Arvsordning

2019-08-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag har följande funderingMaken Leo avlider 2008 och lämnar efter sig ett testamente där han skriver att hustrun Rut och sonen Kjell ska dela lika på alla hans tillgångar, (Leo står som ensam ägare på huset de bor i) både fasta och ekonomiska (ca 125000kr i boet).Gemensamma sonen och enda barnet, Kjell avlider 2017 bouppteckning görs men inget skifte Kjell har skaffat sig en sommarstugaHustrun Rut avlider 2019 - Ska Leos syskonbarn (föräldrar och syskon är döda) kallas till bouppteckningen?Tänker jag rätt i skiftetNär maken Leo avlider så blir hustrun Rut 50% ägare till fastigheten och sonen Kjell 50% ägareNär sonen Kjell avlider så går 25% av fastigheten till maken Leos syskon och 25% till hustrun Rut. I skiftet efter Rut och Kjell delas detRut äger då 75% av fastigheten som går till Ruts syskon och 25% av fastigheten till Leos syskon Av sommarstugan som Kjell har köpt så delas den lika mellan Rut och Leos syskon (50% till var sida)Tacksam för hjälp så att jag tänker rätt //Eva
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Ärvdabalken (1958:637), ÄB, regleras arvsordningen. I första hand ärver alltid bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB), men eftersom Kjell inte hade några barn så ska arvlåtarens (Kjells) föräldrar få hälften av arvet efter honom, 2 kap. 2 § 1 st. ÄB. I förevarande fall är dock Kjells far Leo avliden, varför hela Kjells arv (100 %) tillfaller Rut, 2 kap. 2 § 2 st. ÄB.När Rut sedan avlider börjar arvsordningen om igen. Det är alltså då Ruts bröstarvingar skulle ha ärvt i första hand och eftersom den enda bröstarvingen Kjell är död och Ruts föräldrar är döda så går arvet till Ruts syskon, 2 kap. 2 § 2 st. ÄB. Det är alltså Ruts syskon som har rätt till Ruts arv.Leos syskonbarn behöver alltså inte kallas till bouppteckningen om det är så att han testamenterade 50 % av sitt arv till Rut med full äganderätt. Det är då alltså endast Ruts syskon som har rätt att ärva henne. Arvet gäller samtliga tillgångar och beräknas egentligen efter arvets ekonomiska värde och inte efter en specifik bostad eller sommarstuga (såvida det inte framgår av Ruts testamente att någon specifik egendom ska gå till någon speciell). Det sammanlagda värdet på Ruts tillgångar räknas alltså samman och finns det några skulder så räknas dessa av. Därefter fördelas Ruts arv på Ruts syskon som är i livet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att jag kunde bringa lite klarhet i hur arvsordningen ser ut. Om det är något som är oklart eller svårt att förstå är du jättevälkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se. Om det är så att ni behöver hjälp att anlita en jurist för ytterligare rådgivning är ni också välkomna att höra av er till mig!

Avsäga sig arvsrätt vid adoption

2019-05-07 i Arvsavstående
FRÅGA |Vid en vuxenadoption kan denne person avsäga sig sin arvsrätt och sina eventuella barns arvsrätt?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Adopterade barn likställs med bröstarvingar vid arvsfördelning. Det föreligger däremot möjlighet att avsäga sig från arvsrätten. Man kan avsäga sig en viss andel av arvet, specifik egendom eller hela arvslotten.Bestämmelser om arv och testamente finns i främst Ärvdabalken (ÄB). Av 17 kap. 2 § 1 st. ÄB framgår att en arvinge har rätt att avsäga sig sin rätt till arv. Detta innebär som utgångspunkt att arvet fördelas på övriga arvingar och varken den som avsäger sig arvet eller dennes arvingar ärver något, se 17 kap. 2 § 3 st. Att avstå arv innebär att istället att arvet går till arvingarna till den som avstått sitt arv. En avsägelse av arvsrätten måste göras skriftligen, se 17 kap. 2 § 1 st. ÄB. Det enklaste är om det finns ett testamente där det framgår att arvingen som vill avsäga sig sitt arv inte kommer att ärva något. Då räcker det att arvingen som vill avsäga sig sitt arv skriver sitt godkännande på testamentet. Personer under 18 år kan inte avsäga sig sitt arv och barn och/eller barnbarn till den döde kan inte avsäga sig sitt arv utan att ha fått skälig ersättning, se 17 kap. 2 § 1 och 2 st.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Sambors gemensamma bohag då en avlider

2018-04-07 i Sambo
FRÅGA |Hej,Jag har en sambo, vars far relativt så nyligen gick bort. Enligt de lagar som jag har hittat och läst, så kommer min "svärfars" sambo att få allt det som räknas till det gemensamma bohaget, då det inte kommer upp i summan om två basbelopp.Dock, så sa nu min avlidne "svärfars" sambo, att hennes sambos barn var skyldig henne ca 30 000 SEK som kompensation. Efter att hon räknat ut värdet på det gemensamma bohaget. Kan detta verkligen stämma? Hon får i praktiken alla "grejor" som de använda/köpte gemensamt, sedan ska hon kräva barnen till hennes avlidne sambo på ytterligare 30 000 SEK som kompensation..(?)Ursäkta om jag använt fel uttryck, då jag inte är van att behandla liknande frågor. Tack på förhand!
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till sambor så är sambornas gemensamma bostad och bohag samboegendom, såvida egendomen köpts för gemensam användning. (3 § Sambolagen). Det är alltså endast detta som ska delas mellan samborna vid den enas död. Jag är inte helt säker på att jag förstår vad du menar med "kompensation", men jag chansar på att din "svärfars" sambo anser att denna har gjort större utlägg för bostad och bohag och därför ska ha ersättning den avlidnes barn. Detta stämmer dock inte, utan barnen har ingen skyldighet att betala sambon såvida det inte rör sig om ett lån till barnen. Har din "svärfars" sambo gett ett lån till sin sambos barn så krävs självklart dock att hon kan visa detta.Hoppas att du fick viss vägledning!

Ge bort enskild egendom

2018-02-14 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag har fått svar på frågan när det gäller egendom men kan jag som gåva ge bort pengar som jag ärvt som enskild egendom? Enligt en dom i HD har jag bara rätt att ge bort 25 % av beloppet. Eller har jag fel?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det är din enskilda egendom föreligger generellt sett inget hinder för dig att ge bort pengarna. Det är svårt att veta på vilken grund HD i den dom du läst dömt att personen i målet endast fick ge bort 25 % av summan. Vad jag kan tänka mig är att det exempelvis var att personen som ville ge bort egendomen själv hade fått denna genom gåvobrev med ett sorts förbehåll, vilket inte är helt ovanligt. Sådana förbehåll kan exempelvis innebära att gåvan inte får överlåta egendomen fritt eller endast till specifika personer. Ett sådant gåvoavtal är i så fall bindande. En annan anledning till att du eventuellt inte får ge bort hela summan är ifall du har bröstarvingar i livet, då de har rätt att ärva halva arvslotten. Ger du i sådant fall ändå bort pengarna och kan det hända att den bortgivna egendomen kan återbäras för att bröstarvingen ska få ut sin laglott.Jag hoppas att du fick viss ledning i ditt fall!Lycka till!

Överlåta fastigheter genom gåvobrev

2019-08-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |För att slippa osämja vid arv ger jag nu:Son A en större gård + en tomt.Son B en mindre gård + en bebyggd tomt. (Jag bor kvar på den tomten tills jag dör och behåller nyttjanderätten även på de två gårdarna.) Vi 3 är i dag överens om de här gåvorna och har även tagit mäklarhjälp för att värdera så att det blir rättvist.Jag vill helst skriva att gåvorna ej är förskott på arv för att komma ifrån att det blir några diskussioner efter jag dött.Problemet är att den bebyggda tomten är belånad med 1,5 miljoner som B har svårt att ta över.Kan jag behålla den bebyggda tomten o skriva något som gör att den säkert går till B när jag dör?
Amanda Strömblad Larsson |Hej Sofi,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till att ge bort gåvor är det alltid bra att reglera allting så tydligt som möjligt i gåvobrev för att undvika att det blir några oenigheter i framtiden.Gällande son A och det första gåvobrevet ("gåvobrev 1") är det enkelt att använda sig av en avtalsmall för gåvobrev. Du finner sådana gåvobrev på vår hemsida och det kostar 795 kr att upprätta ett sådant gåvobrev (https://lawline.avtalsrobot.se/). Mallen är enkelt utformad och blir juridiskt korrekt utformat om du fyller i uppgifterna korrekt.Gällande son B och det andra gåvobrevet ("gåvobrev 2") går det också bra att använda sig av vår gåvobrevsmall eftersom du där kan fylla i att huset är belastat med lån, men att du inte vill att din son ska ta över lånen på fastigheten. På så sätt kommer du fortfarande vara i en skuldrelationen gentemot banken och inte din son. Det problem som emellertid kan uppstå är att banken vill ha en säkerhet för sitt lån (som då tidigare har bestått i fastigheten). Det är alltså inte säkert att banken accepterar en sådan gåvoöverlåtelse om du inte kan visa att du har någon annan säkerhet för lånet.Ett annat alternativ kan istället vara att ge son A den större gården omgående genom gåvobrev 1 och att i så fall skriva att den gåvan faktiskt är ett förskott på arv. Till son B skriver du i dagsläget inget gåvobrev på den mindre gården, utan låter istället son B:s del av arvet vara större när du gått bort eftersom son A:s förskott på arv kommer att räknas av från hans arvslott. Det är då även bra att tydliggöra genom testamente att son B ska få den mindre gården och att son A har fått ett förskott på arv genom den större gården, varför detta ska räknas av från son A:s laglott. På så sätt säkerställer du att båda dina söner får sina hus och son B slipper överta lånet i dagsläget.Min rekommendation är alltså följande:Alternativ 1: Du ger son A och B de båda fastigheterna och skriver i gåvobrev 2 att lånet ska stå kvar på dig. Detta fungerar endast om banken accepterar en annan säkerhet för lånet.Alternativ 2: Du ger son A sin fastighet idag genom gåvobrev och du skriver i gåvobrevet att överlåtelsen är ett förskott på arv. Son B får vänta med att få sin fastighet till din bortgång och du skriver då ett testamente där du uttrycker att son B ska få sin fastighet och förtydligar att son A redan har fått sin fastighet såsom ett förskott på arv.Övriga saker som kan vara bra att veta om gåvobrev är att det uppställs vissa formkrav för gåva av fastighet. Gåvobrev för fastighet ska innehålla uppgifter om givaren, mottagaren, en beskrivning av gåvan, en överlåtelseförklaring, eventuella villkor, underskrifter av både dig och mottagare och ort/datum då undertecknandet av gåvobrevet skedde. Därutöver måste man även ändra i lagfarten genom att skicka in gåvobrevet tillsammans med ansökan om lagfartsändring till Lantmäteriet.Jag hoppas att du fick vägledning i hur du kan gå tillväga i framtiden.Om det är något som framstår som oklart i mitt svar är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se. Jag kan även hjälpa dig att boka in ett möte med en av våra kompetenta jurister på byrån om du behöver ytterligare rådgivning och hjälp att upprätta gåvobrev och testamente.

Testamentera bort barns arvsrätt

2019-05-02 i Testamente
FRÅGA |När min far gick bort så ärver ju min mor honom, Nu när min mor avlidit så har hon testamenterat bort allt till min syster, går det att göra så? Min far och mor var gifta och jag deras enda gemensamma barn, Min syster är min mors barn innan hon träffade min far,Så hon är mitt äldre halvsyskon.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingar har rätt alltid rätt till sin laglott, 2 kap. 1 § ärvdabalken. Om däremot den avlidne maken var gift så tillfaller arvet, precis som du beskriver, den efterlevande maken i första hand 3 kap. 1 § ärvdabalken. Arvsrätten till bröstarvingarna kvarstår emellertid och det är med andra ord bröstarvingarna som är arvsberättigade efter sina föräldrar.Din mor har alltså inte rätt att testamentera bort din laglott, utan som bröstarvinge har du alltid rätt att få del av ditt arv. Som gemensamt barn ärver både din far och din mor. Ett testamente som är ogiltigt, vilket det i ditt fall är eftersom din mor har testamenterat bort hela kvarlåtenskapen till din halvsyster, ska klandras inom 6 månader, 14 kap. 5 § ärvdabalken. Jag föreslår att du tar hjälp av en familjerättsjurist för att göra detta.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Lagval svensk medborgare boende i Australien

2018-04-07 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om en svensk medborgare bosatt i Australien hela sitt yrkesverksamma liv avlider, gäller svensk eller australisk lag?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagvalet styrs utifrån var den avlidne anses ha hemvist vid sin död (Art. 21 SuccF). Om personen i fråga har arbetat och bott i Australien under hela sitt liv talar detta för att personen har hemvist i Australien, varpå australisk lag ska tillämpas. Dock kan eventuella faktorer, såsom att den avlidne har svenskt medborgarskap, har bott många år i Sverige, har familj och egendom i Sverige och liknande tala för att svensk lag ska tillämpas. Det är med andra ord samtliga faktorer som ska vägas ihop, men om personen under större delen av sitt liv bott i Australien är det alltså australisk lag som ska tillämpas.Vill du läsa mer i SuccF finner du den här: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012R0650Hoppas att du fick lite vägledning!

Kommer en gåva bli giftorättsgods vid giftemål?

2018-01-09 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag har två barn som är sambo med era respektive men de är inte gifta än. Jag började fundera på att hjälpa de innan jag går bort och ordna med hjälp av advokaten förskott av ärv och det skall gälla mina besparingar. Vill fråga vad det händer om mina barn gifter sig med sina respektive eller får barn med de?Vänligen,X
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så länge dina barn endast är sambor med sina respektive kommer en sådan gåva från din inte utgöra gemensam egendom ifall de separerar från sina respektive.Om de däremot gifter sig kommer deras pengar att bli giftorättsgods, det vill säga bli pengar de delar med sin make/make om de eventuellt skiljer sig. Vad man istället kan göra är att genom testamente eller gåva med förbehåll skriva att pengarna ska vara enskild egendom. Pengarna kommer då inte bli giftorättsgods (ett sådant förbehåll ses som ett villkor för att få gåvan) och dina barn kan inte ändra på detta utan ditt godkännande.Om de får barn med sina respektive gäller huvudregeln för arv till dessa, det vill säga dina barnbarn ärver efter dina barn när de går bort. Barnbarnen har alltså den primära arvsrätten, dock är det lite annorlunda om ditt barn är gift. Är ditt barn gift tillfaller pengarna först dennes make/make så länge denne är i livet. Pengarna "tillhör" egentligen barnbarnen, men detta är utvecklat i svensk rätt för att skydda den efterlevande maken eftersom gifta par ofta har delad ekonomi, hus och liknande.Om du vill ha hjälp att skriva ett testamente/gåvobrev med förbehåll rekommenderar jag dig att vända dig till en familjejurist!Hoppas att du fick svar på din fråga!