Vad gäller om man är skild i Sverige men fortfarande gift utomlands?

2021-11-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag gifte mig på hemlandet ( Dominikanska Republiken) 2012 och skilde mig i Sverige för 4år sedan. Min skilsmässa är då inte giltigt i det landet.Frågan är, kan jag gifta om mig i Sverige utan att vara skild i det andra landet? Är det olagligt på något sätt?
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har er skilsmässa skett i Sverige gjordes det med största sannolikhet i enlighet med äktenskapsbalken (ÄktB). Makarna har rätt till äktenskapsskillnad, det vill säga skilsmässa, om de är ense om att äktenskapet ska upplösas (5 kap. 1 § ÄktB). Äktenskapet är upplöst när domen om äktenskapsskillnad vinner laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB). Eftersom att du redan har varit skild i 4 år ska detta redan ha gått igenom. Är man redan gift får man inte gifta sig igen (2 kap. 4 § ÄktB). Går vigseln ändå igenom har maken rätt till äktenskapsskillnad utan någon betänketid (5 kap. 5 § 1st. ÄktB). Det är dessutom brottsligt att vara gift med flera personer samtidigt. Det kallas tvegifte. Såväl den som är gift sedan tidigare som dess make, om maken visste om att partnern redan var gift, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år (7 kap. 1 § 1st. Brottsbalken). Inget i din fråga tyder dock på att din svenska skilsmässa inte är giltig. Du borde alltså på nytt kunna ingå äktenskap i Sverige. Jag kan tyvärr inte svara på hur det ser ut med din skilsmässa i ditt hemland. I Sverige brukar beslut om äktenskapsskillnad som meddelats i en annan stat gälla, om det förelåg skälig anledning att talan prövades i den främmande staten (3 kap. 7 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap). Andra länder har dock andra regler. För säkerhets skull kan det vara bra för dig att kontakta ambassaden eller myndigheterna i ditt hemland för att se till att din skilsmässa också gäller där. Sammanfattningsvis ser jag inte att det borde finnas några hinder för dig att gifta sig på nytt i Sverige. Trots det rekommenderar jag att du undersöker hur du går tillväga för att även vara skild i ditt hemland.Hoppas att mitt svar gav dig någon slags klarhet i frågan. Har du någon annan fundering är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Vem bestämmer hur umgänge ska ske, och hur ser man till att det går rätt till?

2021-11-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har ensam vårdnad om våra två barn, 7 och 9 år gamla. 9-åringen är autistisk. Barnens far flyttade tillbaka till sitt hemland sommaren 2018 och inte träffat barnen sedan dess. Nu planerar han att komma och hälsa på över jul, trots att vi i hovrätten kom överens som 6-20 december. Han säger att han inte kan resa förrän strax innan jul pga vaccination, och jag har sagt ok till att han kommer efter 27 december, eftersom jag inte vill att han ska komma och röra till det för barnen över jul. Han har nu meddelat att han kommer på julafton och vill träffa barnen omedelbart. Kan jag hindra honom? Vi har en dålig relation och jag är rädd för att det ska bli bråk inför barnen.Undrar också vad han har för rättigheter när det gäller umgänget under tiden han är här. Bestämmer han själv när, var och hur länge han ska träffa dem? Eftersom det var så länge sedan de sågs tror jag att det är bäst att börja med ett par timmar i taget, men jag tror inte han kommer acceptera detta. Jag är även rädd för att träffa honom själv och undrar om det går att be att få med en person från socialen eller familjerätten eller liknande som kan säkerställa att allt går rätt till. Vad gör jag om han t.ex. sätter barnen i bilen och kör iväg?
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att det är en svår situation du har hamnat i. Jag ska försöka att svara på dina frågor så gott jag kan, och förhoppningsvis kan vi på så sätt få lite klarhet i det hela. Frågor som handlar om vårdnad och umgänge hittar vi svar på i föräldrabalkens (FB) sjätte kapitel. En utgångspunkt i föräldrabalken är att barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor om vårdnad och umgänge. I bedömningen om vad som anses vara barnets bästa fäster man särskild vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar (6 kap. 2a § FB). I alla frågor ska alltså barnets bästa vara ledorden. Du som vårdnadshavare har både rätt och skyldighet att bestämma kring barnens personliga angelägenheter. I takt med barnens stigande ålder och mognad ska du i dessa beslut ta hänsyn till deras åsikter (6 kap. 11 § FB). Eftersom att du har ensam vårdnad är det i första hand du som bestämmer över vad dina barn gör och vilka som de träffar. Dina barn har dock rätt att umgås med sin pappa, antingen genom att de träffas eller på annat sätt (6 kap. 15 § 1st. FB). Ni som föräldrar har ett gemensamt ansvar för att se till att barnens behov av att träffa fadern tillgodoses (6 kap. 15 § 2st. FB). Som du säkert redan vet kan umgänge antingen bestämmas i rätten (6 kap. 15a § 1st. FB) eller genom avtal mellan er som föräldrar (6 kap. 15a § 2st. FB). När rätten beslutar om umgänge kan de också besluta om umgängesstöd, alltså att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (6 kap. 15c § 1st. FB). I ert fall verkar det dock som att ni redan har fått ett beslut om umgänge i rätten. Jag kan inte i din fråga avläsa om rätten har beslutat om att umgänget ska gå till på ett visst sätt. I vissa fall, som till exempel ert fall då pappan inte träffat sina barn på mycket länge, ska umgänget börja med korta perioder för att barnen ska vänja sig. Alla beslut om detta ska göras utifrån barnens bästa. Har inte rätten bestämt något speciellt om hur umgänget ska ske kan ni avtala om det. Eftersom att du är vårdnadshavare har du mer att säga till om än barnens pappa, men du får inte förhindra att umgänge sker. Ovan redogjorde jag kort för grunderna om vårdnad och umgänge. I ditt fall verkar ni dock redan ha ett beslut om när pappan ska komma för umgänge med barnen. Problemet är istället att pappan har valt att strunta i de bestämda tider som rätten har fastslagit och vill umgås med barnen andra dagar istället. I dessa fall ska du i första hand prata med barnens far och försöka komma överens med honom. Det här verkar ju dock inte ha fungerat. Om en förälder inte rättar sig efter en dom om umgänge kan den andra föräldern ansöka om verkställighet av domen hos tingsrätten i den ort där barnen bor (21 kap. 1a § 1st. FB). Rätten kommer då i första hand utse en medlare, som inom en viss tidsram ska verka för att pappan frivilligt ska fullgöra vad som åligger honom enligt domstolsbeslutet (21 kap. 2 § FB). Beslutar rätten om verkställighet får den även utan yrkande förelägga vite (21 kap. 3 § 1st. FB), vilket innebär att han då får betala om han inte rättar sig efter rättens beslut. Om rätten beslutar om verkställighet kan den också besluta om att tillsätta en medlare vid verkställigheten (21 kap. 4 § 1st. FB). Dessutom kan rätten vid beslutet om verkställighet komplettera eller ändra vad som bestämts om de praktiska arrangemangen för utövandet av umgänget, om det är nödvändigt för att umgänget ska kunna ske (21 kap. 4 § 3st. FB). Kan ni inte komma överens kan då rätten besluta om ex. tidsfrister eller medlare. Viktigt att poängtera är att även beslut om verkställighet ska göras med barnets bästa i beaktande (21 kap. 1 § FB). Sammanfattningsvis har du som vårdnadshavare det primära ansvaret samt bestämmanderätten för dina barn. Du får dock förhindra barnens umgänge med deras far. Ni har redan en dom på när umgänget ska ske. Vägrar han att rätta sig efter det kan du begära verkställighet hos tingsrätten. I samband med rättens beslut om verkställighet kan de besluta om att en medlare ska närvara vid umgänget, samt praktiska frågor om hur umgänget ska gå till. Jag hoppas att det här gav dig svar på åtminstone några av dina frågor, och gjorde situationen lite tydligare. Det är en svår situation du har hamnat i. Har du fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till våra jurister här på Lawline. Du kan också försöka kontakta socialtjänsten eller en familjerättsjurist för råd och stöd. Tveka inte att vända dig till oss på Lawline igen om du har fler frågor av enklare slag! Med vänliga hälsningar,

Kan ett barn som bor ensam få underhållsbidrag?

2021-10-31 i Underhåll
FRÅGA |Hej, har en dotter som är 18 år går sista året på gymnasiet, har tidigare bott varannan vecka hos mig och sin far. Hon mår inget bra av boendesituationen så jag mamma tänker hjälpa henne med en lgh. Nu är min fråga. Kan hon söka underhållsbidrag från sin Far och mig ? Har hon laglig rätt att få underhållsbidrag fast hon inte bor hemma hos nån av oss vårdnadshavare. Jag har läst i föräldrabalken kap 7 men kan inte avgöra om det gäller om hon bor själv. Mycket tacksam för svar.Ps om hennes Far vägrar hur går vi då tillväga för att han ska betala sin del av underhållet?Och vilken summa brukar ett underhållsbidrag ligga på.
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn regleras i föräldrabalkens (FB) sjunde kapitel, precis som du skriver! Föräldrar är normalt underhållsskyldiga fram till det att deras barn fyller 18 år, eller tills barnet gått ur gymnasieskolan (7 kap. 1 § 2st. FB). Ni är alltså fortsatt underhållsskyldiga för er dotter. Underhållsskyldigheten uppnås oftast genom att barnet bor tillsammans med föräldern. Är inte detta fallet kan föräldern istället fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag (7 kap. 2 § 1st. FB). Ni har alltså fortfarande underhållsskyldighet för er dotter även om hon flyttar hemifrån, och då ska ni uppfylla den genom att betala underhållsbidrag till henne. Underhållsbidraget bestäms antingen genom dom eller genom avtal er emellan (7 kap. 2 § 2st. FB). Kan ni inte komma överens finns alltså möjligheten att få en domstol att bestämma bidraget. Hur mycket underhållsbidraget ligger på är svårt att säga. I lagen står det att föräldrarna ska betala underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov, föräldrarnas samlade förmåga samt barnets egna inkomster (7 kap. 1 § 1st. FB). Det finns inget tydligt svar i lagen på vad mer exakt ni bör betala. Det beror helt enkelt på er ekonomi, samt er dotters levnadskostnader. Flyttar hon hemifrån kan ni räkna med att kostnaderna blir lite högre, då hennes boendekostnad blir separat från er. Sammanfattningsvis är ni fortfarande underhållsskyldiga om er dotter flyttar hemifrån innan hon slutat gymnasiet, och hon kan därför kräva underhållsbidrag från er. Hur mycket det ligger på beror på era unika omständigheter. Jag beklagar att jag inte kan ge ett konkret svar på alla delar av din fråga, men hoppas att det här ändå gav lite klarhet i den. Undrar du något mer är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vem bestämmer om umgänge med barn?

2021-10-31 i Barnrätt
FRÅGA |Har tidigare gett full vårdnad till min dotters mamma och nu nekas jag att dottern sover kvar lö-sön varannan helg Exet vill att det är en eftermmiddag på helgen som hon dessutom ska kunna ändra dag eller avboka pga av egna planer.Har jag rätt till umgänge över en natt varannan helg?Har yttligare 2 barn samt sambo
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnad av och umgänge med barn regleras i föräldrabalkens (FB) sjätte kapitel. Eftersom att din dotters mamma har vårdnaden för dottern har hon rätt att bestämma över dotterns personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Det är alltså i första hand hon som bestämmer över vad din dotter sysslar med på dagarna. Din dotter har dock rätt att umgås med dig (6 kap. 15 § 1st. FB). Ni har ett gemensamt ansvar för att er dotters behov av att umgås med dig tillgodoses (6 kap. 15 § 2st. FB). Vad det umgänget ska bestå i ska ni komma överens om. Eftersom att mamman är vårdnadshavare i ert fall har hon lite mer att säga till om. Hon får däremot inte förhindra att umgänget sker. Kan ni inte komma överens om umgänget kan ni gå till domstol, som bestämmer om hur ofta umgänget ska ske och vad det ska bestå i (6 kap. 15a § 1st. FB). Då har ni bestämda ramar att hålla er inom, och behöver inte diskutera mer om det.Sammanfattningsvis har din dotters mor som vårdnashavare den yttersta bestämmanderätten i frågor som rör er dotter. Vill ni ha hjälp att bestämma kring umgänget kan rätten hjälpa er med det. Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga! Undrar du över något mer är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan den ena vårdnadshavaren förhindra att den andra vårdnadshavaren flyttar till ett “stökigt” område med deras gemensamma barn?

2021-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!En 15 åring med skilda föräldrar. Båda föräldrarna bor i samma kommun och just nu med 3,5mil emellan. Den ena föräldern vill flytta så avståndet blir 1mil, då går den andra förälder emot och säger att området är "luddigt" ett stökigt område. Barnet har nära vänner och bekanta som bor i radien av 1km. Kan den ena föräldern neka flytt och hota med att ta hela vårdnaden för barnet? Vad gäller?
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att föräldrarna just nu har delad vårdnad för barnet. Jag är däremot inte säker på om barnet bor växelvis hos sina föräldrar eller enbart hos det av dem som vill flytta. Därför ska jag allmänt försöka svara på huruvida ena vårdnadshavaren kan förhindra att den andra flyttar tillsammans med det gemensamma barnet samt lite allmänt som kan vara bra att veta om vårdnad. Frågor om vårdnad och umgänge finner vi svar på i föräldrabalkens (FB) sjätte kapitel. En utgångspunkt för alla frågor om vårdnad och boende är att barnets bästa ska vara avgörande (6 kap. 2a § 1st. FB). I frågor om vårdnad och boende ska barnet få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. (6 kap. 2b § 1st. FB). Barnets åsikter tillmäts betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (6 kap. 2b § 2st. FB). Eftersom att barnet i det här fallet är 15 år gammalt är det sannolikt att domstolen kommer att fästa vikt vid hennes åsikter. Som vårdnadshavare har man rätt att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och mognad ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets egna önskemål (6 kap. 11 § FB). Har båda föräldrarna delad vårdnad ska de ta dessa beslut tillsammans (6 kap. 13 § 1st. FB). Som utgångspunkt ska föräldrarna alltså gemensamt komma överens om sådant som rör deras gemensamma barn. Det finns undantag som innebär att en vårdnadshavare ensam kan besluta i frågor som inte utan olägenhet kan uppskjutas om den andra föräldern får förhinder. Det gäller dock inte beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det (6 kap. 13 § 2st. FB). Frågor om barnets boende anses ha ingripande betydelse. Jag kan inte heller utläsa att det finns något trängande behov med hänsyn till barnets bästa att så snabbt som möjligt flytta. Det krävs alltså medgivande från den andra föräldern för att den andra föräldern ska flytta med barnet. I första hand ska föräldrarna alltså gemensamt ta beslut som rör barnet, och det ställs ganska höga krav på föräldrarnas samarbetsförmåga. Ett alternativ för att nå en lösning är att försöka få hjälp av kommunen att komma överens i frågor om vårdnad och boende genom särskilda samarbetssamtal (6 kap. 18 § 1st. FB). Går det så pass långt att föräldrarna inte kan komma överens överhuvudtaget kan en av dem ansöka till tingsrätten om att få ensam vårdnad (6 kap. 5 § 1st. FB). Beslutet kommer, som nämnts ovan, utgå från vad som anses vara bäst för det gemensamma barnet, och barnets egna åsikter kommer sannolikt spela roll. Det ska dock poängteras att rätten vid vårdnadstvister lägger stor vikt vid föräldrarnas samarbetsförmåga och flexibilitet, och att oförmågan att komma överens inte ser särskilt bra ut särskilt för någon av föräldrarna. Sammanfattningsvis är det här en fråga som i största möjliga mål bygger på att föräldrarna kommer överens. En av föräldrarna kan inte flytta med deras gemensamma barn utan att den andra föräldern godkänner det. För att få hjälp att medla konflikten kan föräldrarna exempelvis vända sig till kommunen. Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga. Undrar du över något mer är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan vem som behåller det gemensamma huset vid en separation påverka vårdnaden om gemensamma barn?

2021-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Det lutar åt att jag och min sambo kommer separera. Vi har 2 gemensamma barn och båda är vårdnadshavare. Vi äger i dagsläget ett hus där vid prövning nog jag skulle behålla huset pga. Relativt högre lön än min sambo. Jag är inte direkt intresserad av att bo i ett hus själv men min oro är att den som behåller huset kommer således få spendera betydligt mer tid med våra barn (att de skulle bo kvar med den som har huset). Barnen är 1 respektive 3 år. Vad gäller egentligen här? Jag vill inte indirekt frånsäga mig tid med barnen om jag överlåter huset till min sambo. Tiden med dem är det viktigaste. Tacksam för svar.
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om vårdnad och umgänge finner vi svar på i föräldrabalkens (FB) sjätte kapitel. En utgångspunkt är att barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa fästs särskilt avseende vid bland annat barnets behov av en god och nära kontakt med föräldrarna (6 kap. 2a § FB). Du skriver att du och din sambo har delad vårdnad om era gemensamma barn. Den som har vårdnad över ett barn har en skyldighet att utöva tillsyn över barnet, har ansvar över barnets personliga förhållanden samt ska se till att barnets behov blir uppfyllda (6 kap. 2 § 2st. FB). Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran (6 kap. 1 § FB). Den här rätten inkluderar såväl barnets materiella behov, såsom boende, som dess psykiska behov. I dessa regler finns inget stadgat om vilken typ av boende som barnen ska ha. Frågan om barns boende kan antingen lösas av rätten om någon av föräldrarna begär det, eller så kan ni som vårdnadshavare avtala om det på egen hand. Avtalet ska då vara skriftligt, och ska godkännas av socialnämnden (6 kap. 14a § FB). Inte heller här står det något om att barnet måste bo på en specifik plats. Det finns alltså inga regler om att barnen måste bo kvar i ert gemensamma hus. Så länge ni båda har boenden torde ni kunna ha barnen växelvis, så länge det anses vara barnens bästa. Generellt brukar domstolen utgå från att det är barnets bästa att ha kontakt med båda sina föräldrar. Du kan alltså överlåta huset och flytta utan att oroa dig för att du inte ska få vara med dina barn. Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga. Undrar du över något mer är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vem har vårdnaden vid barnets födsel?

2021-10-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Mannen som gjort mig gravid vill inte ha med mig eller barnet att göra. Kan jag be honom att skriva över vårdnaden på mig innan barnet fötts? Han har hotat och försökt tvinga mig till abort men jag kan inte göra det. Nu har han tagit bort mig överallt och det känns skönt, faktiskt. Men barnet har ju också rättigheten att veta vem som är dens pappa, trots att Pappan inte vill ha något med barnet att göra.
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att det är en knepig situation du har hamnat i. Förhoppningsvis kan jag hjälpa dig att få lite klarhet i det juridiska ramverket kring föräldraskapet iallafall! Frågor om barn och föräldraskap regleras i föräldrabalken (FB). Till att börja med kan jag lugna dig genom att berätta att barnet från födseln står under moderns vårdnad om föräldrarna inte är gifta med varandra (6 kap. 3 § 1st. FB). Därför kommer du automatiskt själv ha vårdnaden för ditt barn från och med att det föds. Om du och fadern någon gång skulle bestämma er för att gemensamt ta hand om barnet kan ni ansöka om gemensam vårdnad i rätten (6 kap. 4 § 1st FB). Just vårdnaden är alltså ingenting du behöver oroa dig över. Vad gäller faderskapet kan det bekräftas även om ni inte planerar att utöva vårdnaden gemensamt. Detta görs antingen genom en faderskapsbekräftelse eller genom en dom (1 kap. 3 § 1st. FB). En faderskapsbekräftelse gör fadern skriftligen. Den ska bevittnas av två personer, samt godkännas av dig som modern och av socialnämnden. Det här kan också göras innan barnets födelse (1 kap. 4 § 1-2st. FB). Hade inte pappan gått med på detta kan faderskapets också bekräftas av domstolen, och kan bevisas genom ex. DNA-test (1 kap. 5 § FB). Sammanfattningsvis har du alltså vårdnaden automatiskt vid födseln, och faderskapet kan bekräftas separat från det. Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga! Undrar du över något mer är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Lycka till med graviditeten och föräldraskapet!Med vänliga hälsningar,

Vilken vårdnadshavare är skyldig att betala för och ordna med passansökan för barnet?

2021-10-31 i Barnrätt
FRÅGA |Vem har skyldighet att ordna med(ta ledigt, ta med barnet för att fota osv) samt betala en passansökan vid gemensam vårdnad (boende hos den ena föräldern)?
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor som rör vårdnad av barn regleras i föräldrabalken (FB). Som vårdnadshavare har man såväl en rättighet som en skyldighet att bestämma i frågor som rör sina barns personliga angelägenheter, med hänsyn till barnens önskemål i takt med mognad och ålder (6 kap. 11 § FB). Eftersom att barnets föräldrar delar på vårdnaden ska de fatta de här besluten gemensamt (6 kap. 13 § 1st. FB). Det är vårdnadshavarna som har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att dennes behov blir uppfyllda (6 kap. 2 § 2st. FB). Som utgångspunkt ska de alltså komma överens i beslut om barnen, och detsamma gäller också barnens omvårdnad. Får den ena föräldern förhinder kan den andra ensam fatta beslut, så länge besluten inte har en ingripande betydelse för barnets framtid (6 kap. 13 § 2st. FB). Till exempel krävs inte att båda föräldrarna fattar beslut som rör den dagliga omsorgen, alltså vad barnen sysslar med under tiden de bor hos ena föräldern. Den förälder som barnet bor hos har vissa utökade skyldigheter under tiden som barnet är boende hos den. Det finns inget exakt svar på vem som är skyldig att ordna kring allt som att skaffa ett pass innebär, men boendeföräldern torde ha rätt att få ordna med sådant som sker medan barnet bor hos den. Det enda korrekta svaret här är alltså att det är något som föräldrarna får besluta gemensamt. Vad gäller kostnaderna för passet säger lagarna endast att föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 1st. FB). Har föräldrarna gemensam vårdnad, men barnet endast bor hos en av dem, kan den andra föräldern blir skyldig att betala underhållsbidrag till den andra föräldern, och på så sätt fullgöra sin underhållsskyldighet (7 kap. 2 § 1st. FB). Utöver det finns inga regleringar. Föräldrarna torde därför även här komma överens om kostnaderna, och antingen dela på dem eller komma överens om vem som ska betala. Jag beklagar att jag inte kan ge något exakt svar på din fråga, utan bara berätta om de legala ramar den faller inom! Kort sagt är det alltså en fråga där föräldrarna får samarbeta och komma överens om hur de ska göra. Jag hoppas att du ändå fick någon typ av klarhet i frågan! Undrar du över något mer är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,