Ses sambor som "släkt" till den avlidne?

2021-12-30 i Sambo
FRÅGA |Hej!Min far, 94 år har nyligen avlidit. Han har sedan tidigt detta är bott på äldreboende, men dess för innan varit sambo i närmare 30 år. I samband med att släktutredning och dödsfallsintyg kom från Skatteverket har hans sambo ifrågasatt varför inte hon ingår i släktutredningen. Jag har försökt förklara för henne (också hon gammal och begynnande senil) att som sambo räknas man inte som nära släkt, men hon vill inte acceptera det. Jag kan förstå att hon, emotionellt, efter 30 års samboskap kan tycka att hon är släkt, men enligt mitt kunnande är hon inte det ur en juridisk synvinkel. Rätt eller fel? Vad finns det för lagrum/juridisk fakta, som på ett tydligt sätt, kan användas för att tydligt förklara detta för henne?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.När det kommer till frågor om arv är det ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig. När det specifikt kommer till vem som rättsligt sett är berättigad till arv vänder man sig till den legala arvsordningen i 2 kap. ÄB. Den legala arvsordningen listar tre stycken arvsklasser, som man finner i 2 kap. 1-3 §§ ÄB. Arvsklasserna är indelade enligt följande:1. Barn, barnbarn, barnbarnsbarn etc. (Kortfattat kan man säga alla avkomlingar i nedåtstigande led). I svensk arvsrätt benämns dessa som bröstarvingar.2. Föräldrar. Om föräldrarna inte är i livet, så träder den avlidnes syskon in i deras ställe. Om syskonen också är döda så träder syskonens barn in i deras ställe. Om det inte finns några syskon och det bara är en förälder som är vid liv, ärver denne allt. Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar3. Far- och morföräldrar. Om alla är vid liv äger dessa en lika andel av arvet. Om dessa inte är vid liv så träder deras barn in i deras ställe. Finns det inga barn efter den döde mor- eller farföräldern, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes andel av arvet. Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan.Viktigt att poängtera med arvsklasserna ovan är att man först måste se till att det inte finns någon arvinge i den först arvsklassen innan man går vidare till den andra. Om den avlidne exempelvis inte har ett barn i livet men ett barnbarn levande, samtidigt som den avlidnes föräldrar, syskon och morföräldrar är vid liv, ärver barnbarnet allting. När Skatteverket utför en släktutredning görs denna alltså med utgångspunkt ifrån arvsklasserna ovan. I ditt fall kan du hänvisa din fars sambo till 2 kap. 4 § ÄB. Där framgår det att någon annan person än de som listats i arvsklasserna inte har någon arvsrätt i Sverige. Bland annat innebär detta att kusiner inte har någon arvsrätt, trots att de i en släktutredning uppenbarligen anses som "släktingar" i förhållande till den avlidne. I följande kapitel i ärvdabalken finns regler om arv i det fall då den avlidne var gift, men detta blir som sagt inte tillämpligt i den situation du beskrivit. Dock behöver man beakta vissa regler i sambolagen. Om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon (18 § första stycket sambolagen)Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet (18 § andra stycket sambolagen). Prisbasbeloppet år 2021 är 47 600 kronor. Två prisbasbelopp blir alltså 95 200 kronor. Detta brukar benämnas för den lilla basbeloppsregeln. Ovanstående regler innebär enbart att en viss del av den avlidnes egendom blir föremål för bodelning enligt sambolagen. Detta kan exemplifieras på följande sätt:Om den avlidnes arv uppgår till 1 000 000 kronor, varav 200 000 kronor utgör den avlidnes samboegendom som ska tas upp till bodelningen, blir resterande egendom (800 000 kronor plus det som den avlidne får ut efter sambobodelningen) det som ska fördelas till arvingarna. Allt detta hade såklart kunnat åsidosättas om ett giltigt testamente hade förelegat där sambon stadgas som testamentstagare, men eftersom inget sådant har nämnts i frågan har jag heller inte utrett detta vidare. Hoppas du har fått svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Kan Lawline hjälpa till att svara på internationella arvsfrågor?

2021-12-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag läste svaret från personen som bott i Thailand i 16 år. Han måste kontakta en jurist i Thailand? Går det att få svar i internationella arvsfrågor här? Mvh, Tommy
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du är varmt välkommen att ställa alla möjliga typer av juridiska frågor till oss. Någon av våra rådgivare kommer därefter att svara på din fråga i den mån det går. Jag kan inte, på förhand, garantera att du kommer att få ett svar på din fråga. Däremot kan jag påpeka att du genom Lawline's webbrådgivning kan få juridisk rådgivning inom ett stort antal rättsområden, däribland arvs- och testamentsrätt. Detta innefattar även internationella arvsfrågor och det svaras, relativt, ofta på sådana (du kan hitta flera exempel på besvarade internationella arvsfrågor i vårt frågearkiv).Du kan även vända dig till vår juristbyrå för att få mera kvalificerad hjälp i ditt ärende (då av en erfaren jurist). Vår juristbyrå svara på de flesta frågor men hanterar, i dagsläget, inte frågor rörande skatterätt eller straffrätt Det borde således gå bra att ställa internationella arvsfrågor även till dem. Om du är intresserad kan du skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan här. Du kan även kontakta oss via telefon för vidare rådgivning i ditt ärende. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Testamentsfrihet

2021-12-29 i Testamente
FRÅGA |Hej, min fru och jag har inga gemensamma barn. Hon har dock två barn sedan tidigare och jag har också två barn sedan tidigare förhållande. Kan jag testamentera min bostadsrätt Endast till mina egna barn? Det finns redan ett registrerat äktenskapsförord som visar att min bostadsrätt ägs endast av mig.Tack så mycket på förhand.Mvh
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med är svaret på din fråga ja, du kan testamentera din bostadsrätt endast till dina egna barn. Som utgångspunkt följer arv den så kallade legala arvsordningen i ärvdabalken i den mån inte annat följer av ett testamente (se 2 kap. ÄB). I denna arvsordning finns visserligen varken särkullbarn, det vill säga din frus barn, eller efterlevande make, men det skadar givetvis inte att upprätta ett testamente och ordna din egendom på så vis du önskar, exempelvis på det sätt du beskriver i din fråga.Hoppas du fick svar på din fråga!

En fråga om särkullsbarns rätt att ta ur förtidsarv.

2021-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |make avliden, mor i livet, 2 bröstarvingar, 1 särkullsbarn. huset sålt och särkullsbarnet vill ha förtida arvsuttag.hur stor del ska denna ha ? Är själv bröstarvinge och vi har gemensam mor. Båda särkullbarnets föräldrar är i livet.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att att du har funderingar kring hur stort arv särkullbarnet har rätt att ta ut från sin mor. Vidare tolkar jag det också som att du och ett av dina syskon är makarnas gemensamma barn medan särkullbarnet enbart är din mors barn. Särkullbarnet och den avlidne maken är alltså inte släkt med varandra. I det fall min tolkning av familjekonstellationen är felaktig är du varmt välkommen att återkomma till oss. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB). När en make dör ska en bodelning genomföras innan det att det blir aktuellt att fördela makens arv, 9:1 ÄktB. Den del av parets gemensamma egendom som efter bodelningen tilldelas din far blir din fars kvarlåtenskap. Denna delen blir alltså hans arv. Som bröstarvinge har du rätt att ärva hela din fars arv enligt den vanliga arvsordningen Inom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning. Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom du och ditt helsyskon är din pappas barn räknas ni båda som bröstarvingar och ska därmed enligt den vanliga arvsordningen ärva hela din pappas kvarlåtenskap. Undantaget för makesarv kommer medföra att du får tillgång till arvet från din far först när din mor avlider Eftersom din far var gift när han dog aktualiseras dock undantaget för makesarv enligt 3 kap ÄB. Enligt 3:1 ÄB ärver makar av varandra. Undantaget sätter på så vis den vanliga arvsordningen ur spel. I samma lagrum står det dock att om det finns särkullbarn till den först avlidne maken så har detta särkullbarn rätt att ta ut sitt arv direkt. Med särkullbarn menas alltså ett barn som inte är gemensamt mellan makarna. Eftersom du och ditt helsyskon är makarnas gemensamma samt eftersom särkullbarnet i fråga utgör din mors barn och inte din fars så finns det i detta fall inget särkullsbarn som har rätt att ta ut sitt arv på en gång. I enlighet med 3:1 ÄB ska alltså hela din fars arv tilldelas din mor och ni gemensamma barn får tillgång till arvet från er far först när er mor går bort i form av efterarv, 3:2 ÄB. Detta innebär att när din mor går bort så kommer du och ditt helsyskon få ut två olika arv. Ett arv från er mor (som ni kommer få dela med ert halvsyskon) och ett arv i form av efterarv från er far. Hur efterarvet från er far beräknas vid din mors bortgång Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur din mors kvarlåtenskap när hon avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din far avlidit. Låt oss säga att att din fars kvarlåtenskap skulle vara 1 000 000 kr. Vidare att din mors totala egendomsvärde (efter det att hon tilldelats arvet från er far) uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen din mor avlider skulle du och ditt helsyskon alltså erhålla 25 % av hennes kvarlåtenskap i form av efterarv oavsett om hennes totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr, 3:2 3 st ÄB. Låt oss säga att din mors totala egendomsvärde inte förändrats alls vid den tidpunkt hon avlider utan fortfarande uppgår till 4 000 000 kr. Då skulle du och ditt helsyskon först tillskiftas 500 000 kr var i form av efterarv från er far (25 % av 4 000 000 / 2), 3:2 ÄB. Sedan skulle ni tillskiftas ytterligare 1 000 000 kr var i form av arv från er mor (3 000 000/ 3), 2:1 ÄB. Vid ers mors bortgång skulle du och ditt helsyskon alltså erhålla 1 500 000 kr var medans ditt halvsyskon (särkullbarnet) skulle erhålla 1 000 000 kr då hen inte har rätt att ta del av efterarvet från er far. Det är alltså de 1 000 000 kr som särkullsbarnet hade haft möjlighet att ta ut i förtidsarv. Jag vill uppmärksamma dig om att de summor jag använt mig av i ovanstående exempel enbart använts för att förmedla logiken i arvsräkningen. Logiken kommer vara densamma oavsett vilka summor det rör sig om men den konkreta summan som just du och dina syskon skulle få ut i arv när din mor avlider är inte möjlig för mig att uttala mig om. Detta medför att jag inte heller kan uttala mig om vad exakt ditt halvsyskon (särkullbarnet i frågan) har rätt att ta ut i förtidsarv. För att få mer konkret svar på din frågeställning råder jag dig att ta kontakt med en juristbyrå där en kunnig jurist på området kan hjälpa dig vidare med ditt ärende. Jag hoppas du känner att du fått hjälp med din situation, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss med vidare frågor. Mvh,

Kan mormor låta sin dotter ärva allt?

2021-12-29 i Laglott
FRÅGA |Hej min mormor vill testamentera hennes bil och hus till min mamma, mormor har en son men han har aldrig brytt sig, morfar dig nyligen och nu och nu mötte vi mammas bror på maxi häromdagen och han skrek att han ska ha en viss % av arvet, för mamma betyder pengar inte nåt när en förälder dör, men jag undrar om mormor kan testamentera sitt hus o bil till min mamma o mig, om hon gör ett testamente vem kan va vittne då kan det vara vänner som är det?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Genom testamente finns stora möjligheter att välja vem som ska ärva. Den enda begränsningen är att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Bröstarvingar är arvlåtarens barn. (2 kap. 1 § ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten. Har din mormor en son och en dotter är arvslotten således 50% var och laglotten är 25%. Jag tolkar din fråga som att det handlar om två bröstarvingar. Laglotten utgör då 25% av den totala kvarlåtenskapen. Din mormors son har alltså en absolut rätt till 25% av kvarlåtenskapen. Detta hindrar emellertid inte din mormor att testamentera allt till din mamma eller dig. Din mormors son måste då inom sex månader påkalla jämkning av testamente genom att göra sitt anspråk klart för dig eller bodelningsmannen. Han kan också väcka talan i tingsrätt. Gör han inte detta faller hans rätt bort och han blir arvslös.För att ett testamente ska vara giltigt måste det mycket riktigt bevittnas av två vittnen som skriver på testamentet, vittnena får inte vara släkt eller arvtagare till din mormor och måste ha fyllt 15 år.Vill ni få hjälp med att utforma ett testamente kan ni enkelt och till ett fast pris göra detta via vår avtalstjänst http://lawline.se/vara_tjanster/avtal.Jag hoppas du fick svar på din fråga, behöver du ytterligare rådgivning kan du vända dig till vår juristbyrå. Vi har öppet vardagar 10 – 16 och du når oss på 08-533 300 04Med vänlig hälsning

Kan kronofogden ta pengar från livförsäkringen där ens barn står som förmånstagare?

2021-12-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejEn fråga, om man har skulder hos kronofogde och inkassobolag och avlider, tas då pengarna till detta från den livförsäkring man har tecknat där ens barn står som förmånstagare?
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När en person har avlidit bildas ett dödsbo. Det här dödsboet består av den avlidnes tillgångar och skulder och ska förvaltas av dödsbodelägarna (18 kap. 1 § ärvdabalken). Tillgångar och skulder ska tas upp så som de var vid dödsfallet. (20 kap. 4 § ärvdabalken). Innan arvet kan fördelas ska dödsboets skulder betalas. (21 kap. 1 § ärvdabalken).Avseende livförsäkringar gäller i ditt fall att då det finns en förmånstagare ska livförsäkringen inte ingå i dödsboets kvarlåtenskap. (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Det innebär alltså att skulderna inte ska betalas med hjälp av pengarna från livförsäkringen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Testamente med full äganderätt till den efterlevande makan- har den avlidne makens syskon rätt till arv?

2021-12-29 i Testamente
FRÅGA |Make avlidit och testamenterat till maka med full äganderätt Vem ärver?Endast sist avlidne makas syskon eller båda makarnas syskon
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Full äganderätt innebär att makan har rätt att testamentera bort arvet Genom att upprätta ett testamente kan en make själv välja att testamentera sitt arv till förmån för sin maka. I det fall maken genom testamentet förordnat att makan skulle ärva med full äganderätt innebär detta att den efterlevande makan inte enbart har rätt att disponera fritt över egendomen under resten av sin levnadstid (jfr fri förfoganderätt) utan också rätt att fördela arvet efter sina egna önskemål vid sin egen bortgång. Den efterlevande makan har alltså rätt att själv testamentera bort egendomen utefter egna önskemål. Det finns inga begränsningar som kommer vara till hinder för makens testamente Genom upprättandet av testamentet har den avlidne maken alltså ensidigt satt den legala arvsordningen åt sidan och makens kvarlåtenskap (arv) kommer istället fördelas utefter hans önskemål, dvs till den efterlevande makan. Det finns dock begränsningar av den avlidne makens rätt att fritt bestämma hur arvet ska fördelas. Dessa begränsningar består dels i makens bröstarvingars (barn, barnbarn osv) rätt att få ut sin laglott, dvs hälften av de belopp de skulle få ut i arv i det fall ett testamente aldrig upprättats, 7:1 ÄB ihop med 7:3 ÄB. Eftersom du enbart nämner att maken och den efterlevande makan har syskon och ingenting om att det skulle finnas några bröstarvingar kommer denna begränsning dock inte att utgöra ett hinder för den avlidne makens rätt att själv bestämma hur arvet skulle fördelas. Detta medför att makens vilja att den efterlevande makan skulle ärva kvarlåtenskapen kommer bestå. Begränsningen i form av bröstarvingars rätt att få ut sin laglott kommer alltså inte utgöra ett hinder då några bröstarvingar inte tycks finnas. Inte heller kommer begränsningen i form av rätten till efterarv att aktualiseras då den efterlevande makan ärver av sin make till följd av testamentet och inte till följd av bestämmelserna om makesarvet som finns i 3 kap ÄB. Det är enbart den kvarlevande makans arvingar som kommer ärva Till följd utav att den efterlevande makan genom testamentet ärver hela sin makes arv samt att inga begränsningar av denna rätt är aktuella innebär detta att den först avlidne makens släktingar inte har någon rätt att få ut något arv av den efterlevande makans kvarlåtenskap. Förutsatt att det just är syskonen till makan som först ska ha rätt till arvet enligt 2 kap ÄB samt förutsatt att den efterlevande makan inte tecknat ett testamente som säger något annat så är det syskonen till den efterlevande makan som ensamma kommer ärva hennes kvarlåtenskap.Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss!Mvh,

Har efterarvingar rätt till efterarv ur en värdeökning som tillkommit till följd av ett arv till den efterlevande maken?

2021-12-29 i Efterarv
FRÅGA |Min make gick bort i dec-20 och arvskifte är klar. Jag är ensam dödsbodelägare. Var gifta och inga gemensamma barn. Hans 3 syskonbarn är efterarvingar. Jag har 3söner. Nu har min mor gått bort så jag komma att ärva efter att mitt barndomshem säljs. Detta arv ska väl inte ingå i det sk. efterarvet?Om jag skulle ha mer tillgångar vid min bortgång än när min make gick bort. Dessa ev. pengar vill jag att mina söner ska få ärva.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring om arvet från din mor skulle ingå i din makes arvingars efterarv. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns främst i Ärvdabalken (ÄB). Bodelningen som genomfördes vid din makes bortgång påverkar även ditt arvskifteEfter att en make i ett äktenskap går bort upplöses äktenskapet och en bodelning ska genomföras, 9:1 ÄktB. Då du beskriver att din make avled i dec 20 samt att arvskiftet redan är klart utgår jag från att en sådan bodelningen redan genomförts. Vid denna bodelning fördelades era gemensamma tillgångar mellan er. En del gick till dig och en del till din make. Den del av er gemensamma egendom som tilldelades din make vid bodelningen är den del som utgjorde din makes kvarlåtenskap. Det är alltså denna del som utgjorde hans arv. Eftersom du och din make var gifta med varandra vid hans bortgång kan man säga att den vanliga arvsordningen (som du hittar i 2 kap ÄB) sattes ur spel och undantaget för makesarv aktualiserades. Detta undantag återfinns i 3:1 ÄB och stadgar att makar som utgångspunkt ärver av varandra. Då du beskriver att du var ensam dödsbodelägare utgår jag från att du, i enlighet undantaget för makesarv i 3:1 ÄB, ensam tilldelades hela din makes arv vid hans bortgång. Detta betyder att du efter genomförd bodelning och arvskifte tilldelades två delar. Dels din egen del från bodelningen och dels din makes del i form av makesarv. Det är den sistnämnda delen (makesarvet) som i framtiden blir föremål för efterarv. Arvet från din make ärvde du med fri förfoganderätt och det är denna del som blir föremål för efterarvDen del som du ärvde från din make ärvde du med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att du fritt får disponera över egendomen under din levnadstid, däremot får du inte testamentera bort delen i händelse av din död. Varför du inte får testamentera bort din makes arv är just för att efterarvingarna har rätt till efterarv, 3:2 ÄB. Din makes syskonbarn är nämligen de som enligt den vanliga arvsordningen hade haft rätt att tilldelas din makes arv i det fall ni inte var gifta och undantaget för makesarv inte aktualiserades, jfr 2:2 2 st ÄB. Att syskonbarnen hade varit de som varit berättigade till arv om undantaget inte gällde medför att syskonbarnen har rätt till en viss del av det arv du lämnar efter dig när nu går bort i form av efterarv. Frågan är då hur storleken för släktingarnas efterarv bestäms och hur detta efterarv förhåller sig till det arv du kommer få ut från din mor.Efterarvet bestäms utifrån en viss kvotdel ur ditt totala egendomsvärde när du går bortMed efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur ditt kvarlåtenskap när du avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din make avlidit och arvskiftet genomförts. Låt oss säga att din makes kvarlåtenskap uppgick till 1 000 000 kr. Vidare att ditt totala egendomsvärde då uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen du avlider skulle syskonbarnen alltså erhålla 25 % av ditt kvarlåtenskap oavsett om din totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr, 3:2 3 st ÄB.Från denna regel finns det dock ett undantag. Detta undantag återfinns i 3:4 ÄB om förkovran. I det fall det skett en värdeökning av tillgångar samt att det kan visas att värdeökningen beror på arv, gåva eller testamente till den efterlevande maken så ska värdeökningen endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, 3:4 ÄB. Man avräknar alltså denna tillgång från den efterlevande makens totala egendomsvärde innan det att man beräknar kvotdelen för efterkravet. I ditt fall, där ditt totala egendomsvärde kommer öka till följd av arv från din mor verkar det som undantaget vid värdeökning gäller. Efterarvingarna ska alltså ha rätt till åtminstone det värde som utgick i arv från din make men det högre värde som inte beror på allmän värdeökning utan som tillkommit till följd av arvet från din mor ska enbart gå till dina arvingar, dvs dina barn 3:4 ÄB.Sammantaget gäller följande. När din make dog genomfördes en bodelning och ett arvskifte. Detta resulterade i att du erhöll din egen del av resultatet från bodelningen samt att du också erhöll din makes del i form av arv. Det är ur den delen du fick i arv som efterarvingarna har rätt till efterarv. Storleken för efterkravet som släktingarna ska tillskiftas när du avlider är beroende av den kvotdel som uppkommer om man delar arvet du fick från din make med det totalt egendomsvärde du hade vid denna tidpunkt (såsom t.ex. 25% ). Denna kvotdel har släktingarna rätt att få ut ur ditt totala egendomsvärde vid din död. En värdeökning av ditt totala egendomsvärde som tillkommit till följd av arv är dock ingen egendom som efterarvingarna ska ha rätt att ta del av. Därför avräknas denna värdeökning från ditt totala egendomsvärde innan det att kvotdelen tas ut. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss igen!Mvh,