Särkullbarns möjligheter vid delgivning av testamente

2021-11-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Vi är fyra syskon som mist vår far. Pappa var omgift och levde med sin nya fru fram tills han avled. Han har skrivit testamente där han ber oss syskon att vänta med att begära ut vår laglott och låta hans fru leva i orört boende tills hon avlider.Nu har vi fått tre alternativ från bouppteckningen som vi inte riktigt vet hur vi ska tolka på grund av juridisk okunskap. Alternativ 1 är att testamentet godkännes till alla delar.2: Testamentet godkännes med förbehåll för utfående av lag lott.3: Testamentet bekräftas delgivet men ej godkänt.Vad skulle det innebära för oss om vi beslutar oss för alternativ 2 eller 3? Pappas fru är Thailändska och äger mark i Thailand, enligt henne har hon inga egna barn och de har heller inga gemensamma barn. Cirka två veckor innan pappa gick bort så köpte frun en helt ny bil. Den gamla disponeras av hennes syster som bor i närheten. För ett år sedan köpte även frun en bostadsrätt som hon hyr ut till släkt. Vi är oroliga för att hon försvinner till Thailand och vi står utan någonting i slutändan. Så vi hoppas ni kan hjälpa oss att göra ett bra aktivt val där vi inte känner oss lurade av vår egen far.Mvh
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller arvskifte varför ärvdabalken (ÄB) är tillämplig. I ert fall finns ett testamente som ber er särkullbarn att avstå er rätt att ta ut både er arvslott (den del ni som bröstarvingar till den avlidne ärver) och laglotten (hälften av arvslotten) direkt.Vad har den efterlevande makan för rätt?Först och främst vill jag informera om vilken rätt i arvet den efterlevande makan har. Huvudregeln är att den efterlevande makan ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att när den efterlevande makan dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes arvingar, det vill säga ni i ert fall (3 kap. 2 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förbruka och sälja den efterlämnade egendomen, men det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och eller att testamentera bort egendomen, eftersom arvet efter den först avlidne ska fördelas till er särkullbarn när den efterlevande maken gått bort. Det finns däremot något som kallas för full äganderätt, som innebär att testamentstagaren får som ny ägare av den ärvda egendomen sälja, skänka bort och testamentera bort egendomen om denne så vill. Detta innebär för er som särkullbarn att er rätt till efterarv försvinner. Huruvida den efterlevande makan har ärvt med fri förfoganderätt eller full äganderätt ska framgå i testamentet. I din fråga framgår det att det står i testamentet att den efterlevande makan ska få leva i orört boende tills hon avlider, men inte om hon ska ärva med fri eller full äganderätt. Det mest troliga är att den efterlevande makan har ärvt med fri förfoganderätt. Jag kommer därför utgå från det i mitt svar.Om ni väljer alternativ 1Om ni väljer alternativ 1, att godkänna testamentet i dess alla delar kan ni inte längre kan klandra testamentet enligt ogiltighetsgrunderna (13 kap ÄB) eller jämka testamentet för att få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB) . Att klandra ett testamente måste ske inom 6 månader från det att testamentstagaren fick del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Väljer ni detta alternativ, att avstå från hela arvet till förmån för den efterlevande makan för att istället ärva efter att den efterlevande makan också avlidit, har ni särkullbarn rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB). Då har ni fyra särkullbarn rätt att dela lika på hälften av kvarlåtenskapen från den efterlevande makan. Om ni väljer alternativ 2Om ni väljer alternativ 2 att testamentet godkännes med förbehåll av laglotten innebär även detta att er rätt till klandertalan av testamentet går förlorad. Dock godkänner ni inte testamentet i det avseendet som rör er laglott då det står "med förbehåll för laglotten". Detta innebär att er rätt till laglott inte kommer att gå förlorad. Om ni tar ut er laglott, har ni ändå rätt till efterarv när den efterlevande makan avlidit. Då ska er andel i efterarvet minskas utefter laglotten ni redan fått ut (3 kap. 2 § 2 stycket ÄB). Storleken på efterarvet tas reda på genom en kvotberäkning. Exempel på kvotberäkning kan du se här.Om ni väljer alternativ 3Om ni väljer alternativ 3, att inte godkänna testamentet har ni möjlighet att klandra (13 kap. ÄB) eller jämka testamentet (7 kap 3 § ÄB). Detta ska då ske inom 6 månader från att ni erhöll testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Detta ger er möjlighet att ta ut hela ert arv direkt. Sammanfattning och rådSammanfattningsvis gäller att om ni väljer alternativ 1. väljer ni att avstå hela ert arv fram tills att den efterlevande makan avlidit och er rätt till klandertalan försvinner. Väljer ni alternativ 2. väljer ni att godkänna testamentet med förbehåll för laglotten, det vill säga att ni kan få ut laglotten direkt men vänta med resterande del av arvet tills den efterlevande makan avlidit. Även då försvinner er rätt att göra en klandertalan. Väljer ni alternativ 3, kvarstår er klandertalan som gör att ni kan få möjlighet att ta ut hela arvet direkt. Efterarvsrätten gäller om ni avstår från både arvet och laglotten, och om ni väljer att avstå från endast laglotten. Om ni är oroliga för att det inte ska finnas någon kvarlåtenskap över till er när den efterlevande makan avlidit är alternativ 2 eller 3 bäst. Båda alternativen ger er i varje fall laglotten. Vad gäller klandertalan av testamentet enligt det tredje alternativet är det dock inte säkert att ni kan hitta någon grund att ogiltigförklara testamentet på. Alternativ två kan därför vara det säkraste alternativet medan det tredje alternativet ger er en möjlighet att eventuellt få ut hela ert arv direkt.Vid ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig på nytt.Med vänliga hälsningar,

Frågor om arvskifte, dödsbo och rätt eller möjlighet att bo kvar

2021-11-12 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en del frågor. De kommer snart ske ett arvskifte i min farfars dödsbo som mor kommer att ärva tillsammans med min fars bror.Huset har ärvst från min farfar till min far och hans bror. Och min far har precis gått bort hastigt och då tillfaller arvet min mor. Mina föräldrar har bott i detta hus (som fortfarande står på min farfar sen 1999).Dilemmat är skadorna i huset, mesta dels fuktskador, de var en person som inspekterade huset för något år sedan och då hittades ca16 anmärkningar i huset, mina föräldrar har inte kunnat återgärda skadorna på grund av ekonomiska och hälsoskäl. Kommer detta bli ett problem under bouppdelningen? Vad ska vi tänka på?Vad finns de för risker ?Huset ska säljas förr eller senare.Vi har inte hitta något kontrakt mellan medparterna gällande skötsel av huset..Vad finns det för besittnings rätt för min mor? Tacksamma för alla svar vi kan få på dessa frågor. Vad hade ni nu gjort? Mamma bor kvar i dödsboet just nu. Vad är det smartaste att göra? Med vänlig hälsning. :-D
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Såvitt jag förstår har din mor inga ekonomiska möjligheter att köpa loss andra halvan av huset från din farbror. Huset har också stora renoveringsbehov om jag uppfattat din fråga rätt, vilket din mor inte har möjlighet att betala för. Situationen är onekligen problematisk. Möjligheten för din mor att ta lån verkar dessutom vara begränsad. Du undrar också om det eftersatta underhållet påverkar bodelningen i din fars dödsbo om jag tolkar din fråga rätt. Jag är inte helt säker på vad du menar med det, men jag skulle säga att det inte har med varandra att göra såvida inte dödsboet efter din farfar kräver någon slags ersättning från din fars dödsbo. Det är ju ägaren av en fastighet som generellt ska betala för dess underhåll. Av din fråga tolkar jag det som att din mor önskar bo kvar i huset.Först ska jag nämna något om besittningsskyddet och sedan ska jag gå igenom ett par möjliga lösningar på hur din mor skulle kunna bo kvar i huset om din farbror vill medverka till det. Besittningsskydd: Även om det inte finns något avtal om hyra kan vi på goda grunder anta att det gäller ett hyresförhållande mellan dödsboet och din mor. Jag antar att din mor och far betalade alla löpande kostnader för huset och då har de enligt min bedömning betalt för nyttjandet. Detta är ett villkor för att det skall vara hyresförhållande. Det är ju dödsboet som för närvarande är ägare av huset. Om din mor skulle bo kvar på grund av besittningsskydd skulle det i så fall innebära att dödsboet inte kan avvecklas. Det är inte hållbart. Dödsboet kommer ju precis som du säger behöva sälja huset om nu inte din mor kan köpa andra halvan. Om dödsboet säljer huset kommer besittningsskyddet med all sannolikhet få ge vika för intresset för ägaren att sälja huset (se 12 kap. 46 § punkt 6 Jordabalken). Även om nyttjandet av huset inte skulle anses vara hyra utan bara ett allmänt nyttjande är utgången densamma. Två möjliga sätt att hantera problemet: Om din farbror går med på det så skulle dödsboet efter din farfar kunna välja att inte avveckla sig utan att "leva samman i oskiftat bo" som det heter. På det sättet skulle din mor kunna fortsätta nyttja huset. Det är dock inte alternativ jag rekommenderar. Dödsbon är inte tänkta att drivas vidare på detta sätt. Det verkar inte heller vara ett alternativ som är aktuellt enligt hur du formulerar din fråga. En annan möjlighet är att dödsboet avvecklas och att huset övergår till din mor och din farbror med samäganderätt. Att de skriver ett samäganderättsavtal om hur huset skall förvaltas och ett nyttjanderättsavtal där det framkommer att det är din mor som får bruka huset. Sammanfattning: Jag hoppas du svar på några av dina frågor. Gällande din mors möjlighet att bo kvar finns det flera lösningar på detta om din farbror är villig att medverka, annars är det nog svårt att lösa det med tanke på din mors ekonomiskt svaga position. Detta svar är ju bara en översikt, om ni vill veta hur ni ska göra just i ert fall råder jag er att kontakta en jurist.

Ska pension som inkommer efter dödsfallet tas med i bouppteckningen?

2021-11-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Inkomster som kommer in efter dödsdagen ex pension ska de redovisas särskilt på bilaga eller skriver man in dem som tillgångar i bouppteckning.
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man ska redovisa tillgångar och skulder vid dödsfall. Regler om en avlidens tillgångar och skulder finns i Ärvdabalken (ÄB).En bouppteckning ska upprättas senast tre månader efter dödsfallet. I bouppteckningen ska boets tillgångar och skulder antecknas till det värde som de hade vid dödsfallet enligt 20 kap. 4 § ÄB. Om en tillgång eller skuld har uppkommit efter dödsdagen så ska den alltså inte framgå av bouppteckningen då detta ska ange förmögenhetsförhållandena på dödsdagen.Det som särskilt kan sägas om pension är att den allmänna pensionen betalas ut till och med den månad då dödsfallet inträffade vilket innebär att det finns en framtida fordran på pensionsbeloppet som ska tas med i bouppteckningen.Hoppas ovanstående besvarar din fråga, om inte är du välkommen att ställa en ny!Vänligen,

Förvaltning och avveckling av dödsbo när det saknas tillgångar

2021-11-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far gick bort nyligen. Måste vi hans barn avsäga hans lägenhet, göra bouppteckning osv osv. Van händer om vi inte gör något alls? Kan vi få straff, hamna i skuld eller liknande? Han har inte lämnat testamente eller tillgångar efter sig. Jag tror han hade skulder från parkeringsböter osv. Vi ska söka ekonomiskt bistånd för begravningskostnaden så att den är betald men något annat har vi inte råd, tid eller ork med att göra. Han var på social när han gick bortTack på förhand!
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Din fråga gäller arvsskifte varför ärvdabalken är tillämplig. Din fråga berör vad som händer om ni som dödsbodelägare låter bli att förvalta dödsboet. Av din fråga framkommer det att det saknas tillgångar i dödsboet. Jag tolkar det därför som att det räcker med att göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Jag kommer att redogöra för skillnaden mellan en bouppteckning och en dödsboanmälan och sedan för vad som gäller i ert fall. Bouppteckning eller dödsboanmälan?Vid en persons bortgång samlas personens kvarlåtenskap, det vill säga tillgångar och skulder i ett dödsbo. Dödsboet måste utredas. Boutredning är namnet för upprättandet av bouppteckning eller dödsboanmälan, genomförande av dödsboförvaltning, upprättande av arvskifte samt avslut av dödsboet. Beroende på hur dödsboets tillgångar och skulder ser ut, ska det upprättas antingen en bouppteckning eller en dödsboanmälan.Om det finns tillgångar som överstiger begravningskostnaderna ska en bouppteckning upprättas, inom tre månader från dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken) och lämnas in till skatteverket senast en månad efter det (20 kap. 8 § ärvdabalken). Bouppteckningen innehåller de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Om den avlidnas tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader kan det dock räcka med att göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning (20 kap. 8 § a. ärvdabalken), vilket det låter som är fallet av din fråga. Det är ni som dödsbodelägare som i första hand ska ta initiativ till att en dödsboanmälan upprättas genom att kontakta kommunens socialnämnd. Det är sedan kommunernas socialnämnder som får göra själva dödsboanmälan (20 kap. 8 a § första stycket ärvdabalken), vänd er därför till dödsboets kommunala myndighet. En dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet. Sker inte detta är det dock inget ni blir straffade för. Dödsboanmälan kan ske från både anhörig, annan närstående person, sjukhus, sjukhem, hyresvärd eller polisen (18 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken). Om förutsättningar finns för dödsboanmälan kan dessutom socialtjänsten göra en dödsboanmälan på eget initiativ. Vem ska förvalta dödsboet?Huvudregeln är att dödsbodelägarna tillsammans ska förvalta dödsboet (18 kap. 1 § ärvdabalken). Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan så kan dock socialtjänsten slutföra boutredningen och göra en dödsboanmälan. Däremot uppmanas ni som dödsbodelägare att ta över förvaltningen och avveckla boet. Om ni som dödsbodelägare inte agerar, är socialtjänsten skyldig att tillfälligt förvalta dödsboet och kan även begära fullmakt från er dödsbodelägare och med stöd av denna fullmakt avveckla boet. Om det är som i ert fall att dödsboet helt saknar tillgångar och ni dödsbodelägarna saknar intresse av boet och önskar att socialtjänsten avvecklar boet, kan socialtjänsten göra detta med stöd av ert tillstånd även utan fullmakt. Socialnämnden kan då förvalta och avveckla boet, förutsatt att ni tydligt delgett dem er vilja om att socialtjänsten ska hantera det åt er, trots att inga fullmakter lämnats. Utan en fullmakt kan det dock vara svårt för socialnämnden att hantera alla ärenden då de saknar behörighet. Det är därför bra om ni lämnar fullmakt till socialnämnden så att de till exempel kan avsluta dödsboets bank. Vad gäller med lägenheten?Jag tolkar det som att er fars lägenhet var en hyresrätt. Till att börja med sker avsägning av lägenheten inte per automatik vid ett dödsfall som med vissa andra avtal. Hyresvärden behöver därför bli meddelad. Skulle ni låta bli att meddela hyresvärden är detta ingenting som ni kan bli straffade för. Ni som dödsbodelägare kan aldrig bli betalningsansvariga personligen för en icke betald hyra (detta gäller alla typer av skulder i dödsboet). Det är dock bra om ni säger upp lägenheten så att hyresvärden får informationen så snabbt som möjligt. För ett dödsbo gäller uppsägningstiden för hyresrätt en månad istället för tre månader (12 kap. 5 § andra stycket jordabalken). Vill eller orkar ni inte tömma lägenheten är detta dock inget krav, då har hyresvärden rätt att säga upp avtalet och tömma lägenheten. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnaderSom du nämnde i din fråga kan ni ansöka om ekonomiskt bistånd när pengarna inte räcker för att täcka begravningskostnaderna (4 kap. 1 § socialtjänstlag). Detta gör ni dödsbodelägare till dödsboets kommuns socialkontor. Avgörande för biståndets storlek är dödsboets tillgångar på dödsdagen, samt inkomster efter dödsdagen.SammanfattningSammanfattningsvis gäller att om tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnaderna kan det räcka med att göra en en dödsboanmälan. Någon av er bör alltså börja med att vända er till dödsboets kommunala myndighet för att socialnämnden ska kunna påbörja en dödsboanmälan. Skulle ni låta bli att kontakta socialnämnden kan socialnämnden inleda en dödsboanmälan själva, men de behöver ert godkännande för att kunna avveckla dödsboet och allra helst en fullmak. Vad gäller lägenheten finns det inget krav på att ni behöver avsäga eller tömma lägenheten, hyresvärden har då rätt att tömma den. Det uppskattas dock att ni kontaktar hyresvärden så snart som möjligt. Ni kan inte heller ärva några skulder. Ni dödsbodelägare kan alltså inte att bli straffade eller hamna i skuld för att ni låter bli att förvalta dödsboet, men ni uppmanas att hantera dödsboet i den mån att ni i varje fall kontaktar socialnämnden och hyresvärden. Vid ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig på nytt.Vänligen,

Hur testamenterar jag egendom till min sambo?

2021-11-12 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag äger en bostadsrätt inköpt innan jag blev sambo.Jag har också en dotter som ska ärva efter mig. Jag vill nu säkerställa att min sambo får ärva 50 % av nettoförsäljningen vid min bortgång. Jag utgår ifrån att min dotter kommer att sälja lägenheten.Hur löser jag det här på bästa sätt.
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättsliga utgångspunkter Sambos ärver inte enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken. Det innebär att du behöver upprätta ett testamente och i det förordna att din sambo ska få ärva för att så ska ske. Det går inte med bindande verkan att reglera vad din sambo ska få ärva i ett samboavtal. Ett annat sätt är att uppge sambon som förmånstagare på en livförsäkring, men det saknar relevans för din fråga.Din sambo har emellertid vid en eventuell bodelning efter din bortgång rätt till samboegendom motsvarande två prisbasbelopp efter avdrag för skulder (år 2021 motsvarar det 95 200 kr) (18 § andra stycket sambolagen). Denna regel gäller så långt som samboegendomen räcker, annan egendom får inte tas i anspråk. Detta förutsätter givetvis att din sambo begär bodelning, och om så sker kommer dödsboet behöva skjuta till ett eventuellt underskott. Exempel: Om din sambos andel av samboegendomen efter en likadelning uppgår till 50 000 kr behöver 45 200 kr skjutas till (50 000 + 45 200 = 95 200). Det innebär i så fall att kvarlåtenskapen efter dig minskas i motsvarande mån till nackdel för din dotter, och din sambo tilldelas beloppet genom bodelningen med full äganderätt utan rätt till efterarv för din dotter.Eftersom du köpte din bostadsrätt innan ni blev sambos förutsätter jag att den inte har förvärvats för gemensam användning, det vill säga att avsikten med ditt köp inte var att den skulle användas gemensamt. Bostadsrätten är därför inte att betrakta som samboegendom (3 § sambolagen) och ska därför inte ingå i en eventuell bodelning efter din bortgång (8 § sambolagen). Även om bostadsrätten inte är samboegendom skulle din sambo kunna begära att få överta den om den utgör er gemensamma bostad, och om sambon behöver bostadsrätten och övertagandet anses skäligt får så ske. Ett sådant övertagande kräver dock synnerliga skäl om ni inte har eller har haft barn tillsammans (22 § första stycket sambolagen). Det är sällan synnerliga skäl föreligger; regeln tillämpas restriktivt. Om ett övertagande skulle aktualiseras ska bostadsrättens värde avräknas från din sambos andel i bodelningen, och om detta inte räcker behöver sambon ersätta dödsboet med pengar för vad som fattas för att få överta bostadsrätten (22 § tredje stycket sambolagen). Denna regel är tvingande och kan därför inte avtalas bort.När du testamenterar till förmån för din sambo behöver du ha laglotten i åtanke, det vill säga den del av din kvarlåtenskap som din dotter i egenskap av bröstarvinge har rätt att ärva. Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge (7 kap. 1 § ärvdabalken). Exempel: Om din totala kvarlåtenskap uppgår till 5 mkr har din dotter rätt att minst få ut egendom till ett värde av 2.5 mkr, det vill säga hälften av din kvarlåtenskap. Eftersom du endast avser att testamentera bort hälften av pengarna från försäljningen minus vinstskatt borde dock inga sådana problem uppstå här. Det verkar som att du har koll på detta.Formkraven för ett giltigt testamente m.m.Till att börja med är det viktigt att du iakttar formkraven för upprättandet av ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). Ett testamente som inte uppfyller formkraven är nämligen ogiltigt (13 kap. 1 § ärvdabalken). Formkraven är skriftlighet, två samtidigt närvarande vittnen när du skriver under testamentet eller bekräftar att det är din underskrift, vittnena ska skriva under testamentet med sina namnunderskrifter och de ska känna till att det rör sig om ett testamente (de behöver dock inte känna till det närmare innehållet). Kom också ihåg att varken din sambo eller din dotter får vara testamentsvittne på grund av jäv (10 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken). Det kan också vara bra att känna till att det finns en tolkningsregel som innebär att din sambo inte ärver någonting alls även fast du har testamenterat egendom till sambon, om samboförhållandet skulle upphöra innan din död (11 kap. 8 § ärvdabalken). Om du ändå vill att din sambo ska ärva, även om samboförhållandet skulle upphöra innan din död, behöver du alltså föreskriva detta särskilt i förordnandet.Hur du skulle kunna formulera förordnandet i testamentetEftersom förordnandet till förmån för din sambo avser viss specifik egendom rör det sig om ett legat (11 kap. 10 § första stycket ärvdabalken). Du skulle kunna skriva i testamentet att bostadsrätten ska säljas av din dotter (som är dödsbodelägare som förvaltar dödsboet) och att hälften av pengarna från försäljningen efter vinstskatt ska tillfalla din efterlevande sambo. I det fallet är nämligen din dotter skyldig att verkställa ditt förordnande (22 kap. 2 § ärvdabalken). Försäljningen är ju en förutsättning för att ditt förordnande ska kunna genomföras. I svensk rätt råder en stor testationsfrihet, vilket betyder att du kan göra vilka förordnanden du vill i princip. Försök vara så tydlig du kan i testamentet för att undvika tvister, tolkningen av ett testamente och din yttersta vilja tar avstamp från ordalydelsen.På Lawline erbjuder vi upprättande av testamente till fast pris som inkluderar 30 minuters konsultation, mer information om det kan du hitta här.Med vänliga hälsningar,

Ska avliden makes syskon kallas till bouppteckning?

2021-11-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min man har avlidet. Vi har inga barn. Både min man och jag har levande syskon och syskonbarn. Ärver dessa?Ska de kallas till bouppteckningsförrättning?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga.Jag vill börja med att beklaga sorgen. För att hitta svar på din fråga kommer vi behöva använda oss av ärvdabalken (ÄB). Eftersom du inte nämner något om testamente antar jag att något sådant inte finns. Arvsordning I första hand är det barn och deras avkomlingar som ärver (2 kap. 1 § ÄB). Dessa tillhör vad man kallar för den första arvsklassen. Eftersom din man inte hade några barn så får vi gå vidare till den andra arvsklassen istället. Till den andra arvsklassen hör föräldrar och syskon till den avlidne. Det är i första hand föräldrarna som ärver (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Skulle det vara så att din man inte har några föräldrar i livet så kommer hans syskon istället att få ta del av arvet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Syskon har därför som huvudregel arvsrätt. Eftersom det är din man som har avlidit så räknas du som efterlevande make enligt ärvdabalken. Som efterlevande make har du rätt till all kvarlåtenskap efter din man (3 kap. 1 § ÄB). Din mans syskon kommer ha rätt till sin del av arvet först efter det att du går bort (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Ska syskonen kallas till bouppteckning?Den som ska kallas till bouppteckningen är dödsbodelägare (18 kap. 1 § ÄB). En dödsbodelägare kan vara efterlevande make, arvingar eller universella testamentstagare. Vad gäller din situation så kommer inte din mans syskon få ut sitt arv direkt, utan först efter det att du har gått bort. Däremot så ska de kallas till bouppteckningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Sammanfattningsvis så har syskon rätt till arv. I ditt fall så kommer din mans syskon ha rätt till efterarv. Din mans syskon ska även kallas till bouppteckningen. Jag hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att skicka in en ny. Med vänliga hälsningar,

Om skyldighet att uppsöka okända arvingar utomlands så att testamente kan klandras

2021-11-09 i Testamente
FRÅGA |En nyligen avliden person, ogift och barnlös, har testamenterat all sin egendom till den familj som han sammanbott med sedan han kom till Sverige från Ungern efter upproret 1956. Han har aldrig berättat om sin uppväxt i Ungern, och vi känner inte till någonting om eventuella syskon eller hans födelseort. Något trauma... Han har aldrig återvänt eller haft kontakt med Ungern senare. Arvet omfattar en fastighet och bl.a. fonder. Vad händer om inga syskon kan hittas? Har hört att släktskapsutredning måste göras och eventuella syskon måste ges tillfälle att bestrida testamentet. Vilka åtgärder rekommenderas?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).Vilket lands lag?Jag tolkar din fråga som att den avlidne kan konstateras ha bott i Sverige vid sin död. Det innebär att svensk lag är tillämplig på arvet (EU-förordning nr 650/2012, Artikel 21.1). Det finns två undantag till detta:1.Den avlidne har gett uttryck för att den vill att ett annat lands lag ska styra arvet. Detta ska framgå i form av ett förordnande om kvarlåtenskap (EU-förordning nr 650/2012, Artikel 22)2. Den avlidne hade uppenbart närmare anknytning till än annan stat än den i vilken hen hade hemvist vid sin död (EU-förordning nr 650/2012, Artikel 21.2)Utifrån din fråga verkar det inte som att det finns någon stat med närmare anknytning än Sverige. Det låter heller inte som att personen skulle presenterat en önskan att ungersk lag tillämpas på dennes arv. Därför är det svensk lag som gäller i fallet.Har syskonen rätt till arv?Utländska medborgare har rätt att taga arv (1 kap 3 § ÄB). Det i Sverige otillåtet att testamentera bort hela arvet om personen i fråga har några bröstarvingar (7 kap 1 § ÄB). Om arvet ändå testamenterats bort så kan bröstarvingarna välja att jämka testamentet för att få ut sin del av arvet (7 kap 3 § ÄB). Detta gäller dock endast bröstarvingar, och bröstarvingar utgörs endast av barn, barnbarn, barnbarns barn och så vidare (2 kap 2 § ÄB). Syskon omfattas alltså inte av rätten att få ut något arv. Därför är de heller inte dödsbodelägare (18 kap 1 § ÄB).Om syskonens rätt och skyldigheterOm syskonen hade varit arvingar hade ni kunnat anmäla arvsfallet till Skatteverket, som då annonserar det i Post- och Inrikes Tidningar (16 kap 2 § ÄB). Saknade arvingar har då fem år på sig att göra anspråk på arvet. Eftersom syskonen i detta fall inte faktiskt är arvingar är detta inte nödvändigt, men ni kan alltid ta upp det med Skatteverket ändå om ni vill, för att känna er på den säkra sidan.Vill de potentiella syskonen klandra testamente är det upp till dem att presentera en släktskapsutredning, samt en anledning till varför testamentet inte skulle vara giltigt. Testamenten är ogiltiga om de inte uppfyller formkraven (skriftligt, undertecknat i närvaron av två vittnen, 10 kap ÄB), om det upprättats under påverkan av en psykisk störning (13 kap 2 § ÄB) eller om de upprättats under tvång (13 kap 3 § ÄB).Det finns ingenting i din fråga som tyder på att testamentet skulle vara ogiltigt till förmån för släktingar istället för testamentstagarna.Vad ska ni göra?Om inget av undantagen för lagval är uppfyllda, och det inte finns någon anledning att betvivla testamentet, så behöver ni inte göra någonting. Arvet kan fördelas enligt testamentet utan vidare utredning.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har uppföljande frågor eller om jag missuppfattat något är du välkommen att kontakta mig på erika.redelius@lawline.se så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa till.Vänligen,

Kan särkullbarn avstå sitt arv?

2021-11-09 i Arvsavstående
FRÅGA |Min make avlder men får ett arv från släkting som avlidit före min make. Arvskifte från min make ej klart. Ett särkullebarn finns samt ett gemensamt barn. Vad händer nu? Kan särkullebarnet avsäga sig arvet och hur går det till?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Upplösning av äktenskapDet finns två sätt att upplösa ett äktenskap – genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken [1987:230] [ÄktB]). Det totala giftorättsgodset räknas då samman, varefter värdet delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Med "giftorättsgods" inräknas all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Inräknas arvet från släktingen?Vad jag förstår det så har din make blivit tilldelat arvet från sin släkting efter tillfället för hans egen bortgång. Det är inte förrän dom om äktenskapsskillnad vinner laga kraft som äktenskapet är upplöst (5 kap. 6 § ÄktB). I och med att arvsskiftet inte är färdigställt så presumerar jag att dom om äktenskapsskillnad inte heller vunnit laga kraft. I sådana fall ingår alltså arvet från släktingen i det totala giftorättsgodset, förutsatt att det inte framställt ett krav om att egendomen ska vara enskild. En makes bortgångDå den ena maken i ett äktenskap dör så tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken (3 kap. 1 § Ärvdabalken [1958:637] [ÄB]). Arvsordningen och laglottI enlighet med arvsrättsordningen har i första hand bröstarvingar arvsrätt (2 kap. 1 § ÄB). Är arvlåtaren gift och bröstarvingarna är gemensamma barn så tillfaller kvarlåtenskapen istället den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Har den avlidne emellertid bröstarvingar som inte är gemensamma, s.k. särkullbarn, så har särkullbarnet rätt till sin arvslott (3 kap. 1 § ÄB jfr 2 kap. 1 § 2 st. ÄB och 7 kap. 1 § ÄB). När det finns flera bröstarvingar utgör laglotten 50 % av hela kvarlåtenskapen, vilket ska delas mellan bröstarvingarna. I det här fallet finns ett gemensamt barn och ett särkullbarn. Det arv som skulle tillkomma det gemensamma barnet tillkommer således sig, medan särkullbarnet har rätt till 25 % av kvarlåtenskapen (50 % / 2 = 25 %) (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Avstående av laglottSärkullbarnet kan emellertid välja att avstå ifrån sin laglott, för att sedan få ut arvet i samband med den efterlevande makens bortgång (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall får särkullbarnet sin laglott i enlighet med den andel denne skulle ha fått från sin förälder. Andelen beräknas efter den slutliga kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Den efterlevande maken har fri förfoganderätt över kvarlåtenskapen, vilket innebär att den efterlevande maken får förfoga över kvarlåtenskapen hur den än vill. Oavsett om den totala kvarlåtenskapen ökar eller minskar av den kvarlevande makens ekonomiska beteende så beräknas särkullbarnets arv efter en ursprunglig andel, inte av ett ekonomiskt belopp. Det innebär att särkullbarnet kan avstå från arvet från sin far, för att sedan ärva sin andel från dig vid din bortgång. Det är dock dennes val. I ett sådant fall får du all kvarlåtenskap från din make, varefter det gemensamma barnet och särkullbarnet ärver dig vid din bortgång. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen kontakta Lawline på nytt vid fler frågor!Med vänliga hälsningar