Har barn rätt att förfoga över dement förälders tillgångar?

2021-12-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min mamma är 93 år och bor på ett äldreboende hon har på senare tid blivit åldersdement och har ingen kontroll på sin ekonomi. Vi är 4 syskon, och min mamma är ensam ägare till ett sommarställe. ( i ett grannland) Min ena bror har vid flera tillfällen för över större summor pengar från hennes konto ( i Sverige) till det andra landet, och på eget bevåg beställt jobb som utförts på sommarstället utan att stämma av det med oss andra syskon. Vad är det juridiskt som gäller här? Har han rätt att göra så? Vi äger inte sommarstället och min mamma har inte varit där på flera år pga av sin ålder. Det är väldigt svårt att ta en diskussion med honom då han alltid vill ha rätt och alltid agerar i mothugg. Så min fråga är hur får man som barn förfoga över sina föräldrars pengar och konton?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är en komplicerad fråga, för att få lov att göra dessa överföringar krävs rent formellt din mammas samtycke eller att din bror har en fullmakt att tillvarata din mammas ekonomiska intressen. Eftersom du inte nämner någon fullmakt så förutsätter jag att det inte finns. Annars krävs det att din mamma samtycker men i och med hennes åldersdemens i detta fall kan det vara svårt att få fram hennes vilja och de som kan ha motstående intressen av vad hennes pengar används till är ni resterande 3 syskon som kommer ärva henne. Jag skulle först ge dig rådet att ni 4 syskon sätter er ner och diskuterar saken även om din bror är svår att diskutera med. Din bror har ingen rätt att bestämma över er mammas pengar utan det kräver hennes samtycke, kan ni inte komma överens så kan det vara ett alternativ att ansöka om att er mamma blir tilldelad en utomstående god man, detta görs genom en ansökan till tingsrätten. På detta sätt slipper ni syskon hamna i konflikt med varandra utan den gode mannens uppgift blir att bevaka er mammas enskilda rättigheter och ekonomiska intressen. Den gode mannens behörighet avser främst den dagliga hushållningen, 11:5 2 st föräldrabalken. Detta innebär att din bror inte längre kan överföra pengar från din mamma utan får avvakta.I detta fall äger din mamma fortfarande sommarstugan så de pengarna din bror överfört, har han fortfarande överfört till din mammas egendom. Men om han skulle överföra pengar till sig själv så kan du upplysa honom om att det betraktas som förskott på arv, den summan kommer räknas bort från hans framtida arv 6:1 ärvdabalken. Ett alternativ skulle kunna vara att din bror köper ut er ur sommarstället om man vill investera mer i det, men det kräver att ni syskon är överens. Hoppas detta var svar på din fråga!

Sitta i orubbat bo om det finns särkullbarn?

2021-12-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag o min fru har ej gemensamma Barn.jag undrar kan man skriva ett Testamente som som gör att min fru sitter i orubbat bo om jag skulle avlida före henne.samt att mina Barn ärver allt när även hon går bort o då även ärver min fru mvh
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Barn som inte är makars gemensamma kallas särkullbarn. När föräldern går bort har särkullbarn en lagstadgad rätt att få sin del av arvet direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn behöver alltså inte vänta tills den efterlevande maken också går bort för att få sitt arv. Detta innebär att det inte finns någon absolut rätt för en efterlevande make att sitta i orubbat bo om det finns särkullbarn på den avlidnes sida. Däremot kan arvlåtaren i sitt testamente önska att barnen ska vänta med att begära sitt arv tills den efterlevande maken går bort. Enligt 2 kap. 1 § ÄB ärver barn i första hand och ska dela lika på arvet. Din kvarlåtenskap kommer alltså att delas lika mellan dina barn, om du inte anger något annat i ett testamente. Om din fru vill att dina barn även ska ärva hennes kvarlåtenskap måste det anges i ett testamente, eftersom det endast är egna släktingar som har arvsrätt enligt lag. Sammanfattningsvis kan du önska i testamentet att dina barn ska vänta med att begära sina delar av arvet, och hoppas att barnen respekterar den önskan. Dina barn kommer att ärva lika från dig enligt lagen, medan din fru behöver skriva ett testamente som anger att dina barn ska få ärva från henne då sådan arvsrätt inte framgår av lagen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Vem ärver den avlidne sambons del av det gemensamma huset?

2021-12-26 i Sambo
FRÅGA |Min Pappa och hans Sambo (Ogifta) har köpt hus tillsammans. Min pappas sambo har inga egna barn. Vad skulle hända om Min pappas sambo skulle avlida? Vem skulle då ärva hennes del av Huset.
Diana Stanisavljevic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vem som ärver din pappas sambos del av huset vid hennes bortgång om hon inte har några barn. Regler om hur arvet ska fördelas återfinns i 2 kap. ärvdabalken (ÄB) och reglerna om samboförhållanden finns i sambolagen (SamboL). Jag kommer att utgå ifrån båda dessa lagar när jag besvarar din fråga.I det följande kommer jag inledningsvis redogöra för hur en bodelning går till när en av samborna avlider. Därefter kommer jag att redogöra för vem som ärver när din pappas sambo avlider och vad det innebär för din pappa. Slutligen redogör jag för vilka alternativ som finns för din pappa.Bodelning om din pappas sambo avliderOm din pappas sambo avlider upphör samboförhållandet (2 § första stycket SamboL). När din pappas samboförhållande upphör kan han begära att samboegendomen ska fördelas mellan dem genom bodelning (8 § första stycket SamboL). Om din pappa begär bodelning är alltså nästa fråga vad som utgör samboegendom. Huvudregeln är att samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag (möbler, hushållsmaskiner m.m.), om det har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Efter att man har beräknat värdet för respektive sambos samboegendom och dragit av eventuella skulder, läggs värdena samman och delas lika mellan samborna (12–14 § SamboL).Ska huset ingå i bodelningen?Eftersom din pappa och hans sambo har skaffat bostaden för gemensamt bruk utgör huset samboegendom och ska alltså ingå i bodelningen. Det gäller oavsett hur stor del som var och en av dem har betalat för bostaden. Detta innebär att din pappa får hälften av huset medan dödsboet får andra hälften genom bodelningen.Din pappa kan ha rätt att överta bostadenDin pappa kan ändå ha rätt att ta över den gemensamma bostaden vid en bodelning, om det är skäligt (16 § andra stycket SamboL). Om din pappas sambo skulle avlida får din pappa normalt anses ha störst behov av bostaden och därmed rätt att överta den. Men om din pappas andel är mindre än värdet av bostaden måste han ersätta dödsboet för det belopp som överstiger hans andel i bodelningen d.v.s. mellanskillnaden.Vem har rätt att ärva din pappas sambo?Din pappa ärver inte sin samboEn viktig skillnad från vad som gäller mellan makar är att det inte finns någon regel som ger en efterlevande sambo arvsrätt efter den avlidna sambon. Detta gäller även om samboförhållandet varat under många år. I stället kommer arvet efter din pappas sambo fördelas enligt den legala arvsförordningen grundad på släktskap. Detta gäller om inget testamente finns.Den legala arvsordningenEftersom sambor inte ärver varandra kommer arvet som sagt att fördelas enligt den legala arvsordningen. De grupper av personer som har rätt att ärva delas in i tre olika arvsklasser. Det finns alltså en bestämd ordning i vilken man ska ärva enligt lag.I den första arvsklassen finns den avlidnes bröstarvingar (barn). Dessa är den avlidnes närmaste arvingar och ärver därför först (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Av din fråga framgår att din pappas sambo inte har några barn. Finns det inga barn går man vidare till den andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar samt deras avkomlingar d.v.s. den avlidnes syskon, syskonbarn o.s.v. (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrar ärver i första hand och därefter syskon. Om din pappas sambo inte har några föräldrar, syskon eller syskonbarn vid livet går man vidare till den tredje arvsklassen. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar samt deras barn d.v.s. mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ÄB). Arvsordningen tar slut efter den tredje arvsklassen. Kusiner och andra avlägsna släktingar har ingen arvsrätt.Vad innebär detta för din pappa?För din pappa innebär detta att hans sambos föräldrar skulle kunna gå in i hans sambos ställe och bli delägare i huset. I det fall din pappas sambos föräldrar inte är kvar vid livet kan i stället deras barn d.v.s. din pappas sambos syskon eller halvsyskon bli delägare i huset. Resultatet blir alltså att din pappa kan stå som gemensam ägare till huset tillsammans med sina svärföräldrar eller med sin svåger/svägerska som äger halva huset s.k. samägande (19 § SamboL). Detta innebär inte att den ena måste lösa ut den andra men det är tänkbart att en delägare som inte bor i huset hellre vill ha pengar än att dela äganderätten.Vilka alternativ finns för din pappa?Det finns två alternativ för din pappa att gå till väga för att få ensam äganderätt till huset om hans sambo skulle gå bort. För att din pappa ska få äganderätten till bostaden kan han antingen köpa ut dödsboets andel i huset eller upprätta ett inbördes testamente med sin sambo till förmån för varandra. Jag kommer att behandla båda alternativen under rubrikerna nedan.Din pappa och hans sambo kan upprätta ett inbördes testamenteDet är möjligt för din pappa och hans sambo att skriva ett inbördes testamente där det framgår att den sambo som avlider sist får ta över ägandet av den gemensamma bostaden. Ett testamente måste uppfylla vissa krav för att vara giltigt. Testamentet ska upprättas skriftligen och undertecknas av två vittnen som ska vara samtidigt närvarande. Vittnena ska känna till att det är ett testamente de undertecknar men de behöver inte veta innehållet (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena får inte vara en släkting, under 15 år eller lida av någon psykisk störning.Din pappa kan lösa ut dödsbodelägarnaFinns det inget testamente kommer arvet att fördelas enligt den legala arvsordningen. För din pappa innebär detta att hans sambos andel av huset kommer att tillfalla hennes arvingar vid en bodelning. Som jag nämnt ovan kommer din pappa troligen anses ha bättre rätt att överta bostaden och inte arvingarna. Men din pappa kan bara få äganderätt till hela bostaden mot avräkning på sin andel.Sammanfattning och rådFinns det inget testamente mellan din pappa och hans sambo så har han ingen rätt att ärva henne. Vid en bodelning kommer därför halva andelen av huset att tillfalla dödsboet och arvingarna. Din pappa kommer troligen ha rätt att överta huset. Men för att få ensam äganderätt till huset måste din pappa lösa ut arvingarna. För att undvika att behöva betala en summa till din arvingarna kan din pappa och hans sambo upprätta ett inbördes testamente där de anger att de ska ärva varandra.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänliga hälsningar

Ärver man föräldrars syskon?

2021-12-26 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag min morbror när hans fru dör? Finns inga barn eller syskon till honom.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om du är arvsberättigad din morbror när hans fru dör. Således tolkar jag det som att din morbror redan har avlidit och att hans arv har tillfallit hans fru och att du alltså undrar om du får ta del av din morbrors arv när hans fru går bort. Tyvärr kan jag inte ge ett ja eller nej svar på din fråga, svaret beror nämligen på om din morbrors föräldrar (det vill säga dina morföräldrar) fortfarande är vid liv. Om så är fallet kommer din morbrors arv tillfalla dem. Om dina morföräldrar däremot inte är vid liv kommer du få ta del av arvet så länge inget testamente som säger någonting annat finns. Med det sagt går jag i det följande lite mer i detalj igenom vad som gäller. I svaret går jag först igenom vart nånstans du ligger i turordningen för att få ta del av arvet. Därefter förklarar jag din rätt att ta del av arvet med beaktande av att arvet i första hand går till din morbrors fru.Reglerna om arv återfinns i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB).Vilka som har rätt och när de har rätt till arv efter din morbrorFör att avgöra vilka som har rätt till arv efter en avliden person utgår man från en i lagen uppställd turordning kallad arvsordningen. Arvsordningen består av tre stycken så kallade arvsklasser. För att arvet ska gå vidare från den första till den andra arvsklassen (o.s.v.) krävs det att de inte finns någon i den tidigare arvsklassen som kan ta del av arvet. Den första arvsklassen består av den avlidnes släktingar i rakt nedåtstigande led, det vill säga i första dennes barn (även kallade bröstarvingar), barnbarn o.s.v. (2 kap. 1 § ÄB)Som jag förstår omständigheterna som du har beskrivit dem i din fråga hade din morbror inga barn och således inte heller några barnbarn. Det innebär att det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ta arvet efter din morbror och därför går det vidare till den andra arvsklassen.Den andra arvsklassen består i första hand av den avlidnes föräldrar som arvet då delas lika mellan. Om någon av föräldrarna är död kommer den avlidnes syskon träda i den avlidne förälderns ställe. Skulle även detta syskon vara avlidet kommer dennes barn ta del av arvet istället. (2 kap. 2 § ÄB)Som du har beskrivit omständigheterna i din fråga är det lite oklart huruvida din morbrors föräldrar (det vill säga dina morföräldrar) lever eller inte. Om de är vid liv är det i första hand de som har rätt till arvet efter din morbror. Om de inte är vid liv tillfaller arvet istället dina morföräldrars barn (det vill säga din morbrors syskon, alltså åtminstone din mor). Som jag förstår din fråga har dina morföräldrar dock inga barn vid liv. Det innebär att dina morföräldrars barnbarn istället kommer ha rätt att ta del arvet (det vill säga du och dina eventuella syskon samt eventuella kusiner till dig på din mors sida). Din rätt att ta del av arvet efter din morbrors efterlevande frus bortgångNär din morbror går bort tillfaller hans kvarlåtenskap den efterlevande maken, det vill säga hans fru. (3 kap. 1 § ÄB)Din morbrors fru ärver dock bara hans kvarlåtenskap med vad som kallas för fri förfoganderätt. Det innebär i princip att hon fritt får använda arvet, men det som blir kvar ska sedan tillfalla din morbrors egentliga arvingar i första och andra arvsklasserna. Hans fru får således inte testamentera bort arvet utan det som finns kvar av det när hon går bort kommer tillfalla antingen dina eventuella morföräldrar eller dig, dina eventuella syskon och kusiner på din mors sidan enligt vad jag beskrivit ovan. (3 kap. 2 § ÄB)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvsfrågor inför äktenskap

2021-12-27 i Make
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo pratar om giftemål. Om jag dör först vill jag att mina pengar och egendom delas mellan mina 3 barn och mellan min man. Vilka papper behöver vi i så fall fylla i? Han har själv en dotter som han vill göra arvslös, behöver han skriva nått om det?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du har ett par funderingar gällande arv inför ett eventuellt äktenskap. Dels förstår jag det som att du undrar över vad du behöver göra för att din egendom efter din bortgång ska delas mellan dina tre barn (som du har med någon annan än din framtida man) och din framtida man, dels förstår jag det som att du undrar över om din framtida man kan göra sin dotter arvlös. Reglerna om arv återfinns i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB).Vem ärver dig när du ingått ett äktenskap?Den arvsrättsliga konsekvensen av att ingå ett äktenskap är att för det fallet att du skulle dö först, kommer som utgångspunkt din kvarlåtenskap (det vill säga ditt arv) att tillfalla din efterlevande make. Med andra ord kan man säga att huvudregeln är att ditt arv i första hand kommer att tillfalla din man och inte dina barn. (3 kap. 1 § första stycket ÄB)Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om du har så kallade särkullbarn (barn från ett tidigare förhållande), gäller nämligen att de barnen ska få ut sitt arv från dig direkt vid ditt frånfälle. (3 kap. 1 § första stycket ÄB)Det nu nämnda undantaget gäller emellertid bara i sådan utsträckning att din efterlevande make fortfarande ska ha tillgångar kvar som uppgår till ca 190 000 kronor. I det beloppet räknas in hans enskilda egendom och det han erhållit efter den bodelning som skulle äga rum efter din bortgång. Bara om dessa tillgångar inte uppgår till det nämnda beloppet kommer han att ha rätt att ta pengar från dina särkullbarns arv. (3 kap. 1 § första och andra stycket ÄB)I ditt beskrivna scenario tolkar jag det som att du har tre stycket särkullbarn, det vill säga barn från ett tidigare förhållande. Om du skulle dö innan din framtida man har alltså dessa barn rätt till ditt arv framför din man (i sån stor utsträckning att din efterlevande make åtminstone har tillgångar uppgående till ca 190 000 kronor). Det är dock fullt möjligt för dina tre barn att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och istället få ut det när han så småningom går bort. (3 kap. 9 § ÄB)För att din kvarlåtenskap således ska fördelas på det sätt som du önskar är det säkraste du kan göra att upprätta ett testamente. Ett testamente är ett juridiskt bindande dokument som du skriver för att reglera hur du vill att din kvarlåtenskap ska fördelas efter din död. Ett testamente ska upprättas skriftligt och med två stycken vittnen. (10 kap. 1 § ÄB)Känner du att du behöver hjälp med att upprätta testamente är det något vi erbjuder till fast pris här.Kan man göra ett barn arvlöst?Enligt svensk rätt kan man inte göra sina barn arvlösa. Ett barn har alltid rätt till vad som kallas för en laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag ska tillfalla barnet. (7 kap. 1 § ÄB)Som jag förstår omständigheterna i ditt beskrivna scenario har din framtida man endast ett barn. Om han skulle gå bort innan du går bort gäller samma sak för hans arv som jag beskrev ovan om ditt arv – det vill säga att hans dotter har rätt till sitt arv direkt eftersom hon är ett särkullbarn. Hennes arvslott består då av hela din framtida mans kvarlåtenskap, medan laglotten består av hälften av arvslotten. Laglotten (det vill säga hälften) har hon alltid rätt till, men den andra hälften av arvslotten är fritt för din att testamentera bort till exempelvis dig. Det är alltså inte möjligt för din framtida man att göra sin dotter arvlös. Hon har som huvudregel alltid rätt till hälften av hans kvarlåtenskap. Återigen, om han känner att han behöver hjälp med att upprätta testamente är det något vi erbjuder till fast pris här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är min morbros muntliga löfte om att jag skulle ärva honom giltligt?

2021-12-26 i Testamente
FRÅGA |Innan min morbror dog sa han att jag skulle ärva honom.Hans fru ärvde allt.Innebär detta att inget testamente skrivits eller kommer det fram vid hans frus bortgång?
Diana Stanisavljevic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag beklaga sorgen för din morbrors bortgång. Jag tolkar din fråga som att du undrar över om du har rätt att ärva din morbror eftersom han har sagt att du skulle ärva honom innan han gick bort. Regler om arv och testamente återfinns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer att utgå ifrån denna lag när jag besvarar din fråga.I det följande kommer jag inledningsvis gå igenom formkraven som lagen ställer upp för att ett testamente ska vara giltigt samt kraven som ställs på testamentsvittnena. Därefter kommer jag att redogöra för ett undantag som skulle kunna vara aktuellt i ditt fall. Jag saknar tyvärr tillräckligt med information för att på förhand kunna avgöra hur det ser ut i just din situation. Förhoppningsvis kommer mitt svar ändå att vara dig till hjälp.Hur ser formkraven ut för ett testamente?Det finns en del formkrav som måste vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Om formkraven inte beaktas är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Testatorn (den som upprättar ett testamente) måste för det första vara myndig (9 kap. 1 § ÄB). Vidare måste testamentet upprättas i skriftlig form. Inför två vittnens samtidiga närvaro ska din morbror dessutom antingen skriva under testamentet eller vidkänna sin underskrift d.v.s. att han säger till vittnena "det är min underskrift" (10 kap. 1 § ÄB). Att be två personer i två olika rum att bevittna är alltså inte tillräckligt, eftersom de inte samtidigt närvarar. Vittnena måste känna till att det är ett testamente som de bevittnar. Annars blir testamentet inte giltigt. Vittnena behöver däremot inte känna till testamentets innehåll. Inte bara din morbror utan även vittnena måste underteckna testamentet. Det finns inget krav på att registrera testamentet någonstans men det bör förvaras på ett ställe som minskar risken för att det försvinner eller att någon förfalskar det.Hur ser kraven ut för testamentsvittnena?Det ställs också vissa krav på vilka som får vara testamentsvittnen. Förenklat kan man säga att varken släktingar eller personer som finns omnämnda i testamentet får lov att vara vittne. I övrigt får vittnena inte vara under 15 år eller lida av någon psykisk störning som gör att man inte förstår innebörden av bevittnandet (10 kap. 4 § ÄB).Testamenten kan inte vara muntligaEtt testamente kan som huvudregel inte vara muntligt. Ett testamente måste som sagt uppfylla nämnda formkrav för att vara giltiga, bl.a. att de ska vara skriftliga. Formkraven är stränga och om de inte uppfylls föreligger enligt huvudregeln inget giltigt testamente.Testamenten kan ibland vara muntligaDet finns vissa undantag från huvudregeln om att ett testamente måste vara skriftligt eller bevittnat för att vara giltigt. Ett muntligt eller obevittnat testamente kan ändå vara giltigt under mycket speciella omständigheter. Ibland kan en person t.ex. bli allvarligt sjuk och därför inte ha tid eller möjlighet att upprätta formenligt testamente. I tidigare domstolsavgöranden har det ansetts att kravet på att en nödsituation ska föreligga inte bör sättas allt för strängt. Det finns två fall då ett s.k. nödtestamente kan upprättas och gälla som testamente trots att formkraven inte iakttagits. Nödtestamente kan antingen vara ett muntligt testamente eller ett s.k. holografiskt testamente. Jag kommer att behandla båda fallen under rubrikerna nedan.Muntligt nödtestamenteOm din morbror pga. sjukdom eller annat nödfall har varit förhindrad att upprätta ett normalt testamente i enlighet med de formkrav som finns i lag kan han i stället ha haft möjlighet att göra ett muntligt nödtestamente. Ett nödtestamente kan alltså göras muntligen. Men även nödtestamenten har vissa formkrav. För att ett muntligt nödtestamente ska vara giltigt måste din morbrors vilja ha bevittnats av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 3 § första stycket ÄB). Vittnen är alltså ett måste om ett muntligt löfte ska bedömas som giltigt.Holografiskt nödtestamenteEtt holografiskt nödtestamente är den andra formen av nödtestamente. Testamentet ska vara upprättat av din morbror själv och undertecknat av honom. Nödsituationen ska vara sådan att det inte har varit möjligt att tillkalla vittnen. Testatorn kan exempelvis befinna sig i akut livsfara på en plats där det inte finns några personer som kan vara vittnen. Det uppställs alltså inga krav på vittnen (10 kap. 3 § första stycket ÄB).Nödtestamentets giltighetEtt nödtestamente förlorar dessutom sin verkan om din morbror under tre månader efter upprättandet av det har haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente (10 kap. 3 § andra stycket ÄB). Detta innebär alltså att ett nödtestamente bara kan vara giltigt i max tre månader.Sammanfattning och rådDin morbrors löfte om att du ska erhålla hans arv måste ha testamenterats av honom för att ha någon verkan. Utifrån din fråga tolkar jag det som att löftet inte har testamenterats i skriftlig form och muntliga testamenten är under normala omständigheter inte giltiga. Möjligheten finns att din morbror upprättade ett nödtestamente. Frågan är om det förelåg en sådan situation att han inte hade möjlighet att upprätta ett formenligt testamente. Trots att kravet på att en nödsituation ska föreligga inte är sträng, måste det som sagt även varit två samtidigt närvarande vittnen när detta delgetts.Jag skulle råda dig att undersöka huruvida upprättandet av din morbrors nödtestamente skedde i närvaro av två vittnen. Fanns det någon annan på plats? Jag förstår att mitt svar inte var vad du förväntade dig men jag hoppas att mitt svar ändå har klargjort situationen för dig.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänliga hälsningar

Vad ingår i en bodelning och arvet? Kan man testamentera efterarv hur man vill?

2021-12-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag har lite funderingar kring arv om särkullsbarn. Min man har sedan tidigare barn och vi har även gemensamma barn. Om min man skulle gå bort före mig så förstår jag att särkullsbarnen har rätt till sin del att ta ut direkt efter sin pappas bortgång medans våra gemensamma får vänta. Om man har bil ,husbil mm och min man står som ägare betyder det att detta då ingår i farsarvet samt om vi har ett gemensamt sparkonto .Men vad händer om jag går bort först , jag vill ju att våra gemensamma barn ska få det aktuella morsarvet som finns vid min bortgång . Jag tänker är det inte som så att min man disponerar alla tillgångar och när han går bort så får mina barn både morsarv och fars arv? Tänker att han kan ju om han vill skänka pengar till sina särkullsbarn och då minskar våra gemensamma barns arv och då även morsarvet.
Carl Malmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tolkning av frågan och omständigheterDu lever i nuläget med en man som har tidigare barn med någon annan och dessa är då särkullbarn. Samtidigt har ni gemensamma barn tillsammans. När du säger att han är din "man" förutsätter jag att ni är gifta och är därmed varandras makar (1:1 ÄktB). Precis som du säger så har särkullsbarnen rätt att få ut sin del om deras pappa dör först (3:1 ÄB).Eftersom du frågar vad som ska ingå i "farsarvet" tänker jag att det du frågar är vad som ingår i en bodelning, då det påverkar vad som ingår i arvet. Det handlar inte om vem som står som ägare på en egendom när dina barn ska få arv vilket jag ska förklara nedan.Sedan ska jag besvara vad som händer om du går bort först och hur mycket som din make kan testamentera bort. Det vill säga om din man kan "skänka" bort den arvsrätt som era gemensamma barn har tillsammans.Vad som ska ingå i ert arvNär någon av er dör så upplöses äktenskapet (1:5 ÄktB). En bodelning är fördelning av egendomarna som kommer ligga till grund för hur mycket arv som barnen ska få (9:1 ÄktB). Bodelning skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffar (9:2 ÄktB). I en bodelning ska giftorättsgodset ingå. Det är den egendomen som båda makarna äger (10:1 ÄktB). Allt som inte är giftorättsgods är enskild egendom (7:1 ÄktB). Enskild egendom är sådan egendom som man särskilt har bestämt inte ska ingå i bodelningen genom ett äktenskapsförord (7:2 1st 1p och 7:3 ÄktB). Sedan finns det även undantag för giftorättsgods exempelvis om ena maken har fått ett arv där arvlåtaren sa att egendomen skulle vara enskild (7:2 ÄktB).Detta betyder att det inte spelar någon roll om din man står som ägare på bilen eller husbilen. När en av er dör så ska egendomen som ovan förklarat indelas i giftorättsgods eller enskild egendom. Så exempelvis det gemensamma sparkontot är giftorättsgods. Om ni inte har skrivit in att bilen eller husbilen ska vara enskild egendom i ett äktenskapsförord så är det giftorättsgods. Det kan finnas särskilda omständigheter som är uppräknade i 7:2 ÄktB som medför att bilen eller husbilen är enskild egendom om maken har ärvt pengar som han har köpt bilen eller husbilen för eller fått dem i gåva med förbehåll att de ska vara enskild egendom.När det är klargjort vad som är giftorättsgods så ska makarnas andel i boet beräknas. Jag har väldigt lite kunskap om era egendomsförhållanden men ska av det jag vet ni äger förklara hur själva bedömningen går till. I detta fallet så är en del av din makes andel i boet bilen, halva gemensamma sparkontot och husbilen. Din del är halva gemensamma sparkontot (11:1 ÄktB). Sedan görs ett avdrag från era skulder. Exempelvis då din make äger en bil och en husbil så finns det en risk att han har exempelvis ett huslån. Efter detta avdrag så ska resterande egendom läggas samman och delas på vardera make (11:3 ÄktB). Så låt oss säga att det är du som har dött först. Som du kan läsa i stycket ovan så finns det då en del av bodelningen som kommer från dig, detta är din kvarlåtenskap som ingår i arvet.Vad händer om du dör först?Så låt oss säga att det är du som har dött först. Som du kan läsa i stycket ovan så finns det då en del av bodelningen som kommer från dig, detta är din kvarlåtenskap som ingår i arvet.Denna kvarlåtenskapen kommer tillfalla din make (3:1 ÄB). Din make får inte testamentera bort den egendomen som ska komma till era gemensamma barn. Därmed så kan din make inte skänka bort pengarna till särkullbarnen eller förminska den arvsdelen (3:2 1st 2m ÄB). Det finns en indelning mellan fri förfoganderätt och full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man får använda pengarna hur man vill exempelvis köpa saker eller sälja tillgångar medan full äganderätt innebär att man även får testamentera pengarna. Din make i detta fallet har endast fri förfoganderätt.När din make dör så ska hälften av hans egendom fördelas till era gemensamma barn (3:2 1m ÄB). Så låt oss säga att din make har 2 000 000 kr så ska 1 000 000 kr ges till dina gemensamma barn i form av ditt arv. Sedan fördelas de resterande 1 000 000 kr på alla barnen som din make hade (2:1 ÄB). SammanfattningJag har förklarat att när någon av er dör så görs en bodelning där hälften av eran sammanlagda egendom, avdraget skulderna, ska fördelas på er två. Jag har även förklarat vad som ska ingå i bodelningen och att det inte spelar någon roll vem som exempelvis bilen eller husbilen står på. Sedan har jag även förklarat vad som händer om du dör först och att din make inte kan "skänka" bort din del av kvarlåtenskapen.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!

Vem eller vilka ärver min son och kan arvsordningen ändras genom testamente?

2021-12-26 i Arvsordning
FRÅGA |Vår son har köpt ett hus med sin sambo, de äger hälften var. Inga gemensamma barn, hon har två barn sen tidigare. Bådas föräldrar är i livet och båda har också syskon. Inget testamente finns. Vem/ vilka ärver? Vad blir skillnaden om dom skriver ett testamente? Kan man ändra arvsgången som sambos genom testamente?Har en bekant som hävdar att det inte är någon större skillnad om man är sambos eller gifta, vilket jag tror. Vem har rätt?
Casper Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din son har köpt ett hus tillsammans med sin sambo, att de inte har några gemensamma barn, men att sambon har två (barn) sedan tidigare och att du därför undrar (1) vem eller vilka som ärver samt (2) om arvsordningen kan ändras genom testamente.För att besvara din fråga kommer jag nedan tillämpa ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL). Efterlevande sambo saknar arvsrätt Huvudregeln när en make avlider är att dennes kvarlåtenskap tillfaller hans eller hennes efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Detsamma gäller dock inte sambor, som – med andra ord – inte ärver varandra. Den efterlevande sambon har dock rätt till bodelning, vilket innebär att den s.k. samboegendomen ska delas lika mellan honom eller henne och den avlidne sambons dödsbo (8 och 18 §§ SamboL). Samboegendomen består i sin tur av sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Om du vill läsa mer om vad som utgör sambors gemensamma bostad och bohag kan du göra det här.Den legala arvsordningen En avliden sambos kvarlåtenskap tillfaller alltså inte hans eller hennes efterlevande sambon, utan fördelas i stället enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv.I första hand ärver sambons barn kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Om något av sambons barn har avlidit, gäller i stället att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från den framlidne sambon (2 kap. 1 § andra stycket andra meningen ÄB).Om arvlåtaren saknar både barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v., ärver sambons föräldrar kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Skulle någon av sambons föräldrar vara avliden, får sambons syskon dela på den förälderns lott i stället (2 kap. 2 § andra stycket första meningen ÄB). På samma sätt gäller att om ett syskon som ska ärva har avlidit, får syskonets barn träda i hans eller hennes ställe och ta arv från den avlidne sambon (2 kap. 2 § andra stycket andra meningen ÄB).Ett testamente kan sätta den legala arvsordningen ur spelPrecis som du nämner är det dock fullt möjligt för sambor att frångå den legala arvsordningen genom upprättande av testamente (9 kap. 1 § ÄB). I en sådan situation har sambons bröstarvingar (barn, barnbarn osv.) emellertid alltid rätt till sin s.k. laglott (7 kap. 1 § ÄB). Om du vill läsa mer om bröstarvinges laglott kan du göra det här. SlutsatsSlutsatsen är alltså att du har rätt – det är skillnad mellan makar och sambor. Makar ärver i regel varandra; det gör inte sambor. Din son och hans sambo kommer med andra ord inte ärva varandra och deras respektive kvarlåtenskap kommer i stället fördelas enligt den legala arvsordningen. Detta innebär att din sons del av huset kommer tillfalla hans föräldrar (om han saknar barn), medan hans sambos del av huset kommer tillfalla hennes barn. Den efterlevande sambon har dock alltid rätt till bodelning och det är även möjligt att – precis som du är inne på – ändra arvsordningen genom upprättande av testamente. I en sådan situation har sambons barn emellertid rätt till sin laglott. Hoppas att mitt svar var till hjälp och tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor!Vänligen,