Testamente bevittnat av närstående i strid mot 10:4 ärvdabalken

2010-04-26 i Testamente
FRÅGA |Vad gäller om ett testamente är bevittnat av syskon till den som skrivit testamentet? Blir testamentet då alltid ogiltigförklarat, även om syskonen inte finns nämnda i testamentet? Finns det något prejudikat på detta?
Natalie |Hej, Inte alla personer kan med giltig verkan bevittna ett testamente. Syskon till testator får inte lov att vara testamentsvittnen, enligt 10 kap 4 § första stycket ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K10P4S1. Detta gäller oavsett om testamentet inte upprättas till förmån för syskonen.  Är ett testamente inte upprättat i enlighet med vad som föreskrivs i lag är det ogiltigt, 13 kap 1 §, se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1. Arvinge som vill göra en ogiltighetsgrund gällande måste dock klandra testamentet inom sex månader från delgivning, 14 kap 5 §, se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1. Om arvingarna däremot godkänner testamentet eller avstår från att föra klandertalan kommer testamentet att betraktas som giltigt, trots formfelet - det vill säga trots att syskon inte godkänns som testamentsvittnen.  Jag känner inte till något rättsfall som tar sikte just på denna fråga. Att syskon till testator inte med giltig verkan kan bevittna ett testamente följer direkt av ovan nämnda lagrum: 10 kap 4 § första stycket, i förening med 13 kap 1 § ärvdabalken, men för att testamentet i praktiken inte ska kunna göras gällande krävs att det klandras av övriga arvingar.Med vänlig hälsning

Testamentstagare dör innan testator

2010-04-26 i Testamente
FRÅGA |Min mamma skrev för ngra år sedan ett testamente. Hennes kvarlåtenskap skulle enligt det delas i 5 delar (en del till mig, en del till min då levande bror, en del till min döda brors son samt en del vardera till mina två barn. Men nu har även min andra bror dött. Han hade inga egna barn. Bodelningen efter honom är redan gjord. Frågan är: vad händer nu med mammas 5 delar? Vad händer med min bror nr. 2:s del? Vem ärver den? Delas allt i 4 delar i stället? Mamma har blivit åldersförvirrad så hon är inte förmögen att ändra testamentet. Med tack på förhand
Anton Strandberg |Hej! Om en testamentstagare dör innan testatorn innebär det att testamentstagarens avkomlingar ska träda i hans/hennes ställe. Lagrummet för det finner du här https://lagen.nu/1958:637#K11P6S1. I ditt fall har din bror inga barn men då får man kika vidare vilka som skulle ha ärvt honom. Du antyder i frågan att ni var tre syskon men att du är den enda som lever. Det innebär, eftersom din nu döde bror inte har barn, att du får hälften av det han skulle ha ärvt efter er mor och att din andre brors barn får dela på den andra halvan beroende på hur många de är. Vänligen,

Klanderfrist för testamente och laga kraft

2010-04-23 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min mormors bror gick bort för snart två år sedan. Han hade inga egna barn och var ej gift. Han efterlämnade ett testamente där hans egendom ska delas lika mellan min mor och hennes bror. Alla är nu delgivna testamentet och tid för klandertalan går ut den 21:a april. Förutsatt att den enda som inte godkänt testamentet inte överklagar till Tingsrätten. När får min mor tillgång till huset som hon ska ärva? Kan man börja städa ur huset redan den 22:a april? Eller måste man vänta på att arvsskiftet ska gå igenom i tingsrätten?
Sandra Helgadottir Ingolfsson |Hej! Enligt 14kap. 5§ Ärvdabalken har testamentstagare rätt att klandra testamente på ogiltighetsgrunderna i 13kap inom sex månader från det att delgivning gjorts. Denna tid gäller generellt även för jämkning av testamente eller andra invändningar. Om klandertalan inte väcks inom denna tid går rätten till talan förlorad. Du kan läsa mer https://lagen.nu/1958:637#K14. Om den 21:a april var sista datumet för klander av testamentet ifråga så har de som inte klandrat således försuttit sin rätt och därigenom godtagit testamentet som det är. Testamentet vinner då omedelbart laga kraft gentemot berörda parter. Detta innebär att din mor har rätt att tillträda huset redan nu. Lycka till! Vänliga hälsningar,

Adoption och arvsrätt

2010-04-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Våran mamma gick nyligen bort. Ett testamente finns skrivet där hon testamenterade allt till två döttrar utom en laglott till den tredje systern. Nu har det dykt upp en äldre dotter som togs från mamma som spädbarn.Och som mamma alltid trott varit bortadopterad. Vad gäller nu? Vad ska hon få enligt lag?
Ulrika Lundgren |Hej! Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB, är de närmsta arvingarna efter en avliden dess bröstarvingar, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Under förutsättning att dottern som nu dykt upp verkligen aldrig blev bortadopterad är också hon bröstarvinge och har därför rätt till arv efter sin mamma. Enligt lag har en bröstarvinge alltid rätt att få ut sin laglott, det vill säga hälften av arvslotten. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. I det fall dottern hade blivit bortadopterad skulle hon däremot inte haft någon rätt till arv efter sin biologiska mamma. Detta framgår av 4 kap. 8 § Föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381#K4P8S1. Vänliga hälsningar

Klander vid testamente

2010-04-26 i Testamente
FRÅGA |Min mormors bror gick bort för snart två år sedan. Han hade inga egna barn och var ej gift. Han efterlämnade ett testamente där hans egendom ska delas lika mellan min mor och hennes bror. Alla är nu delgivna testamentet och tid för klandertalan går ut den 21:a april. Förutsatt att den enda som inte godkänt testamentet inte överklagar till Tingsrätten. När får min mor tillgång till huset som hon ska ärva? Kan man börja städa ur huset redan den 22:a april? Eller måste man vänta på testamentet ska godkännas i tingsrätten?
Anton Strandberg |Hej! Då en arvinge blivit delgiven testamentet börjar den 6 månader långa klandertiden att löpa. Om det är som i ditt fall att klandertiden tar slut den 21:a april ser jag inget hinder till att din mor får tillgång till huset den 22:a. Finns inget lagstadgat krav på att testamentet måste ha blivit godkänt i tingsrätten utan om ingen klandrar testamentet inom den föreskrivna klandertiden på 6 månader, blir testamentet giltigt. Detta oavsett om det senare visar sig vara ogiltigt på någon grund. Vänligen,

Innebörden för samägande syskon av att fritidshus är någons enskilda egendom

2010-04-24 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej jag och min bror ärvde 50% var av ett fritidshus för ett antal år sedan av vår far. I det testamentet stod det " Vad mina bröstarvingar erhåller i arv efter mig skall utgöra enskild egendom, med rätt att genom äktenskapsförord förordna att enskild egendom i stället ska utgöra giftorättsgods". Vad innebär enskild egendom nu när min bror har avlidit? Han har en sambo som han har 3 barn tillsammans med.
|Hej! När någon dör ska personens egendomar delas ut. Vem som erhåller vad och med vilket s k laga fång beror på vilka efterlevande som finns och vilket laga fång det är fråga om. De fång som aktualiseras i samband med ett dödsfall är bodelning, testamente och arv. +Om bodelning+ När någon som är sambo dör ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det. I bodelningen ska deras samboegendom delas upp mellan dem. Bostad och bohag som din bror och hans sambo förvärvade för gemensam användning är samboegendom. Andelsrätt i ett fritidshus faller alltså utanför begreppet och ska inte tas upp i bodelningen. Observera att din brors sambo enligt 18 § 2 st sambolagen ("lilla basbeloppsregeln") har rätt att genom bodelning erhålla samboegendom till ett värde som motsvarar två prisbasbasbelopp. (Ett prisbasbelopp var för år 2009 42800 kronor.) Sambolagen finner du här: https://lagen.nu/2003:376 Att viss egendom är enskild egendom innebär att det "skyddas" från makes eller sambos anspråk i en bodelning. De egendomar som utgör enskild egendom är undantagna från att vara samboegendom i 4 § 3 p sambolagen. Andelen i fritidshuset är alltså undantaget bodelningen av två anledningar. Det går, enligt din fars förordnande, att genom äktenskapsförord göra egendomen till giftorättsgods. Detta torde förutsätta att din bror var gift. Ett sådant äktenskapsförord ska registreras. Registret förs av SCB. Om du vill veta om din bror skrivit något äktenskapsförord kan du vända dig till SCB med en begäran att få ett utdrag rörande din bror. Läs mer på http://www.scb.se/Pages/List____250815.aspx . +Om testamente+ Att egendom är enskild hindrar inte din bror från att förordna om den i testamente. Om däremot värdet av fritidshuset är mer än hälften av det sammanlagda värdet av kvarlåtenskapen - och således inkräktar på barnens laglott - kan testamentet jämkas efter klander enligt 7 kap 3 § ärvdabalken, som du kan läsa här: https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1 . +Om arv+ De egendomar som finns kvar efter bodelningen är den kvarlåtenskap som ska delas upp mellan de arvsberättigade. Sambor har ingen arvsrätt. Kvarlåtenskapen kommer delas upp mellan de tre barnen. Vem eller vilka av dem som kommer erhålla faders andel i fritidshuset och bli samägare med dig kan jag inte svara på. Sammanfattningsvis innebär att fritidshuset är enskild egendom att din brors del av den inte kommer vara med i bodelningen utan fördelas på hans arvingar om han inte förordnat annat genom testamente. Med vänliga hälsningar

Är en testamentesexekutor automatiskt också boutredningsman?

2010-04-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Är en utsedd testamentesexekutor också automatiskt boupptäckningsman och alltså den som har uppdraget att förrätta bouppteckningen?
|Hej! Reglerna om testamentesexekutor och boutredningsman finns i ärvdabalkens 19 kap, se https://lagen.nu/1958:637#K19P1S1 här. En dödsbodelägare eller testamentesexekutorn kan begära att en boutredningsman ska utses till förvaltning av den avlidnes egendom. Detta ska då skickas in som en ansökan till domstol. I 19 kap 3 § framgår att det är testamentesexekutorn som ska utses till boutredningsman om inte skäl talar emot det. Ett sådant skäl kan exempelvis vara att personen är misstrodd av någon dödsbodelägare. Men man tar också hänsyn till om det i den avlidnes testamente finns en önskan om att testamentesexekutorn även ska vara boutredningsman, se mer härom i rättsfallet NJA 1988 s.594. Svaret på din fråga blir alltså att det ska vara samma person om det inte är olämpligt, det vill säga det finns skäl som talar emot det. Det kan också bara nämnas att domstolen har en möjlighet att utse mer än en boutredningsman om det finnes nödvändigt. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning, Emma Bengthsson

Fri förfoganderätt

2010-04-20 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog 2007, han var gift och hade skrivit ett testamente som innebar att jag som särkullbarn endast hade rätt att få ut min laglott. Efter förhandling med efterlevande makan bestämdes att jag fick ut lite mer än laglotten mot att jag "bara" får 30% i efterarvsrätt. Den efterlevande makan har även hon ett särkullbarn. Tyvärr förekom en del oegentligheter då min far dog, kontanter och en del värdefulla saker försvann innan han dog (han låg på hospice sista månaderna. Av den anledningen tyckte jag att det var en god ide att få ut mer vid arvskiftet efter min far mot att gå ner i efterarvsrätt, på detta sätt tänkte jag att jag iallafall hade kontroll över en del av mitt arv. De pengar som fanns i familjen var min pappas, ett arv efter mina farföräldrar. Nu har efterlevande makan också dött och jag är kallad till bouppteckningsmöte. Jag har inte haft någon kontakt med varken makan eller hennes son sedan min far dog, inte särskilt mycket innan dess heller så det är inte så konstigt. Jag känner mig ganska övertygad om att hon sett till att flytta de pengar och egendomar hon satt kvar med till sin son innan hon dog och har utgått ifrån att jag inte kommer att få något efterarv. När jag talade om detta med en god vän trodde han att det finns lagstiftning om att efterlevande maka inte får göra sig av med dvs ge bort allt hon äger och har innan hon dör alltså precis motsatsen till vad jag trodde. Han påstod att det det ogillas om det skett innom 12 månader före dödsfallet. Finns det någon verklighet i detta? Om så är fallet kommer jag att begära ut kontoutdrag sedan 1 år tillbaka etc och det skulle vara bra om jag hann göra det innan bouppteckningsmötet eller annars att jag kräver detta vid bouppteckningsmötet?
Martin Fridh |Hej, Du som är ett så kallat särkullbarn är berättigad att ärva din far direkt vid hans bortgång och du behöver således inte avvakta efterlevande makas bortgång för att ärva, se Ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st. Med hjälp av testamente kan din arvsrätt begränsas men som bröstarvinge är du enligt lag alltid berättigad till din laglott (som består av hälften av din arvslott), se Ärvdabalken 7 kap 1 §. Enligt min mening är din arvsrätt efter din far härefter uttömd och avklarad. Om jag tolkar din fråga vidare antar jag att testamentet även innehöll ett förordnande om efterarvsrätt för din resterande del av arvslotten, vilket i så fall gör din fråga relevant. Om du har efterarvsrätt efter din far ärver den efterlevande makan kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. Detta begrepp innebär att hon ensam bestämmer över pengarna och kan förbruka, avyttra och till och med ge bort dem, allt utan redovisningsplikt. Det som skiljer fri förfoganderätt ifrån full äganderätt är att efterlevande maka ej får testamentera bort egendomen. Rättsföljden av ett sådant testamente är inte ogiltighet utan du ska först få ut det som tillkommer dig enligt din efterarvsrätt och resten går till förmånstagaren i testamentet, se Ärvdabalken 3 kap 2 § I Ärvdabalken 3 kap 3 § finns dock en regel som säger att om efterlevande maka uppenbart missbrukat sin fria förfoganderätt genom gåvor till sina egna arvtagare och därmed orsakat väsentlig minskning av sin egendom, måste ersätta dig som efterarvinge före sina andra arvingar. Finns inte medel i dödsboet ska gåvor och liknande tas tillbaka. För sådan återgång krävs att mottagaren insåg eller bort inse att du tog skada av gåvan samt att det inte har gått mer en fem år sen gåvan fullbordades. Hoppas du fått svar på din fråga Med vänliga hälsningar