Ska efterarvingar och särkullbarn kallas till bouppteckning?

2018-07-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejMin mor har nyligen gått bort. Hon var änka efter min far som gick bort för 11 år sedan. Jag är enda barnet och ärver allt. Det finns ett testamente som förtydligar att jag skall ärva allt när båda mina föräldrar dött och om jag då skulle vara död så tillfaller allt mina döttrar. Jag har alltså två döttrar från mitt förra äktenskap ochmin nuvarande fru har en vuxen son. Fråga: Jag antar att mina döttrar (barnbarn till min mor) betraktas som efterarvingar och skall kallas till bouppteckningen, men skall även min frus son betraktas som det och bli kallad?Mycket tacksam för svar
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och bouppteckningar hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Till en bouppteckning ska samtliga dödsbodelägare, efterlevande make/sambo och de efterarvingar som är närmast att ärva efter arvingar och universella testamentstagare kallas (se 20 kap. 2 § ÄB). Precis som du säger ska dina döttrar kallas till bouppteckningen i egenskap av efterarvingar vilka inte är dödsbodelägare i detta dödsbo men dock är närmast att ärva efter att en arvinge (i detta fall du) avlidit. Däremot ska din frus son inte kallas eftersom han är ett så kallat särkullbarn och därmed varken har rätt till arv eller efterarv efter dig eller din mor, förutsatt att det inte finns ett testamente som berättigar honom det.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärva skulder

2018-06-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Vi ska gifta oss. Vi har båda vuxna barn. Vi har ett radhus uppdelat 1/3 och 2/3. Nu behöver huset renoveras. Vi kommer att ta lån fördelat enligt ägande. Vi ska skriva testament där barnen ärver den del vi äger. Hur blir det med skulderna vid dödsfall? Huset kommer att säljas när en av oss dör. Med vänlig hälsning
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make går bort ska i huvudregel en bodelning ske. Den efterlevande maken har dock rätt att begära jämkning av bodelningen och på så sätt undvika att en sådan förrättas. Efter detta kommer en bouppteckning upprättas. De skulder som framkommer ska dödsboet betala genom den avlidnes kvarlåtenskap. Det som eventuellt finns kvar efter att skulderna betalts kommer fördelas till den avlidnes arvingar genom ett arvskifte. Om skulderna överstiger kvarlåtenskapen kommer dock de obetalda skulderna förfalla eftersom skulder inte går vidare i arv.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Förskott på arv vid penninggåva

2018-05-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Vid en försäljning av en lägenhet som mamman äger. Mamman ger bort vinsten till sina 3 st barn som en gåva. Barn nr 1: 100 000Barn nr 2: 150 000Barn nr 3: 150 000Kan man då göra en sån här uppdelning eller kan barn 1 kräva sina 50 000 kr vid en bouppteckning?Hoppas ni förstår vad jag menar.Med vänlig hälsning
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För gåvor som en förälder ger till sina barn finns en presumtion om att gåvan är ett förskott på arv (se 6 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta innebär att gåvans värde därmed ska avräknas från barnets arv efter föräldern. För att bryta presumtionen och på så sätt undvika avräkning krävs att det framgår att gåvan inte är avsedd som ett förskott på arv. Detta kan visas genom en viljeförklaring från föräldern i t.ex. ett gåvobrev. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Adoptionsbarns arvsrätt

2018-05-09 i Laglott
FRÅGA |Hej jag är adopterad och har sen länge haft svårigheter med min far. Jag har nämligen försökt under väldigt många år att försöka få kontakt med honom. Men han ignorerar mig och vad jag förstår inte vill ha med mig att göra.Men han är rätt gammal också och blir lite fundersam kring arvet. Kan min far, låtsas som att jag inte finns o på det sättet straffa ut mig, genom att göra mig arvlös?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om adoption hittar vi i Föräldrabalken (FB) och bestämmelserna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). I 4 kap. 8 § FB framgår det att ett barn som adopterats jämställas med biologiska barn till adoptanten i de flesta rättsliga hänseenden och däribland när det kommer till arvsrätten. Detta innebär i sin tur även att barnet inte längre ses som barn till den biologiska föräldern och att arvsrätten till den biologiska föräldern upphör och övergår till adoptanten. Arv tillfaller i första hand arvlåtarens bröstarvingar (se 2 kap. 1 § ÄB). I händelse av att det finns en efterlevande make kan denne istället med fri förfoganderätt ärva istället för de gemensamma barnen och även i vissa fall ärva före särkullbarn om basbeloppsregeln blir aktuell (se 3 kap. 1 § ÄB). Att efterlevande make ärver med fri förfoganderätt innebär att barnet blir efterarvinge och därmed utfår sitt arv efter den först avlidna maken när efterlevande make går bort (se 3 kap. 2 § ÄB). Möjligheten att göra sitt barn arvlös finns inte i svensk rätt. En arvlåtare kan visserligen testamentera bort sin egendom och på så sätt inskränka på arvsrätten (se bl.a. 9 kap. 1 § ÄB). Genom att begära jämkning av detta testamente kan barnet dock se till att oavsett få ut sin laglott vilken motsvarar hälften av det arv som denne hade haft rätt till om testamente inte funnits (se 7 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Särkullbarns rätt till efterarv

2018-07-05 i Efterarv
FRÅGA |Hej min undran är kan jag få ut mitt mors arv , det har gått 14 år nu och mina två halv syskon säger att jag inte får ett (skit ) när min far går bort ej biologisk far finns inga papper skrivna , vet jag ej ärver han men mitt mors arv kan jag få det o hur ska jag gå tillväga tack för svar
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Det framgår inte om din mor och far var gifta men jag har i mitt svar utgått ifrån att de var det och att han därmed ärvt hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vid hennes bortgång. När en person går bort och efterlämnar make, gemensamma barn och särkullbarn har särkullbarn i regel rätt att få ut sin arvslott direkt medan den efterlevande maken ärver istället för de gemensamma barnen (se 3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn har dock möjlighet att avsäga sig arvet till förmån för den efterlevande maken och istället få ut ett efterarv när efterlevande maken går bort (se 3 kap. 9 § ÄB). Särkullbarn som ska utfå efterarv är likt övriga arvingar dödsbodelägare i den efterlevande makens dödsbo och ska kallas till bouppteckningen, 20 kap. 2 § ÄB, och på så sätt kunna ta vara på sin arvsrätt. Om kallelse inte skulle ske finns möjligheten att begära tilläggsbouppteckning vilket innebär att bouppteckningen görs om på nytt, 20 kap. 10 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärva svärföräldrar

2018-06-16 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag undrar om Mamman till min brors son kan ärva efter min Mamma när hon går bort? Varken min bror eller brorson lever.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).När en person går bort ska dennes kvarlåtenskap tillfalla dennes avkomlingar (se 2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det i första hand är barnen som ärver sina föräldrar. Om någon av arvlåtarens barn likväl gått bort är det dennes egna barn, dvs. arvlåtarens barnbarn, som ärver istället. I 3 kap. ÄB finns undantagsregler gällande makars rätt att ärva varandra med fri förfoganderätt före de gemensamma barnen och i vissa fall även före särkullbarnen. Detta innebär att din mammas eventuellt efterlevande make kan ha rätt till arvet efter henne före hennes barn. Makarnas arvsrätt medför inte att makar har rätt att ärva istället för en avliden make eller för deras barn. Utan ett testamente är din brorsons mamma därför, oavsett om hon var gift med din bror eller inte, inte berättigad arv efter din mamma. Arvet fördelas istället mellan dig och de övriga arvingarna. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärva svärförälder

2018-05-19 i Arvsordning
FRÅGA |En bror till mig har avlidet som var gift i det förhållandet finns inga gemensamma barn, min bror har två barn sedan tidigare, våran gemensamma mor har en fastighet som en dag skall säljas, min fråga är ärver min brors barn våran gemensamma mammas tillgångar eller tillfaller arvet hans nuvarande hustru?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva istället för din avlidne bror när er gemensamma mor går bort. Det nämns vidare ingenting om att testamente skulle finnas och jag har därför utgått ifrån att det inte finns. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ÄB ärver arvlåtarens avkomlingar i första hand. Om någon av arvlåtarens barn likväl är avlidet ska dennes egna barn, d.v.s. arvlåtarens barnbarn, ärva istället. Undantaget från detta är reglerna i 3 kap. ÄB om makars arvsrätt vilka kan aktualiseras då arvlåtaren är gift. Eftersom arvlåtaren i detta fall är er gemensamma mor innebär det att det är hennes eventuella efterlevande make som genom reglerna i 3 kap. ÄB kan ha rätt till arv före hennes avkomlingar. Din brors efterlevande maka kommer därmed inte ha rätt till arv efter er mor utan det är din brors barn som ärver hans del. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rätt att testamentera och delgivning av testamente

2018-04-12 i Testamente
FRÅGA |Min faster har inga barn, barnbarn eller make i livet. Hon har en bror (min far) och ett antal syskonbarn.Det finns ett bevittnat testamente, ca 20 år gammalt, som säger att jag ensam ärver henne. Har hon rätt att ge endast ett av sina syskonbarn hela arvet och gå förbi sin bror? Ifall jag skulle få ärva henne på detta vis, har jag skyldighet att informera mina kusiner?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna gällande testamente och arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Varje person som fyllt arton har rätt att genom testamente bestämma hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter sin bortgång. Dock kan testamentet i sin tur av olika orsaker komma att klandras, jämkas eller inskränkas av lagstadgad rätt till arv (ex. prisbasbeloppsregeln för efterlevande make, se 3 kap. 1 § 2 stycket ÄB) och på så sätt inte få den effekt som testatorn önskade, men rätten att testamentera finns alltid. Detta innebär att en testator har rätt att testamentera hela sin egendom till en enda person utan att ta hänsyn till alla andra som skulle haft rätt att ärva om testamente inte fanns. Gällande den specifika frågan om din faster genom testamente kan göra din far arvlös till förmån för dig så ser jag inga hinder mot att detta utifrån de omständigheter som framgått och förutsatt att testamentet inte innehåller några formfel (se 10 kap. 1 § ÄB). Det har bl.a. framgått att det inte finns någon bröstarvinge som skulle kunna jämka testamentet för att utfå sin laglott och inte heller någon efterlevande make som skulle ha rätt till kvarlåtenskapen. Värt att nämna är att ifall din faster ägt något med fri förfoganderätt (ex. genom att hon ärvt en tidigare avliden make) har hon inte rätt att testamentera denna del av egendomen utan då kan det finnas efterarvingar som istället har rätt till efterarv (se 3 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Som testamentstagare har du en skyldighet att delge arvingarna testamentet. Delgivningen verkställs genom att en bestyrkt avskrift av testamentet överlämnas till arvingarna (se 14 kap. 4 § ÄB). Syftet med delgivningen är att informera om att testamentet finns och dess innehåll samt att arvingarna ska beredas möjlighet att angripa testamentet genom jämkning och klander. Tidsfristen för talan om klander och jämkning börjar löpa när delgivningen verkställts (se 14 kap. 5 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar