Blivit utelåst från sambos bostad

2021-05-16 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag bor tillsammans med killen, hans lgh. Har mina grejer där.mat kläder, möbler, hygienartiklar. Hans kontrakt. Nu har killen låst mej ute. Han mår dåligt , hamnat i en svacka, gör dumma saker. Måste komma in.byta lås?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du skriver att ni bor tillsammans kommer jag att utgå från att ni klassas som sambor, även om det inte framgår hur länge ni har bott tillsammans. Enligt 1 § sambolagen (SamboL) är två personer sambor när de stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll.Jag tolkar det som att du nu inte längre har tillgång till ert gemensamma hem och kommer att svara på vad du har för rättigheter.Din sambo kan tvinga dig att flytta ut Jag förstår det som att det rör sig om en hyresrätt och att din sambo redan bodde i lägenheten innan ni blev ett par, att han inte skaffade sig hyresrätten för att ni skulle bo där tillsammans. Det innebär att bostaden inte klassas som samboegendom (3 § SamboL). Huvudregeln är då att det är din sambo som har rätt att bo kvar i lägenheten eftersom det är han som står på hyreskontraktet, och att han kan tvinga dig att flytta ut. Det finns ett undantag i 22 § SamboL där det framgår att i vissa fall kan den andra sambon ha rätt att ta över lägenheten, exempelvis om personen är ensamstående förälder, har dålig ekonomi eller har svårt att hitta ny bostad. Detta undantag tillämpas dock mycket restriktivt. Hur som helst kan inte din sambo plötsligt en dag låsa dig ute ur ditt hem utan du måste få möjlighet att hämta dina saker och hitta ett annat boende.Du har rätt att få hämta dina saker Om du inte får tag på dina saker för att din sambo inte släpper in dig i lägenheten eller byter lås på dörren, kan han göra sig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande innebär att någon olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet (8 kap. 8 § brottsbalken). Om han hindrar dig från att hämta din egendom kan du ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden, för att få hjälp med att hämta dina saker (4 § lag om betalningsföreläggande och handräckning).Jag beklagar att du hamnat i den här situationen och hoppas att det löser sig för dig. Förhoppningsvis fick du svar på din fråga, annars kan du höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Kan ex-make vägra försäljningen av hus?

2021-01-29 i Bodelning
FRÅGA |Vi har lämnat in papper till domstol för skilsmässa. Vi har 3 barn tillsammans. Betänketid har Nu gått.. Vi äger ett hus tillsammans . Jag vill att min exmake köper ut mig från huset. Han har ingen möjlighet till det. Har sagt att jag vill att vi säljer huset då jag inte vill stå på huslån. Han vägrar att göra det. Och menar att jag inget kan göra åt saken.Vad kan jag göra och vad har jag för rätt
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att betänketiden har löpt ut men ett äktenskap anses inte formellt upplöst förrän det finns en dom om äktenskapsskillnad som har vunnit laga kraft, i enlighet med 5 kap. 6 § äktenskapsbalken (ÄktB). Jag förstår det som att ert äktenskap inte blivit formellt upplöst och att en bodelning inte skett ännu.Huvudregeln är att en make inte får sälja makarnas gemensamma bostad utan samtycke från den andra maken (7 kap. 5 § första stycket ÄktB). Samtycket måste lämnas skriftligen, framgår det av tredje stycket i samma bestämmelse. Kravet på samtycke kvarstår tills bodelningen har genomförts. Ett undantag är om bostaden är den ena makens enskilda egendom men det är inte fallet för er eftersom du skriver att ni äger huset tillsammans. Möjligheten som du har till försäljning innan bodelningen är att ansöka till tingsrätten om tillstånd att sälja huset (7 kap. 8 § ÄktB). Domstolen väger då båda parternas argument. Om domstolen beviljar försäljningen behövs inte längre samtycke från ex-maken.När skilsmässan har gått igenom kommer en bodelning att ske (9 kap. 1 § ÄktB). En bodelning innebär att värdet av makarnas egendom räknas samman, det görs avdrag för makarnas skulder och det som återstår delas sedan lika mellan makarna (11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Då ni äger huset tillsammans är husets värde en del av giftorättsgodset som ni ska dela på. Eftersom det endast är din ex-make som vill behålla huset måste han lösa ut dig på något sätt. Har han inte ekonomisk möjlighet att göra detta och du inte vill behålla huset blir följden att ni behöver sälja huset som en del i bodelningen. Sammanfattning Sammanfattningsvis krävs det alltså samtycke från din ex-make fram tills bodelningen har genomförts, om du inte skulle ansöka till tingsrätten om tillstånd för försäljning och få det beviljat. Om din ex-make inte har möjlighet att köpa ut dig från huset och du inte vill behålla huset blir följden att ni behöver sälja huset. Han kan alltså inte vägra en försäljning. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om den ena föräldern bryter mot domstolsbeslut om umgänge?

2020-12-19 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag och dotterns pappa har gemensamvårdnad. Nu har vi ett domslut på hur umgänget ska få se ut för hans del, om han bryter de och inte lämnar tillbaka dottern efter umgänget, vad kan jag göra då?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du skriver att det finns en dom som reglerar umgänget. Reglerna om verkställighet av domar om umgänge finns i 21 kap. föräldrabalken (FB). Ett domstolsbeslut om hur umgänget mellan förälder och barn ska se ut ska följas. Om pappan bryter mot umgängesrätten kan du ansöka om verkställighet av domen i tingsrätten (21 kap 1 § FB). Verkställighet innebär att domstolen tvingar pappan att följa domen och att han kan bli skyldig att betala ett vite om han fortsättningsvis inte gör det (21 kap. 3 § 1 st. FB). Domstolen kan även besluta att barnet ska hämtas av polisen om domstolen anser att det krävs för att domen ska kunna verkställas. Det får bara ske om det ses som det enda sättet att få tillbaka barnet eller om det är nödvändigt för att undvika att barnet lider allvarlig skada (21 kap. 3-4 § FB). Vid verkställandet av domen är det barnets bästa som ska prioriteras. Hänsyn tas till vad barnet vill med beaktande av barnets ålder och mognad (21 kap. 1 § FB). Är barnet tillräckligt gammalt och moget för att uttrycka sin vilja får verkställighet inte ske mot barnets vilja om det inte anses nödvändigt med hänsyn till barnets bästa (21 kap. 5 § FB). Om en förälder vid flera tillfällen bryter mot en dom om umgänge kan det påverka den föräldern negativt då det är sådant som en domstol kan komma att ta hänsyn till i en framtida tvist om vårdnad, boende eller umgänge. Gemensam vårdnad bygger på att föräldrarna kan komma överens med varandra. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan pappan kräva umgängesrätt eller delad vårdnad efter att inte ha varit delaktig?

2020-12-05 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag är nio veckor gravid och barnets pappa lämnade mig för ca två veckor sedan då jag inte gick med på abort. Han sa att han inte vill ha fler barn vilket jag respekterar. Han har sagt att han inte vill ha någon kontakt med mig eller barnet men jag antar att han förstår att han är underhållsskyldig ändå. Han har två barn sedan tidigare och jag tycker att de har rätt att få veta att de kommer få ett syskon. Oklart hur han ser på saken. Min fråga är om han kan ändra sig gällande umgängesrätten helt plötsligt och sedan börja strida för den trots att han inte har visat intresse under, låt säga, hela graviditeten? Och hur fungerar det rent praktiskt med umgänge mellan pappa och nyfödd om barnet är beroende av amning? Kan han dessutom helt plötsligt kräva delad vårdnad?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då din fråga rör familjerätt blir föräldrabalken (FB) tillämplig. När det ska fattas beslut om vårdnad och umgänge är det alltid barnets bästa som ska vara avgörande. En av de saker man tar hänsyn till är barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § FB). Om pappan ångrar sig och vill ha kontakt med sitt barn kommer han troligtvis få rätt till det, trots att han inte har visat något intresse under graviditeten. Detta eftersom det anses vara barnets bästa att ha kontakt med sin förälder. Det är inte pappan som har rätt till barnet, utan barnet som har rätt till sin pappa. Om ni inte är gifta eller ansöker om gemensam vårdnad vid barnets födsel kommer du att få ensam vårdnad (6 kap. 3 § 1 st. FB). Jag kommer nu att förklara vad pappan kan göra om han sedan ångrar sig och vill vara en del av barnets liv. Pappan kan ansöka om umgängesrätt Om pappan vill ha umgängesrätt med barnet kan han föra talan i domstol om detta (6 kap. 15 a § 1 st. FB). En annan möjlighet är att han och du kommer överens och själva avtalar om rätt till umgänge, och att socialnämnden godkänner avtalet (6 kap. 15 a § 3 st. FB).Barnet har rätt till umgänge med den förälder den inte bor med och föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses så långt som möjligt (6 kap. 15 § FB). Om han får umgängesrätt är det viktigt att du inte försöker hindra eller försvåra barnets kontakt med sin pappa då det kan ses som umgängessabotage och få negativa konsekvenser vid en senare domstolsprövning. När det är fråga om ett litet barn som ammas måste umgänget anpassas efter det. För små barn är det extra viktigt med trygghet och stabilitet och att det finns en fast punkt att knyta an till. Man brukar därför rekommendera att umgänget sker under kortare stunder.Pappan kan ansöka om gemensam vårdnadOm pappan vill ha gemensam vårdnad kan vårdnaden fastställas genom en dom. Domstolen kommer att bedöma om gemensam vårdnad är lämpligt. Särskild vikt fästs vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § FB). Möjligheten att döma till gemensam vårdnad minskar när den ena föräldern motsätter sig detta, eftersom det är viktigt att föräldrarna kan komma överens i frågor som rör barnets liv. Domstolen kommer ta hänsyn till era specifika omständigheter och se till vad som är barnets bästa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar,

Hur får man gemensam vårdnad om man inte är gifta?

2021-03-04 i Barnrätt
FRÅGA |Hej Jag och mitt ex ska ha barn och undrar då hur det blir gällande vårdnaden? Som jag förstått det så får mamman ensam vårdnad vid födsel när man är ogift. Men behöver då pappan ansöka om stämning för att kunna få vårdnad eller hur går det till?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor som rör vårdnaden av barn regleras huvudsakligen i föräldrabalken (FB).Precis som du nämner får mamman ensam vårdnad vid födseln om hon är ogift (6 kap. 3 § FB). I dessa situationer görs en faderskapsutredning. Vanligtvis går det till så att mamman uppger vem som är pappan och pappan får bekräfta det. Faderskapsbekräftelsen ska skriftligen godkännas av socialnämnden och bekräftelsen kan göras även före barnets födsel (1 kap. 4 § FB). Det smidigaste sättet att få gemensam vårdnad är att ni föräldrar anmäler gemensam vårdnad om barnet i samband med bekräftandet av faderskapet. Er önskan ska då godkännas om det inte finns starka skäl som talar emot det (6 kap. 4 § FB).Om ni inte är överens kan pappan på egen hand ansöka till tingsrätten om att ni ska ha gemensam vårdnad eller att han ska få egen vårdnad (6 kap. 5 § FB). När rätten ska besluta om vårdnaden ska vara gemensam fästs det särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att komma överens och kunna samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. I frågor som rör beslut om vårdnaden ska barnets bästa alltid stå i fokus (6 kap. 2 a § FB), där en viktig aspekt är barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar.Jag hoppas att detta besvarade din fråga.Vänliga hälsningar,

Är ett testamente rörande vårdnad av barn bindande?

2021-01-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vad innebär det för mig och min man (och min bror med fru) om min kusin vill sätta mitt/våra namn i ett Vårdnadhavnde testamente? Vad blir vårt åtagande om det värsta skulle hända kusinen med tanke på att hon har ensam vårdnad om sin dotter (11 år) med speciella behov.Kusinen bor i en annan del av Sverige. Kan vi säga ja till det nu och om det värsta händer dra oss ur om vi känner att vi inte kan/vill då?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med hittas reglerna om vårdnad av barn i 6 kap. föräldrabalken (FB). En utgångspunkt är att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad (6 kap. 2a § första stycket FB).Vad händer om en förälder med ensam vårdnad dör? Om ett barn står under vårdnaden av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, ska domstolen anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 § andra stycket FB). När man bedömer om det är lämpligt att utse den andra föräldern till vårdnadshavare tar man barnets bästa i beaktning och ser bland annat till vad för typ av relation barnet har till denne. Om det anses lämpligare att förordna vårdnadshavare särskilt kommer detta att göras och då utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran (6 kap. 10a § första stycket FB). Förälderns önskan tas i beaktningDet är möjligt för en förälder att upprätta ett testamente där den ger uttryck för vem den önskar ska få vårdnaden. Testamentet är däremot inte bindande. Om en förälder som har ensam vårdnad för ett barn avlider blir det upp till tingsrätten att bestämma vem som ska få vårdnaden. Domstolen tar dock förälderns önskan i beaktning. Domstolen ska utse vårdnadshavaren som föräldern har önskat, om inte personen anses olämplig (6 kap. 10a § fjärde stycket FB). Bestämmelsen tar förvisso sikte på de fall där båda föräldrarna har avlidit men om pappan inte ansetts lämplig och vårdnadshavare ska utses bör mammans önskan kunna beaktas ändå.Ni kan dra er ur om ni ångrar erEn förutsättning för att ni ska kunna väljas till vårdnadshavare är att ni vill åta er ansvaret, ni kommer alltså inte att bli tvingade. Jag råder er att tänka igenom saken noga och ha en öppen dialog med mamman, eftersom mamman kanske önskar skriva in andra personer om ni är tveksamma.Sammanfattningsvis är det alltså upp till domstolen att besluta om vårdnaden men förälderns önskan om vårdnadshavare kommer att respekteras om den önskade vårdnadshavaren inte anses olämplig. Ni har däremot ingen skyldighet att åta er ansvaret. Ni kan säga ja nu och dra er ur senare om ni skulle ångra er. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, annars är du välkomna att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,

Ska den förälder som tjänar mer betala mer för barnens uppehälle efter skilsmässa?

2020-12-08 i Underhåll
FRÅGA |Hej, jag är separerad med två barn, 7 och 8 år. Vi har delad vårdnad och barnen bor växelvis hos mig. Vi har aldrig vart så noga med kostnaderna för barnen så har inte så bra koll hur fördelningen har vart. I och med att jag tjänar mer mamma så från min synvinkel har jag betalat en större del när det gäller kostnader för barnen. Såsom kläder och fritidsaktiviteter. Kostnaden för skolan har vi delat lika på. Till och från har vi haft en bra relation. Fast nu har kostnader för kläder, skola och fritidsaktiviteter blivit ett problem. Mamma hävdar nu att vi båda betalat lika mycket för barnens kostnader och att jag ska betala mer än henne. Jag hävdar att det inte är så och jag har betalat mer. Tyvärr så har jag inga kvitton sparade eller annan bevis som stödjer det jag hävdar utan det är mer en känsla. Jag har inga problem med att jag betalar mer än henne. Men jag vill veta vad lagen säger om barnen kostnader när en föräldrar tjänar mer än den andra? Har båda skyldighet att betala lika mycket för gemensamma kostnaderna?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom din fråga handlar om hur kostnaderna för barn ska fördelas, alltså fråga rörande underhåll, aktualiseras 7 kapitlet i föräldrabalken (FB).Eftersom att barnen bor växelvis hos dig har du ingen skyldighet att betala underhållsbidrag till barnens mamma, om det inte skulle vara så att du tjänar väldigt mycket mer än henne. Däremot kan det vara rimligt att du står för en större del av kostnaderna då du har en högre lön. I lagen står det att föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 1 st. FB). I kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga (7 kap. 1 § 3 st. FB). Ur lagen kan man alltså utläsa att den förälder som tjänar mer också ska stå för en större del av barnens kostnader. Mycket mer vägledning än så ges det inte. Hur mycket mer du ska betala än barnens mamma bör beräknas efter hur stor lön du har i förhållande till henne. Ett första steg kan vara att du och barnens mamma under en tid sparar kvitton och försöker reda ut hur mycket var och en av er spenderar på barnen, så att ni kan få klarhet i om ni betalar lika mycket eller om du betalar mer. Därefter kan ni diskutera hur ni vill lägga upp ekonomin för barnen framöver. Om du vill ha hjälp med att skriva ett avtal med barnens mamma om hur ni ska fördela kostnaderna är du välkommen att vända dig till oss på Lawline, antingen via hemsidan eller via telefon på 08-533 300 04. Vänliga hälsningar,