Om man inte vill halvsyskon ska kunna ärva

2021-11-30 i Testamente
FRÅGA |Hej, hur ska jag skriva ett testamente så att min halvsyster och hennes barn på min pappas sida inte kan ärva mig. Min pappa är avliden, min halvsyster har redan fått ut sin laglott efter vår pappa. Jag har man och två barn. Min mamma är 87 år och sen har jag en systerson. Min helsyster har avlidit för några år sedan.För att fatta mig kort, hur skriver jag bort henne från testamentet om jag, min familj, mamma och systerson skulle avlida? Det kan ju hända att vi alla reser tillsammans och olyckan är framme. Måste alla i vår familj skriva testamente för att inte riskera att något arv tillfaller henne. Mvh
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst så kommer din kvarlåtenskap att tillfalla din man och när han avlider så tillfaller arvet från er båda, era barn, 2:1 jämte 3:1 ärvdabalken. Ni alla behöver inte testamentera era tillgångar för att de inte ska tillfalla henne utan det gäller endast du som har den kopplingen som skulle kunna göra att hon ärver dig, detta framgår av 2:2 3 st sista meningen i ärvdabalken, där det står om den ej har make/maka/barn/föräldrar eller helsyskon, träder halvsyskon i deras ställe och ärver den avlidne. För att komma runt detta behöver du testamentera din kvarlåtenskap då hin inte tillhör någon av arvsklasserna som gör att hon kan klandra ett testamente som du skrivit. Du behöver uppfylla formaliakraven som finns för testamente, dessa framgår av 10 kap i ÄB. I testamentet behöver det framgå att i de fall att din make, barn, mamma och systerson inte överlever dig, ska din kvarlåtenskap tillfalla X (vem du nu väljer måste du ange). Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur ärver särkullbarn och hur skapas enskild egendom?

2021-11-30 i Testamente
FRÅGA |Min syster separerade och hennes ex köpte ut henne ur huset, nu har hon flyttat tillbaka och de ska gifta sig, ingår då huset i giftorätten? och kan han komma undan det genom att i ett testamente skriva in att det är enskild egendom som bara ska tillfalla deras gemensamma son, och inte min systers särkullsbarn? Som jag tolkar det kan han även genom äktenskapsförord ta bort giftorätten när det gäller huset, stämmer det? Mina föräldrar vill till varje pris skydda min systers särkullsbarn, och undrar om de kan skriva in i sitt testamente att i det fall där huset inte ingår i giftorätten eller det finns ett äktenskapsförord så vill de att min syster ärver en lägre summa till förmån för särkullsbarnet. Jag tänker att problemet kan vara att min systers blivande man i efterhand då kan skriva ett testamente om enskild egendom när det gäller huset för att säkra upp bägge delar, alltså se till att arvet av huset går enbart till gemensamma barnet och att min syster får hela sin del av våra föräldrars arv. Hur skulle ni råda oss att göra?
Jessica Sarhede |Hej, tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter att din syster och hennes man har gift sig så kommer alla deras tillgångar som utgångpunkt vara giftorättsgods. Detta gäller oavsett om de separerat tidigare och han köpt ut henne. Huset kan bli enskild egendom genom att dem skriver äktenskapsförord eller att hennes man skulle ha mottagit huset som gåva eller arv där givaren angett att gåvan eller arvet ska vara enskild egendom för mottagaren vilket. Av din fråga så framgår det inte att huset skulle varit en gåva eller arv där det föreskrevs att det skulle vara din systers mans enskilda egendom, därav är det enda sättet huset kan bli enskild egendom är om din syster och hennes man skriver ett äktenskapsförord, 7:1-2 äktenskapsbalken. Det går alltså inte för hennes man att på egen hand skriva att huset är enskild egendom utan äktenskapsförord kräver bådas underskrift. Vad som kan vara av betydelse är att vid bodelning pga skilsmässa eller bortgång, när tillgångarna ska delas upp, har make/maka förtur till att sin egendom (dvs huset om han står som ensam ägare på lagfarten) detta går ju dock bara om det finns tillräckligt mycket tillgångar kvar för din syster till motsvarande värde, annars kommer huset behöva säljas eller annan överenskommelse göras, 11:7 äktb. Om dina föräldrar går bort så är det först och främst du och din syster som kommer ärva era föräldrar, är ni två syskon ärver ni som utgångspunkt hälften var av deras tillgångar. Om era föräldrar skulle vilja testamentera annorlunda kan ni klandra testamentet och det minsta ni kan ärva är en fjärdedel var av deras tillgångar dvs hälften av vad ni skulle ärvt om de ej testamentera. Tanken är ju att din systers särkullbarn inte kommer ärva för ens din syster har gått bort. Om din syster hade gått bort innan hennes man hade särkullbarnet kunnat kräva att få ut sitt arv från sin mamma direkt, till skillnad från när det gemensamma barnet som måste avvakta att få ut sitt arv tills båda föräldrarna avlidit, 3:3 jämte 3:9 ärvdabalken. Så vid en bodelning kommer giftorättsgodset delas lika mellan makarna. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver den avlidnes kvarlåtenskap men det finns möjlighet för den avlidne att testamentera sin kvarlåtenskap till någon annan. Om din systers man skulle testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till någon annan har, finns det ett garantibelopp som motsvarar 4x prisbasbeloppet för det år som hennes make går bort (2021 är det 46 700) har hon inte redan vid bodelningen fått egendom som uppgår till detta belopp så kommer hon ha rätt att få det belopp hon saknar för att nå den summan, från den avlidna makens kvarlåtenskap, resten går till den han testamenterat till, 3:1 ÄB. Sammanfattningsvis, huset kan endast bli enskild egendom om din syster går med på det. Kvarlåtenskapen efter bodelning kan din systers man välja att testamentera till deras gemensamma barn istället för att låta hela kvarlåtenskapen tillfalla systern. Särkullbarnet har ingen lagstadgad rätt att ärva från din systers barn eftersom barnet inte är hans biologiska utan det är särkullbarnets egna barn denne ärver. Om systern dör först kan särkullbarnet antingen välja att begära ut sitt arv direkt eller avvakta till förmån för systerns make. Om systerns man dör först så kommer en bodelning göras och om inget testamenteras så kommer din syster ärva sin man, när systern dör kommer dock deras gemensamma barn få ut ett större arv. Detta är för att bodelningen görs efter hennes make dör där det kommer framgå hur stor del av vad makens kvarlåtenskap utgör i förhållande till vad systern får ut vid en bodelning. Är det endast giftorättsgods kommer det ju motsvara 50%. Då kommer det gemensamma barnet få ut 50 + 25% av kvarlåtenskapen, och särkullbarnet 25% eftersom makens andel ska bara det gemensamma barnet ärva. Det är komplicerat med arvsreglerna men jag hoppas detta var svar på er fråga, annars får ni gärna skicka in kompletterande frågor. Med vänlig hälsning,

Värdering av egendom vid bouppteckning

2021-11-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Ska lösöre, smycken, matsilver, tavlor mm vara värderade (satt ett värde) på i beslut av bodelning och arvsskifte ?
Eles Karahalilovic |Hej och tack för att du vänder dig oss här på lawline med din fråga !En fullständig bouppteckning blir underlag för bodelningen samt vid arvskiftetVid en bouppteckning ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas som de var vid dödsfallet. Tillgångarna ska tas upp till sitt värde och skulderna till sitt belopp (20:4 ÄB). All egendom ska då försöka värderas efter sitt marknadsvärde som den hade vid dödsfallet. Det kan dock vara nödvändigt, särskilt om arvskiftet ligger långt fram i tiden, att man behöver värdera om egendomen genom en ny bouppteckning. Arvingar och eventuella testamentstagare kan dock vid tidpunkten för arvskiftet ge egendomen valfritt värde, så länge alla är överens om den föreslagna värdesättningen. Med det sagt så ingår lösören (såsom smycken, matsilver och tavlor m.m.), i både bodelning men även vid arvskiftet, varav dessa borde vara värderade redan vid bouppteckningen. Hoppas det var svaret på din fråga !

Fri förfoganderätt i testamente

2021-11-30 i Testamente
FRÅGA |Hur skall nedanstående skrivning i ett testamente tolkas:Min hustru skall med fri förfoganderätt erhålla min fastighet eller den fastigheUbostadsrätt eller annan bostad som kan ha trätt i dess ställe samt eller den fastighe bostadsrätt eller annan bostad som kan ha trätt i dess ställe samt lösöret i densamma. Efter hennes frånfälle skall egendomen tillfalla mina bröstarvingar att fördelas enligt lag. Mina bröstarvingar skall erhålla övrig egendom, inbegripet den egendom som min hustru erhållit med fri förfoganderätt, att fördelas mellan dem enligt lag.Den egendom som sålunda tillfaller bröstarvingarna skall vara deras enskilda egendom liksom vadsom kan träda i dess ställe ävensom avkastningen av densamma.Fri förfoganderätt innebär bl.a. att hon kan sälja fastigheten och "festa upp pengarna" men å andra sidantycker jag att fri förfoganderätt blockeras av "efter hennes frånfälle skall egendomen tillfalla mina bröstarvingar".
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör fri förfoganderätt och hur det påverkar tolkningen av ett testamente. Jag ska göra mitt bästa för att vara tydlig och svara på din fråga.Fri förfoganderätt definieras inte i ärvdabalken, som är den lag som reglerar frågor om arv och testamenten. Exakt vad det innebär och får för betydelse framgår av böcker på ämnet och förarbeten till lagen. Fri förfoganderätt är steget precis innan full äganderätt kan man se det som. Du kan sälja, spendera och omvandla pengarna/egendomen som du har med fri förfoganderätt men du kan inte testamentera gällande egendomen.Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt framgår som tydligast när det kommer till bodelningen och de berörda personerna har avlidit. Det är då man ser att egendomen i ditt fall inte är hustruns utan något från maken hon fått använda som hon vill fram tills hennes död.Tolkningen kompliceras alltså inte av skrivelsen gällande festande och försäljning av fastigheten. Har man egendom med fri förfoganderätt har man nästan alltid rätt att sälja och spendera pengarna. Däremot kan man tycka det är dålig stil eller liknande, men i Sverige är det så fri förfoganderätt fungerar. Faktumet att maken skrev i testamentet att hustrun får spendera pengarna är inget som påverkade vad hon enligt rätten får göra, då det följer med fri förfoganderätt att hon får spendera pengarna.Jag förstår vad du menar med "egendomen tillfalla mina bröstarvingar", vilket inte är något jag med säkerhet kan säga vad ha menade. Däremot har bröstarvingar rätt till arv enligt lagen på exakt det sätt han skrivit. Man kan tolka det som att han ville vara tydlig att om det finns något kvar så ska det när hon dött gå till hans barn.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har ett halvsyskon rätt till efterarv?

2021-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Hur ser arvsordning ut när make avlider inga barn finns i äktenskapet, däremot finns det en halvbror till den avlidne maken och 2 halvsyskonbarn. Inget giltigt testamente finns, då originalet förkommit (kopior finns). Ärver makan till att börja med med fri förfogande rätt eller med full förfogande rätt ?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över: (1) Om en kopia på ett testamente kan anses som giltigt, (2) Om en halvbror har rätt till efterarv efter sin bror om broderns maka ärvt sin man, (3) Huruvida makan i så fall ärver sin man med fri förfoganderätt. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Kopia av ett testamenteFör att ett testamente ska anses giltigt krävs normalt att det är ett original. I vissa fall kan dock även kopior av ett testamente anses giltiga. För att upprätta ett giltigt testamente krävs att det upprättas skriftligt med två vittnen närvarande (10 kap. 1 § ÄB). En kopia av ett sådant testamente som uppfyller formkraven kan i vissa fall anses giltigt, om det inte finns skäl att anta att kopians innehåll inte skulle överensstämma med originalhandlingen. I NJA 1977 s. 168 godtogs exempelvis en kopia av ett testamente. Det rörde sig då om en fotokopia av ett testamente som ansågs giltig då det inte kunde antas att kopian inte överensstämde med originalhandlingen.Om inget giltigt testamente finnsHuruvida en kopia av ett testamente kan anses giltig eller ej beror alltså på hur väl kopian anses överensstämma med originalet. Nedan kommer jag redogöra för hur arvet kommer fördelas om kopiorna av testamentet inte anses giltiga.Om arvlåtaren vid sin bortgång var gift så ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Detta gäller även om makarna inte haft några gemensamma barn. När den efterlevande maken sedermera avlider, och någon bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken är vid livet har de dock rätt till hälften av den efterlevande makens bo (3 kap. 2 § ÄB). De har alltså en så kallad efterarvsrätt.Du skriver att det här finns en halvbror till den avlidne samt att denne har två barn. Att det rör sig om ett halvsyskon och inte ett helsyskon saknar i detta avseende betydelse. För att halvbrodern ska ha rätt till efterarv är en förutsättning att den avlidnes föräldrar inte är vid livet. Som jag förstår din fråga är så inte fallet. Makan kommer alltså ärva den avlidnes kvarlåtenskap, men den avlidnes halvbror har en rätt till efterarv när makan sedermera avlider. Skulle halvbrodern då inte vara vid livet har dennes barn istället en sådan rätt.Fri förfoganderättNär någon annan har rätt till efterarv ärver den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att maken under sin livstid inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen eller skänka bort en stor del av arvet som gåva. I övrigt är denne dock fri att disponera över egendomen som denne önskar. Det stämmer alltså att makan kommer ärva egendomen med fri förfoganderätt eftersom mannens halvbror har rätt till efterarv efter sin bror.SammanfattningEn kopia av ett testamente kan under vissa förutsättningar anses giltigt om det kan antas att dess innehåll överensstämmer med originalhandlingen. Skulle ett testamente inte vara upprättat ärver mannens fru egendomen med fri förfoganderätt, och mannens halvbror, eller dennes barn om halvbrodern inte är vid livet, har rätt till hälften av den efterlevande makens bo i efterarv då denne sedermera avlider.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Avstående från arv till förmån för sin avlidne förälders efterlevande make

2021-11-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag är gift och har ett särkullbarn samtidigt som jag önskar att min hustru skall kunna bo kvar i vår gemensamma bostad om jag går först. Min undran är därför: Om ett särkullbarn har avstått från sitt arv till förmån för den efterlevande maken kan då särkullbarnets barn vid sin förälders bortgång begära och erhåll sitt arv direkt från far eller morföräldern? Jag tänker mig ett fall där särkullbarnet har avstått från arv genom att skriftligen godkänna ett testamente för att senare kunna ta del i den efterlevande makens dödsbo.
Eles Karahalilovic |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på lawline med din fråga ! Innan jag besvarar vill jag göra ett förbehåll angående din fråga angående ditt exempel om avstående genom att skriftligen godkänna ett testamente då jag inte riktigt förstår situationen. Du är välkommen att ställa ytterligare frågor kring denna hypotetiska situation! Annars hoppas jag ge svar på övriga funderingar så bra jag kan! Särkullbarnets barn kommer att träda in i sin förälders ställe ifall denne ännu inte fått sitt arv från den efterlevande maken Ett särkullbarn kan utan hinder välja att avstå från arv från sin förälder till förmån för den efterlevande maken, varav konsekvensen blir att denne kommer få ut en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap i form av ett efterarv (3:9 ÄB). Om särkullbarnet av någon anledning skulle avlida innan den efterlevande maken, så träder särkullbarnets barn in i dennes ställe, vilket följer av den så kallade istadarätten (2:1 st. 2 ÄB). Detta göra att särkullbarnets barn istället kommer få ta del av efterarvet då den efterlevande maken avlider. Hoppas detta gav dig någon form av klarhet !

Arv efter förälder och styvförälder

2021-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Min mor gick bort för ett par månader sen och innan vi hann göra en bouppteckning eller bouppdelning gick även min styvfar, hennes make bort. Jag har alltså inte plockat ut min arvslott. De hade inga gemensamma barn och han hade heller inte några egna barn sedan tidigare. Hur ser arvsrätten ut här? Ärver jag 50% av allt och hans syskon och föräldrar 50% eller ärver jag 100%, eller bara 50% efter min mor? Det finns inga äktenskapsförord eller testamenten. Tack på förhand!
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga gäller arv och i svensk lag regleras dessa frågor i just ärvdabalken, ÄB. Det är utifrån vad som står där jag kommer försöka svara på din fråga.I första hand är det bröstarvingar som ärver när någon har avlidit och finns det flera bröstarvingar delar de lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Det är bara bröstarvingarna som kan kräva sin laglott vilket innebär att en förälder aldrig kan göra sitt barn arvlöst om det finns arv att dela ut (7 kap. 1 § ÄB).I ditt fall är det viktiga att din mor gick bort innan din styvfar. En förutsättning för att ta del av arv är att man lever är personen arvet kommer från avlider (1 kap. 1 § ÄB). Om det hade varit din morfar som avlidit efter din mor och arv skulle tillfallit henne träder istadarätten in, den innebär att du träder i din mors ställe. Den aktualiseras däremot inte när den avlidne inte är din förälder. Det innebär att du behöver vara din styvfars barn, genom blodsband eller adoption, för att du ska kunna hävda rätt till arv.Om du inte är din styvfars barn, genom adoption, kommer du inte kunna hävda rätt till arv. Det innebär att i din situation ärver du i praktiken 100 % av den totala kvarlåtenskapen efter din mor. Ser man till din mor och styvfars gemensamma egendom, och separerar inte din mors, kommer du ha rätt till 50 %.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Upphävning av förskott på arv

2021-11-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Om ett barn fått en gåva som ska räknas som förskott på arv, kan det barnet senare ge sina föräldrar en motsvarande gåva och få förskottet upphävt? Och därmed vara jämställt med sina syskon vid en framtida dödsbodelning?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Tanken bakom förskott med arv är att föräldrar inte ska kunna kringgå laglotten deras barn har rätt till. Vi har i svensk rätt valt att ha en absolut rätt till laglott, om det finns något arv att fördela det vill säga. Det enkla svaret blir då att om ni inte bråkar inom familjen och du exempelvis skriver ett gåvobrev som tydligt uttrycker att det är pengar du ger tillbaka, borde ni kunna räkna det förskott på arv som uppstådde, som upphävt.Det är ärvdabalken som reglerar frågan om förskott på arv men den säger ingenting om hur man får det att sluta vara förskott på arv. Därför blir det snarare en fråga man får avgöra genom att ena vara öppna och ärliga inom familjen, då borde du kunna få det upphävt, ena ge tillbaka pengarna genom en giltig gåva där gåvobrev kan upprättas. Fördelen med ett gåvobrev i den situationen är att du kan vara tydlig med din avsikt, vilket belopp det rör sig om samt få föräldrarna att signera det för att tydliggöra att de vet att de fått tillbaka pengarna av den anledningen.Tyvärr finns det som sagt ingen exakt bestämmelse som reglerar denna situation. Hoppas du ändå känner att du fick svar på din fråga då rättsläget tyvärr ser ut som ovan förklarat!Vänligen,