Är det rättvist att gåvor som utgör förskott på arv värderas till värdet då gåvan givits?

2021-11-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag har tre syskonbarn som skall ärva mig. Som förskott på arvet skänkte jag min andel av en fastighet, som då värderades till 700.000 kronor, samtidigt som jag fick hjälp att upprätta ett Gåvobrev där jag skänkte min andel. I gåvobrevet står att gåvan skall betraktas som ett förskott för gåvomottagaren på 235.000 av arvet. Den summa som min andel då bedömdes vara värd. Eftersom det gått 10 år och jag fortfarande lever är min fråga: Är det orättvist mot de andra två arvingarna att bara 235.000 skall räknas som förskott då ju värdet har stigit väsentlig under dessa 10 år?
Jakob Johansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar er situation som att du i gåva gett en av dina arvingar en fastighetsandel. Vid gåvotillfället var värdet på gåvan 235 000 kr. I gåvobrevet har ni angivit att detta ska utgöra förskott på arv. Era funderingar är nu om detta är rättvist mot andra arvingar eftersom värdet på gåvan har ökat under tiden du som gåvogivare fortfarande är i livet. Förskott på arvFörskott på arv är något som aktualiseras när en arvinge fått en gåva av arvlåtaren. Huvudregeln är här att om det gäller en gåva till bröstarvinge är detta att se som förskott om det inte angetts annat i gåvobrevet eller det anses vara avsett så med omständigheterna i beaktande. Gäller det andra arvingar (som i ert fall) är det endast att se som förskott om så angivits i gåvobrevet eller om så framgår av omständigheterna (6 kap. 1 § första stycket Ärvdabalk [ÄB]). Precis som du nämner att ni skrivit i gåvobrevet ska förskottet beräknas på värdet vid gåvotillfället (6 kap. 3 § ÄB). Det innebär att när dina arvingar i framtiden ska fördela arvet efter dig kommer den arvinge som mottagit gåvan få avräkna värdet på gåvan vid gåvotillfället. Huruvida detta är rättvist eller inte är svårt att svara på, däremot finns alltid en risk för gåvomottagaren att gåvans värde går ned, likväl som värdet kan öka väsentligt. Till detta kan dock nämnas att det för dig som arvlåtare är möjligt att föreskriva en annan form av värdering än grundprincipen om värdet vid gåvotillfället. Sammanfattningsvis gäller alltså huvudregeln att en gåva som utgör förskott på arv värderas enligt värdet vid överlåtelsen. Detta eftersom gåvomottagaren härefter bär risken för en eventuell värdeminskning men också möjligheten för en eventuell värdeökning. Det är dock möjligt att föreskriva annan värdering om du skulle anse att det som är huvudregeln inte är rättvist i ert fall. Hoppas du fått svar på er fråga. Tveka inte att kontakta oss igen.Bästa hälsningar.

Vem eller vilka ärver efter en avliden?

2021-11-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Om min hustru avlider är hennes dödsbo arvsberättigat till mina tillgångar??
Ibrahim Halwachi |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!ÄrvdabalkenDin fråga är huruvida din hustrus dödsbö är arvsberättigade efter dig. För att få svar på denna fråga finns tillämpliga regler om arv i Ärvdabalken (ÄB). I Ärvdabalkens 2a kapitel kan vi utläsa den legala arvsordningen. Med den legala arvsordningen avses den ordning som arvet skall delas ut i. Arvsordningen består av tre olika så kallade ''arvsklasser''. Arvsklasserna i ÄrvdabalkenFörsta arvsklassen - Den avlidnes barn (bröstarvingar) och barnbarnAndra arvsklassen - Den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarnTredje arvsklassen - Den avlidnes mor- eller farföräldrar, farbröder, mostrar eller morbröderArvet utdelas arvsklass för arvsklass. Så länge det finns bröstarvingar som tillhör den första arvsklassen går inte något av arvet vidare till den andra arvsklassen, det är alltså först när det inte finns några personer i en arvsklass som arvingarna i den följande arvsklassen får arvsrätt.DödsboBland Ärvdabalkens regler finns ingen bestämmelse som ger ett dödsbo arvsrätt till en avlidens tillgångar. Det är således enbart dessa tre arvsklasser som är arvsberättigade (samt den avlidnes make/maka). Som svar på din fråga så kan din hustrus dödsbo inte få arvsrätt.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad händer med barnens arv när en förälder gifter om sig?

2021-11-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min pappa är gift med en kvinna som familjen inte riktigt kommer överens med och där med så har vi barn, som är två syskon, inte så bra kontakt med vår pappa idag. Jag vet tyvärr inte om dem har ett äktenskapsförord eller inte, men jag vill veta vad som kan hända oavsett om dem har det eller inte angående arv för mig och mitt andra syskon. Jag vill även tillägga att han äger ett sommarhus som har gått i arv i generationer, och som sagt så vill vi att det skall fortsätta att gå i arv och att hon inte ska kunna ha tillgång till det eller även ärva det någonstans. Hon har även flyttat in i pappas hus, som han äger. Så, min fråga är: Vad kommer hända med vårt arv om de nu skulle vilja skilja sig eller om pappa går bort i förtid? kommer hon få någon rätt till arv gällande hans tillgångar såsom huset de bor i, inventarier samt sommarhuset? Jag vill gärna veta båda vägarna oavsett om de har ett äktenskapsförord eller inte. Kan det bli så att hon har mer rätt till arv än vad vi har även fast vi är hans barn?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid en eventuell äktenskapsskillnad ska makarnas giftorättsgods delas upp mellan makarna genom en bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Egendom är enskild om det har angetts i ett äktenskapsförord, testamente, gåvobrev eller liknande (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Hur bodelningen blir beror alltså på om egendom är giftorättsgods (gemensam) eller enskild egendom (makens egna). Giftorättsgodset ska fördelas lika, medan makarna får behålla sin respektive enskilda egendom. Även vid ett dödsfall ska makarnas egendom delas upp genom en bodelning, där man gör åtskillnad mellan giftorättsgods och enskild egendom på samma sätt som vid äktenskapsskillnad. Kvarlåtenskapen från den avlidne maken består av dennes enskilda egendom och hälften av giftorättsgodset. Den avlidne makens kvarlåtenskap tillfaller som huvudregel den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om den avlidne hade barn utanför äktenskapet (särkullbarn) har de däremot rätt att få ut sina arvslotter direkt. Detta innebär att om er pappa går bort före hans fru, har ni syskon möjlighet att erhålla ert arv med en gång. Då ni är två syskon ska ni ärva 50% av kvarlåtenskapen var, vilket utgör era arvslotter. Detta gäller om det inte finns något testamente. I ett testamente kan arvlåtaren inskränka sina barns arvsrätt genom att testamentera bort en del av sina tillgångar. Barnen har dock en lagstadgad rätt till sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvlåtaren kan alltså testamentera bort hälften av sina tillgångar. Detta innebär att ni två syskon åtminstone ska få 25% var av kvarlåtenskapen. Hur egendomen kommer att fördelas i just detta fall går inte att svara på, eftersom det beror på om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Giftorättsgodset ska som sagt delas lika mellan makarna vid äktenskapsskillnad eller dödsfall, medan den enskilda egendomen förblir makens egna. Om er pappa skulle gå bort först har ni syskon rätt till ert arv direkt, hur stor del det är beror på om det finns ett testamente eller inte. Ni har dock en lagstadgad rätt till er respektive laglott, vilket är 25% av kvarlåtenskapen vardera. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Hur stora är bröstarvingars laglotter och hur ska en sambo kunna få överta en fastighet?

2021-11-13 i Laglott
FRÅGA |Jag är sambo med en kvinna av utländskt ursprung, av olika anledningar så vill jag att 2 av mina 3 barn ska få så lite som möjligt från arvet medan det tredje barnet ska få ut en sjättedel. Hälften har jag tänkt testamentera till min sambo. Vi har inget samboavtal, jag äger 2 hus varav ett är under uppförande och snart är inflyttningsklar.Jag hade tänkt testamentera så mycket som möjligt till min sambo, framförallt så vill jag att hon ska kunna sitta i orubbat bo i nuvarande fastighet och att ett förhållandevis mindre lån löses från fastigheten så att fastigheten blir skuldfri.Kan jag testamentera 50% + 1/12 av de vardera två barn som jag tänkt bara ska få ut sin arvsrätt till min sambo 50% + 8,33% + 8,33% och således 8,33% till barn 1, 8,33% till barn 2 och 16,67% till barn 3.En liten del består av pengar på banken och största delen består av fastighet 1 som är tänkt till min sambo att bo i orubbat bo med och fastighet 2 som börjar att bli klar (inga lån belastar den fastigheten) + 1 tomt som tillsammans med fastighet 2 i så fall får säljas för att bekosta uppdelningen av arvet. Fastigheterna och tomten står till 100% på mig. Har jag tänkt rätt att mina barns arvsrätt endast är hälften av hälften om jag upprättat ett testamente?Just nu är min sambo totalt oskyddad om något händer. Det här är tänkt som ett tillfälligt testamente och är tänkt att förändras när fastighet 2 är helt färdig. När jag är helt färdig så kommer en av fastigheterna att säljas.
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina barns laglotter och hur mycket du kan testamentera till din samboFörst och främst behöver vi reda ut hur stor vardera barns laglott är, det vill säga den del av din kvarlåtenskap dina barn har en tvingande rätt till i egenskap av bröstarvinge till dig i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Den arvslott som tillkommer dina barn enligt lag (alltså enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken, om ett testamente inte skulle finnas) är 1/3 vardera av din kvarlåtenskap, eftersom du har tre barn som delar lika, detta följer alltså av den legala arvsordningen i ärvdabalken. Men du kan som du är inne på begränsa dina barns arvsrätt genom ett testamente till förmån för din sambo. Dock behöver du förhålla dig till laglottsregeln, alltså att hälften av 1/3 av din kvarlåtenskap är vardera barns laglott, det vill säga 1/6 eller 16,66 %. Låt säga att din kvarlåtenskap är sex miljoner kronor, hälften av 1/3 är 1/6, dvs. 16,66 %, vilket innebär att vardera barns laglott blir en miljon kronor. Procentsatsen 8,33 % (1/12) som du vill att barn 1 och 2 ska ärva är alltså lägre än vad laglottsregeln tillåter (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom vardera barns laglott är 1/6 av din totala kvarlåtenskap, innebär det att du som maximalt kan testamentera 3/6, dvs. 50 % av din kvarlåtenskap till din sambo. Du kan alltså inte testamentera 50 % + 16,66 % = 66,66 % till din sambo, eftersom det skulle inskränka dina barns laglotter som tillsammans alltså motsvarar 50 %. Vad detta innebär är att din sambos andel kommer att behöva minskas och bli lägre än 50 % om du vill ge barn 3 mer än dennes laglott. Exempel:Barn 1: 1/6 (16,66 %) laglotten. Barn 2: 1/6 (16,66 %) laglotten. Barn 3: 2/6 (33,33 %) laglotten x2. Sambon: 2/6 (33,33 %) resterande andel.Vad kan hända om du ändå testamenterar som du villDet finns inget som hindrar dig från att ändå testamentera lägre andelar än laglotten till barn 1 och 2, men en överhängande risk blir då att barn 1 och 2 kommer begära jämkning av testamentet i domstol för att få ut sin laglott, dvs. 1/6 av din kvarlåtenskap (7 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). Påkallar inte en barnen en sådan jämkning inom sex månader från att de blev delgivna ditt testamente förlorar de rätten till laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ärvdabalken). Det är att rekommendera att följa laglottsreglerna när du upprättar ditt testamente.Hur du upprättar ett testamente till förmån för din samboOm värdet av fastighet 1 (eller den senare fastighet 2 efter du har upprättat ett nytt testamente) som du vill ska tillfalla din sambo inte överstiger 50 % av din totala kvarlåtenskap (efter avdrag för dina skulder som ska betalas av dödsboet) finns inget problem för henne att bo kvar genom att du förordnar i ett testamente att sambon ska ärva fastigheten i fråga. Det rör sig då om ett s.k. legat, det vill säga viss utpekad egendom (11 kap. 10 § första stycket ärvdabalken). Ett annat alternativ är att du under din livstid överlåter fastigheten till din sambo. Observera att du inte med bindande verkan kan förordna om din kvarlåtenskap i ett samboavtal, endast ett testamente godkänns. Inte heller kan du genom ett samboavtal få egendom som inte är samboegendom att ingå i en bodelning (9 § sambolagen). Samboegendom är gemensam bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk (3 § sambolagen). När du upprättar ett testamente är det viktigt att du uppfyller formkraven (10 kap. 1 § ärvdabalken) annars är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § ärvdabalken). Och barnen eller sambon får inte vara testamentsvittnen (10 kap. 4 § ärvdabalken), ett förordnande i ditt testamente till någon av dessa personer blir då ogiltigt (13 kap. 1 § ärvdabalken).Verkan av att samboförhållandet upplöses på grund av din dödJag vet inte om någon av dina fastigheter är köpta för gemensam användning och utgör er gemensamma bostad, det vill säga utgör samboegendom (3 § sambolagen). Det verkar ju dock som att fastighet 2 åtminstone kommer att klassificeras som eran gemensamma bostad (5 § första stycket punkt ett sambolagen). Samt att denna gemensamma bostad är förvärvad för gemensam användning (3 § sambolagen) och därmed verkar det som att den ska den ingå i en eventuell bodelning (8 § första stycket sambolagen), som din efterlevande sambo i så fall måste begära senast när bouppteckningen efter dig förrättas (8 § andra stycket sambolagen). Vad detta konkret innebär är att hälften av er samlade samboegendom genom en bodelning kan delas lika mellan din sambo och dödsboet efter skuldavräkning (14 § sambolagen). Denna hälft innehar får din sambo med full äganderätt utan rätt till efterarv för dina barn. Detta kräver alltså inget samboavtal (även fast det kan vara bra för tydlighetens skull) men en aktiv handling av din sambo för att få till stånd en bodelning. Det här hade varit ett bra sätt för din sambo att tillförsäkra sig mer värde efter dig än om enbart ett testamente skrivs där hon bara får 50 % av din kvarlåtenskap. Sambon har även som utgångspunkt rätt att överta den gemensamma bostaden efter din död, en efterlevande sambo anses normalt behöva bostaden. Detta ska då ske med avräkning på hennes lott i bodelningen (16 § andra stycket sambolagen). Om det inte räcker behöver sambon skjuta till pengar till dödsboet (17 § andra stycket sambolagen). Men har du här testamenterat din del av fastigheten till din sambo tillfaller fastigheten i sin helhet din sambo utan något behov för sambon att skjuta till några pengar. Detta förutsätter givetvis att barnen kan få ut sina laglotter ur annan egendom, annars kommer sambon ändå behöva "köpa ut dem" för att barnen ska kunna få ut sina laglotter och för att sambon ska kunna få behålla den gemensamma bostaden helt själv utan att den ska behövas säljas eller bli samägd. SlutsatsOm din sambo begär bodelning och om nu någon av dina fastigheter anses utgöra samboegendom, kan alltså din sambo få ut mer egendom än vad som är möjligt genom enbart ett testamente. Vilket i sin tur innebär att det är troligare att hon kan få överta en fastighet själv. Men du kan fortfarande bara testamentera bort 50 % av din kvarlåtenskap i ditt testamente, på grund av laglotterna. Men eftersom din sambo genom bodelningen kan få dela på värdet av samboegendomen kan hon totalt sett tilldelas en större procentsats än 50 %.På Lawline erbjuder vi bland annat upprättande av testamente till fast pris, som också inkluderar 30 minuters konsultation. Mer information om det hittar du här.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om skulderna överstiger tillgångarna i dödsboet?

2021-11-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min mamma avled nyligen och då visade det sig att hon har blanco lån som ingen har vetat om och skulderna överstiger tillgångarna i dödsboet. Mamma har tillsammans med min pappa en villa som de båda står som ägare till. Blir min pappa tvungen att sälja huset för att täcka mammas skulder ? eller finns det något sätt att förhindra att han blir av med sin bostad som betyder mycket för honom?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Alla tillgångar och skulder som den avlidne hade vid bortgången övergår till dödsboet. De skulder som finns ska täckas med tillgångarna. Om det är så att skulderna överstiger tillgångarna och att alla skulder därmed inte kan betalas, får skulderna helt enkelt skrivas av. I svensk rätt gäller att man inte ärver någon annans skulder, vilket innebär att din pappa inte blir betalningsansvarig för din mammas skulder. Avslutningsvis gäller alltså att det är dödsboet efter den avlidne som ansvarar för att betala skulderna om det finns tillräckligt med tillgångar i boet. Annars får skulderna avskrivas. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Hur testamenterar man särskild egendom?

2021-11-14 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag är gift sedan 1996. Vi har två gemensamma barn. Min man har ytterligare två barn från ett tidigare äktenskap.Nu står jag inför ett arvsskifte från mina föräldrar. Vad behöver jag göra för att min del av mitt arv från mina föräldrar, bara ska kunna tillfalla mina biologiska barn (inte särkullsbarnen) den dag jag och min man dör?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga återfinns i ärvdabalken (ÄB). För att besvara din fråga tänker jag först beskriva skillnaden mellan att ärva enligt den svenska arvsrätten alternativt enligt ett testamente.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. Det är alltså i första hand din bröstarvinge som kommer ärva dig i sin helhet enligt den svenska arvsrätten.Däremot, förutsatt att det äkta paret har ett gemensamt barn, så kan den efterlevande maken (din make alternativt dig) ärva all egendom som barnet skulle ha ärvt efter att en bodelning har skett, se 3 kap. 1 § ÄB. Barnet får i stället ut arvet från den avlidna maken efter att den efterlevande maken också har gått bort.Det viktiga att påpeka här, är att när antingen du eller din make går bort så kommer troligtvis en bodelning att ske.Hur sker en bodelning?När ett äktenskap upplöses, exempelvis när ena maken går bort, så ska makarnas egendom fördelas genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Utgångspunkten vid en bodelning är att makarnas så kallade giftorättsgods ska ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Typiskt sett så omvandlas giftorättsgods till enskild egendom genom att makarna förordnar om detta genom ett äktenskapsförord. Att detta är möjligt framgår av 7 kap. 1 §, st. 1 p. 1 ÄktB.Jag kommer utgå från att ni inte har upprättat något äktenskapsförord och att all egendom är giftorättsgods. Jag kommer också utgå från att arvet av dina föräldrar är giftorättsgods (däremot så kan arvet vara enskild egendom ifall dina föräldrar testamenterat arvet till dig och villkorat att det ska vara din enskilda egendom enligt 7 kap. 2 §, p. 4).Resultatet av att all er egendom är giftorättsgods är att all er egendom kommer ingå i bodelningen och fördelas 50/50 mellan dödsboet efter den avlidne maken och den efterlevande maken. Detta inkluderar även arvet efter dina föräldrar som inte har villkorats. Genom denna bodelning skulle det alltså vara möjligt för ditt arv från dina föräldrar att ingå och bli en del av din efterlevande makes egendom. Denna egendom kommer alltså dina styvbarn förr eller senare (beroende på om du eller din make går bort först) att ärva.Hur påverkar ett testamente arvsrätten?Man utgår alltså från den svenska arvsrätten (förfarandet jag beskrev ovan) vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft för den egendomen. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar.Du skulle alltså kunna testamentera särskild egendom (såsom arvet av dina föräldrar) till era gemensamma barn.Ifall du avser att upprätta ett testamente så måste du tänka på att det finns formkrav för att ett testamente ska gälla och dessa framgår enligt 10 kap. 1 § st. 1 ÄB:1. Testamentet ska upprättas skriftligt2. Testatorn ska underteckna testamentet och detta ska bevittnas av två personer3. Dessa vittnen ska även skriva under handlingen4. Vittnena ska förstå att handlingen som upprättats är ett testamenteDärutöver så gäller flera regler som komplicerar förfarandet: exempelvis så måste vittnena vara över 15 år gamla och får inte stå med som testamentstagare i testamentet (10 kap. 4 § st. 1 ÄB). För att undvika att missa ett formkrav (som medför att testamentet blir rättsligt ogiltigt, vilket kan leda till att särkullsbarnen ärver egendomen ändå) så skulle jag rekommendera dig att boka en tid hos en jurist. Du kan boka en tid med en av våra jurister på Lawline på denna länk.HandlingsplanJag skulle rekommendera dig att (1) testamentera den särskilda egendomen (arvet av dina föräldrar) direkt till era gemensamma barn. Då kommer egendomen inte längre riskera att ärvas av särkullsbarnen. Du skulle även kunna (2) ge bort arvet genom ett gåvobrev innan ett dödsfall inträffar, vilket i mångt och mycket uppfyller samma syfte (kommer inte ingå i bodelningen och ärvas av särkullsbarnen). Dessa gåvobrev har också formkrav och är lite mer komplicerade att utforma (samt säkerställa att gåvobrevet är rättsligt gitligt) i jämförelse med formkraven för testamenten som finns kodifierat; d.v.s. nedskriven som lagtext.Jag hoppas du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har flera frågor!Mvh,

Vad händer om en arvinge går bort innan arvskifte?

2021-11-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är tillsammans med 5 kusiner och min syster arvtagare (vi är alla brors barn respektive systers barn) till min farbror då denne inte har egna barn och inga andra arvtagare heller finns.Vad händer om min farbror går bort och jag själv hinner dö innan bouppteckning och arvsskifte har hunnit bli klart. Ärver mina barn då (alltså min farbrors brorsbarnbarn) eller förlorar jag/mina barn det arvet?
Linda Khalid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du undrar vad som händer med din del av arvet om du lever när din farbror dör, men hinner avlida innan bouppteckning och arvskifte har skett. Svaret på frågan finner vi i ärvdabalken (1958:637) (ÄB). En arvinge som lever vid arvlåtarens död har arvsrättDen som ärver kallas för arvinge eller arvtagare och den som lämnar arv efter sig kallas för arvlåtare. En arvinge som lever vid arvlåtarens död har rätt att ärva (1 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att din del av arvet kommer tillfalla dig under förutsättning att du lever när din farbror gått bort. Att du skulle avlida innan bouppteckningen/arvskiftet blir klart, kommer inte få konsekvensen att din rätt till arvet går förlorad, utan det kommer istället gå till de som ärver dig. Eftersom att den första arvsklassen består av den avlidnes avkomlingar, kommer dina barn att ärva det som du skulle ha ärvt från din farbror (2 kap. 1 § ÄB). Det finns i 1 kap. 2 § ÄB en regel som blir tillämplig om det inte står klart vem som avlidit först av arvlåtaren och arvingen. Om det inte kan bevisas att du varit vid liv vid din farbrors död, kommer arvsrätten att gå förlorad. Denna bestämmelse är emellertid bara tillämplig om det skulle uppstå oklarheter kring vem som avlidit först, vilket kan vara fallet om du och din farbror skulle gå bort tätt efter varandra.Sammanfattningsvis kan det som svar på din fråga sägas att arvsrätten finns kvar om du fortfarande lever vid tidpunkten när din farbror går bort. Om du sedan avlider kommer dina barn att få arvet.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man ändra ett testamente genom att upprätta ett nytt?

2021-11-12 i Testamente
FRÅGA |Hej! Kan man göra ändringar i befintligt testamente på separat papper med underskrift och vidimering av två personer.
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att göra ändringar i ett befintligt testamente krävs det att du upprättar ett nytt testamente som uppfyller formkraven för ett giltigt testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken och 10 kap. 6 § ärvdabalken). Formkraven är skriftlighet, två samtidigt närvarande vittnen när du skriver under testamentet eller bekräftar att det är din namnteckning, undertecknande av vittnena och slutligen ska vittnena känna till att det rör sig om ett testamente (de behöver dock inte känna till det närmare innehållet). Kom ihåg att testamentsvittnen t.ex. inte får vara någon närstående eller testamentstagare (se 10 kap. 4 § ärvdabalken), rättsföljden blir annars att förordnandet till en sådan person blir ogiltigt.Så ja, du kan alltså göra ändringar i ett befintligt testamente på ett separat papper, givet att detta nya papper uppfyller formkraven för ett giltigt testamente. Du bör uppge i det nya testamentet att de gamla förordnandena som berörs av ändringen ska betraktas som återkallade samt stryka över de gamla, ändrade förordnandena i det "gamla" testamentet. Du bör även förtydliga i det nya testamentet att de gamla förordnandena som inte omfattas av ändringen alltjämt är gällande. Detta för att undvika tolkningstvister om huruvida det gamla testamentet är återkallat i sin helhet eller inte, det du vill åstadkomma är ju en partiell/delvis återkallelse. Det finns inga formkrav för att återkalla förordnandena i det gamla testamentet som du vill ändra, det ska dock framstå som "otvetydigt" att du har velat återkalla berörda förordnanden. De exempel som tas upp i lagen är då du har förstört testamentet eller upprättat ett nytt (10 kap. 5 § första stycket ärvdabalken).För att undvika dyra och utdragna tolkningstvister för att försöka utröna vad din yttersta vilja var, rekommenderar jag dock ändå att du upprättar ett helt nytt testamente som uppfyller nämnda formkrav och att du förstör det gamla testamentet genom att t.ex. riva sönder det, för att på så sätt otvetydigt återkalla det. Om du ändå väljer att upprätta ett till testamente för att få till stånd dina ändringar av ett befintligt testamente rekommenderar jag dig att vara övertydlig och följa mina instruktioner.Med vänliga hälsningar,