Bör jag som sambo dela på amorteringskostnader och ränta trots att jag inte äger bostadsrätten?

2020-10-04 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Har en kompletterande fråga till https://lawline.se/answers/ska-jag-som-blivande-sambo-dela-pa-lan-amortering-etc-trots-att-jag-inte-ager-bostadenMin blivande sambo är den som köper Brf. står för kontantinsatsen, står för lånen, han anser att jag ska betala min del av amorteringen och räntan på lånen. Vilket jag motsätter mig till, då han kommer att äga brf. Har jag fel?Om jag står med som låntagare, vad innebär detta?
Natasha Fathifard |Hej igen!I mitt tidigare svar verkar jag missförstått din fråga lite, därför kommer jag förtydliga mitt svar här. Det finns inget rätt eller fel egentligen i hur ni väljer att dela upp kostnaderna, huvudsaken är att båda blir nöjda. Det är dock bra att veta konsekvenserna av att faktiskt inte äga bostadsrätten, men ändå betala för amorteringen och räntan. Som sagt i det tidigare inlägget är det inte att rekommendera att dela på ränta och amortering om du själv inte äger bostadsrätten. Detta med anledning av att du inte kommer tjäna på detta med tanke på att du inte har automatisk rätt till vinsten vid en försäljning av bostadsrätten. MEN du skriver att ni är sambos och att ni ska köpa en bostadsrätt för gemensamt bruk och då ser det lite annorlunda ut tack vare sambolagen.Bostad som förvärvas för gemensamt brukDet framgår inte hur länge ni har varit sambos. Som sambor räknas två personer som har ett gemensamt hushåll och stadigvarande bor tillsammans som ett par. Om ni uppfyller kraven gäller Sambolagen (SamboL) i erat fall. Det låter som att ni ska köpa bostadsrätten för gemensamt bruk. I detta fall har en sambo enligt 8 § SamboL rätt att begära bodelning av samboegendomen när ett samboförhållande upphör genom en separation. Den samboegendom som finns kvar efter att vardera sambo fått täckning för sina skulder ska då delas lika mellan parterna enligt 14 § SamboL. I 3 § SamboL anges att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att även en bostad som endast ena sambon förvärvat för egna medel utgör samboegendom om den förvärvats för gemensam användning. Alltså kommer värdet av bostadsrätten att fördelas lika mellan er, trots att du inte står som faktiskt ägare. Det går att avtala bort sambolagen i ett samboavtal om båda parter skulle vilja detta.LånStår ni på lånet tillsammans blir ni solidariskt ansvariga för lånet. Det innebär att om din sambo skulle slarva med sin månadskostnad och inte betala den, så kommer du att behöva betala även hans andel till banken. Sedan har du självklart regressrätt mot din sambo d.v.s. du kan kräva tillbaka pengarna som du betalat i hans ställe från honom i efterhand. Det krävs dock nödvändigtvis inte att du står som medlåntagare på lånet, utan det räcker med att skriva ett samboavtal där det framgår hur mycket du ska bidra med amortering och ränta per.RäntanNär det kommer till räntan på lånet är ju detta en kostnad för att ha lånet. Denna kostnad går till banken och är bankens sätt att tjäna pengar på att låna ut pengar. Räntan påverkar inte ens förmögenhet utan är bara en avgift för att man ska få ha lånet, vilket krävs för att man ska få äga bostadsrätten. Kom ihåg att den sambo som står på lånet får göra skatteavdrag för 30 % av sina ränteutgifter. Därför bör ni i eran uträkning dra av 30 % på räntekostnaden innan ni delar kostnaden lika mellan er.Sammanfattningsvis har du delvis rätt i att det är han som kommer stå som ägare då det är han som köper den, men du har fortfarande rätt till värdet av bostadsrätten om ni skulle separera. Därför blir det rättvist att ni delar på amorteringen och räntan. Viktigt är dock att ni skriver ett samboavtal ang lånen+ räntan och även andra krav som ni har på varandra, så att ni har ett underlag ifall ni skulle bli oense i framtiden. Om ni behöver hjälp med att skriva ett juridiskt korrekt samboavtal kan ni maila natasha.fathifard@lawline.se för offert.Återkom gärna om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Sambolagen

2020-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Min mamma har avlidit och hennes sambo hävdar att han har rätt till arv? Min fråga är om detta stämmer?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av sambolagen. Enligt 2 § sambolagen upphör ett samboförhållanden när en av parterna avlider. Huvudregeln i Sverige är att sambor inte ärver av varandra. Även om sambor inte har rätt till arv, så har den efterlevande sambon fortfarande rätt till en bodelning om han eller hon begär det (8 och 18 §§ SamboL). En bodelning innebär att den gemensamma egendomen, dvs bostaden och bohaget, delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet efter den avlidne sambon. Det som ingår i bodelningen är sambornas samboegendom. Av 3 § SamboL framgår det att samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om de förvärvats för gemensamt bruk. Vidare framgår det av 7 § SamboL, att till samboegendom räknas inte sådan egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål. En begäran om bodelning måste göras inom ett år från det att samboförhållandet upphört, dvs från den tidpunkten din mamma avled. Har det gått mer än ett år så har rätten till bodelning för den efterlevande sambon upphört enligt 8 § SamboL. Slutsats:Nej, din moders sambo har inte rätt till arv men han har rätt till bodelning, förutsatt att han gör en begäran om bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphört. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen

Rätt att ta del av min sambos arv

2020-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Har varit sambo (ej gifta) med en man i många år. Nu har han fått ett arv och sålt ett hus. Har jag rätt få ta del av de pengarna? Mvh
Carolina Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att komma fram till om du har rätt till din sambos ärvda pengar tänkte jag diskutera vad som hade gällt om ni hade upphört samboförhållandet, eftersom det är då sambodelning görs. Om ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras om någon av samborna begär det enligt 8 § SamboL. I bodelningen ingår samboegendomen. Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensamt bruk enligt 3 § SamboL. Om din sambo exempelvis skulle köpa ett hus för de ärvda pengarna för att ni ska bo där tillsammans kan detta räknas som samboegendom och ingå i en eventuell bodelning. Dock finns det egendom som inte ska ingå i bodelningen, trots att det egentligen ska vara samboegendom. Det gäller till exempel egendom som den ena sambon fått i gåva eller testamente av någon med villkoret att det ska vara den sambons enskilda (4 § SamboL). Din sambos arv kan ha föreskrivits att det ska vara din sambos enskilda. Då kommer inte dessa, eller egendom som ersatt dessa, ingå i en eventuell bodelning mellan dig och din sambo. Slutsats: Du har inte rätt att ta del av din sambos ärvda pengar, men kan få rätt till dessa om din sambo köper bohag eller bostad som förvärvats för gemensamt bruk om inte något av de nämnda undantagen skulle vara uppfyllda.

Ska studieskulder avräknas i bodelning mellan sambor?

2020-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vi har varit sambo i 17 år med tre gemensamma barn och har precis separerat. Vi ska göra en bodelning. Jag har en CSN-skuld, kommer den att avräknas i bodelningen? Jag äger inga andra tillgångar att betala av denna med.
Julia Lax |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att tillämpa bestämmelserna i Sambolagen (SamboL). Huvudregeln är att de skulder som hänför sig till samboegendom ska tas in i bodelningen (13 § 1 st. SamboL). Vad som räknas som samboegendom finner ni här (3-7 §§ SamboL). Är det en skuld som inte är hänförlig till någon särskild egendom, som din CSN-skuld i detta fall, ska den först och främst täckas med din egendom som inte ska ingå i bodelningen. Skulden får avräknas i bodelningen om du inte har egendom som täcker lånet. Det ankommer isåfall på dig att styrka att skulden trots att den inte är hänförlig till egendom som ska delas att den ska avräknas på bodelningen eftersom att du inte kan täcka den med annan egendom (13 § 2 st. SamboL). Det som återstår av samboegendomen, när avdrag gjorts för att skulderna ska täckas enligt ovannämnda bestämmelse ska läggas samman. Värdet ska därefter delas lika mellan er (14 § SamboL). Sammanfattning Om du har en studieskuld som kan täckas med egendom som inte ska ingå i bodelningen, ska den inte avräknas i bodelningen. Om du inte har egendom (som inte är samboegendom) som täcker skulden ska du styrka att den ska avräknas i bodelningen. Hoppas du fått hjälp med din fråga, återkom gärna annars! Hälsningar,

Får den som betalat bostaden behålla denna vid separation?

2020-10-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Om den ena parten stått för hela kontantinsatsen till ett gemensamt boende, har hen då rätt att få behålla den vid separation från ett samboförhållande, även om endast en muntlig överenskommelse finns och inget samboavtal upprättats?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i sambolagen (SamboL). När sambor separerar ska en bodelning ske ifall en sambo begär detta inom ett år. Det är alltså möjligt att ni helt enkelt separerar och kommer överens om vem som tar vad utan att ingå en formell bodelning. Ifall någon begär en bodelning är det er s.k "samboegendom" som ska ingå i denna (SamboL 8§). Begreppet samboegendom omfattar er gemensamma bostad (dvs där ni bor) ifall denna köpts för gemensam användning (SamboL 3§ och 7§). Alltså kommer bostaden du betalat kontantinsatsen för som utgångspunkt ingå. Detta kan ändras endast genom ett skriftligt avtal som undertecknas av er båda (SamboL 9§). Ett muntligt avtal är inte tillräckligt. Dock innebär detta endast att bostaden ska ingå i bodelningen. I en bodelning ska värdet av er samboegendom med avdrag för skulder kopplade till denna räknas samman (SamboL 13§). Detta värde delas sedan lika mellan er (SamboL 14§). Det är sedan upp till er att fördela egendomen så att värdet delas lika (SamboL 16§ 1st). Dock har den som bäst behöver bostaden rätt till denna ifall det är "skäligt" och denne tar över lånen (SamboL 16§ 2-3st). Eftersom du stått för hela kontantinsatsen skulle det förmodligen inte ses som skäligt varför du troligtvis skulle få behålla bostaden. Dock får du mindre av den övriga samboegendomen då och kanske måste lösa ut din sambo ifall värdet av bostaden överstiger värdet av resten av samboegendomen. Notera att jag har redogjort för huvudreglerna. Det finns vissa specialbestämmelser som kan bli relevanta. Att du upp alla dessa skulle dock inte hjälpa dig särskilt mycket just nu. Mitt råd är att upprätta ett samboavtal där ni reglerar vad som ska ske med bostaden (och annan samboegendom, dvs främst inredning). Jag hoppas du fått svar på din fråga, du är självklart varmt välkommen att ställa följdfrågor till oss på Lawline.

Ska jag som blivande sambo dela på lån, amortering etc trots att jag inte äger bostaden?

2020-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vi flyttar ihop, min blivande sambo betalar bostaden, en Brf, han står för kontantinsats och lånen. Min fråga är, hur fördelar vi kostnaden? Min blivande sambo anser att jag ska betala lika mycket som honom av ränta, amorteringen och avgiften, jag anser att då han står för lånen, insats, amorteringar är det ett sparrande för honom. Sambon anser att han satsar sina pengar i insatsen och får ingen ränta på pengarna, jag anser att värdestigningen är hans ränta. Om vi separerar, avlider får han vinsten vid försäljning - jag får ingenting.Vi kunde inte reda ut detta, och köp på gång, hoppas ni kan hjälpa oss
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Till att börja med är det viktigt att ni reder ut sådant innan ni köper något gemensamt, därför är det bra att du ställer frågan! Det låter som att han ska köpa en bostadsrätt för gemensamt bruk. Därav kommer sambolagens regler tillämpas vid erat dödsfall/separation gällande bostaden. Du kan bli inskriven som delägare hos Lantmäteriet genom t.ex. att han skänker 50 % av bostadsrätten i ett gåvobrev eller att du köper halva bostaden. I 3 § SamboL anges att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att även en bostad som endast ena sambon förvärvat för egna medel utgör samboegendom om den förvärvats för gemensam användning. Alltså kommer värdet av bostadsrätten att fördelas lika mellan er, trots att du inte står som faktiskt ägare. Det går att avtala bort sambolagen i ett samboavtal om båda parter skulle vilja detta.Giltig gåvaFör att din sambo ska kunna skänka halva bostadsrätten till dig ska ett gåvobrev upprättas. Det är oerhört viktigt att formkravet för ett gåvobrev uppfylls för att det överhuvudtaget ska vara giltigt. Gåvohandlingen måste därför vara skriftlig, underskriven av gåvogivare och gåvotagare, innehålla uppgift om vilken bostadsrätt gåvan rör, samt innehålla en förklaring från din sambo som gåvogivare att han vill överlåta bostadsrätten till mottagaren av gåvan. Om ni därefter ska dela på lånet räcker det med ett samboavtal. Sälja halva husetEtt alternativ för er är att du köper del av bostadsrätten t.ex 50 %. Detta skulle leda till att ni båda äger huset 50 % vardera och vid försäljning skulle ni också få 50 % vardera, d.v.s. ni delar på vinst/förlust. När man säljer bostadsrätt upprättar man ett överlåtelseavtal. Överlåtelseavtalet måste innehålla detta enligt 6 kap. 4 § bostadsrättslagen (BRL) :* Handlingarna ska vara skriftliga och undertecknade av både köpare och säljare* Det ska tydligt framgå vilken bostadsrätt kontraktet gäller och överenskommet pris* Uppgifter om säljare och köpare ska finnas med* Kontraktet behöver vara daterat* Om du som säljer är eller har varit gift, sambo eller registrerad partner kan det krävas samtycke från din sambo/make/maka/partnerÖverlåtelseavtalet brukar också tala om vilka villkor som gäller för affären – det vill säga detaljer som du och köparen kommit överens om. Till sist brukar dokumentet och namnteckningarna bevittnas av två personer.Vidare ska även bostadsrättsföreningen underrättas om överlåtelsen och få ta del av överlåtelsehandlingen, se 9 kap. 10 § BRL. Det kan även nämnas att den som övertar en bostadsrätt ska bli, om denne inte redan är, medlem i bostadsrättsföreningen, se 6 kap. 1 § BRL. Sammanfattningsvis har du delvis rätt i att det är han som kommer stå som ägare då det är han som köper den, men du har fortfarande rätt till värdet av bostadsrätten om ni skulle separera. Därför blir det rättvist att ni delar på amorteringen och räntan. Viktigt är dock att ni skriver ett samboavtal angående lånen+ räntan och även andra krav som ni har på varandra, så att ni har ett underlag ifall ni skulle bli oense i framtiden. Om ni behöver hjälp med att skriva ett juridiskt korrekt samboavtal kan ni maila natasha.fathifard@lawline.se för offert.Jag hoppas du har fått svar på dina frågor, återkom annars gärna.Önskar dig en trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Skillnad mellan sambo och giftemål gällande arv

2020-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |hej jag har en fråga, har varit sambo med en kvinna i 7 år ,hon har ett vuxet barn och jag två vuxna.Är det någon fördel för oss om vi gifter oss.hälsningar Hans Höglin
Andrea Vrcic |Särkullbarn ärver alltid efter sin förälder enligt Ärvdabalken, och därmed spelar det ingen roll om föräldern är gift, sambo eller ensamstående, se här.. Alla särkullsbarn har rätt till sin arvslott även om ni gifter er. Vid giftemål blir förändringen endast hur stort arv som särkullbarnen har rätt till. Som sambor krävs för det första ingen bodelning när samboförhållandet upphör, detta sker bara på begäran av någon av parterna (se här). I ett samboförhållande där ingen bodelning sker tillfaller all egendom den part som äger den. I detta fall skulle särkullbarnen ärva allt som dennes förälder äger. Skulle en bodelning ske delas det därmed lika på egendomen och då ärver särkullbarnen bara av den del, den kvarlåtenskap, som föräldern har rätt till efter bodelningen. Detta blir även fallet om ni är gifta men då ska en bodelning ske och ingen begäran krävs. Ytterligare en skillnad på om ni gifter er eller inte är vad som kommer att ingå i en eventuell bodelning vilket sedan påverkar storleken på arvet för särkullbarnen då de ärver det föräldern får ut i bodelningen. I samboförhållanden delar man på gemensam bostad och gemensamt bohag, se sambolagen här. Det kan vara bra att skriva ett testamente om specifika föremål eller det som den ena partnern äger om ni inte gifter er om äganderätten bara står på ena parten men ni vill dela på det specifika föremålet. Sammanfattningsvis så kommer alltså särkullbarnen att ärva, den stora skillnanden om ni gifter er är att de troligtvis kommer att ärva en mindre del då de bara ärver det som tillfaller sin förälder efter en bodelning och i ett äktenskap ingår mer egendom i en bodelning än i en eventuell bodelning i ett samboförhållande.

Synnerliga skäl för övertagande av bostad - sambo

2020-09-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |vilka synnerliga skäl kan finnas till att en sambo som inte betalat för en gemensam bostad och som skrivit samboavtal på detta ska få behålla en bostad vid separation? I detta fall har parten som inte ska betala för den gemensamma bostaden barn sedan innan, spelar sådant in?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att den ena sambon inte äger någon del av den gemensamma bostaden, att det finns samboavtal och att du undrar om det ändå är möjligt för denna sambo att ta över bostaden vid en separation. Frågan regleras av sambolagen (SamboL) och utreds vidare nedan.Vad är samboegendom? När ett samboförhållande upphör och någon av parterna begär det ska enligt 8 § SamboL deras samboegendom fördelas mellan dem genom bodelning. Enligt 3 § SamboL utgörs samboegendom av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Om samborna har skrivit ett samboavtal som säger att viss egendom inte ska vara samboegendom vid bodelning blir detta gällande enligt 9 § SamboL. Som huvudregel gäller alltså att om ett samboavtal har skrivits som säger att den ena sambon ska ha rätt till bostaden vid en bodelning så gäller detta. Vad krävs för att en sambo ska få behålla bostaden? Ett undantag till vad som skrivits ovan är möjligheten till övertagande av bostad i vissa fall, som regleras av 22 § SamboL. Observera att regleringen endast gäller för hyresrätt och bostadsrätt, om bostaden är fast egendom (hus) så är ett övertagande alltså inte möjligt. Denna bestämmelse riktar in sig på situationen du beskriver, dvs. att den ena sambon äger bostaden, att bostaden inte utgör samboegendom och att den andra sambon vill ta över bostaden. Enligt 22 § 1 st. SamboL kan den sambo som enligt samboavtalet inte har rätt till bostaden ändå få ta över denna under två olika omständigheter: 1. Om den sambo som vill överta bostaden har sambornas gemensamma barn i huvudsak boende hos sig och om sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.ELLER 2. Om sambon inte har några gemensamma barn boende hos sig men det finns andra synnerliga skäl (vilket är ett högre krav än vad som krävs för punkt 1 ovan)Nu förstår jag din fråga som att sambon som i ditt fall vill ta över bostaden har barn men att dessa inte är gemensamma, vilket gör att punkt 2 ovan blir tillämplig. Frågan blir då vad "synnerliga skäl" kan vara, ledning för att tolka detta kan hämtas av hur frågan tidigare har bedömts av domstolarna och av förarbeten till sambolagen. Det krävs till att börja med att den sambo som vill överta bostaden har ett betydligt större behov av denna än den andra sambon, att det av olika anledningar kan vara mycket svårt för personen ifråga att få tag i bostad på annat sätt (exempelvis på grund av sjukdom, ekonomiska svårigheter, osv.). Även ett samboförhållandes längd kan spela in vid bedömningen, ett längre förhållande talar starkare för ett övertagande. Om den sambo som vill överta bostaden har egna barn som bor hos sig kan det vara en faktor att ta hänsyn till, om inte också den andra sambon är i samma situation. Även att sambon som vill överta bostaden är gravid med sambornas gemensamma barn kan enligt förarbetena räknats som synnerliga skäl. Jag kan inte exakt säga vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl i ditt fall, eftersom jag inte har så mycket information att gå på. Detta blir en fråga för domstolen att avgöra om anspråk om övertagande av bostaden framställs. Sammantaget kan jag dock konstatera att om inga gemensamma barn finns så krävs det starka skäl för att ett övertagande ska bli aktuellt. Angående att framställa anspråk och ersättning till den andra sambonOm man kommer fram till att det faktiskt föreligger synnerliga skäl bör det observeras att enligt 22 § 2 st. SamboL ska anspråk på övertagande framställas inom ett år efter att samboförhållandet upphörde. Om sambon som vill ta över bostaden har flyttat ut ur densamma gäller istället att anspråk ska framställas senast tre månader efter flytten. Enligt 22 § 3 st. SamboL ska den sambo som får rätt att överta bostaden även ersätta den andra sambon antingen genom att betala bostadens värde eller genom att avstå från annan egendom i bodelningen. Detta beror såklart av hur mycket bostaden är värd. SammanfattningsvisJag kan inte säga exakt vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl för övertagande i ditt fall. Att den sambo som vill överta bostaden har egna barn som är stadigvarande boende hos denne är något som kan spela in vid bedömningen. Det beror från fall till fall och sambornas behov av bostaden ska vägas mot varandra. Synnerliga skäl är dock ett högt ställt krav och det ska mycket till för att nå upp till detta. Jag hoppas att du fått lite klarhet i frågan av mitt svar, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar