Syskonbarns arvsrätt

2021-11-17 i Efterarv
FRÅGA |Hej, jag hjälper min far att göra en bouppteckning efter sin avlidna far (dvs min farfar). Farfarn (A) var gift med farmorn (B). B hade med sig ett barn in i äktenskapet (C). Min far (D) blev fosterbarn till A & B i unga år men blev aldrig adopterad och faller därför utanför arvsrätten. Eftersom A har avlidit och inte har några egna barn så förstod jag det som att hans kvarlåtenskap ärvs av B. Nu säger dock Skatteverket att A:s syskonbarn (syskonen är avlidna) har rätt till efterarv när B i sin tur går bort. Kan B förhindra detta genom testamente eller genom att skänka bort alla sina tillgångar innan sin egen bortgång? Hon vill ju att C ska få ärva alltihop. För det är väl endast bröstarvingar som har rätt till laglott och som ej kan testamenteras bort? Gör det någon skillnad om hon (B) skänker bort sina tillgångar innan sin egen bortgång eller om det testamenteras bort?
Benjamin von Gohren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid arv gäller att barn är närmaste arvingar och tillhör första arvsklassen. Ifall det inte finns några barn går man över till andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av den avlidnes syskon enligt 2 kap 2 § 2 st Ärvdabalken (ÄB). Om syskonen har avlidit ska eventuella syskonbarn ärva i det avlidne syskonets ställe i enlighet med något som kallas istadarätten. Även syskonbarn tillhör den andra arvsklassen. B kommer att ärva A i egenskap av efterlevande make. Det framgår av 3 kap 1 § 1 st ÄB. B har rätt att fritt förfoga över arvet under sin levnadstid. Det finns dock undantag. B har inte rätt att genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Det framgår av 3 kap 2 § 1 st ÄB. Ifall B genom gåva eller liknande handling minskat sin egendom väsentligt ska arvingarna vid B:s död ur dennes dödsbo få ut pengar motsvarande denna minskning enligt 3 kap 3 § 1 st ÄB.Det innebär att det inte är möjligt att för B att testamentera bort syskonbarnens arvsrätt. Det är möjligt att ge bort pengarna i gåva. Det kommer dock förmodligen falla under 3 kap 3 § 1 st ÄB och arvingarna kommer troligtvis få ut motsvarande pengar ur B:s dödsbo. Ifall det inte finns några pengar i dödsboet ska gåvan, till den del den inskränker på arvingarnas rätt, återges till dem enligt 3 kap 3 § 2 st ÄB. En talan om att gåvan ska återgå får dock inte ske 5 år efter att gåvan har mottagits. Det innebär att förutsättningarna att ge allt till C är begränsade. Enda möjligheten är inga pengar finns i B:s dödsbo pga. gåva och att talan om att gåva ska återgå inte har väckts inom 5 år. Genom testamente är det inte möjligt. Hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor! Vänliga hälsningar Benjamin

Är ett särkullbarn arvsberättigat?

2021-11-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Min pappa gick precis bort. Han har en lägenhet som han inskaffade 3 år efter att min mamma dog. Min mamma har en son som inte är biologisk till min pappa. Mamma hade 9300 på kontot när hon dog. Vi delade det på två och sedan delade vi 4650:- på 3 stycken. Dvs min halvbror fick sin del av sin mamma enligt bouppteckning. Pappa fick köpa sin hyreslägenhet 2 år efter mammas död. Skall nu min halvbror vara med och dela på de pengar som blir över när vi säljer lägenheten? Hur mycket är hans del? Spontant sa jag att han inte kommer få något arv alls.
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar situationen som att din pappa har avlidit och efterlämnat sig en lägenhet. Din mamma som är avliden sedan tidigare har ett särkullbarn som inte är biologisk son till din pappa. Jag tolkar omständigheterna som att din pappa inte heller är juridisk fader till din halvbror. Vidare är min tolkning av omständigheterna är att din halvbror begärt ut sitt arv från sin mamma direkt vid hennes bortgång, och att efterarv därför inte är aktuellt. Utöver detta tolkar jag omständigheterna som att något testamente inte har upprättats av din pappa. Jag uppfattar din fråga som att du undrar om din mammas särkullbarn är berättigad till arv från din nu avlidne pappa. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB)Bröstarvingar är arvsberättigadeHuvudregeln är att den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas mellan bröstarvingar. Vad som menas med bröstarvingar är arvlåtarens avkomlingar (ÄB 2 kap. 1 §). Både biologiska och adopterade barn kan räknas som bröstarvingar.Vad innebär detta för digDet är det juridiska faderskapet som är relevant i fråga om rätten till arv, eftersom huvudregeln är att den avlidnes bröstarvingar är arvsberättigade. Förutsatt att din pappa inte är juridisk fader till din halvbror så är din halvbrort inte arvsberättigad vid din pappas bortgång.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Ska skulder som betalas samma dag som dödsdagen tas upp i bouppteckningen?

2021-11-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Ska skulder som betalats på samma dag som dödsdagen tas upp i bouppteckningen?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av 20 kap. 4 § första stycket ärvdabalken framgår att den dödes tillgångar och skulder i bouppteckningen ska antecknas sådana de var vid dödsfallet.Detta innebär att tillgångar som influtit efter dödsdagen inte ska tas i bouppteckningen. Motsvarande gäller skulder som uppkommer efter denna tidpunkt. Det bör dock observeras att såväl avkastning som vissa skuldräntor som är hänförliga till tiden efter dödsfallet däremot beaktas vid arvskiftet.Alltså, skulder som betalats samma dag som dödsdagen ska tas upp i bouppteckningen.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ändamålsbestämmelser i testamente

2021-11-16 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag testarmenterar en viss summa pengar. Är det möjligt med förbehåll såsom att mottagaren ska vara drogfri?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huvudregel:En mottagare kan bara få tillgång till det som testamenterats till honom eller henne ifall villkoren som uppställts i testamentet följs. Det du frågar om är därför möjligt, se 11 kap. 9 § ärvdabalken. Undantag:Dödsbodelägarna (den avlidnes arvingar) får gå med på något annat. Testamentstagaren kan då, med tillstånd från boet, få det som framgår av testamentet även om han eller hon inte uppfyller de villkor som testatorn formulerat. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Ska arvet efter modern fördelas lika mellan tre syskon, när ett av syskonen har en annan far? Efterarvsrätt

2021-11-17 i Efterarv
FRÅGA |Vår mor, som var änka, gick bort för en tid sedan. Vi är tre barn, varav en hade en annan far än den som vår mor var gift med. Vår mor hade alltså ett barn i ett tidigare förhållande. När vår far gick bort ärvde vår mor allt. Frågan: Ska vi tre syskon dela lika på kvarlåtenskapen?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om du och dina två syskon ska dela lika på kvarlåtenskapen efter din mor, som var änka och hade ärvt allt efter er far. Eftersom inget annat framgår av frågan utgår jag från att det inte finns något testamente på endera sida.Regler om arv finns i ärvdabalken ("ÄB").Huvudregeln – arvingar delar likaHuvudregeln är att arvingar ska dela lika på på kvarlåtenskapen efter den avlidne, dvs. att du och dina två syskon ska dela lika på kvarlåtenskapen efter din mor (2 kap. 1 § ÄB). Dock har du och ditt ena syskon efterarvsrätt till er fars kvarlåtenskap, vilket ditt syskon som har en annan far inte har (3 kap. 1-2 § ÄB).EfterarvsrättNär er far gick bort tillföll hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken, dvs. er mor (3 kap. 1 § ÄB). Barnen till din far, dvs. två av syskonen, får arvet efter er far först efter att er mor har gått bort, detta kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom ett av syskonen har en annan far har detta syskonet inte någon efterarvsrätt i det här fallet, och följaktligen är det därför ni inte ska dela lika på hela kvarlåtenskapen efter er mor.Efterarvsrätten utgör en kvotdel som beräknas på följande sätt. Det som er mor ärvde i de efterarvsberättigades ställe efter er far divideras med er mors totala förmögenhet efter arvet. Denna kvotdel utgör efterarvsrätten som de efterarvsberättigade har rätt till ur er mors kvarlåtenskap.Låt säga att kvarlåtenskapen efter er far var 200 000 kr. Eftersom det finns två barn till er far är dessa två arvingar. Varje arvinges arvslott är 100 000 kr (=200 000/2). Båda dessa arvslotter ärvde er mor. Låt säga att er mor efter arvet hade en total förmögenhet på 500 000 kr. Då är efterarvsrätten 100 000/500 000 = 20 %.Ur er mors kvarlåtenskap ska alltså de efterarvsberättigade få 20 % vardera som efterarv efter er far (3 kap. 2 § ÄB). Tillsammans kommer efterarvsrätten då utgöra 40 % av er mors kvarlåtenskap.Den resterande kvarlåtenskapen, dvs. 60 % av kvarlåtenskapen, ska delas lika mellan alla tre syskon (2 kap. 1 § ÄB).Behöver du ytterligare vägledning om hur ni ska fördela arvet är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. På vår juristbyrå finns erfarna jurister som kan ge kvalificerad juridisk rådgivning. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag, kl. 10-16.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Gäller ett samboavtal som inte längre finns i fysisk form?

2021-11-16 i Sambo
FRÅGA |Min sambo och jag har skrivit på ett samboavtal, men nu har min sambo slängt bort det. Hon står fast på at hon har slängt det, för hon tycker att hon vill ha säkerhet, fast jag köpte huset vi bor i och avtalet var skrivet? Vad skall jag göra?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ändring av ett samboavtal görs genom att ett nytt samboavtal upprättas (9 § första stycket sambolagen), vilket du i så fall behöver skriva under för att det nya samboavtalet ska bli giltigt (9 § andra stycket sambolagen). Det är inte möjligt för din sambo att ensidigt häva ert samboavtal genom att kasta bort det. Samboavtalet mellan er består alltså alltjämt i rättslig mening även fast avtalet inte tar sig uttryck i fysisk form längre. Samboavtal registreras inte till skillnad från äktenskapsförord (7 kap. 3 § äktenskapsbalken), vilket såklart medför bevissvårigheter för dig i ditt läge. Det är du som har bevisbördan för att samboavtalet existerar och du behöver samla på dig bevisning över samboavtalets existens och innehåll. I Sverige har vi fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket innebär att i princip alla typer av bevisning kan åberopas i svensk domstol, och denna bevisning kommer därefter att värderas fritt av domstolen.Om din sambo begär bodelning kan du invända att ett samboavtal finns (8 § första stycket sambolagen) men att din sambo har rivit sönder det. Om ni blir oeniga om bodelningen, det vill säga om det t.ex. tvistas om huruvida huset ska ingå i bodelningen, ska domstolen på ansökan av någon av er utse en bodelningsförrättare som kommer ta över ansvaret för bodelningen för att se till att bodelningen utförs korrekt (26 § sambolagen och 17 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om du skulle vara missnöjd över hur bodelningen utföll kan du klandra bodelningen inom fyra veckor efter det att du blev delgiven bodelningshandlingen som bodelningsförrättaren har upprättat. Detta åstadkommer du genom att väcka talan mot din sambo vid den tingsrätt som har utsett bodelningsförrättaren (17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Med vänliga hälsningar,

Vilka ska ingå i bouppteckningen?

2021-11-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far avled nyligen. Jag och min bror är hans enda barn. Tommy (far) var gift, fru avled 2016. Hon hade två barn som ärvde fruns del i fonder och liknande. Far löste fruns barn från bostadsrätt mm.I fruns bouppteckning och aven ett separat papper står det att fruns barn ärver fruns möbler vid min fars bortgång.Min fråga är:Ska jag öven kalla fruns barn till bouppteckningen?Jag och fruns barn har idag en bra dialog gällande lösören.Men för att bouppteckningen ska gälla, krävs det att fruns barn närvarar vid bouppteckningen?Med vänlig hälsning, sofoe svensson
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår det, har din far nyligen avlidit och hans fru avled år 2016. Hans fru hade två barn som ärvde henne direkt vid hennes bortgång. Ni har dock nu hittat ett dokument i vilket det står att hennes barn ska ärva hennes möbler vid din fars bortgång. Det du nu undrar är om du måste kalla hennes barn till bouppteckningen för att den ska gälla.BouppteckningEn bouppteckning ska upprättas när en person avlider. Det innebär att man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder och sammanställer detta skriftligt. Detta görs av de som ingår i dödsboet enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB. D.v.s. dödsbodelägarna senast tre månader efter dödsfallet.Vad är en dödsbodelägare?Dödsbodelägare kallas de som har rätt till arv p.g.a. antingen lag eller testamente. Den första typen är den som tillhör den avlidnes släktningar, d.v.s. gemensamma barn o.s.v. När det kommer till dödsbodelägare p.g.a. testamente, ska personen ifråga har rätt till en bestämd andel av den avlidnes tillgångar för att kunna klassas som dödsbodelägare, även kallad universell testamentstagare. Om en person istället har rätt till en specifik sak/summa räknas denne inte som dödsbodelägare, utan som legatarie. Vilka ska kallas till bouppteckningen?Vid en bouppteckning ska den avlidnes efterlevande make eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare kallas enligt 20 kap. 2 § ÄB. Ditt fall: Det är lite oklart om dokumentet du hittade är att tolka som ett testamente. Är det fallet, har fruns barn rätt till hennes möbler nu när din pappa har gått bort. Hursomhelst, räknas de inte som dödsbodelägare, utan som legatarie eftersom de har rätt till en specifik sak d.v.s. hennes möbler. Detta innebär att de inte ska ingå i skötseln av dödsboet. Av 20 kap. 2 § ÄB framgår vilka som måste kallas till en bouppteckning och legatarie finns inte listad där. Det betyder att hennes barn inte måste kallas till bouppteckningen. D.v.s. att bouppteckningen inte blir ogiltig om de inte kallas till det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Vad ska ingå vid beräkning av kvarlåtenskap och hur ska det fördelas?

2021-11-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar börjar att bli gamla och min syster och jag har obefintlig kontakt. Hon har lyckats få huset som gåva och hennes dotter har fått köpt ett fritidshus för 10 000 kr. Jag vet inte vad som är skrivet och mina föräldrar kommer inte ihåg hur det gick till och varför. Jag har sett det i tidningen.Inför kommande arv vad kan jag göra så det blir rättvist mellan mig o min syster? Hur blir det med alla inventarier? Min mamma säjer att hon gärna skriver på ett papper att det ska delas på 2.Detta är säkert inte en unik fråga och jag vill inte skapa mer drama utan att det ska kännas rent och rättvist för alla.Finns det något jag kan göra redan nu?
Jakob Johansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar er situation som att du har funderingar kring arv och hur det görs så rättvist som möjligt i förhållande till en del omständigheter. Omständigheterna är följande:Din syster har fått en fastighet i gåva av dina föräldrar.Din systers dotter har fått köpa ett fritidshus för 10 000 kr vilket potentiellt kan vara en överlåtelse till underpris. Det finns inventarier av värde.Avtal om likadelning?Självklart ska jag hjälpa till och reda ut vad som gäller i dessa situationer. Allmänt om vem som ärverFörutsatt att det inte finns något testamente som anger något annat gäller de allmänna arvsrättsliga reglerna om vem som ärver. Närmaste arvingarna är arvlåtarens bröstarvingar (2 kap. 1 § Ärvdabalk [ÄB]), detta kallas första arvsklassen. I de fall en bröstarvinge inte längre är vid livet träder dennes avkomlingar i bröstarvingens ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB), med det sagt går arvsrätten vidare till arvlåtarens barnbarn, barnbarns barn etc. I ert fall tycks inga omständigheter finnas som skulle utgöra en annan situation än den att du tillsammans med din syster i egenskap av bröstarvingar äger rätt att ärva era föräldrar med lika andel. Förskott på arvFörskott på arv är något som aktualiseras när en arvinge fått en gåva av arvlåtaren. Huvudregeln är här att om det gäller en gåva till bröstarvinge är detta att se som förskott om det inte angetts annat i gåvobrevet eller det anses vara avsett så med omständigheterna i beaktande. Gäller det andra arvingar är det endast att se som förskott om så angivits i gåvobrevet eller om så framgår av omständigheterna (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Nu har jag inte kännedom om alla omständigheter i er situation men av det som framgår av det du beskrivit tycks gåvan av fastigheten till din syster vara något som typiskt sätt ska anses vara förskott på arv. Det kan dock, som nämnt, undgås om det i gåvobrevet angivits att det inte ska utgöra förskott. Förskott på arv ska avräknas vid arvsfördelningen, värdet av gåvan tillförs då kvarlåtenskapen innan den delas upp i arvslotter. Värdet ska tas upp till det värde gåvan hade när den gavs till din syster (6 kap. 3 § ÄB). Exempel: Fastigheten som din syster fick hade när hon fick den ett värde av 1 000 000 kr. När det är dags för bouppteckning och arvsfördelning är värdet 1 600 000 kr. Övrig kvarlåtenskap finns för 2 500 000 kr. Era arvslotter kommer då beräknas enligt följande:(1 000 000 kr +2 500 000 kr) / 2 vilket blir 1 750 000 kr.Din syster har redan fått ut 1 000 000 kr vilket gör att hon nu enbart kommer få 750 000 kr, du däremot som inte fått något förskott kommer få hela din arvslott om 1 750 000 kr.Den eventuella gåva (överlåtelse till underpris) som era föräldrar gett till din systers dotter ska dock inte avräknas eftersom hon inte är arvinge förutsatt att hennes mor är vid livet. Bouppteckningens innehåll och likadelningI bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 § ÄB). Det innebär att inte bara mer "omfattande tillgångar" som fastigheter och likvida medel tas upp, utan även lösöre såsom inventarier. Likt det jag nämnt tidigare gäller för alla tillgångar att de under förutsättning att inte annat anges genom testamente etc. ska likadelas mellan bröstarvingarna (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det krävs alltså inte något avtal för att tillgångarna ska fördelas lika mellan er vid era föräldrars död. Sammanfattningsvis gäller alltså följande:Det finns skyddsregler vad gäller gåvor som ges till bröstarvingar vilket gör att värdet för dessa i normalfallet avräknas från arvet. Detta för att främja en likadelning. Du behöver inte vidta några åtgärder för att dessa regler ska gälla. Tillgångarna, där inräknat sådant som inventarier etc., som tas upp i bouppteckningen kommer utgöra underlaget för kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan arvingarna. Det ska likadelas om inget annat föreskrivs i testamente. Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka inte att kontakta oss igen.Bästa hälsningar.