Kan föräldrar avtala om enskild vårdnad vid en eventuell skilsmässa?

2021-05-17 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej,Jag och min fru är gifta och har ett gemensamt barn. Vi undrar om det juridiskt sätt går att skriva en fullmakt eller liknande där vi bestämmer, om vi i framtiden väljer att skilja oss, att enbart en utav oss blir ensam vårdnadshavare. Är detta möjligt?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är det juridiska problemet?Som jag tolkar din fråga vill du och din fru avtala om att en av er ska bli enskild vårdnadshavare till ert gemensamma barn om ni i framtiden skulle bestämma er för att skiljas. Först kommer jag att redogöra för vilka regler som blir aktuella i ert fall för att sedan besvara din fråga. Kan föräldrar avtala om enskild vårdnad?Regler angående vårdnad finns i föräldrabalken (FB). Här anges att det juridiskt sett är möjligt för föräldrar att när minst en av dem har vårdnaden om ett barn att avtala om att vårdnaden ska vara gemensamt eller att en av dem ska ha ensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Avtalet blir rättsligt bindande under förutsättning att avtalet uppfyller ett antal formkrav. Det ska vara ett skriftligt avtal och socialnämnden måste godkänna detta avtal. Detta avtal kan verkställas om socialnämnden har godkänt det eftersom nämndens godkännande får samma verkan som ett domstolsbeslut om vårdnad. Alltså blir avtalet giltigt i samband med godkännande av socialnämnden och en förälder kan därmed ändra sig fram till denna tidpunkt. När beslut tas gällande vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa beaktas (6 kap. 2a § FB). Därför ska barnets bästa även beaktas av socialnämnden när avtal sluts kring vårdnad. Kan föräldrar avtala om att enskild vårdnad ska gälla vid eventuell skilsmässa?Med tanke på att avtalet börjar gälla direkt vid godkännande av socialnämnden är det inte möjligt att reglera vårdnad inför framtiden. Dessutom kan det blir svårigheter kring vad som egentligen anses vara barnets bästa. Detta eftersom barnets bästa kan bedömas annorlunda vid tidpunkten för skilsmässa jämfört med när avtalet upprättats. Utgångspunkten rent juridiskt blir därmed att föräldrarna själva ska få bestämma om barnets vårdnad när en sådan situation uppkommer och inte inför framtida vårdnad. SlutsatsDet är inte möjligt för dig och din fru att reglera vem av er som ska ha enskild vårdnad vid en eventuell skilsmässa. Om ni i framtiden skulle skilja er kan ni då avtala om vårdnaden med ovan nämnda formkrav i beaktande. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och skulle du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Har föräldrar försörjningsplikt för sitt barn som fyllt 19 år?

2021-02-21 i Underhåll
FRÅGA |Hej, min dotter har fyllt 19 och tar studenten i år. Hon har haft anpassade studier och får därför inte ett fullvärdigt betyg utan ska läsa vidare på komvux till hösten. Jag är skild och hon bor hos mig. Vad gäller ang försörjningsplikt och underhållsbidrag, om hon väljer att bo kvar hos mig, flyttar hemifrån eller bor hos sin pappa? Ha en fin dag!
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka bestämmelser är tillämpliga?Din fråga gäller huruvida föräldrars försörjningsplikt kvarstår efter det att barnet fyllt 19 år när denne fortsätter att bedriva studier på komvux efter gymnasiet. Bestämmelser angående föräldrars försörjningsplikt regleras i föräldrabalken (FB). Föräldrar har en försörjningsskyldighet för sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 1 stycket FB). Vid bedömningen av försörjningsskyldighetens storlek tar man hänsyn till barnets inkomster och tillgångar samt barnets sociala förmåner som exempelvis studiebidrag. Hur länge gäller förälders försörjningsplikt gentemot sitt barn?Försörjningsskyldighet upphör när barnet fyllt 18 år (7 kap. 1 § 2 stycket FB). Dock finns ett undantag från denna regel när barnet går i skolan efter att ha fyllt 18 år. Alltså kan försörjningsskyldigheten kvarstå även efter det att barnet har blivit vuxet. Föräldrarna är då försörjningsskyldiga under den tid som skolgången pågår men som längst till barnet fyllt 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskola eller gymnasieskola och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § 2 stycket FB). Högsta domstolen har i ett rättsfall (NJA 1990 s. 49) kommit fram till att kompletterande studier på komvux räknas som grundutbildning. Detsamma gäller ytterligare utbildning på gymnasienivå som ett barn väljer att läsa trots att denne redan har fullgjort en gymnasieutbildning. Vad gäller i ditt fall? Trots att din dotter är 19 år kvarstår nuvarande försörjningsskyldighet för dig och din dotters pappa fram till att hon är 21 år, förutsatt att hon läser vidare på komvux. Detta eftersom kompletterande studier på komvux anses vara en annan jämförlig grundutbildning enligt 7 kap. 1 § 2 stycket FB. Om din dotter slutar att studera eller fyller 21 år upphör försörjningsskyldigheten. Värt att tillägga är att försörjningsskyldigheten i sig inte påverkas av att din dotter eventuellt erhåller studiebidrag för sina studier. Dock kan det påverka hur stort hennes behov anses vara och därmed storleken på försörjningsskyldigheten. Om din dotter exempelvis flyttar hemifrån och har en egen inkomst är försörjningsplikten inte lika omfattande jämfört med om hon bor hemma och saknar inkomst. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och har du ytterligare frågor är du varm välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan syskon flytta pengar från dement förälder?

2021-01-06 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Kan syskon flytta pengar ifrån dement förälder
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillämplig lagFöräldrabalkens (FB) 17 kap. reglerar situationer när en person är behörig att i vissa fall rättshandla för en anhörig. Barn räknas enligt lagen som anhöriga till föräldern (17 kap. 2 § FB). Som anhöriga får ni ingå avtal och ta hand om er förälders ekonomi under vissa förutsättningar. I mitt svar kommer jag att utgå från att syskonen avser att flytta pengar för att t.ex betala räkningar för sin förälder etc. Om syskonen istället hade för avsikt att flytta pengar från föräldern till sina egna konton är detta inte lagligt. Enbart för att föräldern är dement betyder detta inte att föräldrarna inte är ägare till pengarna utan de tillhör fortfarande föräldern. I de fall föräldern på grund av sjukdom inte längre kan råda över egendom brukar rätten vanligtvis besluta om förordnande av en god man eller förvaltare (11 kap. FB). Vad krävs för att ta hand om en anhörigs ekonomi?Det måste enligt lagen vara uppenbart att personen i fråga inte kan ta hand om sin ekonomi längre på grund av sin sjukdom och/eller hälsotillstånd (17 kap. 1 § 1 st FB). Det är den anhöriga som bestämmer om föräldern i det här fallet inte kan ta hand om sin ekonomi längre. Alltså får syskonen bedöma huruvida föräldern klarar av att ta hand om sin ekonomi. Vilka rättshandlingar får man göra åt den anhöriga?Om de gör bedömningen att föräldern inte kan ta hand om sin ekonomi på grund av sin demens kan 17 kap. FB tillämpas. Då blir syskonen behöriga att ta hand om den del av förälderns ekonomi som avser det dagliga livet, dvs ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring (17 kap. 1 § FB). Att ta ut pengar för att köpa nödvändigheter (t.ex kläder och hygienartiklar) samt betala räkningar åt föräldern ses här som acceptabla rättshandlingar. Eftersom syskonens rätt att ta hand om sin förälders ekonomi grundas på att de är anhöriga och på förälderns sjukdom krävs det inte en fullmakt. Det föreligger en lojalitetsplikt mellan syskonen i egenskap av ställföreträdare gentemot föräldern. På så sätt måste syskonen dokumentera det de gör samt hålla förälderns ekonomiska medel avskilda. Dessutom ska syskonen ta hänsyn till förälderns vilja och intressen (17 kap. 4 § FB). Hoppas att du fick svar på din fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning. Med vänliga hälsningar,

Kan jag skilja mig i Sverige om jag är bosatt utomlands men är svensk medborgare?

2020-12-03 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, vi bor i Frankrike sedan 1995, men jag ar, liksom min man, svensk. Vi gifte oss i februari 1991. Kan vi skilja oss i Sverige eller måste vi ga genom fransk process? Vanliga hälsningar
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet och vilka regler är tillämpliga?Utifrån din fråga framgår det inte vilket land du och din man gifte er i. Som jag tolkar din fråga är ni båda bosatta i Frankrike men är fortfarande svenska medborgare. Vid äktenskapsskillnad i Sverige gäller reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB) och svensk domstol kan pröva en ansökan om äktenskapsskillnad då du är svensk medborgare. Ansökan behandlas då av Tingsrätten (14 kap. 3 § ÄktB). Om endast en av er vill skiljas finns det en betänketid på 6 månader (5 kap. 2 § ÄktB). Om ni gift er utomlands är lagen om vissa internationella rättsförhållande rörande äktenskap och förmyndarskap tillämplig. För att ha möjlighet att skilja sig i Sverige efter att ha ingått äktenskap utomlands krävs det att äktenskapet först och främst anses giltigt i den stat där det ingicks men även att det anses giltigt i Sverige. En annan förutsättning är även att du som ansöker om skilsmässa är svensk medborgare och har hemvist i Sverige eller har haft hemvist i Sverige (3 kap. 2 § 2 punkten). Om dessa kriterier är uppfyllda kan du ansöka om skilsmässa i Sverige hos Tingsrätten trots att äktenskapet ingicks utomlands. Kan jag skilja mig i Sverige?Slutligen bör du och din man ha möjlighet att skilja er i Sverige och det krävs inte att ni går igenom en fransk process. Hoppas att du fick svar på din fråga och om du skulle vilja ha vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning. Med vänliga hälsningar,

Kan förälder få tillbaka utbetalt underhållsstöd efter att barnet adopterats?

2021-04-08 i Underhåll
FRÅGA |Hej Min sambo gjorde en tjej gravid långt innan vi träffades. Han har aldrig träffat detta barn och önskade ej detta barn men hon behöll det.Han är ju fader till barnet och nu är barnet 6år gammalt , hon och hennes pojkvän vill att hennes pojkvän ska adoptera barnet , vilket är en ganska rimlig väg att gå då min sambo aldrig träffat barnet och barnet kallar hennes pojkvän för sin pappa då han har varit fadersfigur åt barnet i 6 års tid. Min sambo har under dessa 6år betalt underhåll för barnet , men nu när dom äntligen valt att adoptera barnet så har ju inte min sambo någon skyldighet till detta längre. Finns det någon möjlighet för min sambo att få tillbaka underhållspengarna han har betalt för detta barn? Då dom under dessa år levt som familj och nu väljer att gå denna väg.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Föräldrar har en underhållsskyldighet gentemot sitt barn. Det är föräldrarna som ansvarar för underhåll för sitt barn upp till vad som är skäligt utefter barnets behov och familjens ekonomiska situation. Denna underhållsskyldighet kvarstår till att barnet fyller 18 år, alternativt 21 år om barnet studerar på gymnasiet eller liknande (7 kap. 1 § Föräldrabalken (FB)). Förälder som inte bor med sitt barn har även underhållsskyldighet (7 kap. 2 § FB). I ditt fall har din sambo troligtvis uppfyllt sin underhållsskyldighet gentemot sitt barn eftersom du nämner att han har betalat underhåll. Om adoptionen genomförs kommer barnet inte i fortsättningen att betraktas som din sambos barn. Genom adoptionen klipps alla rättsliga band mellan den biologiska föräldern och barnet. Adoptivföräldern blir istället barnets rättsliga förälder (4 kap. 21 § FB). Därmed har din sambo inte längre en underhållsskyldighet utan denna skyldighet övergår till adoptivföräldern. Slutligen så kan dock inte din sambo få det utbetalda underhållet tillbaka men har ingen skyldighet efter adoptionen att fortsätta att betala underhåll för barnet. Hoppas att du fick din fråga besvarad och om du har fler frågor är du varmt välkommen att återigen kontakta oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Kan barn till avliden sambo begära bodelning och ha rätt samboegendom?

2021-01-06 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Jag behöver råd i frågan om sambolagen och vad för rättigheter som innefattas av den. Min förälder äger sedan tidigare en bostad som hens sambo senare flyttat in i. Sambon har diagnostiserats med en obotlig sjukdom och det är en tidsfråga innan sambon kommer att gå bort. Efter att sambon har flyttat in har det gjorts gemensamma inköp till lägenheten men köket har också blivit totalrenoverat på min förälders bekostnad. Sambon har sedan tidigare egna barn och min fundering är om de exempelvis sambons barn har rätt att åberopa hälften av renoveringskostnaderna i enlighet med sambolagen vid bortgång och ifall min förälder då behöver skriva ett samboavtal? Hur kan detta behöva formuleras i ett samboavtal för att min förälder inte ska behöva kompensera barnen för halva investeringskostnaden för köket den dag hennes sambo går bort samt har ni någon ytterligare rådgivning i detta ärende? Tack på förhand för hjälp med detta.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka lagbestämmelser gäller?Utifrån din fråga verkar det som om dina föräldrar inte har ett samboavtal vilket gör att sambolagen (SamboL) blir tillämplig vid en eventuell bodelning. Om din förälder och dennes sambo skulle upprätta ett samboavtal kan detta reglera vem som får vad vid en eventuell separation eller dödsfall. Ska en bodelning ske om en sambo avlider?I en bodelning mellan sambos ingår samboegendom, dvs sambornas gemensamma bostad och bohag om egendomen införskaffats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Dock har endast den efterlevande sambon rätt att välja om denne vill begära bodelningen eller inte om en sambo avlider. Dödsboet kan alltså inte begära bodelning (8 och 18 § SamboL). Om din förälder väljer att begära bodelning kommer samboegendomen att delas lika mellan din förälder och den avlidne sambons dödsbo. Om din förälder inte begär bodelning kommer samboegendomen tillfalla sin förälder. Eftersom bostaden ägs av din förälder och dessutom införskaffats innan samboskapet inleddes kommer bostaden inte utgöra samboegendom oavsett om din förälder väljer att begära bodelning eller inte. Renoveringskostnaderna ingår i bostaden och ingår därför inte heller i samboegendomen. Detta har klarlagts i praxis att om renoveringen avser själva huset eller fast inredning i huset så ingår dessa investeringar i bostaden och kommer inte att ingå i bodelningen. På så vis kommer din förälder inte att behöva kompensera sambons barn för halva investeringskostnaderna. Ytterligare rådgivningJag hoppas att du fick din fråga besvarad och om du önskar vidare hjälp i ditt ärende eller med att upprätta ett samboavtal råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för ytterligare juridisk vägledning. Med vänliga hälsningar,

Kan jag få ersättning för pengar som jag lagt på renovering av min sambos hus?

2020-12-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, En fråga om sambolagen. Om man flyttar in till någon som redan äger ett hus, men investerar pengar i huset för tex renovering, värmeanläggning osv. Hur går man tillväga då när man ska separera, kan man begära tillbaka den summa man investerat i den andres bostad eller del av summan om man varit med att betalat boendet under den gemensamma tiden och för renoveringen?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ingår renoveringskostnader vid en sambobodelning? När ett samboförhållande tar slut och man beslutar sig för att separera kan en sambobodelning begäras (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendom som inkluderar både bostad och bohag som har införskaffats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Om den ena sambon äger ett hus innan samboskapet har huset inte införskaffats för gemensamt bruk och ingår därför inte i bodelningen. Frågan är om renoveringskostnader och andra kostnader som den andra sambon har lagt ner på detta hus ska ingå i bodelningen. Det här är ett s.k oklart rättsläge och det råder osäkerhet kring om pengarna kan begäras tillbaka. I ett rättsfall (NJA 1986 s.513) konstaterar domstolen att föremål som den ena sambon tillfört fastigheten utgjorde gåva och de ansågs tillhöra fastigheten. Sambon fick inte ekonomisk kompensation då denne inte kunde motbevisa att det inte fanns en gåvoavsikt. Utifrån det här är det inte sannolikt att en sambo som t.ex utfört renovering kommer att ha någon möjlighet att få ekonomisk ersättning vid en eventuell bodelning om inte båda sambo kommer överens om annat. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Har jag som adopterad rätt att veta om min biologiska förälder har dött?

2020-11-25 i Adoption
FRÅGA |Har jag som adopterad rätt att veta om min biologiska mamma dött?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring adoption finns i föräldrabalken (FB) 4 kap. De rättsliga verkningarna av en adoption innebär att den som adopterats i rättslig mening ses som adoptivförälderns eget barn. Den adopterade ses efter en adoption alltså inte längre som den biologiska förälderns barn och alla rättsliga band bryts (4 kap. 21 § FB). Det finns ingen rättslig bestämmelse som anger en rätt för adopterade barn att meddelas vid den biologiska förälderns död. Emellertid om en person dör i Sverige så registreras detta av Skatteverket inom kort. Handlingen är offentlig och kan lämnas ut på begäran.Jag hoppas att din fråga besvarades och om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänliga hälsningar,