Tillhandahållandet av arbetsredskap

2019-06-30 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Vem ska betala den utrustning som krävs för att kunna utföra sin arbetsuppgift? T ex en dykinstruktör som måste ha dräkt, tuber etc, tennislärare måste ha rack, golfinstruktör måste ha klubbor för att kunna instruera, Utrustningen behöver inte nyttjas privat. Arbetsgivaren har tidigare betalat utrustningen då det har varit praxis men vill ändra det nu./Anders
Stephanie Fjeldseth |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen allmän skyldighet för arbetsgivaren att tillhandahålla arbetsredskap. Detta såtillvida att arbetsredskapen inte utgör personlig skyddsutrustning. Om utrustningen som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter är skyddsutrustning ska den nämligen tillhandahållas av arbetsgivaren enligt 2 kap 7 § arbetsmiljölagen, AML. Dykeriapparater är enligt Arbetsmiljöverket ett exempel på skyddsutrustning. Detta omfattas därför av reglerna om skyddsutrustning som avses i AML. Enligt min uppfattning är det däremot inte troligt att golfklubborna är något som arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla enligt lag. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Har jag rätt till lönesamtal varje år?

2019-06-29 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit under ett fastanställningsavtal idag. I avtalet står att min nuvarande lön ska gälla även för hela 2020. Detta missade jag läsa längs ner på avtalet samt mina läsglasögon var inte heller tillräckligt bra för att läsa en text med olika storlekar. Jag undrar hur kan jag påverka detta nu? Varje anställd kommer att ha medarbetarsamtal, lönedialog och lönesättande samtal efter sina prestationer i februari-mars. Hur blir det nu för mig? Hur jag presterar mig spelar ingen roll för min lön...? Det känns bara inte rätt?Hoppas att jag kan få en återkoppling,Mvh
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaTillämplig lagVi kommer att kika närmare på medbestämmandelagen (MBL), avtalslagen (AvtL) och även beröra något relevant rättsfall.Du och din arbetsgivare har ingått ett bindande anställningsavtalEtt anställningsavtal är som regel bindande när det skrivs under av båda parter. Ansvaret ligger primärt på dig att se till att du är medveten om och införstådd med vad det är du skriver under.Skulle det däremot visa sig att texten har varit väldigt liten och varit skriven och placerad på ett sådant sätt att det framstår som att arbetsgivaren försökt gömma villkoret, så skulle du kanske nå framgång med att begära att avtalet jämkas i domstol, med vilket menas att villkoret kan tas bort (36 § AvtL).Om din arbetsgivare är bunden av ett kollektivavtal kan villkoret strida mot dettaDet framgår visserligen inte att det finns något kollektivavtal på din arbetsplats, men om det gör det, och alla andra på företaget har rätt till ett lönesamtal som du själv skriver, så ska även du ha den rätten, även om du inte själv är fackligt ansluten (AD 1977:49).Arbetsgivaren får nämligen inte avtala om mindre fördelaktiga villkor för de fackligt anslutna anställda än de som följer av kollektivavtalet, vilket man har kommit fram till i rättsfallet ovan även gäller för icke fackligt anslutna anställda (27 § MBL).Det bör dock poängteras att om du inte själv är fackligt ansluten, så har du ingen generell rätt till lönesamtal.Mina rådPrata först och främst med din arbetsgivare och se om det inte finns någon möjlighet att du skulle kunna få ha ett lönesamtal.Fungerar inte det bör du vända dig till ditt fackförbund för hjälp, förutsatt att du är fackligt ansluten.Om du inte är fackligt ansluten återstår möjligheten att gå till domstol för att få ditt anställningsavtal jämkat, men jag hade behövt mer information för att kunna bedöma om du skulle haft framgång med en sådan talan eller inte.Jag hoppas att du fick svar på din fundering och önskar dig en fortsatt trevlig helg.Med vänliga hälsningar

Arbetsgivare vill inte ge mig lön för arbetad tid

2019-06-28 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag jobbade för ett företag i ungefär 1vecka. Skrev aldrig på något kontrakt men har bilder och sms bevis på att jag jobbat där. Detta var i april. Sa upp mig pågrund av dålig information från arbetsgivaren som gjorde att jag var 4timmar sen och jättestressad. Ändå ville hen att jag skulle jobba (kör hela dagen på jobbet, vilket gör mig till en fara för trafiken om jag är stressad). Hade inga bilnycklar och ingen chef på plats heller som kunde hjälpa mig så jag tackade för mig och gick hem. Nu vägrar dem betala ut för det jag jobbat i april månad och säger att dem som arbetsgivare har vissa rättigheter. Vad gör jag? Har ju ändå arbetat för dem dagarna och sedan slutar pågrund av stress.Får dem lov att göra så här?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen tlil Lawline!Tråkigt att höra att du hamnat på en dålig arbetsplats med en dålig arbetsgivare. Ett skriftligt anställningsavtal hade varit enklast att lösa problemet på, men du nämner att du har bilder och sms som bevisning som bör vara tillräckligt. Jag gissar även på att om ni inte haft skriftligt avtal så har ni haft ett muntligt, vilket gäller enligt lag det också.Som svar på din fråga har du rätt till lön för de timmar du arbetat enligt lag och en arbetsgivare kan aldrig hålla in dem eller låta bli att betala ut lönen oavsett anledning. Om en arbetsgivare inte betalar ut lön enligt överenskommelse uppkommer en fordran som förfaller till betalning den dag som lönen egentligen skulle betalats ut. Från förfallodagen kan en anställd kräva ränta för dröjsmålet, d.v.s kräva lönen samt ränta för att lönen betalats ut sent enligt 3 § räntelagen. Du nämner att du berättat för arbetsgivaren om att du inte fått ut din lön och du väljer själv om du vill ta upp det igen med denne. Annars är nästa steg att du vänder dig till Kronofogdemyndigheten (KFM) och ansöker om betalningsföreläggande. Det innebär att KFM ålägger din arbetsgivare att betala din lön enligt lagen om betalningsföreläggande 2 §. Ansökan om detta görs skriftligt och ska innehålla yrkandet – alltså vad du vill ska hända – och grunden till yrkandet. Summan, förfallodagen och parternas personuppgifter ska också finnas med (lagen om betalningsföreläggande 9-11 §§). På KFM:s hemsida finns ytterligare instruktioner och färdiga blanketter för ansökan. Det kostar 300 kronor att ansöka, men den kostnaden kan du begära ersättning för i din ansökan. Du ska i din ansökan alltså kräva lönen, räntan för dröjsmålet och ansökningsavgiften. Om man inte får betalt med hjälp av KFM kan man i sista hand hamna i domstol som i en dom slår fast att arbetsgivaren ska utge lön.Jag hoppas du får din lön nu så fort som möjligt!Önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Utebliven lön kan innebära att man får sluta på dagen

2019-06-24 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hejsan. Jag har en fråga angående anställningsavtal. Jag har börjat jobba på ett ställe för två veckor sedan och märkte skumma grejer på det företaget som kronofogden etc. så jag har sagt upp mig och enligt anställningsavtal har jag en månads uppsägningstid. Min arbetsgivare blev arg för att jag sagt upp mig och börjar hota mig med åtgärder etc. Bland åtgärderna han nämnde att han kommer inte att betala lönen nu den 25 juni. Min fråga är kan jag avbryta anställningen omedelbart om han inte betalar i tid eller inte alls utan att vänta tills uppsägningstiden är slut. Obs. Jag är inte medlem på facket. Tack på förhand. Mvh.
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att betala ut lön är en arbetsgivares största och viktigaste skyldighet enligt ett anställningskontrakt. Enligt lag får en arbetstagare med omedelbar verkan frånträda sin anställning om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden gentemot arbetstagaren (4 § tredje stycket lag om anställningsskydd). Enligt lagens förarbeten och praxis, d.v.s. domstolsavgöranden, innebär dröjsmål med att betala ut arbetstagares lön ett åsidosättande som kan ge arbetstagaren rätt att omedelbart få lämna sin anställning. Hur långt dröjsmålet måste vara för att man som arbetstagare ska ha rätt att avsluta anställningen omedelbart finns inte uttalat utan det är en bedömning från fall till fall ifall dröjsmålet är så pass allvarligt att man har rätt att avsluta sin anställning. Det är därför svårt för mig att säga om du har rätt att lämna din anställning från första dagen som arbetsgivaren är i dröjsmål med lönen. Ju fler dagar som går utan att man får lön innebär ett allvarligare kontraktsbrott från arbetsgivaren, det kan därför vara en bra idé att vänta åtminstone några dagar innan man omedelbart avslutar sin anställning. Annars kan man själv bli anklagad för arbetsvägran vilket också är ett kontraktsbrott. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Fråga kring lön efter man sagt upp sig.

2019-06-30 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej jag har en fråga.Om jag sagt upp mig och jobbat med annat under två år och märkt att jag inte trivs med det och vill gå tillbaka till min förra arbetsgivare samt att dom vill anställa mig. Har jag rätt att få samma lön som när jag slutade där eller får dom sätta deras lägsta lön enligt kollektivavtal.
Sean Persson |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline! Eftersom du har lämnat din tjänst och de skulle vilja anställa dig igen beror det helt på hur löneförhandlingarna vid anställningen ser ut. Skulle de erbjuda dig den lägsta lönen och du accepterar detta så är det helt i sin ordning, vissa saker kan påverka detta dock, som kompetens och utbildning, osv. Men som sagt är detta en fråga vid löneförhandlingen vid anställningens ingående, men de har rätt att erbjuda dig den lägsta lönen de kan. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Är det olagligt av arbetsgivaren att neka en anställd byte av arbetspass?

2019-06-29 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Arbetar i butik(kollektivavtal finns) och har gjort lite då och då nu innan sommaren (tex ca 10 pass i juni) för att sedan jobba mer under juli&augusti. Har inget skriftligt avtal, troligtvis pga tidigare personalbrist och stressade och sjukskrivna chefer.Min fråga är.. ville byta pass med en kollega så jag skulle kunna ha 4 dagar ledigt i rad. Detta tillät inte min ställföreträdande chef då det enligt henne då finns risk för att jag åker iväg och då inte kan hoppa in ifall någon annan blir sjuk.Är detta lagligt? Finns det någonting jag kan göra åt det med tanke på att avtal saknas?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetsledningsrätten ger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetetDin arbetsgivare har något som kallas för en arbetsledningsrätt, vilket ger honom eller henne befogenhet att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. Det kan exempelvis innebära att din arbetsgivare inte tillåter dig och din kollega att genomföra ett passbyte.Det finns ingen rättighet för dig som anställd att själv välja när du ska arbeta eller vara ledig. Även om det kan verka hårt, så har din arbetsgivare inte gjort något fel i det här fallet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en fortsatt trevlig helg.Med vänliga hälsningar

Hur ska jag få ut hela min lön när skolledningen skyller på lönesystemet?

2019-06-26 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej, jag har haft en timanställning på X-gymnasiet under januari och februari och har inte fått ut hela min lön, har ringt skolledningen ett flertal ggr, dom säger varje gång att lönesystemet inte fungerar som det ska, och lönen ska komma, men icke. Hur går jag vidare? Med vänlig hälsning
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Såklart ska du ha rätt till att få kräva arbetsgivaren på lön Nu när du arbetat och inte fått lön utbetalt i rätt tid, så har du självklart rätt att kräva in lönen. Efter tidpunkten arbetsgivaren skulle betalat lönen men inte gjorde det, så har du rätt att kräva in den på juridisk väg. Det finns dock kanske andra vägar du kanske borde överväga att ta före de "rent juridiska".Är det så att det finns risk att din arbetsgivare går i konkurs bör du skynda dig på. Om din arbetsgivare går i konkurs täcker staten nämligen bara lönen genom den statliga lönegarantin under 3 månader innan konkursen. Vad du kan göra för att driva vidare detta: 1.Gå till din arbetsgivare/skolledningen igenDu skriver att du gjort detta många gånger, men skam den som ger sig. De kanske tillslut fixar det åt dig. Det kan löna sig att vara ihärdig (kanske till och med jobbig), om de tillslut kanske faktiskt löser problemet. En sådan lösning skulle förstås vara den bästa om det är möjligt, eftersom att det både är den smidigaste och billigaste vägen. Det är också den vägen som ger minst grund för konflikt med arbetsgivaren, vilket kan vara viktigt att tänka på om du vill ha en bra relation med din arbetsgivare. 2.Gå till fackföreningen på arbetsplatsen Känner du att din arbetsgivare inte lyssnar på dig så kan det vara ett bra råd att vända sig till fackföreningen på din arbetsplats, om det finns någon sådan. Det kan kännas skönt att inte stå ensam emot arbetsgivaren utan få hjälp, och det kanske till och med är fler än du som har haft problem med detta. En del fackföreningar kan även hjälpa dig med juridisk rådgivning om det skulle behövas. 3.Ansök om betalningsföreläggande hos KronofogdemyndighetenI sista hand kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Det bör vara en sista utväg eftersom att det som sagt kan ge en dålig relation till din arbetsgivare. Blanketten du behöver fylla i finns på KFM:s hemsida. Du kan förutom den lön du har rätt till också kräva ränta och eventuella avgifter du får betala för ansökan hos KFM (lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (LBH) 11§ och 17§).Efter att du ansökt kommer KFM att vända sig till din arbetsgivare. Din arbetsgivare kan då antingen välja att: a.Betala beloppet: om arbetsgivaren betalar så är det ju löst. Eftersom att de ändå verkar hålla med om att du ska ha rätt till betalningen, så antar jag att detta är vägen de kommer välja att ta i så fall. b.Bestrida betalningsföreläggandet: bestrider arbetsgivaren betalningsföreläggandet, så kommer målet få tas upp i domstol (LBH 33§).c.Inte göra något alls: gör arbetsgivaren ingenting (det vill säga varken går med på och betalar eller bestrider betalningsföreläggandet), så gör KFM ett så kallat utslag som medför att skulden drivs in (LBH 42§). Gör KFM ett utslag kan man alltså säga att du vinner på "walk over".Behöver du mer kvalificerad juridisk rådgivning, så kan du alltid boka tid med en jurist här på Lawline genom vår hemsida. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren ändra arbetstider på kort varsel?

2019-06-20 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Nu är det så att jag jobbar på en nyöppnad restaurang. Min arbetsgivare ändrade mitt schema 2h innan arbetspassets start så att det var 1h kvar till start. Är detta lagligt?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Som jag förstått det har han lagt in så att du börjar en timme tidigare utan att fråga dig först. Hur som helst är det viktigaste att han kommunicerar med dig att han ändrar tiden och att du tycker det är okej, han kan därmed inte bara ändra arbetstiden på så kort varsel (om inget annats sägs i sitt anställningsavtal eller kollektivavtal). När det kommer till arbetstider är det det som är överenskommet som gäller. Om det inte skulle framgå av anställningsvillkoren har arbetsgivaren inte rätt att göra förändringar som innebär obekväm arbetstid. I det fall måste nya villkor skrivas och du som arbetstagare måste godkänna dessa.Arbetsgivaren ska enligt 12 § arbetstidslagen (ATL) lämna besked till arbetstagarna om ändringar av den ordinarie arbetstidens förläggning minst två veckor i förväg. Ett sånt besked får dock lämnas kortare än två veckor i förväg om det krävs på grund av verksamhetens art eller om det är på grund av något som inte kunnat förutses. Undantag på grund av verksamhetens art kan exempelvis vara verksamheter av den art att det inte är meningsfullt att upprätta arbetstidsschema eller liknande två veckor i förväg därför att man så gott som dagligen behöver göra ändringar i schemat. Om din arbetsgivare faktiskt gör scheman innebär det att han inte kan röknas med i undantaget.Om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation kan detta innehålla andra bestämmelser än den regeln jag precis skrivit om (3 § första stycket ATL).Sammanfattningsvis är rekommendationen att kolla i kollektivavtalet och se om det står något att 12 § ATL ska undantas, därefter titta i ditt anställningsavtal gällande vad ni varit överens om. Står det inget om att arbetsgivaren får ändra arbetstid kortare än två veckor i förväg gäller alltså 12 § ATL d.v.s. din arbetsgivare får inte ändra din arbetstid 2 h innan du ska börja. Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Återkom annars vid fundering.Med vänlig hälsning,