Fördelning av arv vid efterlevande makes bortgång

2018-10-30 i Efterarv
FRÅGA |Man avled och efterlämnade maka och 1 gemensamt barn samt 2 särkullbarn ett efter makan och ett efter maken. Särkullbarnet efter maken gjorde ett arvsavstående i bouppteckningen efter den avlidne maken. Makan satt kvar i orubbat bo. Nu är makan avliden. Hur fördelas kvarlåtenskapen?Testamenten finns ej. Ej heller enskild egendom.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln vid arv är att en arvlåtares barn ärver i första hand (se 2 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren efterlämnar en efterlevande make ärver denna med fri förfoganderätt istället för de gemensamma barnen (se 3 kap. 1 § ÄB). Den förste avlidnes särkullbarn har däremot rätt att direkt få ut sitt arv men kan också precis som i detta fall avstå till förmån för den efterlevande maken (se 3 kap. 9 § ÄB). Att särkullbarnet avstår sin arvslott till förmån för den efterlevande maken innebär att särkullbarnet precis som det gemensamma barnet istället få ut ett efterarv när också den efterlevande maken gått bort. När arvskifte ska hållas efter den efterlevande maken ska först efterarv delas ut. Arvingarna som har rätt till efterarv ska i regel dela på hälften av den efterlevande makens bo dvs den hälft som utgör arv från den först avlidne maken (se 3 kap. 2 § ÄB). Om efterlevande makes bo överstiger det värde det hade vid den först avlidne makens bortgång och ökningen beror på arv, gåvor, testamente eller förvärvsarbete ska den ökningen avräknas från boet innan hälftdelningen görs (se 3 kap. 4 § ÄB). Även efterlevande makes eventuella enskilda egendom ska avräknas från boet innan delning. Efterarvingarna ska därmed ha rätt till samma andel som de skulle haft om arvskifte efter den först avlidne maken skett direkt vid dennes bortgång. I detta fall har både den först avlidne makens särkullbarn och det gemensamma barnet rätt till efterarv och ska därmed ha varsin fjärdedel av värdet i den efterlevande makens bo. När efterarv har skiftats ut ska den kvarvarande delen av efterlevande makens bo delas mellan dennes arvingar dvs dennes särkullbarn och det gemensamma barnet. Slutfördelningen torde därmed bli så att ¼ tillfaller förste avlidnes särkullbarn ¼ tillfaller efterlevande makes särkullbarn och resterande ½ tillfaller det gemensamma barnet. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärver biologiska syskon varandra trots adoption?

2018-10-25 i Arvsordning
FRÅGA |Min far är död sedan många år. Hans son (min halvbror) adopterades av en annan man. Jag har inga barn. Ärver min halvbror mig?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om din biologiska halvbror ärver dig trots att han nu har adopterats av en annan man än er gemensamma biologiska pappa. Att din biologiska halvbror blivit adopterad av en annan pappa än sin biologiska innebär att den arvsrätt som halvbrodern tidigare haft genom sitt biologiska släktskap inte längre finns kvar. Genom adoptionen har halvbrodern nu istället rätt till arv från adoptivpappan och hans släktingar. Halvbrodern behandlas därmed arvsrättsligt precis som om att han vore biologiskt barn till sin adoptivpappa (se 4 kap. 21 § Föräldrabalken). Din biologiska halvbror har, till följd av adoptionen, ingen rätt att ärva dig om inte du själv väljer att testamentera del av din kvarlåtenskap till honom. Hoppas du fick svar på din fråga!

Arvsrätt för arvinge bosatt utomlands

2018-09-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, har Jag som särkullsbarn rätt till arv även on Jag inte är folkbokförd i Sverige?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är undrar om du trots att du är bosatt utomlands har rätt att ärva din förälder som har sin hemvist i Sverige. I artikel 21.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 framgår huvudregeln att de arvsbestämmelser som ska tillämpas är de som gäller i det land där arvlåtaren hade sin hemvist vid bortgången. Förutsatt att arvlåtaren hade sin sista hemvist i Sverige är det därmed de svenska arvsreglerna som ska följas. Att du som arvinge inte är bosatt i Sverige får ingen betydelse utan arvet ska fördelas enligt de svenska arvsreglerna. De svenska bestämmelserna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens barn det som ärver i första hand. Om arvlåtaren är gift ärver den efterlevande maken de gemensamma barnens arvslotter med fri förfoganderätt medan du som särkullbarn kan välja på att antingen få ut din arvslott direkt alternativt avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få ut ett efterarv när hen går bort (se 3 kap. 1 § och 9 § ÄB). Om din förälder har upprättat ett testamente har du som barn även rätt påkalla jämkning för att få ut din laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten dvs hälften av det arv som skulle tillfallit dig om testamentet inte fanns (se 7 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan folkbokföring medföra äganderätt till hus eller rätt till arv?

2018-09-19 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag och min man har köpt hus tillsammans och flyttar snart in med våra två små, gemensamma, barn. Min syster och min pappa är folkbokförda hos oss, men min syster bor endast hos oss delvis. Min fråga är: blir de automatiskt delägare av huset efter en viss tid (sambolagen eller något liknande), trots att de inte betalar något överhuvudtaget i hushållet? Om jag och min man skulle avlida, får då de dela arvet med våra barn?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att du och din man köpt ert hus tillsammans betyder att ni gemensamt har äganderätten till detta hus. Denna äganderätt påverkas inte av vilka som bor i huset. För att din syster eller pappa ska bli delägare krävs därför någon form av överlåtelse av äganderätten från dig eller din man till dem.Boendeförhållandet påverkar inte heller rätten till arv. Om du och din man skulle gå bort är det därmed era två barn som ärver er (förutsatt att ni inte har ett testamente som anger annat) och får ert hus, oberoende av vem eller vilka som bor i det.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärver adopterat barn både adoptivföräldrar och biologiska föräldrar?

2018-10-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Ärver ett bortadopterad barn sina biologiska föräldrar? Eller bara sina adoptivföräldrarna?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 4 kap. 21 § Föräldrabalken framgår det att en adoption medför att de rättigheter barnet haft genom släktskapet till sina biologiska föräldrar upphör att gälla. Istället kommer barnet behandlas som adoptivförälderns barn. För arvsrätten innebär en adoption därmed att barnet enbart ärver sina adoptivföräldrar och inte sina biologiska föräldrar. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Gåva från förälder till barn

2018-09-23 i Förskott på arv
FRÅGA |hej jag är en mamma tre vuxna barn och har inte någon kontakt med två av dem, har jag att ge bort min insatslägenhet till den jag har kontakt med så länge jag lever? vet jag aldrig kan frångå arvrsrätten, men man måste väll kunna ge bort pengar o en insatslägenhet så länge jag lever,
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja det är fullt möjligt att som förälder ge gåvor till något eller några av sina barn under sin livstid. I 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) framgår dock att gåvor som en förälder ger till sina barn presumeras vara förskott på arv. För att bryta presumtionen krävs att det framgår att förälderns avsikt inte var att gåvan skulle ses som ett förskott på arvet utan enbart som en gåva. En sådan viljeförklaring kan till exempelvis framgå av ett gåvobrev som upprättas i och med överlämnandet av gåvan.I 7 kap. 4 § ÄB framgår vidare att vissa gåvor som en arvlåtare gett bort under sin livstid kan likställas med testamenten och därmed ska behandlas på liknande sätt. Detta gäller dels gåvor som arvlåtaren överlåtit i inom en kort tid innan sin väntade bortgång och dels gåvor som arvlåtaren räknar med att få utnyttja framtill sin död. Om en gåva anses likställt med ett testamente (vilket kan vara fallet trots att gåvobrev med en viljeförklaring om att gåvan inte ska ses som förskott på arv) har övriga barn till arvlåtaren rätt att påkalla jämkning av gåvan. Det barn som mottagit gåvan är skyldig att avräkna gåvan som förskott på arv och även att återbära gåvan alternativt gåvans värde om det krävs för att övriga barn ska kunna få ut sin laglott. Det är därmed fritt fram att som förälder ge gåvor till sina barn under sin livstid men gåvorna kommer dock presumeras vara ett förskott på arv om inte annat framgår samt att gåvan beroende på under vilka omständigheterna och med vilka villkor den överlämnas kan komma att likställas med ett testamente, vilket i sin tur kan jämkas och på så sätt förlora sin fulla verkan. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Ärver sambo eller barn istället för en avliden testamentstagare?

2018-09-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit testamente med full äganderätt och enskild egendom bl.a. en bostadsrätt på 4,8 milj. kr till mitt enda barn, en vuxen son, som är sambo och de har 2 gemensamma barn 8 och 10 år? OM min son dör före sin sambo, ärver då min sons barn= mina barnbarn före sin mor och eventuell framtida man eller sambo? Min son och sambo har själva skrivit både samboavtal och testamente. Jag är frånskild och ensamstående och min sons far är avliden sen många år.Tacksam för snabbt svar.MVH
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ärver den egendom som du testamenterat med full äganderätt till din son ifall han dör före sin sambo och deras gemensamma barn. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Utfallet i denna fråga beror till stor del på om din son själv kan ta emot den testamenterade egendomen eller inte. Ett scenario är att din son (dvs testamentstagaren) lever vid din (testatorns) bortgång samt vid bouppteckningen och därigenom kan ta emot den testamenterade egendomen men sedan dör och efterlämnar sambo och gemensamma barn. Utgångpunkten enligt 2 kap. 1 § ÄB är att din sons barn i första hand ärver hans kvarlåtenskap. Sambos ärver inte varandra förutom i de fall då de upprättat testamenten som anger detta. Du nämner i din fråga att din son och hans sambo upprättat både samboavtal och testamente. Vad som står i din sons testamente blir avgörande för vem som kommer ärva hans kvarlåtenskap. Är det så att han förordnat hela sin kvarlåtenskap till sin sambo har hon rätt att ta emot egendomen. Att du i ditt testamente angett att egendomen ska vara enskild egendom påverkar inte din sons rätt att i sin tur testamentera bort den till t.ex. sin sambo. Däremot blir enskild egendom relevant i en eventuell bodelning mellan din son och hans sambo. I sådana fall kommer egendomen inte ingå i bodelningen (se 4 och 8 §§ Sambolagen). Om det är så att din son testamenterat sin egendom till sin sambo finns det dock en möjlighet för deras barn att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (se 7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgörs av hälften av det arv som skulle tillfallit barnet om din sons testamente inte funnits (7 kap. 1 § ÄB). I de fall din son går bort innan bouppteckningen efter din bortgång kan inte din son ta emot testamentet som du önskade utan då ska det istället ske en tolkning av ditt testamente. I första hand är det din vilja som ska försöka utrönas (se 11 kap. 2 § ÄB). Vidare finns det en specialbestämmelse som anger att testamentstagarens avkomlingar har rätt att ärva istället för den avliden testamentstagaren om det är så att dessa även skulle haft rätt till arvet om det inte funnits ett testamente (se 11 kap. 6 § ÄB). Eftersom dina barnbarn skulle haft rätt att ärva dig istället för deras pappa om det inte fanns ett testamente omfattas de av specialregeln. Förutsatt att det inte finns något i ditt testamente som anger annat än att detta skulle vara din vilja kommer dina barnbarn ärva istället för din son. Om du vill göra det tydligt vad som ska ske i händelse av att din son inte kan ta emot den testamenterade egendomen kan du förklara detta i ditt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur ärver syskon och syskonbarn?

2018-09-12 i Arvsordning
FRÅGA |En person har gått bort. Denne person har tre helsyskon. Två av dessa är i livet, den tredje har gått bort. Detta tredje bortgångna syskon har ett barn i livet, alltså ett syskonbarn. Som jag har förstått det ärver syskonbarnet sin förälders del, det bortgångna syskonet, och får därmed lika stor del av arvet som helsyskonen. Stämmer detta?Den avlidne personen har utöver sina två helsyskon och syskonbarnet, även ett halvsyskon på moderns sida. Detta halvsyskon finns inte längre kvar i livet. Men lämnade efter sig tre barn. Frågan är hur dessa tre halvsyskonbarn ärver?Alternativ 1: Syskon och syskonbarn ärver lika. I detta fall skulle de två helsyskonen samt helsyskonbarnet ärva varsin fjärdedel. Den sista fjärdedelen skulle sedan de tre halvsyskonbarnen dela lika på. (Detta skulle betyda att de ärver 1/3 av 1/4 var, vilket är en 1/12 av hela arvet.)Alternativ 2: Syskon ärver sin förälders del. Fadern ärver då hälften. De två helsyskonen och helsyskonbarnet delar då lika på faderns del, en tredjedel var. Modern ärver den andra hälften. Denna delas då lika mellan hennes fyra barn. De två helsyskonen och helsyskonbarnet får då en fjärdedel var av moderns del. Den sista fjärdedelen av moderns del skulle sedan de tre halvsyskonbarnen få dela lika på. (Detta skulle betyda att de ärver 1/3 av 1/4 av 1/2 var, vilket är en 1/24 av hela arvet.)Är något av dessa alternativ riktiga, eller är det något jag har missat?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att arvlåtarens avkomlingar i första hand är de som ärver kvarlåtenskapen (se 2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns några avkomlingar är det arvlåtarens föräldrar som ärver hälften var (se 2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om en förälder har avlidit träder dennes barn, dvs arvlåtarens syskon, in istället. I ett avlidet syskons ställe träder dennes avkomlingar in (se 2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Som jag uppfattar det utifrån din fråga har arvlåtaren varken några avkomlingar eller föräldrar kvar i livet. I livet finns däremot 2 helsyskon, ett syskonbarn till ett avlidet helsyskon och tre syskonbarn till ett avlidet halvsyskon på moderns sida. Detta innebär att det arv som skulle ha tillfallit arvlåtarens pappa fördelas lika (1/3 vardera) mellan de två helsyskonen samt syskonbarnet till det avlidna helsyskonet. Arvet som skulle tillfallit arvlåtarens mamma fördelas mellan de två helsyskonen, syskonbarnet till det avlidna helsyskonet och de tre syskonbarnen till det avlidna halvsyskonet. Fördelningen mellan dessa ser ut så att helsyskonen och syskonbarnet efter helsyskonet ärver 1 / 4 vardera av mammans del medan de tre syskonbarnen efter halvsyskonet delar på den 1/ 4 som det avlidna halvsyskonet skulle ärvt. Det andra alternativet som du lade fram i din fråga är alltså det rätta. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar