Vad händer med ett arv jag fått om jag eller min make avlider?

2020-05-10 i Enskild egendom
FRÅGA |Min man och jag har gemensamt barn och han har dessutom särkullebarn.Vi har skrivit inbördes testamente med fri förfoganderätt,Jag kommer framöver att få ett större arv. Vad händer med det när vi avlider?Kommer särkullebarnen att få del av mitt arv?Hur gör jag i så fall för att undvika det?Kan jag styra så hela arvet går till vårt gemensamma barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande och maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Detta innebär att ett arv den ena maken fått är giftorättsgods, om det inte ärvts med villkoret i ett testamente att det ska vara enskild egendom. Om arvet är giftorättsgods ingår det i bodelningen och delas därmed lika mellan makarna. Om det inte är önskvärt att arvet ska ingå i bodelningen är det möjligt för er att upprätta ett äktenskapsförord som anger att arvet ska vara din enskilda egendom (7 kap. 3 § ÄktB). I så fall kommer arvet hållas utanför bodelningen och fortsätta tillhöra dig i sin helhet.Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes att behålla, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör kvarlåtenskapen efter denne och ska fördelas som arv.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Det som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Detta innebär att om din make avlider ska arvet efter honom delas på hälften, eftersom han har två barn som har rätt till hälften var. Om du avlider kommer ditt barn ärva all din kvarlåtenskap, eftersom du bara har ett barn.Efterlevande makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att om du eller din make avlider kommer den efterlevande maken ärva den del som ert gemensamma barn annars skulle ärvt. Den efterlevande maken ärver då med fri förfoganderätt. Detta innebär att man kan använda egendomen som man önskar, men man kan inte testamentera bort den.Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Särkullbarns rätt att jämka testamenteDu skriver att du och din make skrivit ett inbördes testamente. Jag tolkar detta som att ni önskar att om din make avlider ska du ärva allt efter honom och att hans särkullbarn får vänta på sitt arv tills även du avlider. Om särkullbarnet väljer att acceptera detta ska det respekteras och du kan då ärva allt efter din make med fri förfoganderätt. Dock har särkullbarnet rätt att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, direkt (7 kap. 3 § ÄB). Denna rätt för särkullbarn kan man inte undvika. Det enda ni kan göra är att be särkullbarnet att respektera testamentet, men det går inte att tvinga fram.Får särkullbarnet del av ditt arv?Detta beror på om arvet är giftorättsgods eller enskild egendom. Om arvet är enskild egendom (vilket kräver att ni upprättar ett äktenskapsförord) hålls det utanför bodelningen och du fortsätter behålla hela arvet. Eftersom du har en bröstarvinge har denne rätt till hela arvet efter dig, men eftersom du är gift med barnets andra förälder kommer denne ärva med fri förfoganderätt som efterlevande make. När sedan även den efterlevande maken avlider kommer efterarvet efter dig till ert gemensamma barn fördelas innan arvet efter den efterlevande maken fördelas mellan hans två barn.Om arvet är giftorättsgods ingår det i bodelningen. Detta innebär att hälften av värdet kommer tillfalla din make i bodelningen. Varje make har i bodelningen i första hand rätt att få sin egen egendom, och om det behövs ersätta den andra maken med annan egendom eller pengar (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att om arvet är specifik egendom är det möjligt att du kan behålla egendomen och att din make kompenseras med annan egendom eller pengar av motsvarande värde. Det som tillfaller din make i bodelningen, om det är han som avlidit, ska ju fördelas som arv efter honom. Då har ju hans särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt. Om någon egendom ur ditt arv tillfallit din make är det därmed möjligt att hans särkullbarn kan få ta del av det.SlutsatsVad som händer med ditt arv när ni avlider beror alltså på om det är giftorättsgods eller enskild egendom. Om du vill vara säker på att din make, och därmed inte heller hans särkullbarn, får ta del av det kan ni upprätta ett äktenskapsförord och ange att det ska vara enskild egendom.Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord med hjälp av vår avtalstjänst. Den hittar ni här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver en makes enskilda egendom?

2019-12-18 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej,I ett testamente är det testamenterat att arvet är till arvtagaren som enskild egendom. Vad jag har förstått säkrar det en gift arvtagare vid en eventuell skilsmässa att behålla hela arvet. Arvtagaren har 3 barn. Har två frågor kring detta:- Om maken skulle falla i från (avlida) vem ärver då arvtagarens förmögenhet, barnen eller maken om inget ytterligare testamente är skrivet.- Hur säkrar man arvet över tiden som är enskild egendom, till exempel om man ärver aktier? Hur låser man dem. Med vänlig hälsning,
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad innebär enskild egendom?Allt makar äger är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Att något är giftorättsgods innebär att det ska ingå i en bodelning mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord, eller genom att den ena maken ärvt det med villkor i testamente att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Vad händer om en make avlider?Om en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår som nämnt ovan makarnas giftorättsgods. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Detta innebär att den avlidne makens dödsbo kommer behålla dennes enskilda egendom, och detta tillsammans med det giftorättsgods som tillfaller denne i bodelningen kommer utgör arvet efter denne. Vem ärver om någon som är gift avlider?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för den efterlevande maken. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva även den avlidne makens enskilda egendom. Enskild egendom spelar bara roll vid bodelningen och inte vid fördelningen av arvet. Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Kan man hindra den efterlevande maken från att ärva enskild egendom?Det är möjligt att skriva ett testamente där man anger att viss egendom man äger, till exempel det som är enskild egendom, inte ska tillfalla den efterlevande maken utan att barnen ska ärva detta direkt (9 kap. 1 § ÄB). Ett sådant testamente ska respekteras. Den enda inskränkningen i rätten att skriva ett testamente för att hindra sin make att ärva är det jag beskrivit ovan om att den efterlevande maken efter bodelningen alltid har rätt till minst fyra prisbasbelopp. Denna rätt gäller även före ett testamente. Det finns flera formkrav som måste vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Hur säkrar man arvet över tiden som är enskild egendom, till exempel om man ärver aktier?Att något en make ärvt är enskild egendom enligt ett testamente är alltså giltigt och ska respekteras. Däremot gäller huvudregeln att avkastning av enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 2 § andra stycket ÄktB). Detta innebär till exempel att utdelning på aktier är giftorättsgods, även om själva aktierna är enskild egendom. För att avkastning av enskild egendom inte ska vara giftorättsgods krävs att detta framgår av till exempel testamentet som gör egendomen enskild, eller av ett äktenskapsförord. Om det inte står i testamentet i fråga att eventuell avkastning av enskild egendom ska vara enskild kan makarna alltså skriva ett äktenskapsförord där de anger att även avkastning av enskild egendom ska vara enskild. SlutsatsDe korta svaren på dina frågor är alltså att maken kommer ärva även den avlidna makens enskilda egendom, så länge den avlidne maken inte har särkullbarn. Då kommer dessa ärva istället för den efterlevande maken, och den efterlevande maken har bara rätt till egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp. För att säkra att även avkastning av enskild egendom är enskild måste man upprätta ett äktenskapsförord. Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem kan ärva enskild egendom genom testamente?

2019-08-19 i Enskild egendom
FRÅGA |HejSambons rätt till hus som är enskild egendom!Skulle ni kunna hjälpa mig med svar utifrån nedan bakgrund:Min mor och min morbror har genom gåva ärvt ett sommarhus (50% var) från deras föräldrar (min mormor och morfar). I gåvobrevet står det att sommarhuset ska vara en enskild egendom.Så som jag har förstått det så ärver jag min mors del på 50% i sommarhuset eftersom jag är bröstarvinge när min mor dör.Gällande min morbror, som inte har några egna barn eller är gift, men däremot har en sambo (sambon har även ett barn från ett tidigare förhållande).Min morbror har skrivit ett testamente att hans sambo ärver allt efter min morbrors bortgång.Mina frågor är:1. Ärver sambon min morbrors andel på 50% av den enskilda egendom (sommarhuset) om min morbror går bort före sambon?2. Om hon kan ärva sommarhuset (om svaret är ja på fråga 1) enligt lag, kommer hennes barn från det tidigare förhållandet att ärva sommarhuset när hon avlider?3. Om t.ex. min morbrors sambo dör först, ärver då den avlidnes sambons barn från det tidigare förhållandet sommarhuset till 50%? Mvh Johan
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagar som blir aktuella för att svara på dina frågor är äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB) och det är därför dessa jag kommer hänvisa till. Jag kommer börja med att förklara generellt vad som gäller och sedan svara specifikt på dina frågor. Vad innebär enskild egendom?Att något är enskild egendom innebär att det ska hållas utanför en framtida bodelning. Enskild egendom kan alltså aldrig tillfalla en make eller sambo genom en bodelning, utan fortsätter att tillhöra den make/sambo vars enskilda egendom det är. Detta eftersom enskild egendom inte är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB) eller samboegendom (4 § SamboL) och det är endast giftorättsgods och samboegendom som ska ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Vad händer med enskild egendom då någon avlider?Då en make eller sambo avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § samt 9 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Eftersom enskild egendom inte ska ingå i en bodelning hålls den utanför och behålls av dödsboet vars enskilda egendom det var. Den efterlevande maken/sambon får sin del i bodelningen och den avlidne makens/sambons dödsbo får sin del och får behålla sin enskilda egendom. Det är alltså den avlidne makens/sambons del i bodelningen plus dennes enskilda egendom som utgör arvet efter denne. Vem har rätt att ärva?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en arvsrätt för den efterlevande maken (om en sådan finns) som går före de gemensamma barnens arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Då ärver den efterlevande maken allt och de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit (3 kap. 2 § ÄB). De enda som har rätt att ärva före efterlevande make är så kallade särkullbarn. Detta är barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). En efterlevande sambo har ingen lagstadgad arvsrätt utan kan endast ärva genom testamente.Vilka regler gäller för testamente?Alla som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin egendom genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). I ett testamente får man skriva att ens egendom ska fördelas hur man än önskar. Det enda man måste förhålla sig till är att ens barn (bröstarvingar) alltid har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). För att få rätt att ta del av testamentet måste man vara född eller avlad vid testatorns död (9 kap. 2 § ÄB). Om den som har rätt till något enligt testamentet har avlidit före testatorn träder dennes arvingar in i dennes ställe och har rätt att ta del av testamentet. Detta gäller dock bara om arvingen även själv hade varit berättigad att ärva efter testatorn (11 kap. 6 § ÄB).Vad gäller för dina specifika frågor?Nu kommer jag svara på de specifika frågor du skriver. Jag kommer svara så kort och tydligt som möjligt och om du vill veta vilka paragrafer som gäller kan du läsa det ovan.1. Ja sambon kommer ärva din morbrors andel eftersom det står i din morbrors testamente att hans sambo ska ärva allt och han inte har några barn som har rätt till laglott.2. Eftersom din morbrors sambo kommer få din morbrors del av huset då han dör kommer hennes bröstarvingar ärva det efter henne då hon avlider. Svaret på den frågan är alltså också ja.3. Jag förstår inte riktigt hur du menar med denna fråga. Jag utgår därför från att du menar situationen att din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider och undrar om din morbrors sambos barn då ärver huset i enlighet med din morbrors testamente. Det korta svaret på denna fråga är nej. Detta eftersom en testamentstagares barn endast har rätt att träda i testamentstagarens ställe (om testamentstagaren redan är avliden då testatorn avlider) om även barnet själv hade rätt att ärva efter testatorn. Eftersom din morbrors sambos barn endast har rätt att ärva efter din morbror om barnet uttryckligen står i testamentet har barnet alltså inte arvsrätt efter din morbror. Barnet är ju inte din morbrors barn eller på något annat sätt släkt med din morbror. Därför kan barnet inte heller träda i sin mammas ställe och bli testamentstagare i din morbrors testamente. Om din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider blir hans testamente overksamt. Då kommer arvet efter honom istället fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär att i denna situation kommer din mor ärva efter honom (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med ett arv jag fått om jag avlider och är gift?

2020-03-08 i Enskild egendom
FRÅGA |Om jag får ett arv och sätter in det på mitt egna konto. Vad händer med mina pengar om jag går bort? Jag är gift men vi har inga egna barn tillsammans, jag har 4 barn han har 3. Jag vill bara att mina barn ärver mina pengar, hans barn hans pengar, Vi har inget gemensamt konto, Vad händer med våra pengar på våra egna konton??Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär att även pengar som kommer från ett arv ska ingå i bodelningen, om det inte finns ett testamente som angav att arvet skulle vara enskild egendom.Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne.Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för efterlevande make.Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du, eller din man, avlider kommer först en bodelning göras som jag beskrivit ovan, I den ingår samtliga tillgångar som inte är enskild egendom, alltså även pengar på era privata konton. Detta kommer delas lika mellan er. Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och den som tillfaller den avlidnes dödsbo kommer fördelas jämt till dennes barn.Om denna situation inte är önskvärdDet är möjligt för er att upprätta ett äktenskapsförord (7 kap. 3 § ÄktB). I det kan ni ange vilken egendom som ska vara enskild, och därmed hållas utanför bodelningen som görs då en make avlider. Ni kan själva välja vilken egendom som ska vara enskild, samt vilken makes enskilda egendom det ska vara. Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt och undertecknat samt registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § ÄktB).Om det finns enskild egendom i bodelning som görs då en make avlider kommer denna hållas helt utanför och direkt fördelas som arv till den avlidnes barn.Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Är bankkonton som enbart den ena maken står på giftorättsgods, och kan efterlevande make hålla dessa utanför bodelningen?

2019-08-27 i Enskild egendom
FRÅGA |Är bankkonton som enbart den ena maken står på alltid giftorättsgods?Vi är gifta och har både gemensamma bankkonton och bankkonton som står separat på en av oss makar. Blir då samtliga bankkonton giftorättsgods vid en av makarnas bortgång? Vid bouppteckning ska man ju göra en lista på samtliga tillgångar och skulder och där ska enskild egendom listas separat då den ska undantas och inte ingå i det som ska fördelas vid bodelningen. Vi har dock ingen enskild egendom.Kan den efterlevande maken i samband med bodelningen undanta något av de bankkonton denne står för och bestämma att det bankkontot inte ska ingå i giftorättsgodset utan kvarstå som den efterlevandes pengar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som är giftorättsgods och enskild egendom och vad som ska ingå i en bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). När är egendom giftorättsgods och när är den enskild?All makarnas egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild på flera olika sätt (7 kap. 2 § ÄktB). T.ex. genom äktenskapsförord eller villkor i gåva eller testamente. Egendom kan inte bli enskild enbart genom att den ena maken säger att den ska vara det. Du skriver att ni inte har någon enskild egendom, vilket innebär att all er egendom är giftorättsgods. Pengar på bankkonton är egendom och era bankkonton är således giftorättsgods oavsett vem av er de står på. Giftorättsgods ska ingå i bodelningenOm ni skulle skilja er eller om någon av er avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår allt giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Den efterlevande maken kan inte bara bestämma att viss egendom är enskild och därmed ska hållas utanför. Vad kan undantas i bodelningen?Det finns egendom som får undantas från bodelningen även om det inte är enskild egendom (10 kap. 2 § ÄktB). Varje make får i skälig omfattning undanta kläder och andra föremål som denne har uteslutande till sitt eget bruk. Detta kan vara t.ex. kläder eller glasögon. Vad som är skälig omfattning ska bedömas med utgångspunkt i makarnas ekonomiska förhållanden. Syftet med paragrafen är alltså att makarna ska få behålla sådan egendom som uppenbart tillhör den ena maken och som inte har ett så stort ekonomiskt värde att den andra maken skulle missgynnas. Det är alltså inte tanken att en efterlevande make ska kunna hålla sina bankkonton utanför bodelningen, utan dessa utgör giftorättsgods och ska ingå. Efterlevande makes rätt att undvika likadelningDen efterlevande maken har dock rätt att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Den efterlevande maken kan också begära att behålla en del av sitt giftorättsgods, och i så fall ska den avlidne makens dödsbo få behålla lika stor kvotdel av sitt giftorättsgods. Detta innebär alltså att den efterlevande maken kan få behålla sitt giftorättsgods och inte dela det med dödsboet, men den efterlevande maken får ju då inte heller ta del av den avlidne makens giftorättsgods utan detta behålls av dödsboet. SammanfattningSvaren på dina frågor är alltså ja, bankkonton som den ena maken står på är giftorättsgods så längde de inte är enskild egendom. Och nej den efterlevande maken kan inte bara bestämma att dennes bankkonton ska hållas utanför bodelningen, utan i så fall ska även motsvarande kvotdel av den avlidne makens giftorättsgods hållas utanför. Jag hoppas att detta var svar på dina frågor! Mvh,

Vad händer med enskild egendom vid arvsskifte?

2019-07-16 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej jag och min bror har fått en fastighet och skog som gåva av våra föräldrar, den är en enskild egendom som våra föräldrar skrivit testamente på. Min bror har avlidit, han var gift och har 3 barn dock inte med den kvinna han var gift med. Fastigheten och skogen är nu såld, jag har fått min del, men den andra delen ska betalas till ett dödsbokonto. Min fråga är. Är det inte hans barn som får den andra halvan eller ska dem dela det med hans fru? Upphör enskild egendom att gälla om någon dör?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att dina föräldrar avlidit och att du och din bror därmed ärvt fastigheten och skogen, samt att det ska vara enskild egendom enligt deras testamente. Detta är alltså vad jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Bodelning sker då ena maken avliderNär din bror avlider och han är gift ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans fru (9 kap. 1 § och 1 kap. 5 § ÄktB). I bodelningen ingår giftorättsgods, vilket är allt som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att fastigheten och skogen ska hållas utanför bodelningen som sker mellan din brors dödsbo och hans fru. Särkullbarn och efterlevande makes arvsrättNär bodelningen mellan din brors dödsbo och hans fru är klar ska det som tillfallit din brors dödsbo läggas ihop med den enskild egendom han hade. Detta utgör sedan arvet efter honom. Om din bror inte hade något testamente ska arvet efter honom fördelas enligt den legala arvsordningen. De som ärver först då en person avlider är den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). När en person som är gift avlider har dock den efterlevande maken rätt att ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ett undantag till denna regel. Det gäller då det finns barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Dessa kallas för särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör. I din situation är din brors fru den efterlevande maken, och din brors barn är särkullbarn då den efterlevande maken inte är deras mamma. Detta betyder att din brors barn kommer ärva allt efter honom. Detta under förutsättning att din brors fru efter bodelningen har tillgångar som motsvarar minst fyra basbelopp. Om hon har enskild egendom ska även denna räknas med för att uppnå det. Upphör enskild egendom vid dödsfall?Att något är enskild egendom innebär att det inte ska räknas med vid en bodelning, utan att det ska hållas helt utanför. Även då en av makarna i ett äktenskap avlider ska dennes enskilda egendom hållas utanför bodelningen och kommer alltså inte att direkt tillfalla den efterlevande maken. Men eftersom den efterlevande maken har en långtgående arvsrätt kan denne ärva den enskilda egendomen. Om makarna t.ex. har gemensamma barn ärver den efterlevande maken med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär att denne kan använda pengarna eller egendomen till vad den vill under sin livstid, men kan inte testamentera bort den. Om det inte finns några gemensamma barn, inte några andra arvingar som kan ha efterarvsrätt och inget testamente ärver den efterlevande maken med s.k. full äganderätt och kan förfoga över egendomen hur denne än önskar. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,