Vem ansvarar för hämtning och lämning vid umgänge?

2020-12-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Fråga:Vem lämnar och hämtar vid umgänge om du som förälder till barnet och boendeförälder inte har möjlighet pga sjukdom eller inte har körkort.Och din partner inte vill ta den uppgiften till sin.
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som finns reglerat i lag är fördelningen av resekostnader vid umgänge. Huvudansvaret för kostnaderna i samband med umgängesresor läggs på den föräldern som barnet ska umgås med. Undantag föreligger om barnet endast bor hos en av föräldrarna och umgängesföräldern bor mer än 10 mil bort, då ska boendeförälder ta del av kostnaderna I den mån det anses skäligt utefter sin ekonomiska förmåga (6 kap. 15 b § föräldrabalken). Hämtning och lämning i samband med umgänge regleras inte i lag utöver kostnaderna. Vill ni ha vem som hämtar eller lämnar reglerat måste ni vända er till domstol.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Förälder som saboterar kontakt mellan den andra föräldern och barnet

2020-12-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej . Har tre barn tillsammans med min ex sambo . Gemensam vårdnad och växelboende mesta tiden under de 3 år som gått nu sedan separationen. Medföräldern ( pappan ) har involverat barnen i våra vuxendiskussioner/ konflikter , visat sms , skrivit nedvärderande om mig och om min övriga familj till barnen. Lagt ut på sociala medier . Samarbetssamtalen vi gick på delades med barnen . Nu känner barnen att jag ljugit , svikit , undanhållit information mm och de vill knappt vistas här på mammavecka. Vi vh har stora samarbetssvårigheter och jag har begärt ett medlingssamtal mellan oss föräldrar och familjerätten . Han vägrar att medverka . Vad ska jag göra ? Tingsrätten känns inte rätt utväg då den fällande domen kan göra att jag förlorar barnen juridiskt samt eller i förtroende/ hjälp
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det anses förenligt med barnets bästa att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § 2 st. föräldrabalken). Detta betyder att båda barnets föräldrar ska uppmuntra en kontakt med den andra föräldern och inte på något sätt försöka sabotera relationen mellan barnet och den andra föräldern genom att exempelvis baktala varandra. En förälder som försöker sabotera eller på andra sätt inte försöker bidra till en kontakt mellan barnet och den andra föräldern kan anses olämplig som vårdnadshavare.I ditt fall tycker jag det är ett typiskt exempel på hur barnets andra förälder försöker sabotera kontakten mellan dig och barnen, skulle du försöka få till en ändring i vårdnaden pekar just den här frågan på att din ex-sambo inte är en lämplig vårdnadshavare. Det låter även som att ni har besvärliga samarbetssvårigheter, även detta är en aspekt som kan tyda på att vårdnaden i vissa fall inte bör vara gemensam. Kan ni inte lösa problemet genom samarbetssamtal via familjerätten måste du via domstol försöka få vårdnadsfrågan ändrad.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad gör jag om mitt barn inte vill bo hemma?

2020-12-29 i Barnrätt
FRÅGA |Om jag är en ensamstående mamma till ett barn, och barnet inte vill bo hos mig, vart vänder jag mig? Hur går jag till väga? Finns ingen pappa med i bilden.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ni kan kontakta socialtjänsten i er kommun för att få hjälp med er situation. De kommer försöka hjälpa er och det finns många insatser de kan bidra med. Här kan du läsa mer.Vänligen,

Gemensam vårdnad och bodelning

2020-12-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag och min man pratar om skilsmässa men vi skulle vilja börja med att separera, alltså att en av oss flyttar ut. Om tex jag flyttar ut temporärt, påverkar det rätten till vårdnaden av vår 3-åriga dotter eller rätten till vår lägenhet om vi nu skiljer oss? Båda vill nämligen behålla lägenheten.
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om du flyttar ut temporärt kan det inte automatiskt leda till att du förlorar vårdnaden om barnet eller att lägenheten ifråga inte utgör giftorättsgods vid en eventuell bodelning. Jag förutsätter att du och din make har gemensam vårdnad om barnet. Som vårdnadshavare har ni det yttersta ansvaret för att barnets behov av omvårdnad, god fostran och trygghet blir tillgodosedda (6:1-2 FB). Ni ska tillsammans utöva den bestämmanderätt som följer av vårdnadens utövande (6:13 FB). Oavsett om du bor ihop med din make eller ej så har ni alltså gemensam vårdnad om er 3-åriga dotter. I vissa fall kan det hända att en av föräldrarna vill ha ensam vårdnad. Ansökan om ensam vårdnad ska då göras hos tingsrätten i den kommun där barnet är folkbokförd. Sveriges domstolar har en väldigt bra redogörelse på sin hemsida (här) hur du går tillväga för hur du ansöker, vad som ska vara uppfyllt och liknande. På hemsidan finns också ansökningsblanketter. Vad gäller lägenheten så kommer den att ingå i en eventuell bodelning om lägenheten är giftorättsgods. Ni måste då komma överens om hur ni ska fördela egendomen. Om ni till exempel kommer överens om att du tar lägenheten, betyder detta att din make kommer få motsvarande värde i annan egendom eller pengar så att fördelningen blir jämn. Däremot ska lägenheten inte ingå i en eventuell bodelning om lägenheten är din eller din makes enskilda egendom p.g.a. exempelvis äktenskapsförord. Hoppas du fick svar på din fråga. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Vänliga hälsningar,

Ändring av umgänget

2020-12-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag försöker hjälpa en person i min närhet (X) kring en vårdnadstvist. X har ett juridiskt ombud men ombudet är lite svårt att få tag i & vi är inte säkra på hur mycket rådgivning X kan förvänta sig av ombudet - därav varför jag vänder mig hit. Tvisten rör umgänge med X:s barn, som bor i en annan stad. X har nu ställts inför ett val från ombudet - att åka till staden Y gånger i månaden för umgänge, eller att barnet kommer till X:s stad vid ledighet. X vill fatta ett informerat beslut. Under de omständigheter som råder just nu har hen mycket svårt att åka till barnets stad Y gånger i månaden, varför hen lutar mot att välja det senare alternativet. Samtidigt finns det ett avlägset hopp om att situationen ska förändras & att X då kommer kunna besöka barnet oftare. Det hen undrar är - det beslut hen fattar nu, är det satt i sten sedan? Finns det möjlighet att "ompröva" umgänget i rätten längre fram (kanske om 1 år), om omständigheterna ser bättre ut då? Förstår jag det rätt att det går att ändra beslutet om båda parter är överens (genom socialnämnden), men att det kan vara svårt för tingsrätten att fatta ett nytt beslut om målet redan varit uppe...? X tror att förälder#2 kommer vilja hålla umgänget till ett minimum, varför hen tror att målet skulle behöva komma upp i rätten igen i sådana fall. Hur brukar det gå till i liknande fall? Har ni några råd till X, utifrån att hen vill kunna umgås tätare med sitt barn i framtiden men då omständigheterna inte tillåter det just nu?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett umgängesyrkande kan framställas när som helst, det här betyder att du i framtiden när förhållandena ändras kan begära ett utökat umgänge. Ett umgänge kan fastställas antingen genom ett så kallat umgängesavtal om föräldrarna är överens, eller genom att vända sig till domstol (6 kap. 15 a föräldrabalken). För att umgänget prövas på nytt krävs det ändrade omständigheter, har det gått en längre tid sedan domen och omständigheterna inte längre är samma talar det för att umgänget kan ändras. Om umgänget kommer att utökas eller inte beslutas utefter vad som är bäst för barnet. Här kommer domstolen göra en utredning, men även barnets egna vilja tillmäts betydelse med beaktande av barnets mognad och ålder. Ju äldre barnet är, desto större vikt lägger kan vid barnets vilja (6 kap. 2 a föräldrabalken). Vid tolv års ålder brukar man tillmäta barnets vilja en stor betydelse i umgängesfrågor, men även yngre barns vilja beaktas i varierande grad utefter hur man anser att barnets mognad påverkar viljans betydelse. Endast i de fall där barnet är så pass litet att det saknar en egen uppfattning behöver domstolen inte ta någon hänsyn till vad barnet vill. Det går alltså att få till en ändring i umgänget i framtiden om det her förflutit en längre tid sedan den föregående domen och omständigheterna har ändras. Har barnet vid den här tidpunkten blivit äldre och önskar att få umgås mer med en förälder kommer domstolen i sitt ställningstagande utefter barnets ålder ta hänsyn till vad barnet vill och reglera umgänget därefter. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

När får barn själva bestämma i frågor som rör boende?

2020-12-30 i Barnrätt
FRÅGA |Mina barn bor hos deras pappa varannan vecka, och dom trivs inte alls där hemma.Igår försökte dom berätta för han om deras känslor och hur dom mår. Men hann vara säga att dom inte känner sig älskade så blev han arg, och började skrika och kastade iväg ett glas som kunde träffat en av tjejerna i ansiktet.Dom vill absolut inte vara kvar där men dom får inte komma hem till mig. Barn ska inte behöva vara rädda för en förälder. Vad kan jag göra och vad har mina barn för rättigheter när det kommer till var dom ska bo. Dom är 14 år.Mvh
Line Skaugrud Landevik |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först och främst beklagar jag situationen du och dina barn befinner er i. Jag hoppas att nedanstående svar kommer vara till någon hjälp.Av dina omständigheter tolkar jag att din fråga berör vilka rättigheter dina barn har i boendefrågor, var de ska/får/måste bo men även hur du eventuellt skulle kunna få till en ändring boendesituationen. För att besvara dina funderingar kommer jag därför använda mig av föräldrabalken (nedan förkortad FB).Barnets boendeAv dina omständigheter att döma tolkar jag det som att du och barnens pappa har gemensam vårdnad om dem, vilket jag hädanefter kommer utgå ifrån i mitt fortsatta svar.Barnets vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga angelägenheterDet som inledningsvis bör framhållas är att den förälder som har vårdnaden om barnet har rätt att bestämma var barnet ska bo. När barnet fyller 18 år tillfaller en absolut rättighet för barnet att själv bestämma var denne vill bo. Det beror på att barnets vårdnadshavare fram tills dess har en rätt och skyldighet i att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska dock i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta större hänsyn till barnets egna synpunkter och önskemål (6 kap. 11 § FB). Står barnet under vårdad av två vårdnadshavare ska vad som ovan sagts gälla dem tillsammans (6 kap. 13 § stycke 1 FB).Det innebär alltså att det är upp till både dig och barnens pappa att fatta beslut och bestämma i frågor som rör deras personliga angelägenheter. Eftersom barnen är 14 år bör större hänsyn tas till deras önskemål och synpunkter i ert beslutsfattande som vårdnadshavare på grund av deras ålder och eventuella mognad. Växelvis boende som ni för tillfället verkar ha får bedömas vara lämpligt och möjligt om gemensam vårdnad föreligger i kombination med en god samarbetsförmåga föräldrarna emellan samt att boendena ligger förhållandevis nära varandra.Få hjälp med att besluta i frågor som rör barnets boendeVidare bör framhållas att föräldrarna får avtala om barnets boende, men avtalet är endast gällande om det är skriftligt och godkänts av socialnämnden (6 kap. 14 a § stycke 1 FB). Om du och deras pappa inte lyckas komma överens om barnens boendefråga kan rätten på talan av dig besluta om vem barnen ska bo tillsammans med (6 kap. 14 a § stycke 1 FB). För att väcka en sådan talan behöver du ansöka om stämning hos tingsrätten och yrka på att domstolen ska bestämma hos vem barnen ska bo.Principen om barnets bästa ska alltid vara avgörandeI beslut som rör ett barns vårdad, boende och umgänge ska barnets bästa alltid vara avgörande (6 kap. 2 a § stycke 1 FB). Det innebär att rätten inte får ge något annat intresse företräde. Andra intressen får dock beaktas vid en helhetsbedömning. Vid bedömningen om vad som är barnets bästa ska vikt fästas särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § stycke 2 FB). Härvid ska hänsyn som nämnt också tas till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § stycke 3 FB).Barnets rätt till umgänge med den andre föräldernObservera dock att om rätten beslutar om att barnen ska bo med dig, så har barnen fortfarande rätt till umgänge med den föräldrar som det inte bor tillsammans med. Sådant umgänge kan ske genom att barnen eller föräldern träffar varandra eller genom att de har någon annan form av kontakt (6 kap. 15 § stycke 1 FB). Detta ansvarar båda föräldrarna i så fall för (6 kap. 15 § stycke 2 FB). Skulle detta inte vara önskvärt blir det istället en fråga om umgänge och vårdnad.SammanfattningBarn under 18 år har ingen absolut rätt att bestämma över sin boendesituation. Det är upp till barnets vårdnadshavare att bestämma och besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska dock ökad hänsyn tas till barnets egna synpunkter och önskemål. Det innebär för er del att det är du och barnens pappa som bestämmer kring barnens boendesituation. Mot bakgrund av att barnen är 14 år gamla bör mer hänsyn tas till deras egna åsikter och önskemål.Som vårdnadshavare kan ni avtala om barnens boende. Skulle ni inte lyckas komma överens kan rätten på talan av dig eller er båda, besluta om vem barnen ska bo tillsammans med. Rättens beslut ska grundas på principen om barnets bästa. Skulle rätten i ditt fall besluta att barnen ska bo med dig, så har barnen trots detta fortsatt rätt till umgänge med sin pappa som de i så fall inte bor med.Råd om hur du kan gå vidare med ditt ärendeMitt första råd på hur du kan gå vidare med ditt ärende är att ta kontakt med din kommuns familjerättsenhet. De kan hjälpa till att få dig och barnens pappa att samarbeta och komma fram till en lösning på boendesituationen. Vid ett sådant samtal deltar en eller två familjerättssekreterare, vilka även leder samtalet. Observera dock att ni båda behöver vara villiga att delta i ett sådant möte. Skulle ni komma fram till en lösning skrivs ett avtal som i så fall godkänns av socialnämnden. Avtalet blir då lika gällande som en rättslig dom.Mitt andra råd till dig är att vända dig till tingsrätten för att få rätten att besluta hos vem barnen ska bo. Det tingsrätten i ett sådant fall vanligtvis gör är att begära av familjerättsenheten att göra en utredning kring barnens boende, vårdad och umgänge för att kunna fatta ett beslut om vad som blir bäst för barnen.Jag hoppas du fick svar på dina funderingar och att ni kommer komma till en lösning som är bäst för barnen. Skulle du vara i behov av ytterligare juridisk rådgivning kan du ta kontakt med någon av våra duktiga jurister på Lawline. Det gör du enklast genom att maila info@lawline.se alternativt ringa 08-533 300 04 mån-fre mellan klockan 10-16.Jag får önska dig god fortsättning och ett gott nytt år.Vänligen,

Underhåll vid gemensam vårdnad

2020-12-26 i Barnrätt
FRÅGA |HejVid delad vårdnad, 2 barn 7 och 4 år och bor varannan vecka hos resp.Båda får halva barnbidraget.Men ena partnern vägrar att betala barnens skolkostnader.Behåller barnbidraget för egen del.Ena partnern får betala samtliga kostnader.Hur kan man kräva att partnern betalar sin del av kostnaderna.Tungt att betala allt själv.
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan följer huvuddragen för vad som gäller angående underhåll. Bestämmelser om underhållsskyldighet finns i 7 kap. föräldrabalken. Föräldrars underhållsskyldighetEnligt 7 kap. 1 § föräldrabalken ska föräldrar svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Det innebär att barnet har rätt till samma ekonomiska standard som om föräldrarna fortfarande levde tillsammans. En förälders ekonomiska förmåga bestäms vanligen utifrån dennes inkomster. Det framgår av paragrafens tredje stycke att underhållsskyldigheten ska fördelas mellan föräldrarna i relation till respektive förälders ekonomiska förmåga. D.v.s. den förälder som tjänar mer ska stå för en större del av barnets kostnader.Rätten till underhållsbidragHuvudregeln vid växelvist boende är att ingen av föräldrarna ska betala något underhållsbidrag. Det framgår av 7 kap. 2 § föräldrabalken att en förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom underhållsbidrag i det fall vårdnaden är gemensam, men barnet enbart bor tillsammans med den andra föräldern. Som jag tolkar din fråga så bor barnen lika mycket hos dig som den andre föräldern, vilket gör att bestämmelsen inte är tillämplig. Ni fullgör er underhållsskyldighet den vecka då barnen bor hos er. Om det skulle vara så att barnen inte bor lika mycket hemma hos den andre föräldern som hemma hos dig är det möjligt att kräva att denne betalar underhållsbidrag enligt denna bestämmelse för att fullgöra sin underhållsskyldighet. Huvudregeln vid växelvist boende har dock frångåtts av Högsta domstolen i ett rättsfall (NJA 2013 s. 955) med hänvisning till bestämmelsen i 7 kap. 6 § föräldrabalken. Domstolen kom där fram till att barnet i fallet hade rätt att leva på en nivå som inte alltför mycket avviker från den som den ekonomiskt bäst ställda föräldern har, även när barnet inte bor hos denne. Det innebär att den förälder som har det bäst ställt ekonomiskt kan behöva betala underhållsbidrag för att fullgöra sin underhållsskyldighet trots att föräldrarna har växelvist boende i det fall då det är stora skillnader i föräldrarnas ekonomiska förmåga.Sammanfattningsvis… Om barnen bor lika mycket hos båda föräldrarna är huvudregeln att underhållsskyldigheten fullgörs under den vecka man har barnen boende hos sig. Huvudregeln kan däremot frångås om omständigheterna i det enskilda fallet talar för till exempel stora skillnader i ekonomisk förmåga. I sådana fall kan domstolen slå fast att underhållsbidrag krävs för att fullgöra underhållsskyldigheten. Om en förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet kan underhållsstöd betalas ut av Försäkringskassan, enligt 17-19 kap. socialförsäkringsbalken. Enligt 18 kap. 20 § socialförsäkringsbalken betalar Försäkringskassan ut 1 573 kr i underhållsstöd om den underhållsskyldige föräldern inte betalar något, och får då en fordran på föräldern som inte betalar som den ska. Föräldern blir alltså återbetalningsskyldig, enligt 19 kap socialförsäkringsbalken. Om föräldern betalar lite underhåll får du istället ett utfyllnadsbidrag från Försäkringskassan så att du totalt får 1 573 kr per månad. Du kan ansöka om underhållsstöd på Försäkringskassans hemsida (här). Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Vänliga hälsningar,

Vad gäller för att rätten ska gå med på att andra parten ska få gemensam vårdnad?

2020-12-24 i Barnrätt
FRÅGA |Vad gäller för att rätten ska gå med på att andra parten ska få gemensam vårdnad? Han är väldigt hotfull
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga behandlar vårdnadstvister. Den lag som aktualiseras är föräldrabalken (FB). Inledningsvis vill jag erinra om att det inte är helt självklart att på förhand konstatera hur en domstol kommer att döma i en vårdnadstvist. En bedömning skall göras i varje enskilt fall och när bedömningen görs skall domstolen beakta alla de omständigheter som framförts i målet. Du undrar vad som gäller för att rätten skall utdöma gemensam vårdnad - tyvärr måste jag ge dig ett typiskt jurist svar: "det beror på". Då jag inte känner till omständigheterna i ditt fall så blir det svårt för mig att ge dig ett konkret svar. Istället kommer jag att framlägga viktiga faktorer som domstolen beaktar vid en bedömning om ensam vårdnad eller gemensam vårdnad skall föreligga. Det som beaktas i vårdnadstvisterUtgångspunkten för domstolens bedömning vid frågor som rör bl.a. vårdnad är alltid barnets bästa. Vid bedömningen av vad som utgör barnet bästa beaktar domstolen särskilt: Risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och att barnet har en god och nära kontakt med båda föräldrarna (6:2a FB). Inom svensk rätt är den allmänna utgångspunkten att gemensam vårdnad är det bästa för barnet. Ibland utdömer dock domstolen ensam vårdnad till en av föräldrarna. När domstolen skall ta ett beslut om ensam vårdnad görs en samlad bedömning av olika faktorer. En viktig faktor är bland annat hur väl föräldrarna kan samarbeta i frågor som berör barnet, hur barnets kontakt med föräldrarna sett och ser ut och hur föräldrarna ställer sig till vårdnadsfrågan. Domstolen får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. Domstolen beaktar också om någon av föräldrarna är direkt olämplig som vårdnadshavare, exempelvis om missbruk eller annat förekommer som påverkar förälderns möjlighet att ta hand om barnet eller om föräldern brukar våld mot barnet. (6:5 och 6:7 FB). Barnets egen vilja tillmäts också betydelse beroende på ålder och mognad. Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet, såsom möjlighet att få gå kvar i samma skola samt ha möjlighet att umgås med samma kamrater, är även en väsentlig faktor i bedömningen. Domstolens bedömning görs alltid utifrån omständigheter i det enskilda fallet och därför är det svårt att säga exakt vad som krävs för att domstolen skall utdöma gemensam vårdnad. Sammanfattningsvis utgör alltså barnets bästa och lämpligheten hos respektive förälder viktiga bedömningsfaktorer i vårdnadstvister. Hoppas du fick svar på din fråga och någon form av vägledning. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Vänliga hälsningar,