Betydelse av enskild egendom och förskott på arv

2018-05-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, min pappa äger en sommarstuga och jag är ett utav tre barn, vi är särkullbarn då kvinnan han är gift med inte är vår mamma. De har skrivit äktenskapsförord om att stugan är hans enskilda egendom, men den är också ett arv efter hans pappa. Det verkar dock inte finnas några papper på det arvet, min pappa tror att det eventuellt kan finnas någon gammal dom på det, men vart hittar man sånt? Eller kanske det räcker med att den är enskild egendom genom äktenskapsförord? Sommarstugan står på arrendemark och min pappa står som enda ägare. Vi undrar nu om min pappa kan ge mig sommarstugan i gåva? Han har tröttnat på den och den står och förfaller och jag är det enda barnet som har intresse i den. Eller finns det något annat sätt man kan göra på?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att sommarstugan gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord resulterar i att sommarstugan inte ska ingå i någon bodelning mellan din pappa och hans fru (7 kap 2 § p 1 Äktenskapsbalken, ÄktB). En bodelning görs alltid vid skilsmässa eller bortgång där respektive makes andel räknas ut och tillgångar fördelas på lotter (se 11 kap ÄktB). Även om stugan hade ingått i bodelning så hade den ändå som huvudregel hamnat på din pappas lott vid en bodelning eftersom han har äganderätt. Lottläggning är en del av bodelningen där egendom fördelas mellan makarna. Huvudregeln är att vardera make behåller sin egendom vid en lottläggning (11 kap 7 § ÄktB). Sammantaget har din pappas fru ingen rätt till stugan, i första hand för att stugan är din pappas enskilda egendom. Det räcker med att det finns äktenskapsord på detta. Din pappa kan självklart ge sommarstugan till dig i gåva. Det är dock viktigt att ni reglerar ifall ni inte vill att denna gåva ska ses som förskott på arv (6 kap 1 § Ärvdabalken, ÄB). Som biologiskt barn till din pappa är du i arvsrätten att kallas för bröstarvinge (2 kap 1 § ÄB). Gåva till bröstarvinge presumeras alltid vara förskott på arv enligt 6 kap 1 § ÄB om inget annat föreskrivs. Om du inte vill att det ska vara förskott på arv, så måste ni i ett gåvobrev upprätta tydligt att det inte är avsett till det. För mer rådgivning är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04mvh

Förskott på arv eller gåva?

2018-05-22 i Arvsordning
FRÅGA |Vi är 3 syskon som har hjälpt vår svårt sjuka mor, hon bor nu på ett vårdboende, att sälja hennes bostadsrätt. Nu är tanken att vi ska dela på hennes bohag, och också sälja och göra oss av med en del. Jag tog för givet att allt ska delas på 3. Men nu har ett av syskonen hävdat att hänsyn ska tas till hennes dotter. Är det inte de 3 syskonen som ska dela? Min syster hävdar att det är annorlunda nu eftersom vår mor fortfarande lever. Tacksam för besked hur vi ska förfara med bohaget i detta sammanhang.
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline men din fråga!För att kunna besvara din fråga på bästa sätt kommer jag presentera två olika situationer och förklara hur utgången blir om din mor lever, respektive har avlidit.Om er mor fortfarande lever Att ni säljer er mors bohag och ska dela på det har ingenting med arvsrätt att göra eftersom er mor fortfarande är vid liv. Att ni får bohaget/ersättningen för bohaget kan däremot innebära att det är att betrakta som ett förskott på det arv ni ska få från er mor vid hennes bortgång. I sådana fall ska den summa ni får nu dras bort från det ni egentligen skulle ärvt om ingen ersättning för bohaget givits till er [6 kap. 1 § ärvdabalken]. Det kan också vara så att bohaget/försäljningen av bohaget är att betrakta som en gåva från er mor som inte ska räknas bort från er arvsrätt vid hennes bortgång. Dock måste hon själv formulera ett gåvobrev där det står att gåvan inte ska avräknas mot det slutliga arvet, vilket kan vara svårt för henne nu eftersom hon är väldigt sjuk. Dessutom finns en rent objektivt låg tilltro riktad till ett gåvobrev som skrivits av en svårt sjuk person eftersom det försvagande tillståndet kan ha påverkat den egentliga viljan. Det rimligaste är därmed att ersättningen från bohaget är ett förskott på arv och ska enligt huvudregeln enbart fördelas mellan barnen till modern och inte till någon annan. Om din mor ger bohaget/ersättningen för bohaget till din systers dotter är det bara att betrakta som förskott på arv om det uttryckligen sägs [6 kap. 1 § sista meningen, ärvdabalken]. Annars är det att betrakta som en gåva. Detta innebär alltså att din mor kan ge bohaget/ersättningen för bohaget till din systers dotter, men det finns ingen skyldighet för din mor att fördela ersättningen på fler än er tre barn.Om er mot avliditOm det skulle vara så olyckligt att er mot hinner avlida innan ni löst denna situation berör din fråga snarare arvsrätten och inte att ersättningen för bohaget ska ses som ett förskott på arvet, alternativt en gåva. Det finns två sätt att ärva på. Antingen genom den legala arvsordningen eller genom testamente. Eftersom du inte nämner något testamente här utgår jag ifrån den legala arvsordningen som finns i ärvdabalken.Som huvudregel är det den avlidnes barn som ärver i första hand [2 kap. 1 § ärvdabalken]. Det är alltså helt riktigt som du säger att det enbart är ni tre syskon som ska ärva om man utgår ifrån den legala arvsordningen. Din systers barn kan inte ärva förrän din syster gått bort. Då ska barnet träda i hennes ställe och ärver som hon hade ärvt [2 kap. 1 § andra stycket, ärvdabalken]. Detta innebär att om din syster dör före din mor avlidit så träder barnet i systerns ställe och ärver som hon hade ärvt. Om din syster dör efter att din mor avlidit ska din systers arvslott fördelas mellan alla hennes barn där alla gemensamma barns arvslotter kommer gå till systerns make i första hand och alla barn som de inte har gemensamt ska få sin arvslott direkt. Gemensamma barn får vänta tills maken har dött för att få sin arvslott.Min slutgiltiga bedömningUtefter den information du givit mig och utefter den information jag presenterat för dig gör jag bedömningen att bohaget/ersättningen för bohaget ska fördelas mellan dig och dina två syskon och betraktas som ett förskott på arv, där summan på bohaget/ersättningen sedan ska räknas bort vid din mors bortgång från respektive syskons arvslott. Alternativt kan ersättningen för bohaget ses som en gåva från din mor, men då måste det uttryckligen stå att ersättningen INTE ska betraktas som förskott på arv och det kan bli svårt eftersom din mor är väldigt sjuk och förmodligen inte är vid sitt sinnes fulla bruk så att det kan ses som ett rätteligen upprättat gåvobrev. Oavsett om din mor är vid liv eller avliden har inte din systers dotter rätt till bohaget/ersättning för bohaget om det inte är så att din mor uttryckligen skrivit att en del är en gåva till sitt barnbarn. Om din mor inte sagt att det ska vara en gåva till sitt barnbarn kan din systers dotter endast ärva om din syster avlider FÖRE er mor. Då träder dottern in i din systers ställe som arvtagare.Hoppas detta var svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig om du undrar något mer!Med vänlig hälsning,

Särkullbarns arv när regeln om fyra prisbasbelopp aktualiseras

2018-05-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min pappa som är omgift har avlidit. 150 000 kr finns kvar efter begravning etc där man menar att pappas fru har rätt till det som är kvar då hon har rätt till 4 basbelopp. Betyder det att jag inte får ärva någonting?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att din pappas fru har rätt till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp, detta framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken. Det innebär dock inte att du inte får ärva någonting – utan det innebär att du måste vänta med att få ut ditt arv till dess att även den efterlevande, dvs. din pappas fru, har gått bort.Vänliga hälsningar,

Har barnbarn rätt till arv?

2018-05-21 i Laglott
FRÅGA |Hej, min bror dog nyligen och han har en dotter. Min far vill skriva in i sitt testamente att jag ska få ärva honom helt och fullt och att hon inte ska få del av hans arv (pga personliga orsaker). Är detta möjligt?
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din bror har avlidit anses hans dotter ha trätt i hans ställe som bröstarvinge till din far och är därmed arvsberättigad (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Det innebär att både hon och du har rätt till er laglott som utgör hälften av er arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Om din far lämnar efter sig 100 000 kr och ni är de enda arvsberättigade är er arvslott 50 000 kr var, och er laglott 25 000 kr var. Det är inte möjligt att testamentera bort en bröstarvinges laglott utan det som kan testamenteras är den andra halvan av arvslotten som inte utgör laglotten.För att få ut sin laglott kan din brorsdotter begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vem ärver?

2018-05-22 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min farmor har avlidit, och jag är den närmaste anhörig. Min farmor var ogift, hade ingen sambo.Hon hade två söner, båda två är avlidna sen många år. Den ena sonen fick aldrig några barn. Min syster är också avliden, men hon har barn. Farmor hade ett testamente där hon har angett att jag är den som ärver henne, men jag blir osäker när jag läser på nätet vad som gäller vid arv. är det enligt lag så att min systers barn får ärva hennes lott även om det finns testamente upprättat?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arvsklasser I Ärvdabalk (1958:637) (ÄB) finns de så kallade arvsklasserna. I arvsklasserna finns personer som kan ha rätt att ärva den avlidne. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn. Har den avlidne personen inga barn ärver personer i den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar. Om föräldrarna inte är vid livet ärver den avlidne personens syskon. Om arvlåtaren inte heller har syskon vid livet ärver syskonets barn. Det finns även en tredje arvsklass. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar, 2:1-3 §§ ÄB. Testamente och laglott För att arvet ska fördelas på ett annat vis än som det beskrevs i föregående stycke måste ett testamente upprättas. I 7:1 ÄB finns dock en regel som förklarat att en bröstarvinge (den avlidne personens barn) alltid har rätt till laglott. Laglotten utgör hälften av de kvarvarande tillgångarna. Laglotten kan man inte testamentera bort. I övrigt kan man testamentera resten av sin egendom till vem man vill. SammanfattningOm din farmor inte hade upprättat ett testamente hade du och din systers barn fått dela på de kvarvarandet tillgångarna. Din systers barn hade då ärvt sin mors del av arvet. Men, eftersom din farmors barn inte var vid livet när hon gick bort kan hon testamentera hela sin egendom till vem hon vill. I det här fallet kommer du att ärva din farmor och din systers barn kommer inte att ärva. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Hur gör vi om vi vill att mina barn ska ärva min make?

2018-05-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make och jag är gifta. Jag har två särkullebarn. Om jag avlider vill särkullebarnen att min make får sitta i orubbat bo.Barnen har ju rätt till sin laglott, därför ställs frågan.Dessutom vill min make att särkullebarnen skall ärva honom efter hans död.Min make har inga barn.
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är att särkullbarn ärver direkt när deras förälder avlider och att de alltså inte måste vänta på att förälders make avlidit (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn kan dock välja att avstå sitt arv efter sin förälder till förmån för den efterlevande maken vilket innebär att särkullbarnen istället ärver sin förälder när den efterlevande maken avlidit (3 kap. 9 § ÄB). Skulle du avlida först kan alltså dina barn avstå sitt arv till förmån för din make. För att dina barn ska ärva din make efter hans död kan han upprätta ett testamente. I detta bör framgår att om din make dör först så ska du ärva honom med full äganderätt. Det innebär att hans släktingar inte har rätt till efterarv när du avlider utan att du ärver hela hans kvarlåtenskap och får göra vad du vill med denna. Dina barn kommer då att ärva hela din kvarlåtenskap utan att hans släktingar får del av något efterarv från honom. Vidare bör det framgå att om du avlider först så ska hans kvarlåtenskap, vid hans bortfall, tillfalla dina barn.Om ni vill ha hjälp att upprätta ett juridiskt korrekt testamente kan ni kontakta oss här. Hoppas det var svar på din fråga!

Vad händer om man fått en gåva av sin förälder innan denne avlider när man också har en syster med skuldsanering

2018-05-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Lawline.Jag har några frågor och funderingar kring gåva och arvsrätt/ laglott.Jag har fått mina gifta och avlidna biologiska föräldrars fastighet i gåva och i gåvobrevet står inget om att det är förskott på arv eller att det ska betraktas som testamente.Fastigheten ägdes av min mamma så pappa ärvde den i sin tur, strax innan pappa gick bort skrevs gåvobrevet på grund av att jag tidigare inte hade ekonomi att ta över lånet som är långt under taxeringsvärdet.Till saken hör att jag har en biologisk syster som har skulder/skuldsanering och andra skäl varför hon inte skulle ta del av fastigheten.Nu vill hon inte skriva bouppteckningen om inte fastigheten finns med där.Fråga: ska gåvan/fastigheten jämställas med testamente, och isåfall hur stor blir hennes del, blir det hälften av hennes arvslott = laglott 25% , hon pratar om ytterligare 12,5% eller totalt tre åttondelar.Vad händer med hennes eventuella del med tanke på skuldsaneringen?Tack på förhand
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bröstarvinge ärver:Huvudregeln är att bröstarvingar, barn till den avlidne, ska ta lika lott i arvet. Detta innebär att arv som huvudregel ska delas lika mellan dig och din syster. Se 2 kap. 1 § ärvdabalken. Finns inget annat avtalat, t ex. genom testamente är det också på detta vis arvet ska fördelas.Förskott på arv:Det man som bröstarvinge får från sina föräldrar under tiden föräldrarna fortfarande är vid lev se som förskott på arv och ska sedan avräknas från den del man har rätt att ärva. På detta vis är det så länge inte annat är föreskrivet eller kan antas utifrån omständigheterna. Givetvis omfattas inte sådant som föräldrar betalt för barnets uppehälle. Då du har fått fastigheten utan att det skrivits något eller sagts något om att detta inte ske ses som ett förskott är fastigheten som du fått från din far i gåva just ett förskott. Se 6 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken. Beräkning av förskott på arv:Vid beräkning om förskott på arv utgår man från vad gåvan var värd vid gåvotillfället. Det är alltså fastighetens värde vid den tidpunkt du fick den som ska avräknas. Avräkningen gör man genom att lägga till värdet i uträkningen för att sedan göra avdrag för denna vid beräkningen av ditt arv. Se 6 kap. 5 § ärvdabalken. Tanken med detta är att man vill se till att alla bröstarvingar får lika mycket. Nedan följer ett exempel för att illustrera detta:Fastighetens värde vid gåvotillfället: 1 000 000 krKvarlåtenskap från den avlidne (den tillgångar som finns kvar efter din far): 2 000 000 krArvslotten (bröstarvinges del i arv): (2 000 000 + 1 000 000) / 2 = 1 500 000 krDu: Har redan erhållit 1 000 000 kr och ska därför få 500 000 kr till i arv.Din syster: Ska få hela sin del, det vill säga 1 500 000 kr i arv. Viktigt att tillägga är att du inte är skyldig att återbära det du erhållit i gåva till din syster om din faders kvarlåtenskap inte skulle räcka till för att täcka det värde du fått i gåva. Om din faders kvarlåtenskap är t ex. 200 000 kr kommer din syster erhålla hela denna del. Du blir då alltså utan arv men behöver inte betala någon mellanskillnad till din syster. Se 6 kap. 4 § ärvdabalken. Angående din systers skuldsanering:Då din systers ekonomiska situation kommer att förändras då hon erhåller arv måste hon meddela detta till kronofogden. Ett sådant förhållande kan nämligen ändra beslutet gällande skuldsanering. Stor sannolikhet föreligger att arvet blir utmätt av kronofogden. Du kan läsa mer om skuldsanering på kronofogdens hemsida, här. Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Testamentera specifik egendom vid särkullbarn

2018-05-21 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är makar med särkullbarn, inga gemensamma. Har tidigare skrivit testamente m h a jurist samt även äktenskapsförord. Äktenskapsförordet behöver komplettereras avseende banktillgångar och privata pensionsförsäkringar. Vi vill att dessa går till efterlevande make/maka, ej till särkullsbarnen vid bodelning vid den enes död. Går det att undanta dessa från arvslott på detta sätt?
Signe Lundgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnsrätt till arvEra barn har rätt till sin laglott vilket är hälften av dennes arvslott. Om du exempelvis har två barn så är deras arvslott 1/2 arvet var. laglotten är då den del av arvet som du inte kan testamentera bort och hälften av barnets arvslott, dina barns laglott är där med 1/4 av ditt arv var. Detta enligt 7 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Rätten att bestämma över vilken egendomDet står sedan dig fritt att bestämma över vilken egendom du vill testamentera bort, men dina barn kommer alltid ha rätt till sin laglott. Har du bestämt att specifik egendom ska tillfalla din make, kommer den egendomen tillfalla denne såvida det finns annan egendom som täcker laglotten. Skulle den övriga egendomen inte täcka laglotten så kan dina barn begära att få del av egendomen som du testamenterat till din makeBegära jämkningFör att få ut sin laglott måste dina barn begära jämkning av testamentet i enlighet med 7 kapitlet 3 § ärvdabalken.Hoppas att du fick svar på din fråga, du kan alltid ställa en till fråga om det är något mer som du undrar över!Vänliga hälsningar,