen godtas om mannen själv innan sin död tagit starkt avstånd från barnet och att det framgår på något sätt att han önskat att få faderskapet hävt. Endast att arvingarna misstänker att barnet inte är hans verkar inte räcka till.Vad ni kan göraSom jag redan har nämnt är frågan du ställer sådan att den saknar tydlig rättslig reglering. Utifrån ovannämnda rättsfall samt hur jag tolkar din fråga anser jag att det bästa för dig och din syster skulle vara om er pappa själv vill häva faderskapet. Detta kan han göra genom att väcka talan i domstol, se 3 kap 1 § FB. Han måste då kunna styrka att han inte är far till barnet, vilket exempelvis kan göras genom ett DNA-test. Att du och din syster ska kunna väcka talan i frågan är inte omöjligt men detta kommer ni då först kunna göra efter er far har avlidit och baserat på ovanstående rättsfall så är det osannolikt att det accepteras av domstolen. Jag hoppas att detta, i alla fall delvis, var svar på din fråga. Om inte är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar