Vad sker ifall arvtagare går bort innan arvskifte är klart?

2021-12-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan!Min farmor gick bort i augusti, hon hade 3 söner. Nu gick min pappa bort i november, innan arvskiftet efter farmor var klart.Min pappa hade skulder som uppgår till ett högre belopp än hans och farmors tillgångar tillsammans.Kommer farmors tillgångar gå in i pappas bo och täcka skulder, eller kommer hela farmors arv falla ut till mig, som pappas enda arvinge?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag vill till en början beklaga sorgen. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. En huvudregel inom svensk arvsrätt är att endast en som är vid liv vid arvlåtarens död kan ärva, oavsett om denne dog minuter efter (1 Kap. 1 § ÄB). Detta innebär att efter din farmors bortgång var din pappa berättigad arvtagare. Du som arvinge till din pappa kommer att vara dödsbodelägare till din pappas dödsbo och således inte till arvlåtarens dödsbo (18 Kap. 1 § 3 stycket ÄB) du kommer alltså inte ta hans plats och bli en dödsbodelägare till din farmor utan din pappas dödsbo kommer att ärva det till en början och betala av skulderna. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Måste en bröstarvinge närvara vid en bouppteckning?

2021-12-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej.I samband med den sist kvarvarande föräldern avlider, kan brodern (bröstarvinge) avsäga sig att närvara vid bouppteckningen och dottern ensam sköta detta?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en bröstarvinge (brodern) måste närvara vid bouppteckningen. I ärvdabalken (hädanefter ÄB) finns det en skyldighet att kalla samtliga dödsbodelägare till bouppteckningsförrättningen i god tid (20 kap. 2 § ÄB). Det innebär att bröstarvingen måste få en kallelse till bouppteckningsförrättningen. Det finns dock ingen skyldighet för den som blir kallad att faktiskt närvara på bouppteckningsförrättningen vilket innebär att bröstarvingen helt enkelt kan strunta i att närvara på den. Om någon som kallats inte närvarar måste dock bevis visas som visar att personen blivit kallad i tid, och därmed kan bröstarvingen behöva skriva på ett kallelsebevis som intygar på att hen blivit kallad men att hen valt att inte närvara.Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Jag vill att min icke-biologiska dotter ska ärva mig, är det lättast att skriva testemente eller adoptera henne?

2021-12-28 i Testamente
FRÅGA |HejJag har idag en biologisk son och en icke biologisk dotter.Båda är vuxna och i 50-årsåldern.Hon har växt upp med mig och jag ser hennes som min.Hur bör jag tänka när det gäller arv ?Jag vill att dom ska dela lika, men tror inte sonen kommer göra det rättvist.Idag är ju sonen arvtagare till allt, hur gör jag dottern till hälften arvtagare på enklast sätt.Adoptera henne (en 50-årig kvinna)?EllerSkriva testamenete?
My Stenquist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag ska göra mitt absolut bästa för att besvara din fråga. Adoption av vuxen personFrågor om adoption regleras i föräldrabalken. Den som har fyllt 18 år får adopteras endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig (föräldrabalken 4 kap 4 § första stycket). Vid bedömningen av om det finns särskild anledning till en adoption ska det särskilt beaktas om sökanden har uppfostrat den som sökanden vill adoptera eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder (föräldrabalken 4 kap 4 § andra stycket). Det framgår av den information jag fått om ni lever upp till de krav som finns för att du ska kunna adoptera kvinnan. Du kan uppnå samma resultat med ditt arv(dvs likadelning mellan din son och kvinnan) om du skriver ett testamente. Testamente Det bästa och lättaste du kan göra i din situation är att skriva ett testamente. Regler om testamente finns i Ärvdabalken, det är därifrån jag kommer hänvisa mitt svar. En viktig faktor för hur arvet kommer fördelas beror på om du är gift eller inte. Eftersom ingenting i din fråga nämner något om en maka så utgår jag från att du ej är gift.Om du inte är gift så är det dina bröstarvingar som får hela ditt arv. Enligt 2:1 ÄB skulle då om det inte finns ett testamente din son få hela ditt arv. Den legala arvsordningen kan dock ändras genom ett testamente 9:1 ÄB. Du vill att din kvarlåtenskap ska delas lika mellan din biologiska son och kvinnan som du ser som din dotter. Du vill alltså testamentera bort hälften av ditt arv som din son till kvinnan du ser som din dotter. Din biologiska son har alltid rätt till sin laglott, vilket är halva hans arvslott 7:1 ÄB. Eftersom att du vill dela ditt arv 50/50 mellan dem så kränker du inte din sons laglott. Du kan alltså disponera hur du vill med 50% av hans arv och du kan testamentera det till kvinnan du ser som din dotter utan att han kan klandra testamentet.Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat av testatorn och bevittnas av två vittnen 10:1 ÄB. För hjälp med att upprätta ett testamente råder jag dig till att kontakta en juristbyrå.Hoppas jag kunnat svara på din fråga! Tveka inte att höra av dig om du har fler frågorVänliga hälsningar,

Hur fördelas arv så rättvist som möjligt när dyra gåvor ges till en bröstarvinge?

2021-12-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Vad är praxis och olika alternativ för att få det så rättvist som möjligt när ett av två syskon ska överta barndomshemmet? Hemmet har ett stort värde på mer än 10 miljoner och det ena barnet, för att kunna överta det får ett förskott på sitt arv. Det finnes icke likvida medel för att kompensera det andra barnet förrän föräldrarna har gått bort. Föräldrarnas önskan är att det ska bli så rättvist som möjligt. Men vad är rättvist?
Jakob Johansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag har uppfattat situationen som att det finns två syskon som är bröstarvingar till båda makarna. Makarna vill nu låta ett av barnen ta över en fastighet som är värderad över 10 miljoner kronor. I dagsläget finns inte likvida medel att ersätta den andra bröstarvingen vilket eventuellt kan ske i framtiden vid makarnas bortgång. Jag kommer först gå igenom lite om rättsläget i sådana situationer och sedan koppla detta till er frågeställning. Allmänt om vem som ärverFörutsatt att det inte finns något testamente som anger något annat gäller de allmänna arvsrättsliga reglerna om vem som ärver. Närmaste arvingarna är arvlåtarens bröstarvingar (2 kap. 1 § Ärvdabalk [ÄB]), detta kallas första arvsklassen. I de fall en bröstarvinge inte längre är vid livet träder dennes avkomlingar i bröstarvingens ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB), med det sagt går arvsrätten vidare till arvlåtarens barnbarn, barnbarns barn etc.Förskott på arvFörskott på arv är något som aktualiseras när en bröstarvinge fått en gåva av arvlåtaren. Det är då som huvudregel att anse som förskott på arv och ska således avräknas vid ett framtida arvskifte (6 kap. 1 § 1 stycket samt 7 kap. 2 § ÄB). Undantag från regeln kan göras om det i exempelvis i gåvobrevet uttryckligen föreskrivs att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Den som påstår att en gåva har skett äger bevisbördan för detta.En avräkning av förskott på arv innebär att vid arvsfördelningen kommer det anses som att förskottstagaren redan fått en del av arvet, värdet som ska avräknas är värdet på gåvan vid gåvotillfället, alltså när personen fick gåvan (6 kap. 3 § ÄB). Till detta tillkommer dock en bestämmelse om att gåvomottagaren inte är skyldig att betala tillbaka till boet om gåvan är större är vad denne skulle fått i arv (6 kap. 4 § ÄB). ExempelA och B ger en fastighet i gåva till C, en av sina två bröstarvingar. Värdet på gåvan vid gåvotillfället är 10 Mkr. När makarna gått bort finns övrig kvarlåtenskap om 5 Mkr.Vid arvsfördelningen kommer gåvan som utgör förskott på arv tillföras i beräkningen av arvslotterna. 15 Mkr / 2 = 7,5 Mkr. Bröstarvingarnas arvslotter kommer således vara 7,5 mkr var. C har redan fått del av sitt arv motsvarande 10 Mkr, vilket överstiger arvslotten med 2,5 Mkr. Det överskjutande beloppet kommer inte behöva återbäras under förutsättning att gåvan inte kan likställas testamente eller är en dödsbäddsgåva.Den kvarlåtenskap som finns kvar i dödsboet uppgår således till 5Mkr, vilket tillfaller den andra bröstarvingen.I ert fall har gåvan likt exemplet ovan ett relativt högt värde. Om risk föreligger att övrig kvarlåtenskap understiger värdet på gåvan vid gåvotillfället finns också en risk att arvfördelningen blir orättvis där en av bröstarvingarna kommer få ut större del av arvet. Om det är klart att övrig kvarlåtenskap finns som överstiger värdet på gåvan bör det inte utgöra något hinder att genomföra gåvan och ändå uppnå en rättvis arvsfördelning. I situationer där gåvan troligen överstiger vad som kommer finnas kvar kan lösning ske genom exempelvis överlåtelse till underpris. Då betraktas överlåtelsen dels som ett köp (motsvarande vad som erlagts till betalning) dels som gåva (skillnaden mellan marknadsvärde och vad som erlagts till betalning). I praktiken innebär detta att gåvans värde minskar, risken att övrig kvarlåtenskap understiger gåvans värde och medför ojämn arvsfördelning minskar då också.Ett annat alternativ är att den bröstarvinge som önskar överta fastigheten köper den för marknadspris av era föräldrar, det medför inga konsekvenser på arvet. Hoppas du fick svar på din fråga. Välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning

Kan en ge bort egendom utan att en arvinge kan göra gällande anspråk?

2021-12-29 i Laglott
FRÅGA |Min lillebror är pengagalen. Min fru har i åratal tagigt hand om min mor i hennes lägenhet. jag är förstfödd och inte bryr sig så mycket om min mors ekonomiska situation .Nu undrar jag om ifall min mors lägenhet kan tillfalla min hustru utan den pengagalna brodern kan tillföra problem
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga Det finns olika sätt som din mor kan överlåta lägenheten till din fru, det kan ske genom bland annat testamente och i form gåva. Ifall din mot väljer att i sitt testamente skriva att din fru ska få lägenheten vid hennes bortgång så ska det som huvudregel gälla. Ett undantag finns som gör att din bror kan försöka jämka testamentet och göra gällande anspråk på lägenheten. Som bröstarvinge har han rätt till sin laglott oavsett om testamente är ämnat att lämna honom arvlös eller menat att giva egendom till någon annan, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 Kap. 1 § ÄB). Alltså om han från kvarlåtenskapen efter er mor inte får ut ett värde motsvarande hans laglott kan han jämka testamentet och kräva ut sin andel av lägenheten. Talan om jämkning måste ske inom 6 månader från att han fått testamentet (7 Kap. 3 § ÄB). Exempel: I detta scenariot är din mammas kvarlåtenskap 1 miljon och ni två är de enda barnen för enkelhetens skull. Ni båda har rätt till 50% av arvet (er arvslott), alltså 500 000 var. Er laglott är hälften av arvslotten, således 250 000 kr. Ifall lägenheten (värde: 400 000) testamenteras till din fru kommer ni båda att få ut 300 000 var (1 000 000 - 400 000 = 600 000, 600 000/2 = 300 000). I och med att han får ut en större summa än laglotten har han ingen rätt att jämka testamentet. Ifall värdet på lägenheten istället var 600 000 hade ni båda fått ut 200 000 i arv, vilket är mindre än laglotten, då kan jämkning göras. Gåva Din mor kan också överlåta lägenheten genom gåva. I svensk rätt är det fritt för var person att nyttja sin egendom som denne vill. Det finns dock även ett undantag som kan ge din bror rätt att göra anspråk på lägenheten, det så kallade förstärkta laglottsskyddet ( 7 Kap. 4§ ÄB). Det är som sagt fritt att ge bort gåvor men det får inte efterlikna ett testamente, i sådana fall kan bröstarvingen jämka gåvan. Tanken är att gåvor som givits under sådana omständigheter eller villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente så ska det inte var giltigt. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två typexempel som man talar om i den juridiska doktrinen: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit nyttjanderätt av en egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva.Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Talan måste göras innan ett år efter det att arvlåtarens bouppteckning avslutats (7 Kap. 4 § andra stycket ÄB). Detta gäller likt förra fallet endast när ens laglott kränkts. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kommer storleken på min arvslott påverkas av att min syster fått ett förskott på sitt arv?

2021-12-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min syster ska köpa en bostad och min pappa kommer då ta ett lån på 400 000kr för att hjälpa henne. Hon kommer betala räntan på lånet men gällande avbetalning så är det sagt att om hon inte betalar tillbaka så är det förskott på arv och summan på 400 000 kr dras av den dagen arvet fördelas. Vi är tre syskon, kommer mitt och min brors arv att påverkas av detta?
Linnea Thelander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lagstiftning som reglerar arvsrättsliga frågor är ärvdabalken (ÄB). Det är denna lagstiftning jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Vad är problemet?Jag tolkar din fråga som att din syster eventuellt kommer att få ett förskott på sitt arv efter er pappa. Du undrar nu om din systers förskott kommer påverka din respektive din brors arvslotter.Utgångspunkter vid ett arvskifteEn avliden persons samlade tillgångar kallas för kvarlåtenskap. Vid din pappas bortgång ska som utgångspunkt hans kvarlåtenskap delas lika mellan dig och dina syskon (2 kap. 1 § ÄB). Hans kvarlåtenskap ska alltså divideras med tre. Detta belopp utgör respektive syskons arvslott. Är er pappa gift kommer kvarlåtenskapen i första hand tillfalla den efterlevande maken, men då detta inte är vad din fråga tar sikte på kommer jag här inte närmare gå in på vad som gäller i fråga om arv mellan makar.Avräkning från arvslottenHuruvida arvet till dig och din bror påverkas av er systers förskott beror på hur stor kvarlåtenskapen efter din pappa blir.Då en bröstarvinge (ett barn till den avlidne) fått förskott på sitt arv ska förskottet avräknas från bröstarvingens arvslott. Om förskottet är större än den arvslott som bröstarvingen har rätt till, ska man avräkna det som kan avräknas (6 kap. 5 § ÄB). Det finns ingen skyldighet för bröstarvingen att kompensera övriga syskon om hennes förskott skulle överstiga värdet av den arvslott hon har rätt till (6 kap. 4 § ÄB). När man räknar ut era respektive arvslotter kommer man addera det belopp er syster fått i förskott (400 000 kr) till den kvarlåtenskap er pappa lämnar efter sig. Värdet av kvarlåtenskapen och förskottet delas därefter med antalet bröstarvingar – i ert fall tre. Om det belopp uträkningen resulterar i är större än 400 000 kommer er systers förskott kunna avräknas från hennes lott. Förskottet kommer i detta scenario inte att påverka storleken på arvet till dig och din bror. Är beloppet däremot mindre än 400 000 går det inte att avräkna ett förskottet om 400 000. I ett sådant scenario kommer din och din brors lotter att krympa i motsvarande mån.Hur du kan gå vidareDå jag inte känner er situation närmare är det svårt att säga något exakt om hur förskottet skulle påverka dig och din bror. Om du vill ha personlig hjälp rekommenderar jag att du bokar tid med en jurist här på Lawline. Vi hjälper dig gärna vidare!Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är välkommen att lämna en kommentar om du vill att jag förtydligar någonting.Med vänliga hälsningar

Om testamentstagaren inte är vid liv- vem ärver i dens ställe?

2021-12-28 i Testamente
FRÅGA |Hej,vår son är gift,har äktenskapsförord,ej gemensamma barn,makan har två barn från tidigare äktenskap.Han har skrivit ett testamente att vid hans bortgång skall den kvarvarande delen av hans enskilda egendomefter oss (hans föräldrar) tillfalla hans syster.Min fråga är om systern går bort före honom går arvet då till systerns barn eller makan?Tacksam för svar Mvh Sören Eriksson
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ifall att er dotter går bort före er son med ovanstående testamente kommer er dotters barn att ärva honom och inte hans maka, enligt 11:6 ärvdabalken. Detta är för att era barnbarn är legala arvingar till sin morbror, om han inte hade haft en fru så hade systerns barn kunnat ärva honom även om han inte skrivit testamente (förutsatt att inte hans föräldrar eller syster inte var vid liv).

Har barn rätt att förfoga över dement förälders tillgångar?

2021-12-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min mamma är 93 år och bor på ett äldreboende hon har på senare tid blivit åldersdement och har ingen kontroll på sin ekonomi. Vi är 4 syskon, och min mamma är ensam ägare till ett sommarställe. ( i ett grannland) Min ena bror har vid flera tillfällen för över större summor pengar från hennes konto ( i Sverige) till det andra landet, och på eget bevåg beställt jobb som utförts på sommarstället utan att stämma av det med oss andra syskon. Vad är det juridiskt som gäller här? Har han rätt att göra så? Vi äger inte sommarstället och min mamma har inte varit där på flera år pga av sin ålder. Det är väldigt svårt att ta en diskussion med honom då han alltid vill ha rätt och alltid agerar i mothugg. Så min fråga är hur får man som barn förfoga över sina föräldrars pengar och konton?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är en komplicerad fråga, för att få lov att göra dessa överföringar krävs rent formellt din mammas samtycke eller att din bror har en fullmakt att tillvarata din mammas ekonomiska intressen. Eftersom du inte nämner någon fullmakt så förutsätter jag att det inte finns. Annars krävs det att din mamma samtycker men i och med hennes åldersdemens i detta fall kan det vara svårt att få fram hennes vilja och de som kan ha motstående intressen av vad hennes pengar används till är ni resterande 3 syskon som kommer ärva henne. Jag skulle först ge dig rådet att ni 4 syskon sätter er ner och diskuterar saken även om din bror är svår att diskutera med. Din bror har ingen rätt att bestämma över er mammas pengar utan det kräver hennes samtycke, kan ni inte komma överens så kan det vara ett alternativ att ansöka om att er mamma blir tilldelad en utomstående god man, detta görs genom en ansökan till tingsrätten. På detta sätt slipper ni syskon hamna i konflikt med varandra utan den gode mannens uppgift blir att bevaka er mammas enskilda rättigheter och ekonomiska intressen. Den gode mannens behörighet avser främst den dagliga hushållningen, 11:5 2 st föräldrabalken. Detta innebär att din bror inte längre kan överföra pengar från din mamma utan får avvakta.I detta fall äger din mamma fortfarande sommarstugan så de pengarna din bror överfört, har han fortfarande överfört till din mammas egendom. Men om han skulle överföra pengar till sig själv så kan du upplysa honom om att det betraktas som förskott på arv, den summan kommer räknas bort från hans framtida arv 6:1 ärvdabalken. Ett alternativ skulle kunna vara att din bror köper ut er ur sommarstället om man vill investera mer i det, men det kräver att ni syskon är överens. Hoppas detta var svar på din fråga!