Testamente med nyttjanderättsförbehåll

2010-03-31 i Testamente
FRÅGA |Jag, mina tre syskon plus min avlidnes brors barn har genom testamente fått ärva efter vår mor/farmor en stuga med tillhörande mark som skall vara vår enskilda egendom och att vi gemensamt ska stå för underhållet av stugan och vår far/farfar får nyttjanderätten så länge han lever enl min mors yttersta vilja. På bouppteckningen framkom det att min brors barn vill bli utlösta. Men enl bouppteckningsmannen går detta ej eftersom det är ett testamente. Men de kan avsäga sig arvet vilket de ej vill göra. Hur gör man om någon inte vill stå för underhåll av stugan som var inskrivet i testamentet. Det fodras bl a en hel hel reparationer. Hur ska man göra så att brorsbarnen får ut sitt arv utan att vi måste sälja stugan med marken? Och om vi säljer, hur blir det då med vår fars nyttjanderätt? Får vi överhuvudtaget sälja egendomen så länge vår far/farfar lever? Jag var ej närvarande vid bouppteckningen.
Oscar Rydén |Hej! Huvudregeln när egendom testamenteras är att testamentstagare övertar egendomen med full äganderätt. Testamentstagaren kan då använda och omsätta egendomen som den behagar. Ett testamente kan emellertid också föreskriva vissa villkor. Grundtanken på området är att testators vilja ska efterföljas så långt det går. Man kan till exempel testamenteras egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen efter testamentstagares död ska tillfalla någon annan. Visserligen kan man fritt förfoga över egendomen under livstiden, men man kan inte testamentera bort den till någon annan. En annan begränsning i den fulla äganderätten kan utgöras av en nyttjanderätt. Härvid erhåller visserligen testamentstagarna full äganderätt, men med förbehållet att nyttjanderätten ska tillfalla någon annan. Vad detta innebär regleras främst av testamentet. Nyttjanderätten kan till exempel endast avse viss del av egendomen, eller under en begränsad tid. Som sagt gäller det att i så lång utsträckning som möjligt följa testators vilja. I Ärvdabalken (ÄB) finns vissa tolkningsregler som är till för att fylla ut rättsförhållandet där testamentet är tyst. Följande kommentarer gäller alltså såvida inte testamentet kan anses föreskriva något annat. I ditt särskilda fall torde förordnandet om nyttjanderätten enligt ÄB 12 kap. 6 § innebära att ni testamentstagare inte kan sälja fastigheten utan er fars medgivande. Detta är emellertid den enda begränsning som finns i er gemensamma fulla äganderätt av fastigheten. Då ni innehar fastigheten med samägande torde det inte föreligga några hinder för er att, med er fars samtycke, köpa ut de andelsinnehavare som inte längre vill äga delar av fastigheten. På så sätt kan de som inte vill ha med egendomen att göra få ut sin del i pengar. Vill alla andelsägarna sälja kan detta på samma sätt endast göras med nyttjanderättsinnehavarens samtycke. Om er far samtycker kan ni genom reglerna i Jordabalken göra en inskrivning av nyttjanderättsavtalet som skyddar er fars rätt mot en ny ägare (men det är en annan fråga). Mvh

Ärver syskonbarnbarn?

2010-03-31 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver syskonbarnbarn? Den avlidne (f 1913) har ingen maka el bröstarvingar. En levande syster och en död bror som i sin tur har en levande dotter och en död son. Den sonen har i sin tur 2 barn (syskonbarnbarn).
|Hej! Arvsreglerna hittar du i 2 kap Ärvdabalken. Arvingarna delas in i tre olika arvsklasser, det vill säga det finns en bestämd ordning i vilken man ska ärva enligt lag. I första arvsklassen har vi bröstarvingar, alltså barn. Om inget barn finns så får man gå vidare till andra arvsklassen. Där framgår att syskon ärver i de fall den avlidnes föräldrar är döda. Om något av syskonen är död så träder dennes avkomlingar in i stället och detta sträcker sig även ner till syskonbarnbarn. Barnbarnet träder alltså i syskonets ställe och den levande systern och syskonbarnbarnet kommer få dela arvet lika. Med vänlig hälsning, Emma Bengthsson

Utgör räntekostnad och handpenning förskott på arv?

2010-03-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min bror har köpt en bostadsrätt där vår mor har gått in som borgenär samt betalat handpenningen. Min bror har nu ägt den i sex år och i dagarna fick jag reda på att vår mor dessutom betalat samtliga räntor på lånet. Det enda min bror har betalat under tiden han har bott i lägenheten är månadsavgiften samt rörliga kostnader (el, telefon etc). Detta kom som en chock för mig eftersom jag själv avstod att köpa en lägenhet av den anledningen att jag ansåg mig inte ha råd att betala räntorna på ett sådant lån, något som jag egentligen inte hade behövt oroa mig för. Istället har jag bott i en hyresrätt som kostat cirka 2000.- mer per månad än vad min bror betalar i avgift. Nu ska min bror sälja lägenheten och räknar med en vinst på cirka 1 miljon kronor. Det jag undrar över är vilket eller vilka av följande punkter kan räknas som ett förskott på arv: - Handpenningen - Räntekostnader - Värdeökningen - Extra boendekostnad En följdfråga är vad som händer om min bror betalar använder delar av vinsten till att betala tillbaka den handpenning och räntekostnader som min mor stått för. Räknas då detta som ett lån till min bror och därefter är resten av vinsten hans? Enligt mig så anser jag att min bror endast har hyrt lägenheten av vår mor och således ska vinsten stanna kvar i arvslotten istället för att komma honom fullständigt till godo. Tack på förhand!
Anna Eriksson |Hej, När det gäller gåva till bröstarvinge från arvlåtare så presumerar man att den utgör förskott på arv. Detta gäller inte bara det som formellt utgör gåva utan även andra dispostioner med övervägande benefik karaktär, t ex. försäljning till underpris och eftergivning av fordran. Arvlåtaren kan bryta presumtionen genom att uttryckligen säga att gåvan inte utgör ett förskott eller genom att ge det som ett lån. Det ska gälla större ekonomiska dispositioner vilket gör att både handpenningen och räntekostnaderna måste anses falla in i den kategorin. Eftersom din bror inte verka ge din mor någon motprestation får de anses ha en övervägande benefik karaktär. Förskottet på arv ska avräknas enligt Ärvdabalken 6 kap 1§, https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1. I svensk rätt tillämpar man s.k. idealkollation, vilket innebär att förskottets värde avräknas från arvingens arvslott. Inte ens om förskottet överstiger arvslotten kan arvingen tvingas att återföra värde till dödsboet. Däremot anses inte värdeökningen utgöra förskott på arv då det inte är pengar som din mor utgett som en gåva, även om hennes gåva indirekt möjliggjort för din bror att erhålla värdeökningen. Bostadsrätter är lös egendom men formkraven vid överlåtelse återfinns i Bostadsrättslagen 6 kap, https://lagen.nu/1991:614#K6. Det framgår där att avtalet ska vara skriftligt mellan säljaren och köparen. Din bror äger således bostadsrätten, oavsett vad din mor gjort för finansiella bidrag till din bror. Vinstökningen är ju inte en direkt gåva från arvlåtare till arvinge och omfattas inte av förskottsreglerna. När det gäller den ökade boendekostnaden är jag osäker på vad du menar, menar du din ökade boendekostnad? Eller en hypotetisk högre boendekostnad för din bror om han inte köpt lägenheten? Vad gäller din följdfråga om vad som händer om din bror betalar tillbaka handpenningen och räntekostnaderna, så blir det ju då inget arvsrättsligt problem, eftersom räntekostnaden och handpenningen då de facto utgjort ett lån och de övriga arvingarna inte sätts i en sämre ekonomisk situation än innan utlåningen av pengarna. Med vänliga hälsningar

Bröstarvinges laglott

2010-03-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Så här står det i testamentet, skrivet 1984: "Den av oss som överlever den andre skall med fri ddispositionsrätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag av bröstarvinges rätt till laglott. Efter bådas vårt frånfälle skall den då varande egendomen tillfalla vår bröstarvinge." Fråga: skall laglotten, d v s 25% av dödsboet, utbetalas till bröstarvingen nu direkt vid arvsskiftet?
Carina Persson |Hej! Vad jag förstår av frågan är bröstarvingen barn till båda makarna. Detta innebär att när ena maken avlider ärver den efterlevande maken allt. Bröstarvingen får vänta till dess att den efterlevande maken avlider. Detta framgår av 3 kap 1 § Ärvabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Laglotten skall alltså inte utbetalas till bröstarvingen vid arvskiftet för den först avlidne maken. Hade bröstarvingen däremot endast varit barn till den make som avlider först, har bröstarvingen rätt att få ut sin arvslott (dvs. hela bröstarvingens del av arvet) direkt vid arvsskiftet, 3 kap 1 § ÄB. Med vänlig hälsning

Brorsbarns arvsrätt

2010-03-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Karl och Ada är gifta och har inga gemensamma barn. Ada har inga barn sedan tidigare heller. 2008 avlider Ada. I bouppteckningen står det att hon har inga bröstarvingar och att inget testamente eller äktensskapsförord finns. Däremot finns efterlevande barn i Tyskland till hennes döde bror. De är ikryssade som efterarvingar och kallade i bouppteckningen men det står inget om att de ärvde något. Alla tillgångar går till Karl. 2009 dör Karl. Då kommer det fram att han har en son sedan tidigare och som är bröstarvinge. Min fråga är: Kan Adas efterarvingar göra anspråk på arvet efter Karl? Tack på förhand
|Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB) se, https://lagen.nu/1958:637. Av 2 kap 1-3 §§ ÄB framgår det vilka som har rätt att ärva. I första hand ärver arvlåtarens barn eller deras barn (bröstarvingar). Finns inga barn ärver föräldrarna till arvlåtaren och finns inga föräldrar ärver arvlåtarens syskon. Finns inte heller några syskon till arvlåtaren träder dess barn in istället och ärver. Eftersom Ada endast har sina brorsbarn kvar i livet har de rätt att ärva efter Ada. Men då Ada är gift tillfaller kvarlåtenskapen efterlevande make enligt 3:1 ÄB. Att Karl ärver före Adas brorsbarn förklaras genom att Karl anses ha starkare social och ekonomisk samhörighet med Ada än vad hennes brorsbarn hade med henne. Karl ärver då med ”fri förfoganderätt” vilket innebär att han får förfoga över egendomen dock med en del begränsningar, och att egendomen inte kommer att ingå i Karls kvarlåtenskap när han avlider. När Karl avlider kommer alltså Adas brorsbarn ha rätt till efterarv enligt 3:2 ÄB. Med vänlig hälsning

Arvsrätt

2010-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Arvsrätt: Om min sons mormor avlider och min sons mamma inte finns i livet längre ärver min son då i hennes ställe? Eller ärver jag som änkeman då vi varit gifta vid tidpunkten då sonens mamma avlidit?
Louise Albertson - Witting |Tack för din fråga! Enligt Ärvdabalken (ÄB) 2 kapitlet 1 § skall din son träda i sin mammas ställe vid sin mormors bortgång. Du har som änkeman ingen arvsrätt efter din svärmor, utan finns det ingen arvsberättigad i enlighet med arvsreglerna i 2 kapitlet ÄB skall arvet tillfalla allmänna arvsfonden enligt 5 kapitlet 1§ ÄB. I er situation finns det dock en arvsberättigad i din son och arvet kommer således tillfalla honom.

Återkalla testamente

2010-03-30 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min man skrev för några år sedan tillsammans med sin mor och sin bror ett testamente (finns alltså ett papper med allas viljor på). Testamentet skrevs i tre exemplar. Eftersom min man nu har fru och barn vill han inte längre ha kvar testamentet utan riva det. Hans mor förvarar ett ex i ett bankfack och vägrar ta fram och riva det. Min man har ingen lust att skriva ett nytt testamente, går det att tvinga hans mor att ta fram testamentet hon undanhåller eller är enda lösningen att skriva ett nytt?
Oscar Rydén |Hej! Av frågan framgår det inte riktigt vad testamentet egentligen innehåller, om det är fråga om något slags gemensamt testamente eller om din makes mor och bror bevittnat din makes testamente avseende hans egendom. I vilket fall kan följande sägas: Att ni med tvång ska förmå din makes mor att utge ett dokument kan bli en såväl svår som utdragen process. Smidigare är det då att återkalla testamentet. När det gäller återkallelse av testamente föreskriver lagen (Ärvdabalken, ÄB) inga egentliga formkrav. Det räcker dock inte med att testator bara bestämmer sig för att inte ge testamentet någon giltighet. En återkallelse är, precis som upprättande, en rättshandling som måste uttryckas på något sätt. Vanligast förekommande är att man, precis som du säger, antingen upprättar ett nytt testamente eller förstör det gamla. Upprättar man ett nytt testamente och med det avser att återkalla det gamla är det lämpligt att ange detta explicit i det nya testamentet, annars kan svårigheter med tolkning av två parallella förordnanden uppstå i ett senare skede. Som sagt finns det dock inget formkrav i ÄB, det som krävs enligt balkens 10 kap 5 § är att testator ”eljest otvetydigt givit tillkänna att förordnandet ej längre var uttryck för hans yttersta vilja”. Vad detta innebär är oklart, men som exempel kan rättsfallet NJA 1943 s. 622 nämnas. Där hade testator ett par dagar innan sin död per telefon meddelat sitt hembiträde att vidarebefordra en anmodan till testators advokat att förstöra dennes testamente. Detta gjordes emellertid aldrig, men testamentet ansågs ändå återkallat i och med samtalet till hembiträdet. Enligt mig är det dock onödigt att chansa vad gäller detta, det kan ställa till med oanade problem när ett testamente ska effektueras. Ett alternativ kanske kunde vara att i ett nytt testamente förordna om att det gamla ej längre äger giltighet och att fördelning av din makes egendom ska ske enligt de legala arvsreglerna. Emellertid torde det inte vara allt för ansträngande att upprätta ett helt nytt, fullständigt testamente. Det skulle i varje fall vara den säkra vägen att gå. Mvh

Jämkning av testamente

2010-03-29 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en fråga rörande ett testamente. Min pappa gick bort (änkeman) Och har 7 barn. Han efterlämnade 300000 kr och en bil värd ca 70000 kr. Han har skrivit ett testamente där barn 1&2 ärver 10000 kr vardera, barn 3 äver endast sitt morsarv(alltså inget alls) Barn 4 har gått bort (och barn 4a har 2 barn och den ena av dem ärver 7000kr) barn 5 äver 5000kr. Barn 6&7 ärver resterande pengar + att barn 7 ärver bilen också. Nu till frågan, man har ju alltid rätt till sin laglott väl? Kan barn 3 som inte ärver något kräva sin laglott och vad blir så fall det arvet? All saker som avlidna efterlämnar vad händer med dem? Ska inte de värderas och räknas som arv? För barn 6&7 tömde hela bostaden på sakerna och släppte inte in någon annan. Är väldigt tacksam för svar, hoppas att det inte blev för rörigt!
Ulrika Lundgren |Hej! Värdet av all den egendom en avliden person lämnar efter sig skall räknas ihop och därefter fördelas mellan arvingarna. Detta innebär att den egendom din pappa lämnat efter sig minst har ett värde som uppgår till 370 000 kronor, då egentligen den egendom som nu försvunnit från boet också skall räknas med här. Det totala beloppet skall sedan fördelas mellan er barn då ni är de närmsta arvingarna, se 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Hade inte personen i fråga skrivit ett testamente hade kvarlåtenskapen delats i sju delar, det vill säga ni hade alla fått ca. 52 850 kronor var (i det fall man inte räknar med den egendom som försvunnit från boet eftersom värdet av denna egendom här är okänd). Detta hade utgjort er arvslott. Barn fyras arvsdel hade fördelats lika mellan dennes två avkomlingar. I detta fall finns istället ett testamente vilket medför att resultatet inte blir detsamma. Oavsett vad ett testamente säger finns dock en rätt för en bröstarvinge att få ut hälften av sin arvslott, det vill säga, man har alltid rätt att få ut den så kallade laglotten. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. För er barn uppgår laglotten till en fjortondel av 370 000 kronor, det vill säga, ni har rätt till ca. 26 400 kronor var, oavsett vad som står i testamentet. För de av er som enligt testamentet inte tilldelats något arv, eller inte tilldelats tillräckligt mycket, finns här en rätt att påkalla jämkning av testamentet. Denna jämkning gör att ni kan få ut den del ni enligt lag har rätt till. Detta anges i 7 kap. 3 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Dock krävs att en framställning om detta görs inom sex månader från det att testamentet delgivits er arvingar. Försitter man denna tid anses man ha avstått sin rätt till arv. Vad som också skall påpekas är att det endast är bröstarvingarna som har denna rätt. Barn fyras avkomlingar har därmed inte någon rätt att påkalla jämkning då de inte är bröstarvingar, de har ju inte rätt att få ut någon laglott. Hoppas detta kan vara till hjälp! Vänliga hälsningar