Kan en förälder vägra ge sitt barn dennes studiebidrag?

2020-12-16 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! En förälder vägrar, utan anledning ge sitt barn dennes studiebidrag. Barnet är under 18 och studerar på gymnasiet så pengarna överförs inte automatiskt till hans konto, är förälderns agerande brottsligt?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt regleras i föräldrabalken (FB) och rör bland annat vårdnad.Vad som gäller för vårdnad generelltBarn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barnet ska behandlas med respekt och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 § FB).Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna, eller en av dem om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnande vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess barnet fyller 18 år. (6 kap. 2 § FB). Vidare ska den som har vårdnaden om ett barn ha ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska tillgodose barnets behov som nämnts ovan i 6 kap. 1 § FB.En vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Dock ska vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta mer hänsyn till barnets önskemål samt synpunkter (6 kap. 11 § FB).Detta betyder att barn under 18 år står under vårdnad av föräldrar eller andra vårdnadshavare och har därför inte full självbestämmanderätt jämfört med en vuxen person. Men ju äldre barnet blir, desto mer med- och självbestämmanderätt förvärvar barnet. Faktorer som kan påverka denna bedömning är bland annat ålder, mognad, och vad saken rör, i detta fall studiebidrag. Vad som gäller i ditt fallI och med att barnet erhåller studiebidrag och inte barnbidrag kommer jag utgå att barnet är minst 16 år i mitt svar. Förälderns agerande kan inte betraktas vara brottsligt, men man kan mena på att föräldern inte tagit hänsyn till barnets ålder.Mitt råd till dig är att du försöker prata med föräldern och förklara att barnet har rätt till studiebidrag baserat på dennes ålder och mognad. Skulle föräldern fortsätta vägra barnet bidrag kan du vända dig till socialtjänsten i din kommun och förklara problemet.Vänligen,

Växelvis boende - hur räknas veckorna?

2020-12-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! I år nu när det är 53 veckor stöter jag och mitt ex/barnens far på problem. Vi har ett domstolsbeslut i grunden där det står följande: Barn 1 och barn 2 ska bo växelvis hos båda partnerna på så sätt att han ska bo hos pappa ojämn vecka och mamma jämn vecka. Vi har i dagläget varannan vecka och jag önskar att vi rullar på med varannan vecka som då resulterar i ett veckobrev gällande jämn och ojämn vecka medans mitt ex vill ha barnen efter den ojämna veckan som står att han ska ha. Jag tolkar domstolsbeslut som att ingen av oss har rätt eller fel i frågan när det även står växelvis boende medans han säger sig ha rätt och att han ska fortsätta på ojämna veckor och då ha 2 veckor på raken med våra söner. Är det verkligen så att mitt ex har rätt?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta hur ni ska tolka domstolsbeslutet om umgänge och boende. Jag kommer att besvara denna fråga. Jag kommer även att ge ett förslag till hur ni kan undvika en två veckors period i framtiden.Frågor om barn, vårdnad, boende och umgänge regleras i föräldrabalken (FB). Dock regleras denna fråga inte direkt i lagen.Växelvis boende Ni har en dom om växelvis boende. Barnen är hos dig jämna veckor och de är hos ditt ex udda veckor. Jag förstår att det kan kännas "fel" eller orättvist att barnen får två veckor hos ditt ex, vecka 53 (2020) och vecka 1 (2021), utan att de får vara hos dig. Men barnens pappa tolkar avtalet såsom det vanligen tolkas och som det ska tolkas. Du kan tyvärr inte kräva att få barnen vecka 1 (2021), för då följer ni inte domstolsbeslutet där det framgår att du har barnen jämna veckor och ditt ex har barnen udda veckor. (Och det kan ge juridiska problem om domen ska verkställas. Verkställighet är inte är aktuellt här, men jag vill ändå nämna detta, så du förstår logiken). Fastän barnen är hos ditt ex vecka 53 (2020) och vecka 1 (2021) kategoriseras umgänget och boendet fortsatt som växelvis boende. Ibland blir det lite "fel" beroende på hur kalenderåret ser ut. Men du ska fortfarande ha barnen jämna veckor, därmed blir vecka 2 din första vecka med barnen i 2021.Semester och högtid Det är vanligt att avtal om barns boende och umgänge har speciella regler för hur man fördelar högtider och semester såsom jul, påsk, nyår, sommaren, höstlov etc. Om ni har en sådan lösning i domen gäller detta förstås för jul och nyår.Om ni inte har avtalat hur ni fördelar jul och nyår kan du börja med att prata med ditt ex om hur ni vill ha det. Det finns till exempel många som vill att barnen firar jul med den ena föräldern och nyår med den andra, och att man sen gör tvärtom nästa år. Om ni kommer överens om en lösning kan ni ju fördela dagarna så barnen också får tid med dig vecka 53. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Jag önskar dig god jul och gott nyår! Vänligen,

Kan man teckna en fullmakt i vårdnadsfrågor till någon som inte är vårdnadshavare?

2020-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Mitt ex, tillika mina barns pappa sitter i fängelse. Barnen bor hos mig. Jag vill ha fullmakt för att underteckna sådant som rör skola, vård och dylikt. Han vill inte ge mig fullmakt utan säger att hans nya flickvän (som barnen knappt känner) ska ha fullmakten. Tex om något behöver undertecknas av honom så ska hans sambo göra det i hans ställe efter att jag kontaktat honom och satt honom in i vad det gäller. En vän till mig som studerar juridik hävdar att det inte går att ge en fullmakt till någon annan än den andre vårdnadshavaren, dvs mig, stämmer detta?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring vårdnad boende och umgänge återfinns i 6 kap Föräldrabalken. Din väns påstående är mycket riktigt på så sätt att enbart en berättigad vårdnadshavare kan ta beslut som rör vårdnaden. Som vårdnadshavare har man både rätt och skyldighet att bestämma om saker som handlar om barnet. Det rör sig om viktiga beslut, och man har ett ansvar för barnets vardag. Det kan till exempel handla om var barnet ska bo och vilken förskola eller skola hen ska gå i. Som vårdnadshavare bestämmer du till exempel om barnets mat, kläder och fritidsaktiviteter, men även frågor kring hälsa och välmående. Man har även en skyldighet att se till barnets bästa utveckling. Viktigt är också att barnet ska vara delaktig i besluten utifrån ålder och mognad. En vårdnadshavare behöver inte vara en förälder, trots att det oftast är så. (För vidare läsning kring vad en vårdnadshavare har för ställning kan du se till exempel här). När det kommer till din situation förutsätter jag att trots att pappan till dina barn sitter i fängelse har ni gemensam vårdnad om barnen. Detta innebär att han fortfarande kan ta beslut kring barnen. Sådana beslut som rör barn och barnens vårdnad kan dock således enbart en vårdnadshavare ta. Din vän påstående stämmer på så sätt att hans flickvän inte kommer kunna besluta kring barnen så länge inte hon är vårdnadshavare. En vårdnadshavare kan visserligen skriva en fullmakt till den andra vårdnadshavaren när denna inte kan ta beslut på grund av att man t.ex sitter i fängelse, men inte till någon annan.För att du ska ensam kunna ta beslut kring skolan, vården och dylikt krävs det alltså att han skriver fullmakten till dig. Om han inte vill göra det så kvarstår den drastiska alternativet för dig att söka om ensam vårdnad. Hoppas detta gav svar på din fråga! Uppstår det fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Kan pappan kräva umgängesrätt eller delad vårdnad efter att inte ha varit delaktig?

2020-12-05 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag är nio veckor gravid och barnets pappa lämnade mig för ca två veckor sedan då jag inte gick med på abort. Han sa att han inte vill ha fler barn vilket jag respekterar. Han har sagt att han inte vill ha någon kontakt med mig eller barnet men jag antar att han förstår att han är underhållsskyldig ändå. Han har två barn sedan tidigare och jag tycker att de har rätt att få veta att de kommer få ett syskon. Oklart hur han ser på saken. Min fråga är om han kan ändra sig gällande umgängesrätten helt plötsligt och sedan börja strida för den trots att han inte har visat intresse under, låt säga, hela graviditeten? Och hur fungerar det rent praktiskt med umgänge mellan pappa och nyfödd om barnet är beroende av amning? Kan han dessutom helt plötsligt kräva delad vårdnad?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då din fråga rör familjerätt blir föräldrabalken (FB) tillämplig. När det ska fattas beslut om vårdnad och umgänge är det alltid barnets bästa som ska vara avgörande. En av de saker man tar hänsyn till är barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § FB). Om pappan ångrar sig och vill ha kontakt med sitt barn kommer han troligtvis få rätt till det, trots att han inte har visat något intresse under graviditeten. Detta eftersom det anses vara barnets bästa att ha kontakt med sin förälder. Det är inte pappan som har rätt till barnet, utan barnet som har rätt till sin pappa. Om ni inte är gifta eller ansöker om gemensam vårdnad vid barnets födsel kommer du att få ensam vårdnad (6 kap. 3 § 1 st. FB). Jag kommer nu att förklara vad pappan kan göra om han sedan ångrar sig och vill vara en del av barnets liv. Pappan kan ansöka om umgängesrätt Om pappan vill ha umgängesrätt med barnet kan han föra talan i domstol om detta (6 kap. 15 a § 1 st. FB). En annan möjlighet är att han och du kommer överens och själva avtalar om rätt till umgänge, och att socialnämnden godkänner avtalet (6 kap. 15 a § 3 st. FB).Barnet har rätt till umgänge med den förälder den inte bor med och föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses så långt som möjligt (6 kap. 15 § FB). Om han får umgängesrätt är det viktigt att du inte försöker hindra eller försvåra barnets kontakt med sin pappa då det kan ses som umgängessabotage och få negativa konsekvenser vid en senare domstolsprövning. När det är fråga om ett litet barn som ammas måste umgänget anpassas efter det. För små barn är det extra viktigt med trygghet och stabilitet och att det finns en fast punkt att knyta an till. Man brukar därför rekommendera att umgänget sker under kortare stunder.Pappan kan ansöka om gemensam vårdnadOm pappan vill ha gemensam vårdnad kan vårdnaden fastställas genom en dom. Domstolen kommer att bedöma om gemensam vårdnad är lämpligt. Särskild vikt fästs vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § FB). Möjligheten att döma till gemensam vårdnad minskar när den ena föräldern motsätter sig detta, eftersom det är viktigt att föräldrarna kan komma överens i frågor som rör barnets liv. Domstolen kommer ta hänsyn till era specifika omständigheter och se till vad som är barnets bästa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar,

Gemensam vårdnad och bo i två olika länder?

2020-12-13 i Barnrätt
FRÅGA |Kan man ha gemensam vårdnad och bo i två olika länder? Jag bor i Skåne och min pojkvän bor i Danmark. Han kommer ursprungligen från ett annat land och har precis fått sitt permanenta uppehållstillstånd, vilket innebär att han inte kan flytta till Sverige. Det är ytterligare 3 år kvar innan han kan ansöka om medborgarskap i Danmark. Vi vill gärna skaffa barn, men mitt yrke gör det svårt för mig att flytta till Danmark för tillfället. Hur fungerar gemensam vårdnad när man bor i olika länder? Kan han överhuvudtaget ha gemensam vårdnad om han inte är folkbokförd i Sverige? Vilka rättigheter har man som respektive förälder när man bor i olika länder, vad är viktigt att tänka på och vilka svårigheter ställs man inför gällande beslut?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som rör vårdnaden om barn regleras i föräldrabalken (FB). Kan man ha gemensam vårdnad och bo i två olika länder? Det korta svaret på din fråga är: JA det kan man. Barnet kan alltså stå under båda föräldrarnas vårdnad oberoende av om den ene föräldern är eller icke är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Vad innebär det att ha gemensam vårdnaden?Då det framgår att ni är pojkvän-flickvän förutsätter jag att ni inte är gifta. Eftersom ni inte är gifta kommer du som mamma vid barnets födsel få ensam vårdnad om barnet (6:3 FB). Ni kan själva avtala om att vårdnaden ska vara gemensam, avtalet gäller om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet får då samma rättsverkan som en dom (6:6 FB). Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda (6:1 och 6:2 FB). Som vårdnadshavare har man beslutanderätt i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6:11 FB). Frågor som endast vårdnadshavaren kan besluta om är till exempel val av skola, val av bostadsort och sjukvård. Den föräldern som inte är vårdnadshavare har inte heller samma tillgång till information och insyn gällande till exempel förskola, skola, vård m.m.Sammanfattning Utgångspunkten är att föräldrar kan ha gemensam vårdnad trots att de bor i olika länder. Eftersom att du och din partner ej är gifta kommer du själv att få vårdnaden om barnet när barnet är fött. Du och pappan till barnet kan dock avtala om att vårdnaden ska vara gemensam. Skillnaden mellan att du har ensam vårdnad eller att ni båda har gemensam vårdnad blir att du vid ensam vårdnad själv kan besluta i flera frågor som rör barnet. Är det så att vårdnaden är gemensam måste ni båda vara överens i frågor som rör barnets personliga angelägenheter innan något beslut tas, till exempel val av skola. Insynsrätten påverkas också. En förälder som inte är vårdnadshavare har inte samma rätt till insyn gällande till exempel vård eller skola.Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänlig hälsning,

Vad gäller vid hämtning och lämning av gemensamma barn?

2020-12-11 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Vad har min sambos ex för rättigheter när det gäller hämtning/lämning av deras gemensamma barn i vårat hem? Vad säger lagen? Hon har gjort bort sig väldigt mycket och vi vill ha så lite kontakt som möjligt med henne, därmed inte ha in henne hemma hos oss. Han kan lämna hos henne men hon försöker hela tiden få komma hem till oss.
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att de gemensamma barnen ska bo växelvis hos föräldrarna kan beslutas på två sätt. Antingen så avtalar föräldrarna om barnens boende, eller så beslutar en domstol om detta (6 kap. 14 a § föräldrabalken, FB). Var, hur och när hämtning och lämning ska ske brukar regleras i domen eller i avtalet. Jag rekommenderar därför att du och din sambo tittar i det avtal eller den dom som regleras frågan om barnens boende. Där framgår det oftast vid vilken tid och på vilken plats hämtning och lämning ska ske. Både din sambo och hans ex måste förhålla sig till det som står där. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!Vänligen,

Kan föräldrar ta pengar som ett barn arbetat ihop själv?

2020-12-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Kan föräldrar ta pengar från sitt barns bankkonto och föra över de på deras egna bankkonto? Barnet i fråga är 17 år och hen har arbetat ihop sina pengar själv. Det handlar om 20000 kr som föräldrarna har fört över på sitt eget konto. Vill tillägga att föräldrarna har gjort detta för att "straffa" barnet för att hen har tagit kontakt med socialtjänst. Är detta lagligt?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga regleras i föräldrabalken (FB). Jag utgår från att föräldrarna i fråga är barnets vårdnadshavare. Det innebär att föräldrarna har ansvar för barnets personliga förhållanden och att barnets behov blir tillgodosedda (6 kap. 2 § FB). Vårdnadshavarna är som huvudregel även barnets förmyndare (10 kap. 2 § FB). Det innebär att föräldrarna har ett ekonomiskt ansvar och ska förvalta barnets tillgångar och företräda barnet i angelägenheter som rör tillgångarna (12 kap. 1 § FB). Ett barn under 18 år är omyndig och får i regel inte råda över sin egendom på egen hand (9 kap. 1 § FB). Det finns dock undantag från denna regel. Ett barn har rätt att råda över sådan egendom som barnet själv förvärvat genom arbete efter det att barnet fyllt 16 år. Pengar som barnet över 16 år tjänat in genom eget arbete kan förmyndarna endast ta från barnet om det anses behövligt med hänsyn till den underåriges uppfostran eller välfärd. Dessutom krävs överförmyndarens samtycke innan föräldrarna kan ta pengarna från barnet (9 kap. 3 § FB). Om barnet i fråga har tjänat alla pengar efter sin 16-årsdag så har inte föräldrarna rätt att ta pengarna från barnet. Dessutom verkar föräldrarnas handlande vara en sorts bestraffning för att barnet vänt sig till socialtjänsten, vilket inte kan anses som ett handlande som är behövligt med hänsyn till den underåriges uppfostran eller välfärd. Som svar på din fråga är alltså inte föräldrarnas handlande lagligt. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vilka möjligheter har barnens mamma att söka enskild vårdnad när jag gifter om mig?

2020-12-04 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga om familjerätt. Jag och min exfru BB har levt åtskilt sedan Juni 2018 och är skilda sedan Augusti 2020. Vi har två barn ihop med delad vårdnad 50% (åldrar 5 och 10). BB har en ny pojkvän, dock inte sambo men de träffas i BBs hem ofta, även när barnen är där. Och jag har träffat en ny kvinna AA (via nätet) och skall gifta oss i December 2020 utomlands. AA bor utomlands och är inte svensk medborgare. AA och jag har aldrig träffats pga CV19 och nuvarande reserestriktioner men som lyckats lösa sig, men har haft daglig kontakt via video i snart 2 månader. Tanken är att AA och jag ska bo tillsammans i mitt hus om 100 kvadrat, samtidigt som barnen (naturligtvis) får behålla sina rum osv. Denna tanke gillar inte min exfru och vill nu ansöka om ensam vårdnad om barnen och förbjuda mig att träffa barnen då AA är hemma med mig. Det motsätter jag mig, och hon har indirekt hotat att kalla socialtjänsten på mig dels för detta med min blivande fru, men även för att han inte gillar min religiösa åskådning (jag är Bibeltroende kristen). Vilka juridiska rättigheter har hon att göra på detta vis?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i föräldrabalkens (FB) 6 kapitel. Står barnen under vårdnaden av båda föräldrarna och någon av dem vill få en ändring i vårdnaden ska rätten besluta att vårdnaden ska vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det (6 kap. 5 § FB). Bestämmelsen innebär att det är möjligt att vända sig till domstol och begära ändring i vårdnaden. Om barnens mamma skulle göra det och även du begär enskild vårdnad måste domstolen tilldöma en av er vårdnaden. Om du däremot begär enskild vårdnad eller att vårdnaden ska vara fortsatt gemensam, får domstolen besluta om antingen gemensam eller enskild vårdnad.Som synes ska domstolen i bedömningen fästa avseende särskilt vid förmågan att samarbete i frågor som rör barnet, innebärande att kraftiga samarbetsproblem kan medföra att vårdnaden blir enskild. Vad som är sådana samarbetsproblem att vårdnaden bör ändras till enskild får bedömas från fall till fall. Viss ledning kan tas från rättsfallet NJA 2007 s. 382. I rättsfallet uttalade Högsta Domstolen:"Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa. En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet."I alla beslut som rör barns vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Vid bedömningen om vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB). Det stadgade innebär exempelvis att om barnen skulle riskera fara illa på grund av din blivande hustru (t.ex. missbruk, misshandel, övergrepp) är det något som kommer att vägas in. Däremot är det inte skäl för enskild vårdnad att barnens mamma inte tycker om din blivande hustru. Detsamma gäller din religiösa åskådning, inte heller det är skäl för enskild vårdnad (under förutsättning att det inte finns något som gör att barnen far illa).Det står givetvis barnens mamma fritt att göra en orosanmälan om hon tror att barnen far illa. Däremot är varken att du träffat en ny partner eller din religion något som i normalfallet kommer att få socialtjänsten att reagera.Sammanfattningsvis kan barnens mamma inte hindra dig från att barnen träffar din blivande hustru eller att ni bor tillsammans när barnen är med dig. En partner eller ens religion är i normalfallet inget som påverkar lämpligheten att vara vårdnadshavare. Det är i sådana fall om barnen far illa, vilket det inte finns något i din fråga som talar för.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på måndag, den 7 december, klockan 12.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,