Muntlig förberedelse i indispositivt tvistemål har hållits, jag har ändrat min inställning angående ensam vårdnad, hur ska jag gå tillväga?

2021-09-19 i Barnrätt
FRÅGA |Jag var på muntlig förberedelse och ville inte släppa kravet om ensam vårdnad som då skulle gå vidare till huvudförhandling om några månader.Nu har jag ångrat mig och vill släppa kravet. Hur går jag tillväga då?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnadstvister är så kallade indispositiva tvistemål. Vid indispositiva tvistemål är det inte tillåtet för parterna att förlikas. Du har varit på muntlig förberedelse där du står vid kravet om ensam vårdnad. Muntlig förberedelse regleras i 42 kap. 6 § RB. Den muntliga förberedelsen syftar bland annat till att undersöka möjligheten till förlikning i tvisten. När det handlar om indispositiva tvistemål angående vårdnad är syftet med en muntlig förhandling att undersöka om det går att komma till en samförståndslösning. Det ni kommer överens om är inte bindande mellan er då förlikning är förbjudet, men kan komma att vara underlag vid den huvudförhandling som senare kommer att hållas. I ditt fall har du stått fast vid ensam vårdnad för att nu ändrat dig. 42 kap. 9 § RB ger en viss möjlighet till ny muntlig förberedelse. Om det är möjligt ska förberedelsen avslutas helt vid sammanträdet (som ni nu har haft). Kan det inte ske ska förberedelsen fortsätta, genom ett nytt sammanträde som en möjlighet eller skriftväxling. Du kan försöka få till en ny muntlig förberedelse för att på så sätt berätta om din ändrade inställning. Det är inte tillåtet att återkalla din talan, se 13 kap. 5 § RB e contrario, bestämmelsen gäller bara för dispositiva tvistemål. Du har dock rätt att åberopa nya omständigheter fram till dess att huvudförhandling hålls, se 13 kap. 3 § in fine RB. Eftersom det rör sig om ett indispositivt tvistemål kommer huvudförhandling att hållas. Du har givetvis möjlighet att berätta om din ändrade inställning vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning!

Får en vårdnadshavare besluta om medicinändring för ett barn utan den andra vårdnadshavarens samtycke?

2021-09-12 i Barnrätt
FRÅGA |Vid dela vårdnad, får den ena vårdnadshavaren i samtycke med läkare ändra medicineringen för vårat gemensamma barn utan min vetskap / samtycke ?Mvh
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregel: Om ett barn har två vårdnadshavare, ska dessa tillsammans besluta i frågor som rör barnet, se 6 kap. 13 § och 6 kap. 11 § föräldrabalken.Undantag:Ett undantag till denna bestämmelse finns i 6 kap. 13 § andra stycket föräldrabalken. Där står det att en vårdnadshavare på egen hand får besluta om sådant som "inte utan olägenhet kan skjutas upp". Detta kräver att beslutet ej är "av ingripande betydelse för barnets framtid", och att den andra vårdnadshavaren av någon orsak är förhindrad till medverkan i beslutet.Exempel: Beslut som relaterar till barnets sovtider, kost, kläder och aktiviteter kanske "inte utan olägenhet kan skjutas upp", men de klassas i normala fall inte heller som "beslut av ingripande betydelse". I dessa situationer kan undantaget mer enkelt göras gällande. Din situation: Ett beslut om medicinering kan inte på samma sätt relateras till den vardagliga omsorgen - istället är det "av ingripande betydelse för barnets framtid". Den ena vårdnadshavaren får därför bara besluta om medicinändringar utan den andra vårdnadshavarens samtycke om barnets bästa "uppenbarligen kräver det". När ordet "uppenbarligen" används i lagtext, betyder det att stora krav ställs på den som vill åberopa undantaget.Vad som händer om bara en vårdnadshavare samtycker till behandling:Om bara en vårdnadshavare samtycker till en ingripande, behandlingsrelaterad åtgärd, måste Socialnämnden vara inblandad i prövningen om den får vidtas. Det räcker inte med att den ena vårdnadshavaren i samråd med en läkare kommer överens om något. Högsta Förvaltningsdomstolen har behandlat denna fråga och konstaterat att en socialnämnd enbart får medge läkemedelsbehandling utan bägge vårdnadshavarnas samtycke ifall en utredning styrker ett påtagligt och tydligt behov av medicinering hos barnet, se HFD 2015 ref. 5. Sammanfattat svar på din fråga:En överenskommelse mellan en läkare och ena vårdnadshavaren är inte tillräcklig i detta läge, om de inte lyckas styrka ett uppenbart behov av en medicinändring hos barnet. Om ett uppenbart behov styrks, ska detta redovisas innan beslutet verkställs. Allra troligast i detta scenario är att ditt samtycke också krävs. Detta gäller så länge Socialnämnden inte beslutar något annat. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad händer med arvet om barnen är omyndiga?

2021-09-08 i Barnrätt
FRÅGA |HejEn fråga:1 Gemensamma barn men ogifta, bor inte ihop men delad vårdnad2 Ena föräldern avlider3 Barnen är ju dom som ärver den avlidna föräldern men4 Hur förvaltas barnens arv fram till dess dom är myndiga ? Utses det en förmyndare som tar hand om arvet fram till myndighetsdagen ? Om barnen har ett sparkonto dit den avlidne föräldern är den som satt in pengarna, kan den efterlevande föräldern komma åt dom besparingarna då ?Tacksam för svar
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har skrivit upp dina frågor här nedan och besvarar dem i tur och ordning, för tydlighetens skull. Hur förvaltas barnen arv fram till dess att de blir myndiga?I det fall att en vårdnadshavare avlider innan barnen blivit myndiga kommer arvet inte ges direkt till barnen (9 kap. 1 § föräldrabalken, härefter förkortad FB). Istället kommer arvet att tas hand om av en förmyndare (12 kap. 1 § FB). Om det finns en efterlevande vårdnadshavare blir denne automatiskt barnets förmyndare och tillika förvaltare av arvet från den först avlidne föräldern (10 kap. 2 § FB). Eftersom du och barnens andra föräldrar har delad vårdnad är ni båda vårdnadshavare och kommer därför, i fall av den enes bortgång, bli ensam vårdnadshavare och därmed förvalta barnets arv fram till dess att barnen fyller 18 år (6 kap. 9 § FB). Utses det en förmyndare som tar hand om arvet fram till myndighetsdagen?Svaret på frågan är ja. Som redovisat ovan blir automatiskt den efterlevande vårdnadshavaren den som kommer förvalta arvet fram till dess att barnen blir myndiga. Men...Om det är så att man inte vill att den efterlevande vårdnadshavaren ska förvalta arvet från den avlidne föräldern kan man lösa detta genom att skriva ett testamente. I testamentet skriver man tydligt att om man dör innan barnen blivit myndiga ska egendomen stå hos särskild förvaltning hos någon annan än förmyndaren (12 kap. 1 § st. 2 FB). I testamentet ska då anges hur förvaltningen ska skötas, av vem och vid vilken tidpunkt som egendomen ska tillfalla barnen. Om barnen har ett sparkonto, kan efterlevande föräldern komma åt besparingarna?Här beror svaret på; om det är den efterlevande föräldern som ska förvalta arvet så kommer personen kunna komma åt dem besparingarna. Om den avlidne istället har skrivit ett testamente där man utser att egendomen står i särskild förvaltning hos någon annan så har inte den efterlevande föräldern någon möjlighet att komma åt besparingarna. Dock kommer den utsedda förvaltaren av arvet behöva redovisa hur förvaltningen går till årligen till den efterlevande föräldern. SammanfattningsvisSom huvudregel är det den efterlevande föräldern som förvaltar det arv som lämnas till barnen om barnen är omyndiga. Detta innebär också att personen i fråga kan komma åt besparingar som den avlidne gjort för barnen. MEN detta kan förhindras genom att skriva ett testamente där man förklarar att arvet till barnen ska förvaltas särskilt av någon annan. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vad kan umgängesföräldern göra om barnet far illa hos boendeföräldern?

2021-09-01 i Barnrätt
FRÅGA |Vårdnadstvist, gemensam vårdnad. Förlikning och en överenskommelse om boende och umgänge skett. Kan man som umgängesförälder om man märker att barnen mår dåligt och far illa och ger uttryck av att de inte vill tillbaka låta bli att köra tillbaka barnen till boende föräldern? Vad kan man göra?
Cornelia Aebeloe |Hej, Och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om barn, vårdnad och boende finns i föräldrabalken (FB).Väcka talan om boende eller vårdnadOm du misstänker eller har vetskap om att ditt barn far illa hos boendeföräldern kan du väcka talan i domstol. Du kan då antingen väcka talan om att barnet ska bo hos dig eller att du vill få ensam vårdnad (6 kap. 14 a § FB) och (6 kap. 5 § FB). Vid en sådan prövning tar man hänsyn till barnets bästa. Man tittar då särskilt på om barnet riskerar att fara illa (6 kap. 2 a § FB). Eftersom du uppger att barnet far illa hos den andre föräldern kommer rätten med största sannolikhet döma till din fördel. Vidare ska barnet få möjlighet att lämna sin åsikt i frågan, och beroende på barnets ålder och mognad kan det få betydelse för rättens beslut (6 kap. 2 b § FB). Om ditt barn inte vill bo med den andra föräldern kan det tala för att barnet ska bo med dig. Kan man vägra lämna tillbaka barnet efter umgänge?Om du förhindrar att boendeföräldern får träffa barnet kan du komma att göra dig skyldig till umgängessabotage. Det är inget som rätten tar lätt på, och det finns en risk att domstolen tilldömer den andre föräldern ensam vårdnad om du gör dig skyldig till umgängessabotage. Om du förhindrar att boendeföräldern får träffa barnet kan det m.a.o. få negativa konsekvenser vid en framtida vårdnadstvist. Jag rekommenderar därför att du inte vägrar lämna tillbaka barnet. Istället tycker jag att du bör väcka talan för att få till en ändring i barnets boende, alternativt väcka talan för ensam vårdnad. Om barnet blir slaget eller på annat sätt utsätts för allvarlig fara hos den nuvarande boendeföräldern ska du i första hand kontakta polis och/eller socialtjänst! Om du har övriga funderingar eller frågor är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

När krävs konsensus mellan föräldrarna vid gemensam vårdnad?

2021-09-16 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Lever med min son varannan vecka och vi har delat vårdnad över honom(ålder:10år)Barnens mamma, tar bilder på honom som hon senare säljer vidare till olika reklam tidningar.Jag barnens far, får inte ta del av dessa bilder och har ej heller godkänt dessa.Bilderna hamnar sedan i olika tidningar och media.Gör mamman juridiskt fel att inte låta ett godkännande ifrån den andra vårdnadshavaren?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är föräldrabalken (FB).En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter och vid gemensam vårdnad ska föräldrarna i stort sett fatta alla beslut rörandebarnet tillsammans, 6 kap. 11 § och 13 § 1 st. FB. Det kräver ett långtgående samarbete mellan föräldrarna och deras beslutskompetens bygger här på två bärande principer, vilka är tillgänglighetsprincipen och beslutsprincipen. Den förra innebär att den förälder som för tillfället finns tillgänglig hos barnet stundtals kan ha rätt att ensam besluta i vissa frågor. Den senare principen betyder att beslutsbehörigheten beror på vilket typ av beslut det handlar om. Allt detta följer av 6 kap. 13 § 2 st. FB och där anges att "Är en vårdnadshavare till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det".För att en vårdnadshavare, mamman, ensam ska kunna fatt beslut krävs alltså att frågan handlar om någonting "som inte utan olägenhet kan uppskjutas", men som inte är "beslut av ingripande betydelse" eller utgör "beslut av ingripande betydelse", men där "barnets bästa uppenbarligen kräver" att ett beslut ändå tas. Daglig omsorg kopplat till din sons mat, kläder, sovtider, fritidsaktiviteter och andra dylika saker är vanliga exempel på beslut av mindre vikt, dvs. beslut som inte är av ingripande betydelse, men som kanske ändå inte utan olägenhet kan uppskjutas. Det hade sannolikt blivit mindre funktionellt för det praktiska rättslivet om konsensus mellan föräldrarna alltid krävdes för alla typer av beslut, exempelvis mer vardagliga sådana som tidpunkten för barnets sänggående. Sådana beslut kan alltså både du och mamman ta utan den andras samtycke, men beträffande uppenbarlighetsrekvisitet ställs däremot relativt höga krav på den förälder som vill åberopa undantaget. Placering vid förskola (om inte föräldrarna lever isär, då bestämmer den s.k. boföräldern, alltså den hos vilken barnet varaktigt bor), sedvanlig skolgång och flytt utgör exempel på företeelser som enligt min mening sorterar under begreppet ingripande betydelse för barnets framtid. Skolboksexemplet på ett beslut av ingripande karaktär när barnets bästa uppenbarligen kräver ett resolut agerande från den ena föräldern är en svår operation som inte kan vänta.Men utifrån ovanstående kan följande anföras. De reklamuppdrag som din son får via sin mamma bör inte vara att betrakta som daglig omsorg. Ett sådant uppdrag torde inte heller vara något som inte utan olägenhet kan uppskjutas, dvs. om ett reklamuppdrag får vänta för att du ska kunna fatta ett adekvat beslut går det knappast att argumentera för att en olägenhet skulle uppstå för din son. Huruvida den här typen av fotoaktiviteter kan anses utgöra ett beslut av ingripande betydelse låter jag dock vara osagt. Men din sons bästa kräver uppenbarligen (och förmodligen) inte att ett beslut ensamt tas av hans mamma i det här fallet. Sammanfattningsvis blir därför min slutsats att du ska involveras, eller annorlunda uttryckt, att ett godkännande ska inhämtas från dig. Det korta svaret på din faktiska fråga lyder således att mamman hittills har gjort fel. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Har jag rätt att bestämma vem barnet får träffa hos den andre vårdnadshavaren?

2021-09-12 i Barnrätt
FRÅGA |hejsan,har jag som far till en 1,4 års gammal dotter,rätt o neka vilka min dotter får träffa under mammas vecka? då hon valde att lämna för 4-5 månader sedan? tacksam för svar
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör vårdnadshavares bestämmanderätt och regler om detta finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). I mitt svar kommer jag utgå från att ni har gemensam vårdnad, det vill säga delad vårdnad.Har du rätt att neka vilka din dotter får träffa under mammans vecka?Vårdnadshavare har rätt att besluta om sådant som rör barnets personliga angelägenheter, till exempel vem barnet får träffa (6 kap. 11 § FB). Vid gemensam vårdad ska beslut tas av föräldrarna gemensamt (6 kap. 13 § 1 st. FB). Detta innebär alltså att föräldrarna måste vara överens. Om barnet bor växelvis hos föräldrarna får dock föräldrarna själva bestämma om sådant som rör den dagliga omsorgen av barnet under den tid som barnet är hos dem. Detta kan röra till exempel sovtider och vem barnet ska leka med. Vem barnet får träffa bör också kunna räknas hit. Du har, till följd av detta, ingen rätt att bestämma vem din dotter får och inte får träffar de veckor hon är hos sin mamma.SammanfattningDu har inte rätt att neka vilka din dotter får träffa när hon är hos sin mamma. Skulle det vara så att du är orolig för att din dotter far illa bör du kontakta socialnämnden/socialtjänsten i din kommun (14 kap. 1 c § socialtjänstlagen). Du kan läsa mer om detta på Socialstyrelsens hemsida, se här.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag få ensam vårdnad om pappan vägrar följa beslut om umgänge?

2021-09-06 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag har 3 barm och deras pappa vägrar att följa umgänge.Vi har ett beslut från tingsrätten angående umgänge. Varannan helg som pappan har inte följt alls. Jag är medveten att om han inte vill så kan man inte göra så mycket. Men vilka möjligheter har jag för att får ensam vårdnad då? Vad händer om han inte följer en dom? Samarbete är omöjligt med honom. Mina barn får inte en enda samtal från honom. Jag ser att jag har drabbats ekonomisk för att kan inte jobba helger och kväller som står i mitt schema (jobbar som USK).Mina barn är 7 (har en diagnos) 6 och 1Vill akut hjälp
Cornelia Aebeloe |Hej, Och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Som jag förstår har du och barnens pappa i dagsläget gemensam vårdnad men att barnen bor hos dig. Det är dessa förutsättningar jag kommer utgå från i mitt svar. Jag kommer nedan att dela upp mitt svar i de två frågor som jag uppfattar att du ställt:Vad som händer om pappan inte följer beslutet om umgängesrätt.Om du kan få ensam vårdnad. Reglerna om vårdnad och umgänge hittar du i föräldrabalken (FB). Vad händer om pappan inte följer beslutet om umgängesrätt?Barnen har rätt till umgänge med den förälder som de inte bor med, och det är båda föräldrarnas gemensamma ansvar att barnens behov av umgänge tillgodoses (6 kap. 15 § FB). Eftersom barnens bästa i de allra flesta fall är att ha kontakt med båda föräldrar tycker jag att du i första hand bör försöka få till umgänge mellan barnen och pappan. Om det inte funkar är ett alternativ att du pratar med pappan för att försöka komma fram till ett nytt avtal om umgänge (6 kap. 15 a § stycke 3 FB). Genom att vara tillmötesgående och lösningsorienterad kanske ni kan hitta en lösning som gör alla nöjda! Om det inte går att få till ett avtal och pappan agerar i strid med beslutet om umgänge, kan du ansöka om verkställighet (21 kap. 1 a § FB). Det betyder att rätten kan tvinga pappan till att följa beslutet. Rätten kan också komma att upphäva umgängesrätten om pappan inte utnyttjar umgänget (RH 1997:59). Kan du få ensam vårdnad?Det finns två tillvägagångssätt om du vill få ensam vårdnad. Det första alternativet är att du väcker talan, dvs att du lämnar in en ansökan till rätten om att få saken prövad. Rätten ska då besluta om du eller pappan ska få ensam vårdnad eller om ni ska ha fortsatt gemensam vårdnad. När rätten gör en sådan prövning läggs stor vikt vid föräldrarnas samarbetsförmåga, att tillgodose barnens behov, samt att ta gemensamt ansvar för barnen (6 kap. 5 § FB). När jag gör en sammanvägd bedömning låter det som att du har goda chanser att få ensam vårdnad eftersom pappan till barnen inte verkar sätta barnens behov först. Detta baserar jag på att han nonchalerar barnens umgängesrätt, samt enligt dina uppgifter är svår att samarbeta med. Jag vill dock uppmärksamma dig på att rätten alltid fattar beslut om vårdnad baserat på vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). Barnens behov av kontakt med båda föräldrar är något man i rätten tar stor hänsyn till, och skulle kunna väga tyngre än att det finns samarbetsproblem i ert fall. Om du får ensam vårdnad eller inte beror därför på hur stora samarbetsproblemen är. Det andra alternativet är att du och pappan gemensamt avtalar om att du ska få ensam vårdnad. Ett sådant avtal blir giltigt enbart om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden (6 kap. 6 § stycke 1 FB). Sammanfattning och min rekommendationAvseende umgänget mellan pappan och barnen rekommenderar jag att du och pappan försöker komma fram till ett avtal. Det bästa är om ni når en överenskommelse som alla känner sig nöjda med och som blir så bra som möjligt för barnen! Om det inte skulle funka är nästa steg att ansöka om verkställighet så barnen får det umgänge de har rätt till. Tänk på att det oftast är bäst för barnen att ha kontakt med båda föräldrar och att du därför bör jobba för att umgänge sker. Om du efter försök att lösa umgänget ändå vill ha ensam vårdnad föreslår jag att du försöker avtala med pappan. Skulle han inte gå med på det kan du vända dig till rätten. I en sådan situation kan det vara till din fördel att pappan varken samarbetar eller följer beslutet om umgänge.Med vänliga hälsningar,

Umgängesförälder som ställer in umgängestillfällen

2021-08-31 i Barnrätt
FRÅGA |1997:59Hej! Jag gick ifrån mitt ex när sonen var 5 månader pga långt pågående psykisk misshandel mot mig som mamma/sambo. Efter att vi gick isär var det diverse möten med Socialen och familjerätten för att gå rätsida på tillvaron kring sonen. Nu när han är lite över 3 år (jag har fått jobba hårt), så trodde jag att vi äntligen efter ett åt av relativ lugn och ro skulle ta oss ut på andra sidan. MEN…nu har hans pappa som har honom varannan vecka, börjat avbryta helgerna på förtid. Då han anser att varje gång sonen kommer dit så är han sjuk. Men när jag fått hem honom märker jag själv inte av några symptom av något alls. Han krånglar även mycket med byten av helger och avbryter planerade helger. Så han ställer in och går tyvärr inte att räkna med. Så sonen är taggad på att åka dit, jag o min nuvarande sambo planerar våra barnfria helger och alla är glada. Sen kommer smset där han avsäger sig umgänget dagen innan sonen ska dit. Jag har haft långa perioder där sonen inte vill åka dit, men jag lyckas övertala honom tillslut. Nu när han äntligen blivit taggad på pappahelger igen så ska jag behöva förklara att han inte får åka till pappa. Jag känner själv att såhär kan de inte fortsätta, vad har jag som mamma för hjälpmedel att ta och hur ska jag göra? Har som sagt redan gått familjerätten men där avsa sig pappan fortsatta samtal…
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnet har som huvudregel rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med, barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den föräldern om barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § föräldrabalken). Samtidigt kan man inte tvinga en förälder att umgås med sitt barn mot förälderns vilja. Om en förälder med vilket barnet har ett fastställt umgänge inte träffar barnet på de dagar som fastställts av domstolen kan det påverka barnet negativt eftersom barnet kan ha längtat och sett fram emot att träffa umgängesföräldern, samtidigt som umgängestillfällena ständigt ställs in.I sådana fall kan det bli aktuellt att upphäva ett förordnande om umgänge. Se exempelvis Göta hovrätts dom RH 1997:59 där ett beslut om umgängesrätt upphävdes eftersom umgängesföräldern inte utnyttjade umgängestillfällena. Du kan således inte tvinga barnets pappa att träffa er sonunder hans umgängestillfällen, däremot riskerar pappan att förlora sin umgängesrätt om han ständigt ställer in umgänget med sonen. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar