Tolkning av testamente

2021-11-24 i Testamente
FRÅGA |Hej en fråga vad det här betyder . Jag "namn " gör härmed följande förordning om min kvarlåtenskap. Mina bröstarvingar skall erhålla sin laglott. Resterande kvarlåtenskap skall med full äganderätt tillfalla min sambo " namn " . Den egendom som tillfaller bröstarvinge och testamentestagare skall vara enskild egendom i äktenskap. Detsamma gäller avkastning av den . min fråga vad får vi ärva som bröstarvingar det fins både hus och bilar.
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din frågaMed laglott menas hälften av andelen av arvet som enligt lag tillkommer bröstarvingarna, det vill säga den avlidnes barn (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om ett testamente kränker bröstarvingarnas laglott kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att utfå laglotten inom sex månader från att de har delgivits testamentet (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Så det ni har rätt att utfå är hälften av kvarlåtenskapen efter eran avlidna förälder, det vill säga dennes enskilda egendom, andel ur samboegendomen samt särskilda egendom och det ska delas lika mellan er syskon (se 2 kap. 1 § Ärvdabalken).Viktigt att poängtera att ni inte har rätt att få ut en viss sak, i det här fallet huset och bilarna, utan bara eran andel av kvarlåtenskapen efter eran avlidne förälder.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar

Kan efterlevande make testamentera bort den först avlidnes egendom?

2021-11-24 i Testamente
FRÅGA |När min mor avled hade hon och och min far en fastighet som stod skriven på min far.Mina föräldrar var gifta och jag och min syster är deras gemensamma och enda barn.Min far har nu valt att testamentera fastigheten med lika delar (1/4) var till mig, min syster och till min systers två barn. Någon bodelning efter min mor har inte gjorts. Det föreligger inga äktenskapsförord. Jag anser att han inte kan testamentera bort min del av arvet från min mor, dvs 1/4 av fastigheten. Är testamentet giltigt som det är skrivet idag?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i äktenskapsbalken (1987:230) såväl som ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt ska en bodelning göras när ett äktenskap upplöses, dock behövs det inte om makarna endast har enskild egendom (9 kap. 1 § ÄktB). I och med att du säger att äktenskapsförord inte finns kan jag inte dra slutsatsen till varför en bodelning inte gjorts men om det är så att egendomen inte är enskild genom äktenskapsförord bör en bodelning ha gjorts vid din mors bortgång. Efter att ena maken dör ska giftorättsgodset delas lika mellan de två makarna, förutsatt att enskild egendom inte finns (11 kap. 3 § ÄktB). Efterlevande make ärver senare den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 & 2 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt får använda sig av egendomen men får inte testamentera bort den.Men i och med att halva fastigheten tillhör din far kan han testamentera bort den halvan till vem som helst, förutsatt att den inte inskränker din och din systers rätt till laglott, som utgör hälften av arvslotten (1/4 av din fars egendom). Ifall den testamenterade egendomen utgör en så pass stor andel av din fars egendom att du inte kan få ut din fulla laglott kan du begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Den andelen som tillhör din mor, alltså 50% av fastigheten kan han inte testamentera bort till någon annan. Du har alltså ur din mors kvarlåtenskap rätt till 1/4 av fastigheten. Men förutom laglotts-regeln jag nämnde ovan förbjuder inget din far från att testamentera bort sina 50% av fastigheten. Det regleras inte uttryckligt i lag om efterlevande make genom testamentet kan testamentera bort avlidne makens egendom till dem gemensamma barn som ändå kommer få det som arv senare. Av NJA 1995 s. 303 framgår att efterlevande make är oförhindrad att genom testamente bestämma om viss egendom så länge det inte påverkar värdet av den andel som ska tillfalla efterarvingarna. Ur din mors kvarlåtenskap har du rätten till en fjärde del av fastigheten och din syster har rätten till den andra fjärdedelen, dessa andelar kan inte testamenteras bort utan kan bara ges till er, vilket föreligger i detta fall då ni båda fått er fjärdedel ur er mors kvarlåtenskap. Din far äger dock resterande 50% som han fritt kan testamentera bort hur han vill så länge det inte inskränker er rätt till laglotten från er fars arv, laglotten utgör 1/4 av hela arvet från er far (7 kap. 1 § ÄB). Ifall laglotten inskränks kommer du kunna begära jämkning av testamentet, detta ska ske inom 6 månader från att du erhöll testamentet (7 kap. 3 § 3 stycket ÄB)Sammanfattning Efter din mors bortgång ärver din far hennes egendom med fri förfoganderätt, han kan därmed inte testamentera bort hennes egendom till någon annan en er som berättigade arvingar. Ni har erhållit hennes andel genom testamentet (en fjärdedel var) och han har därmed inte brutit mot regeln om fri förfoganderätt. Den testamenterade andelen till barnbarnen utgör hans 50% av fastigheten som han fritt kan testamentera som han vill, så länge det inte inskränker din rätt till laglott. Alltså om du ur din fars egna egendom inte kan få ut din berättigade laglott, 1/4 av hans egendom så kan du begära en jämkning av testamentet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur fördelas arvet och kan bodelningen jämkas?

2021-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min make gick bort och bouppteckning är klar. Han har dotter från första äktenskap och vi har ett gemensamt barn. Hur bör man fördela arvet efter honom? Vi har bostadsrätt som vi äger tillsammans, det finns kontanter på hans och mitt konto. Under de senaste 3 åren har jag varit god man för min make och jag fick göra omfattande renovering i köket för att kunna få en tvättmaskin hemma. Jag använde mina pengar för det eftersom jag ville spara hans pengar bara för hans behov. Under de 3 åren hade vi separat ekonomi. Kan jag få pengar "tillbaka" genom att minska värde på bostadsrätten?Både jag och dotter arbetade som min mans personliga assistenter men hans dotter gjorde ingenting. Hon besökte sin pappa bara 1 gång på sjukhuset. Kan man på något sätt minska hennes arv på grund av det? Har barn bara rättigheter i relation till sina föräldrar och inga skyldigheter?Hoppas att ni kan hjälpa mig med alla frågor.Tack på förhandMvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din make har gått bort och att du nu undrar hur arvet efter honom fördelas. Huvudsakligen regleras dina frågor av ärvdabalken och äktenskapsbalken. I mitt svar kommer jag utgå från att din man inte hade något testamente som fördelade hans arv på något specifikt sätt, eftersom detta i sådana fall påverkar hur hans kvarlåtenskap ska fördelas.Bodelning och arvskifteNär en gift person gått bort görs det en bouppteckning och en bodelning, för att räkna ut alla tillgångar (giftorättsgods) och skulder som finns i boet, och sedan räknas det samman och delas på två (9 kap. 1§, 10 kap. 1§ ÄktB). Bodelningen leder som utgångspunkt då till att ni delar lika på allt ni äger. Efter att bodelningen är gjort, ska din makes del i bodelningen, samt hans eventuella enskilda egendom, delas ut till hans arvingar, enligt nedan. Hur fördelas arvet?I första hand kan en person reglera vad som händer med ens egendom efter sin död, genom att skriva ett testamente. Då ska testamentet följas i så stor utsträckning som möjligt, och denne avlidnes vilja ska respekteras, med vissa undantag från den lagstadgade laglotten (7 kap. 1 och 3§ ÄB). I andra hand, om det inte finns något testamente, så finns det generella arvsregler som reglerar ordningen och hur arvet ska fördelas. Den legala arvsordningen framgår av 2 kap. ärvdabalken, och då ska i första hand barnen ärva (2 kap. 1§ ÄB). Detta innebär att hans barn, både dottern från det första äktenskapet (hädanefter kallat särkullbarnet), och ert gemensamma barn, ska ärva lika delar av hans kvarlåtenskap, alltså ½ var. Men då ni är gifta, så ärver du ert gemensamma barns del före denne. Det gemensamma barnet måste alltså vänta med att få ut sin ½ till dess du också avlidit (3 kap. 1§ 1st ÄB). De så kallade särkullbarnet fåt ut sin ½ direkt. Dock har du som efterlevande make ett visst skydd, för att kunna bo kvar och liknande, så har du rätt till att få ut 4 prisbasbelopp, alltså 190 400 kr, detta omfattande dels det du får genom bodelningen, dels eventuell enskild egendom och er gemensamma dotters arv (3 kap. 1§ 2st ÄB). Om dessa poster täcker denna summa, får särkullbarnet ut hela sitt arv direkt. Om dessa poster inte täcker arvet, får särkullbarnet stå tillbaka så mycket så att denna summa täcks, och sedan ärva den andelen när du går bort i stället. Kan du ändra fördelningen vid bodelningen? Som jag nämnt är utgångspunkten att en boet ska fördelas lika mellan er, men det finns vissa möjligheter till jämkning av bodelningen om det är så att fördelningen i förhållande till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter, framstår som oskälig (12 kap. 1§ ÄktB). Då kan du få behålla mer av ditt giftorättsgods än just en hälftendelning. I förhållande till äktenskapets längd, beaktas huvudsakligen bara om det varat kortare tid än 5 år. Vid de ekonomiska förhållanden kan man beakta om det finns en betydlig skillnad mellan era nettoförmögenheter, och om det beror på att du exempelvis tagit mer av dina pengar för att betala för gemensamma utgifter, eller om din make vid sin bortgång hade stora tillgångar så som enskild egendom, eller om du har stora skulder på grund av utgifter du haft rörande gemensamma tillgångar. Det kan även vara så att du fått ett stort arv nyligen, som vore oskäligt att tvinga ingå i likadelningen. Denna regel kan alltså användas, så att du får behålla mer av ditt giftorättsgods, men inte så att du kan få mer av hans. Du kan alltså inte så enkelt minska värdet på bostadsrätten för att få tillbaka mer, utan det främsta sättet för dig att få ut mer av bodelningen är om du har mer giftorättsgods än vad han har, och att du få får behålla mer istället för att "ge" till honom så det blir lika. Ett annat sätt, som baseras på samma utgångsläge att du har mer giftorättsgods än vad han hade, är att du kan begära att ni ska behålla vardera eget giftorättsgods utan slå samman och dela på det (12 kap. 2§ ÄktB). Om du, innan ni delar upp egendomen, räknar ut att du har mer giftorättsgods än vad han hade, så kan du begära att du ska få behålla din del, och han sin del. Detta är den regel som är mest användningsbar vid bodelning vid ena makens bortgång. I övrigt, om det är så att han har mer giftorättsgods än vad du har, så blir resultatet att ha ska "föra över" så mycket av sitt värde så att ni har lika mycket, efter att era respektive skulder dragits av. För att du ska få tillbaka större del än din del av bostadens värde (hälften), alltså för att du ska mer av din makes giftorättsgods än vad en likadelning innebär, är om skevdelningen beror på ett äktenskapsförord där fördelningen på grund av förordet, eller senare omständigheter, blir oskälig (12 kap. 3§ ÄktB). Jag skulle också säga att godmanskapet i sig inte påverkar arvsrätten, och inte heller att ni har så kallad separat ekonomi. Ni är fria att bestämma hur era bidrag till inkomster ska användas. Om ni har gjort egendom till enskild egendom påverkar det dock bodelningen och ska då inte ingå alls, utan då får du behålla den enskilda egendomen själv. Men att man har en överenskommelse om "separat ekonomi" innebär i sig inte att bodelningen görs annorlunda, utan det är om du kan argumentera för att bodelningen utifrån hur era ekonomiska förhållanden ser ut, skulle bli oskälig om ni delade lika, och detta då enbart om du har mer giftorättsgods än honom, eller om han har väldigt mycket enskild egendom som undanhålls bodelningen, i förhållande till din förmögenhet. Annars skulle jag säga att lagen inte ger något större utrymme för dig att få ut mer av hans giftorättsgods, än likadelning. Kan hans dotters arvsrätt begränsas på något sätt?Som tidigare nämnts, så gäller att hans barn har rätt till lika del i hans arv. Det enda sättet att aktivt begränsa ett barns arvsrätt på, är om din make upprättat ett testamente som fråntar henne del av arvet. Inte ens då kan man göra sina barn lottlösa enligt svensk arvsrätt, utan dottern kommer alltid ha rätt att kräva att få ut sin laglott (7 kap. 1§ och 3§ ÄB), vilket är hälften av sin arvslott (i detta fall ¼). Detta innebär alltså att om din make har skrivit ett testamente, kan han där ha inskränkt ett av sina barns arvslott, men dottern kommer ändå ha rätt att begära ut ¼ (istället för ½) av hans kvarlåtenskap, då man i Sverige inte kan göra sina barn arvlösa.I övrigt finns det inga regler som tar sikte på att barn förlorar sin arvsrätt om man inte varit tillräckligt närvarande eller liknande. Enligt svensk rätt så är de enda beteendena som förtar barnets arvsrätt, om barnet orsakat sin förälders död (15 kap. 1§ ÄB) eller tvingar eller lurar föräldern att skriva/ändra ett testamente (15 kap. 2§ ÄB). På så sätt har barnet inga skyldigheter i förhållande till sina föräldrar, för att få ärva, utan det räcker helt enkelt att man är dennes barn, och såklart inte vållat dennes död. Slutligen kan dock arvet till särkullsbarnet påverkas indirekt, om bodelningen jämkas. Resultatet blir då att du får behålla större del av ditt giftorättsgods, än vad en likafördelning innebär, vilket i förlängningen innebär att din makes behållning blir mindre och då särkullsbarnets arv också. Ert gemensamma barn påverkar i slutänden inte något märkbart, då denne har arvsrätt efter dig. Om det alltså inte finns något testamente, skulle jag säga att du inte kan begränsa hans dotters arvsrätt i detta läge, mer än genom jämkningsmöjligheterna och din rätt till täckning av 190 400 kr. Den sistnämnda situationen innebär bara att man skjuter upp särkullbarnets arvsrätt, inte att arvsrätten försvinner. Om så sker, kan du under din livstid, både avseende ert gemensamma barns och hans dotters andelar, förbruka dem. Detta kallas att du har fri förfoganderätt över deras arvandelar, och då kan du i princip använda upp pengarna. Det finns dock viss begränsning om att ge bort egendom i gåva (3 kap. 3§ ÄB), och inte heller får du testamentera bort det. Men arvsrätten består i andelar och inte fasta summor, vilket innebär att barnen här har rätt till en andel, baserat på deras arv av sin pappa. Denna andel läggs till grund för efterarvet efter dig också, och på så sätt ärver man inte fasta summor, utan andelar. Detta ter sig lite krångligt, men det jag vill försöka förmedla här är att lagstiftningen är utformat på ett sätt som förutsätter att föräldrar inte vill göra skillnad på sina barn, oavsett om de är särkullbarn eller gemensamma barn, och att man inte heller genom att ge bort en massa egendom till det ena barnet, kan skapa en alldeles för skev fördelning av arvet. Sammanfattning och rådSammanfattningsvis gäller alltså att din makes barn tar lika del i hans arv, alltså vars 1/2, om det inte finns ett testamente som säger annorlunda. Du kan inte ändra denna fördelning. Hans dotter från det tidigare äktenskapet har rätt att få ut sitt arv nu direkt vid hennes pappas bortgång, medan ert gemensamma barn måste vänta tills du gått bort med att få både delen efter sin pappa och dig. Undantaget från särkullbarnets direkta arvsrätt, gäller om du inte går ifrån bodelningen med minst 190 400 kr, då särkullbarnet måste avstå så mycket värde att du får täckning för detta, med efterarvsrätt till detta efter din bortgång. Du kan som utgångspunkt inte heller få mer av hans giftorättsgods, om inte det finns ett äktenskapsförord som förorsakat en skev fördelning. Den enda chans för dig att gå ifrån bodelningen med mer än en likafördelning, är om du har mer giftorättsgods än vad han har, och du begär jämkning av bodelningen. Detta påverkar då hur mycket värde din make får, och indirekt då hur mycket särkullbarnet fåt. Om du har mer giftorättsgods än din make, rekommenderar jag att du begär att bodelningen inte ska ske. Generellt kan sägas att det är svårare att begära jämkning utifrån att du bidragit ekonomiskt, då man i äktenskap utgår ifrån att ni fritt får välja vem som betalar vad och att man äger sina egna tillgångar och skulder. Det är då bättre att begära att vardera av er behåller sitt giftorättsgods. Men som sagt är detta bara hjälpsamt för dig, om du har mer giftorättsgods än vad han har. Du måste dock begära jämkning senast vid bodelningstillfället, och det finns inga formkrav kring hur du ska begära jämkning, utan det räcker att du gör denna begäran muntligen. Om ni har en jurist som hjälper er med bodelningen och arvsskiftet kan du prata med denne om detta!Jag hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor! Om du önskar vidare hjälp, tolkning av testamente eller vägledning vid bodelningen, kan jag varmt rekommendera våra jurister på vår byrå! För att komma i kontakt med dem kan du återkomma till mig, så kan jag sätta dig i kontakt med dem! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.seVänligen,

Måste jag närvara vid bouppteckningen?

2021-11-22 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Måste jag fysiskt närvara vid en bouppteckning för att ha rätt till arvet ?
Madelen Henriksson |Hej, tack för att du valde att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Det krävs inte att man närvarar vid bouppteckningen för att ha rätt till sitt arv. Du kommer däremot att bli informerad om denna eftersom ansvarig för bouppteckningen har en skyldighet att kalla alla som är arvsberättigade till följd av släktskap, är testamentstagare eller efterarvingar (20 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Att du inte måste närvara vid bouppteckningen innebär dock inte att du bör undvika att delta utan detta är något som uppmuntras, exempelvis om du har några frågor. Om du inte väljer att delta ska du skriva ett kallelsebevis där du intygar att du har blivit kallad till bouppteckningen, men inte tänker närvara (20 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken). Detta är något som krävs när bouppteckningen senare skickas in till Skatteverket för registrering. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Särkullbarn har rätt till arv direkt

2021-11-24 i Särkullbarn
FRÅGA |HejOm jag är särkullbarns och min mamma gått bort vad sker då?Min mamma gifte sig när jag var ett år o jag fick veta detta vid 22 års ålder, ingen pratar om det o nu har min mamma dött o jag vet inte hur jag ska agera? De bodde i ett hus o de ska min icke biologiska pappa sälja o flytta ifrån, vet dock inte när.Jag har två halvbröder oxå.De finns nog lite skulder på huset oxå.De tillgångar som fanns är några hundra tusen på banken o hus bil o smycken o så klart allt i hemmet.Inget finns skrivet om nåt o nu känner jag mig utanför pga min särkullbarns position.Hur är bäst o tänka för min del o vilka är dödsbodelägare? O vad innebär det för mig?
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga återfinns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Tolkning av din fråga Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ditt arv efter din mamma förhåller sig till det faktum att du är särkullbarn, samt att du undrar om du är dödsbodelägare och vad det innebär. Din fråga antyder att det inte finns något testamente, varför jag kommer att förutsätta detta i mitt svar till dig. Allmänt om bodelning När ena maken dör ska i regel en bodelning förrättas (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Detta sker genom att makarnas samlade giftorättsgods sammanläggs, efter avdrag gjorts för eventuella skulder (11 kap. 2 § ÄktB), varefter giftorättsgodset hälftendelas (11 kap. 3 § ÄktB). Enskild egendom ingår således inte i en bodelning (jfr 10 kap. 1 § ÄktB). Den egendom som skulle tillfallit din mamma efter bodelning plus eventuell enskild egendom utgör din mammas kvarlåtenskap, vilket utgör ditt arv. Det finns emellertid en möjlighet för efterlevande make att avstå från att göra en bodelning, vilket är vanligt förekommande när det finns ett särkullbarn med i bilden och om det föranleder en förlust för efterlevande make. Om så gjorts behåller vardera make sin egendom och någon bodelning görs i praktiken inte (12 kap. 2 § ÄktB).Särkullbarns rätt till arv direkt efter sin förälders död Utgångspunkten när en förälder dör är att efterlevande make ärver dennes kvarlåtenskap och att barn har rätt till arv från föräldern först när den efterlevande maken dör (s.k efterarv). Denna utgångspunkt gäller dock endast för gemensamma barn. För särkullbarn gäller att denne har rätt till sin förälders arv direkt efter föräldern dör, förutsatt att särkullbarnet inte avstått sitt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 1 § första stycket ÄB, jfr också 3 kap. 9 § ÄB). Vad detta innebär för dig är att du inte behöver vänta på att din icke biologiska pappa dör, utan du har rätt till arv efter din mamma direkt. Du behöver inte anmäla ditt krav för att ha rätt till arvet. Förutsatt att du är din mammas enda barn, ärver du hela kvarlåtenskapen. Bouppteckning och dödsbodelägare Endast utifrån informationen i din fråga gäller följande. Du är dödsbodelägare (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Din icke biologiska pappa är dödsbodelägare fram till det att en bodelning sker (18 kap. 1 § andra stycket ÄB). Väljer din icke biologiska pappa att inte göra en bodelning (jfr ovan) är han inte dödsbodelägare. Att din icke biologiska pappa är dödsbodelägare innebär inte att han är arvinge. Dödsbodelägare är de som medverkar vid upprättande av bouppteckningen, vilket vanligtvis sker hos en begravningsbyrå (20 kap. 2 § ÄB). I bouppteckningen upptas bland annat tillgångar, skulder och vem/vilka som är arvingar (20 kap. 4 § ÄB), samt vilka dödsbodelägare som medverkat vid bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB). När bouppteckning gjorts ska den registreras hos skatteverket (20 kap. 8 § ÄB). Skatteverket kan se vilka dödsbodelägare som närvarat, och om de inte närvarat ska det i bouppteckningen bifogas bevis på att den icke närvarande dödsbodelägaren blivit delgiven att komma på bouppteckningen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB).Om en bouppteckning redan gjorts gäller följande. Din fråga antyder att du inte blivit delgiven. Detta innebär inte att du går miste om ditt arv. Skatteverket får nämligen inte registrera en bouppteckning om du inte blivit delgiven kallelse till bouppteckningen (20 kap. 9 § ÄB), vilket är tämligen lätt för Skatteverket att säkerställa.Har en bouppteckning ännu inte gjorts rekommenderar jag dig att kontakta övriga dödsbodelägare och se till att du blir kallad till bouppteckningen och/eller undersöka vem som ansvarar för bouppteckningen. Men som nämnt ovan, det kommer inte förefalla så att du går miste om ditt arv i det fall du inte skulle närvara vid bouppteckningen, men det skadar givetvis inte att se till att du blir delgiven och närvar. Hoppas du fick svar på din fråga!

Ärver fortfarande maken/makan om arvlåtaren var svårt sjuk vid giftermålet och dör kort därefter?

2021-11-23 i Make
FRÅGA |Finns det någon slags "karens" vid giftermål avseende arvsordningen? Jag tänker mig att någon vet att man är dödligt sjuk och gifter sig och sedan dör kort efteråt? Eller tillfaller då arvet oinskränkt till maken/makan? Tänker mest på om man har särkullbarn (men de ska ju ha sin del oavsett). Sambos ärver ju inte varandra, så även om man har gemensamma barn så förändras ju detta vid giftermål.
Felicia Sandvik |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du undrar om arvet fortfarande tillfaller den efterlevande maken/makan om giftermålet sker strax innan arvlåtarens död samt att arvlåtaren vid tiden för giftermålet var svårt sjuk. Din fråga aktualiserar äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vem ärver?Om arvlåtaren var gift kommer kvarlåtenskapen att tillfalla den efterlevande maken/makan men eventuella särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt efter arvlåtarens död (3 kap. 1 § ÄB). Vid ett giltigt äktenskap är det därmed den efterlevande maken/makan som ärver arvlåtaren. När är ett äktenskap giltigt?Ett äktenskap ingås i närvaro av vittnen genom en vigsel (4 kap. 1 § ÄktB). För att ett äktenskap ska anses vara giltigt ska de som ingår äktenskapet vara närvarande samtidigt och uttrycka en vilja att ingå äktenskapet inför en vigselförrättare (4 kap. 2 § första stycket ÄktB). Om kraven inte är uppfyllda är vigseln inte giltig och ett äktenskap har därmed inte ingåtts. Utgångspunkten är också att äktenskap endast kan upphöra genom äktenskapsskillnad eller den ena makens död (1 kap 5 § ÄktB). Ingen uttrycklig bestämmelse i lagen om att ett äktenskap kan ogiltigförklaras finns, men en vigsel kan ogiltigförklaras om det är uppenbart att någon av makarna inte har samtyckt till äktenskapet (NJA. 2010 s. 648). Denna möjlighet är dock begränsad eftersom det föreligger en presumtion om att vigseln har gått rätt till om vigselförrättaren har genomfört vigseln. Sammanfattningsvis är det alltså den efterlevande maken som ärver kvarlåtenskapen förutsatt att äktenskapet är giltigt, med undantag för eventuella särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt. För äktenskapets giltighet krävs det en uttrycklig vilja från båda personer att ingå i äktenskapet inför en vigselförrättare samt att båda är närvarande samtidigt. Det finns alltså ingen "karens", utan det är den efterlevande maken som ärver oberoende av om arvlåtaren var svårt sjuk vid giftermålet så länge arvlåtaren har uttryckt sin vilja att ingå äktenskapet. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Kan man ärva skulder? Vem skall ansöka om konkurs för ett dödsbo som är på obestånd?

2021-11-22 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är pensionär, ensamstående, ett barn. Den dag jag går bort så finns i dödsboet bara skulder och en liten summa finns för att täcka begravningskostnader. Blir mitt barn skyldig att betala skulderna, lån och kredit? Ska hen begära dödsboet i konkurs?
William Tinnberg |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis så kan det nämnas att din fråga gällande dödsboets skulder och konkurs regleras i lagarna, Ärvdabalken (ÄB) och Konkurslagen (KL)Har arvingar ansvar för skulder?När du går bort så kommer en juridisk person bildas som tar över alla dina tillgångar och skulder, ett så kallat Dödsbo. Arvingarna kallas för dödsbodelägare och eftersom du bara har ett barn så blir hen den enda dödsbodelägaren (18 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Det finns inte särskilt reglerat någonstans men skulder ärvs inte i Sverige, därmed så är detta inget du behöver oroa dig över.Det ska dock nämnas att en återbetalningsskyldighet kan uppstå i fallen då tillgångar i dödsboet har delats upp mellan dödsbodelägarna som kunde använts för att betala av skulden, vilket kan vara bra att veta om (21 kap. 4 § 1 stycket ÄB).Ska hen begära dödsboet i konkurs?Om ett dödsbo inte kan betala skulderna med tillgångarna så är dödsboet på obestånd och ska därmed försättas i konkurs (1 kap. 2 § KL). Detta kan ske på två olika sätt. Det första alternativet är att en dödsbodelägare ansöker om det (2 kap. 3 § KL). Det andra alternativet är att en borgenär ansöker om det, dvs någon av dem som du har en skuld till (2 kap. 4 § KL).En ansökan om konkurs ska ske skriftligt till den tingsrätt som dödsboet skulle svarat vid i ett tvistemål (2 kap. 1 § 1 stycket KL). Den behöriga tingsrätten är den där avlidne hade sin hemvist, dvs i den tingsrätt som svarar för det område där du är folkbokförd när du går bort (10 kap. 1 § 4 stycket Rättegångsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen för fortsatt rådgivning.Med vänliga hälsningar,

Vem ärver när det inte finns bröstarvingar?

2021-11-21 i Arvsordning
FRÅGA |Om min morbror avlider och det inte finns något testamente vem ärver han då. Han har inga föräldrar i livet och inga barn, bara en syster kvar i livet som har barn resten av syskonen är avlidna men deras barn finns i livet. Går hela arvet till systern som är i livet ?
Beatrice Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som ärver din morbror först när han avlider. Reglerna som styr vem som ärver vem finns i Ärvdabalken (ÄB)Som huvudregel är det personens barn som ärver då det är bröstarvingar och är första arvsklassen (ÄB 2 kap. 1 §). Men då du säger att det inte finns några så är det andra arvsklassen som ärver. Först och främst är det föräldrarna som delar på arvet (ÄB 2 kap. 2 § 1 stycket). Men då de inte längre lever så delar deras barn gemensamt på arvet, dvs den avlidnas syskon (ÄB 2 kap. 2 § 2 stycket). Om något syskon har avlidit, som i detta fall, så träder dennes barn in i stället och får den delen av arvet (ÄB 2 kap. 2 § 2 stycket).Exempel För att göra detta enklare kommer jag nu göra ett exempel.Vi säger att din morbror lämnar en kvarlåtenskap med ett värde på 1 miljon kr. Då båda föräldrarna har avlidit samt att din morbror inte har några barn så är det hans syskon som ärver (ÄB 2 kap. 2 § 2 stycket). Vi säger i detta fall att han hade 4 syskon, vilket innebär att de ärver 1/4 vardera. Då ena systern lever så får hon sin fjärdedel av arvet, dvs 250 000 kr. När det gäller övriga delen av arvet så delar barnen till syskonen, på den arvslott som hade gått till syskonen om den varit vid liv (ÄB 2 kap. 2 § 2 stycket). Vilket innebär att om ett av syskonen har två barn som lever så delar de på ¼ av arvet, dvs 1/8 vardera som i mitt exempel blir 125 000 kr. Om ett annat av syskonen däremot bara har 1 barn som lever så tar den hela beloppet på 250 000 kr. Makes arvsrätt Det är också värt att observera makes arvsrätt (3 kap. ÄB). För om din morbror är gift när han avlider så tillfaller kvarlåtenskapen hen (ÄB 3 kap. 1 §). I sådant fall får arvingarna till morbrorn inte ut sin del av arvet efter honom förens efter makens bortgång (ÄB 3 kap. 2 § 1 stycket). Då det inte framgår av din fråga om han är gift eller ej, så går jag inte in djupare på det. SammanfattningSom svar på din fråga, nej hela arvet går inte till den efterlevande systern. Utan barnen, till de syskonen som inte längre lever, delar på arvet som ovan har visats. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar