Vad ska man tänka på när man ingår samboskap och vad innebär ett samboavtal?

2021-09-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vi är ett par, som har varit särbos i snart 10 år. Vill nu bli sambos. Vad säger sambo avtalet, och hur gör vi rätt?Han har barn sedan tidigare, vi har inga gemensamma barn. Hon har ett barn. Hans barn vill inte träffa henne, och tycker inte om att vi är tillsammans. Hennes dotter tycker det går bra. Hur fungerar detta om han dör, jag tänker samboavtal? Blir hon utan bostad, och allt vi har tillsammans?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad man ska tänka på när man ingår ett samboskap samt vad ett samboavtal innebär. Regler gällande sambor finns i sambolagen (SamboL) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Vilka är sambos?Med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § SamboL). Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om de flyttar isär eller om någon avlider (2 § SamboL). Vad är ett samboavtal?När det kommer till separation av sambor är det normalt sambolagen som tillämpas, såvida det inte finns något skrivet samboavtal mellan samborna. Om det föreligger ett samboavtal kommer den gemensamma egendomen att fördelas i enlighet med vad som har skrivits i avtalet. Genom samboavtalet kan man avtala om att en bodelning inte ska ske eller att en viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § första stycket SamboL). Ett sådant samboavtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av samborna (9 § andra stycket SamboL).När ett samboavtal inte finns Som nämnt kan man avvika från sambolagen genom att skriva ett samboavtal. Om ett samboavtal inte finns är det dock sambolagen som gäller, vilket innebär att när ett samboförhållande upphör, ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § SamboL). Det som utgör samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om denna egendom har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Med gemensam bostad menas fast egendom som har förvärvats gemensamt (5 § SamboL) och med gemensamt bohag menas möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 § SamboL). Hit räknas inte sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk. Egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål räknas inte heller in (7 § SamboL). Även egendom som är enskild undantas från bodelningen (4 § SamboL).Så går bodelningen tillVid bodelningen ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Det som återstår av samboegendomen efter att avdrag har gjorts för skulderna, ska läggas samman och sedan delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Om en sambo dörSambor har inte rätt till arv, men en efterlevande sambo har rätt till en bodelning vid begäran (18 § SamboL). En bodelning kommer då att innebära att den gemensamma egendomen delas lika mellan dödsboet efter den avlidne sambon och den efterlevande sambon. En sådan bodelning kommer endast att gälla till förmån för den efterlevande sambon, vilket innebär att exempelvis barn till den avlidne inte kan begära sådan bodelning. Den efterlevande sambon kommer ha rätt att behålla den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget om det är skäligt. Om värdet av bostaden och bohaget skulle överstiga den efterlevande sambons andel så ska dödsboet ersättas för detta (16 § SamboL).Vad gäller i ditt fall? Det sagda innebär alltså att sådan egendom som utgör er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag är samboegendom som ska fördelas genom bodelning. Sådan bodelning kan ske exempelvis om ena sambon dör, eftersom att det innebär att samboförhållandet då upplöses. Detta innebär att det som ingår i den gemensamma samboegendomen kommer att delas mellan er och det som inte är gemensam egendom inte kommer att ingå i bodelningen. Om ni vill avtala om att bodelning inte ska ske eller att en viss egendom inte ska ingå i bodelningen, kan ni upprätta ett samboavtal. Samboavtalet finns alltså egentligen till för att avvika från huvudregeln om att gemensam bostad och gemensamt bohag ska delas lika mellan samborna. Om din sambo avlider kommer hans dotter inte att kunna ta del av den andel av den gemensamma samboegendomen som tillfaller dig som efterlevande sambo. Det som inte ingår i den gemensamma samboegendomen samt det som tillfaller dödsboet efter bodelningen, kommer dottern att kunna ta del av i enlighet med den arvsrätt som tillkommer henne, se exempelvis 2 kap. 1 § Ärvdabalken. Då jag inte har tillräckligt med information, kommer jag inte att kunna säga exakt vad som gäller när det kommer till dotterns arvsrätt. Du är dock välkommen att ställa en ny fråga så ska jag besvara den på bästa sätt utifrån de förutsättningarna. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller vid underhållsskyldighet för barn efter separation?

2021-07-23 i Underhåll
FRÅGA |Hejsan! Jag och barnens pappa separerade för fyra år sedan och har haft varanna vecka tills nu. Hon kommer att vara hos honom varannan helg och undrar vad han då ska betala i underhåll?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid underhåll för barn när barnet varaktigt bor tillsammans med ena föräldern. Regler om underhållsskyldighet för barn finns i 7 kapitlet föräldrabalken (FB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Om föräldrarnas ansvar för underhåll åt barnFöräldrarna har ansvar för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB). Denna underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år, men om barnet går i skolan efter att ha fyllt 18 år kommer underhållsskyldigheten att gälla fram tills att barnet fyller 21 år. En förälder fullgör sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern (7 kap. 2 § första stycket FB). När det gäller föräldrar med gemensam vårdnad som bor på skilda håll kan frågan hos vem av dem som barnet ska anses varaktigt bo hos ofta besvaras med ledning av bokföringen, hur länge barnet faktiskt vistas hos var och en av föräldrarna eller var barnet förvarar sina tillhörigheter. Underhållsbidraget fastställs genom dom eller avtal (7 kap. 2 § andra stycket FB). Så beräknas beloppet för underhållFörst beräknar man barnets behov. Då använder man sig av ett schablonbelopp där alla vanliga levnadskostnader och barnets del av boendekostnaderna ingår. Vid beräkningen av föräldrarnas betalningsförmåga utgår man ifrån vad föräldrarna har i inkomst och drar sedan av levnadskostnader och boendekostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande prisbasbelopp. Det belopp som återstår kallas för överskott och kan användas till underhållsbidrag för barnet (7 kap. 3 § FB). Om den andra föräldern betalar ett lägre underhållOm den andra föräldern betalar ett för lågt underhållsbidrag kan du ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. Då betalar Försäkringskassan ut ett utfyllnadsbelopp. Det innebär att du får pengar både från Försäkringskassan och från den andra föräldern. Standardtillägg Ett standardtillägg är ett belopp som går utöver beräkningen av barnets grundläggande behov. Om den av föräldrarna som barnet inte bor ihop med har det gott ställt, kan det bli aktuellt med ett standardtillägg. SammanfattningI ditt fall verkar det som att barnen kommer att bo hos dig varaktigt eftersom att de kommer att spendera den största delen av tiden hos dig. Det innebär att barnens pappa troligtvis kommer att vara underhållsskyldig. En förälders underhållsskyldighet fullgörs genom underhållsbidrag. Vid beräkningen av underhållsbidraget utgår man från barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Barnets behov beräknas genom användning av ett schablonbelopp. Vid beräkningen av föräldrarnas betalningsförmåga utgår man ifrån vad föräldrarna har i inkomst och drar av levnadskostnader och boendekostnader. Eftersom att jag inte har tillräckligt med information och inte känner till er inkomst, kan jag tyvärr inte svara på vad som är ett rimligt underhållsbidrag i ditt fall. Min rekommendation till dig är att du kontaktar en jurist eller advokat för beräkningen av underhållsbidraget. Om den andra föräldern betalar ett lägre underhållsbidrag än vad som har bestämts kan du ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. Du kan även ha rätt till ett standardtillägg om den andra föräldern har det gott ställt. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller för tidigare ingånget avtal efter förordnande av förvaltare?

2021-06-17 i God man
FRÅGA |Hej! jag står för ett ett mobilabonnemang, till min far, det är ca 1 år kvar innan man kan säga upp det.Nu har min Far fått en förvaltare och han betalar inte fakturan som kommer 1 gång i månaden.Vet inte hur jag ska göra då förvaltaren inte lyssnar på mig, utan anser att eftersom det är jag som står på abonnemanget så är det jag som är betalningsskyldig, vi skrev ett avtal oss i mellan att min far sätter in pengar varje månad tills bindningstiden är slut. Detta har fungerat bra hela tiden innan.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad innebär förvaltarskap?Regler om förvaltarskap finns i 11 kapitlet 7-11 § föräldrabalken (FB). Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne (11 kap. 7 § FB). Förvaltaruppdraget ska anpassas till den enskildes behov i varje enskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet (11 kap. 7 § andra stycket FB). Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget (11 kap. 9 § FB). Om förvaltaren samtycker till det får den enskilde själv företa rättshandlingar även i angelägenheter som omfattas av förvaltaruppdraget (11 kap. 10 § FB). Avtal som den enskilde har ingått utan förmyndares samtycke behöver bli godkänt eller behörigen fullgjort (till exempel genom att förmyndaren ger sitt samtycke) för att vara gällande. Dessutom har den enskilde, trots att det föreligger ett förordnande av förvaltare, en rätt att sluta avtal om tjänst eller annat arbete, förfoga över sådant hen tjänat genom eget arbete eller sådant som hen fått genom till exempel gåva eller testamente (11 kap. 8 § FB). Betalning av mobilabonnemang är dock inte en sådan sak som den enskilde kan ingå avtal om utan förmyndares samtycke. Vad gäller i detta fall? Som nämnt ska förvaltaruppdraget anpassas till den enskildes behov i varje enskilt fall, vilket innebär att exakt vad som ska ingå i åtagandena bestäms i den process som utser dem. Eftersom att din far inte kan ingå avtal om hur betalning av mobilabonnemang ska ske utanför förvaltaruppdraget, kommer det att vara det som ni kommit överens om inom ramen för förvaltaruppdraget som gäller. Om det är så att ni inom förvaltaruppdraget har kommit överens om att din far sätter in pengar varje månad tills bindningstiden är slut, är det detta som bör gälla. Har ni däremot kommit överens om något annat, kan det vara det som gäller. SammanfattningMin rekommendation till dig är att ta reda på exakt vad det är som gäller inom ramen för förvaltaruppdraget och utgå från det. Avtal om betalning av mobilabonnemang är inte ett sådant avtal som din far kan ingå utanför förvaltaruppdraget och det kommer därför att vara det som har bestämts inom ramen för förvaltaruppdraget som gäller i ert fall. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller vid bodelning efter kortvarigt äktenskap?

2021-08-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Låt oss teoretiskt sett säga att jag gifter mig med en man som äger mycket mer än vad jag äger och sedan så får jag kalla fötter och skiljer mig med honom någon månad efter. Kommer jag fortfarande ha rätt till hälften av allt han äger om det INTE finns något äktenskapsförord inkluderat?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid en bodelning efter ett kortvarigt äktenskap, när det inte finns något äktenskapsförord. Regler om detta finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Detta gäller vid bodelning mellan makarSom huvudregel gäller att giftorättsgods ska delas lika mellan makarna vid en bodelning (11 kap. 3 § ÄktB). Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om det med hänsyn till bland annat äktenskapets längd samt makarnas ekonomiska förhållanden anses oskäligt att giftorättsgodset ska delas på hälften, kan bodelningen jämkas. Detta kallas för giftorättstrappan och finns uttryckt i 12 kap. 1 § ÄktB. Som kortvarigt räknas äktenskap som inte varat längre än 5 år, med samboende innan äktenskapet inräknat. Att ena maken har en större förmögenhet än den andra är ett skäl som talar för jämkning vid bodelningen. Så fungerar giftorättstrappanGiftorättstrappan fungerar så att för varje år som paret har varit gifta, så kommer 20 % av giftorättsgodset att ingå i bodelningen. I ditt fall innebär detta att inget giftorättsgods kommer att ingå i bodelningen om ni skiljer er efter en månad. SammanfattningOm ett äktenskap har varat under en kortare period och den ena maken har en större förmögenhet än den andra, kan det finnas skäl att jämka bodelningen. Då avviker man från huvudregeln som säger att giftorättsgods ska delas på hälften mellan makar. Istället kommer 20 % av giftorättsgodset att läggas in i bodelningen efter varje år som makarna varit gifta. Detta innebär att inget giftorättsgods delas mellan makar som varit gifta i en månad, om giftorättstrappan är tillämplig. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller vid underhåll till make efter en äktenskapsskillnad?

2021-06-29 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag funderar på att skilja mig. Jag är den som jobbar idag och tjänar pengar. Vi har 2 barn. Min hustru har alltså ingen inkomst. Ifall vi skiljer oss, kommer jag naturligtvis att få ge bidrag till barnen oavsett ifall vi har delad eller om hustrun har vårdnaden. Måste jag också bidra till min hustrus uppehälle och i så fall hur lång tid? har hon rätt till bidrag från staten också? Tack för svar!
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid underhåll till make efter äktenskapsskillnad (skilsmässa). Regler om makars ekonomiska förhållanden finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om underhåll hittas i kapitel 6. Det är dessa lagar jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Utgångspunkten är att vardera make ansvarar för sin försörjningUtgångspunkten är att varje make ansvarar för sin egen försörjning efter en äktenskapsskillnad (6 kap. 7 § första stycket ÄktB). Det finns dock två undantag från denna utgångspunkt och de kommer jag att beskriva nedan. Bidrag under en övergångstidDet första undantaget reglerar den situationen då den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid. I denna situation har denna make rätt till underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är rimligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter (6 kap. 7 § andra stycket). Bidrag bör i allmänhet bara bör utgå under en omställningsperiod i syfte att ge den behövande maken möjligheter att genom utbildning och omskolning skaffa arbete eller förbättra inkomsterna. Bidrag under längre tidDet andra undantaget reglerar den situationen då den ena maken efter ett långvarigt äktenskap har svårigheter att försörja sig själv (6 kap. 7 § tredje stycket ÄktB). I en sådan situation har denna make rätt till underhållsbidrag av den andre maken för en längre period. Detta undantag kan även vara gällande om det skulle föreligga andra synnerliga skäl till att ett sådant bidrag under en längre period ska betalas ut. Detta undantag är avsett för klara undantagssituationer och tillämpas därför sällan. I förarbetena har det uttalats att om den ena maken på grund av en sned arbetsfördelning i hemmet har lyckats nå en god position i arbetslivet, medan den andre har ägnat sin tid åt till exempel hem och barn och därmed förlorat dessa möjligheter, kan underhållsbidrag utgå för en längre period även om den andra maken lyckas skaffa sig en mindre inkomst (se även NJA 1984 s. 493). Även ålder och sjukdom kan medverka i denna bedömning.Det ska göras en bedömning i varje enskilt fallNär det görs en bedömning av om underhållsbidrag ska betalas ut, ska det tas ställning dels till den ena makens behov av underhållsbidrag, dels den andre makens förmåga att utge ett sådant bidrag. Detta gäller både för underhåll under en omställningsperiod och underhåll för en längre period. Underhållsbidrag till en make kan normalt komma i fråga först när den egna arbetsförmågan inte räcker till för försörjningen. Gemensamt för de olika situationer då underhållsbidrag kan bli aktuellt är att det föreligger ett orsakssamband mellan den bristande försörjningsförmågan och äktenskapet.Underhållsbidrag betalas fortlöpande som utgångspunktDet är även värt att nämna att ett underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad betalas fortlöpande. Om det föreligger särskilda skäl får domstolen dock bestämma att bidraget ska betalas med ett engångsbelopp. Exempel på särskilda skäl är att den underhållsberättigade maken behöver ett bidrag för att skaffa sig pensionsskydd (6 kap. 8 § ÄktB). SammanfattningSammanfattningsvis är utgångspunkten att vardera make ansvarar för sin egen försörjning efter en äktenskapsskillnad. Det finns dock två undantag från detta. Det första undantaget reglerar den situationen då den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid. Det andra undantaget reglerar den situationen då den ena maken efter ett långvarigt äktenskap har svårigheter att försörja sig själv och behöver underhållsbidrag under en längre tidsperiod. Det är svårt för mig att säga vad som gäller i ditt fall, då jag inte har tillräckligt med information och detta är en bedömning som görs från fall till fall. Det som är gemensamt för de situationer då underhållsbidrag kan bli aktuellt är att det föreligger ett orsakssamband mellan den bristande försörjningsförmågan och äktenskapet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,