Kan man ge gåvor till bröstarvinge utan att det räknas som förskott på arv?

2020-06-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan jag ge bort mitt hus till mitt vuxna barn utan att det räknas som förskott på arv? Jag vill på detta sätt minska/begränsa mitt andra barns arvslott.Kan jag även ge bort pengar utan att det räknas som förskott på arv?Måste jag skriva ett gåvobrev?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten beträffande gåvor till bröstarvinge är att det ska anses vara ett förskott på arv (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Om en gåva klassas som ett förskott ska avräkning göras från kvarlåtenskapen.Om det emellertid tydligt framgår att arvlåtaren inte avsett att gåvan skulle vara förskott på arv ska avräkning inte ske. Det finns inget formkrav för sådan avsikt. Arvlåtaren kan alltså muntligen förklara att gåvan inte ska ses som ett förskott. Arvlåtaren kan även föra in avsikten i ett testamente eller i ett gåvobrev. Alltså kan du ge bort såväl hus och pengar till en av bröstarvingarna utan att det räknas som förskott på dennes arv. Det är inte ett krav att gåvobrev ska skrivas, men för att styrka att det är fråga om en gåva som inte ska klassas som ett förskott vore ett gåvobrev alternativt ett testamente bra att använda. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

När beräknas särkullbarnets laglott?

2019-07-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Angående arv särkullbarnMin mammas man har gått bort och han efterlämnar sig två barn. De har ju rätt till sin laglott. Beräknas denna endast på de tillgångar som finns då deras far gått bort? Om de väljer att avstå sin laglott (mamma får sitta i orubbat bo) - hur beräknas då den då mamma går bort? Beräknas den på tillgångar vid tillfället då deras far gick bort? Eller beräknas den på de tillgångar som finns då även min mamma går bort? Mamma har efter sin makes död fortsatta inkomster, överskott av kapital mm. Ska detta räknas in i särkullbarnens laglott då mamma går bort?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som vad som händer med arvet när särkullbarn avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och om detta görs, hur arvet ska beräknas när även den efterlevande maken sedan avlider. Observera att med laglott menas hälften av den totala arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (hädanefter ÄB). Särkullbarnen har alltså rätt till åtminstone hälften av det som deras far efterlämnar. Sannolikt har de rätt till allt som deras far efterlämnar eftersom de är hans bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ÄB. Laglott blir aktuellt i det fall fadern testamenterat bort sin egendom. Att avstå sitt arv till förmån för efterlevande makenNär särkullbarnens far avlider ska deras arv beräknas. Detta efter att en bodelning mellan din mamma och den avlidne görs. Arvet kan enklast delas upp genom ett exempel:När bodelningen är klar har din mamma och den avlidna maken 500 000 kronor vardera. Makens 500 000 ska ärvas av hans två barn. Detta såvida det inte finns ett testamente. I det fall han har testamenterat bort så mycket som han lagligen kan ska 250 000 ärvas av hans barn (250 000 utgör deras sammanlagda laglott). För enkelhetens skull utgår jag från att de har rätt till hela arvet om 500 000. Särkullbarnen kan avstå från deras 500 000 till förmån för din mamma (3 kap. 9 § ÄB). Vad som händer då är att särkullbarnen har efterarvsrätt, vilket innebär att de kommer att ärva sin fader efter att din mamma avlider. Frågan som du uppstår är hur mycket de ska ärva. I exemplet avstår särkullbarnen från sitt arv med 500 000 kronor. Din mamma har då sammanlagt fått erhålla 1 000 000. Således har de bidragit med ½ (alltså 50 %) av din mammas förmögenhet. Särkullbarnen har därför enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB rätt till en kvot motsvarande hälften av din mammas kvarlåtenskap när hon sedan avlider. Viktigt att veta är att de 500 000 som särkullbarnen avstår ärver din mamma med fri förfoganderätt. Det innebär att hon får använda pengarna i princip hur som helst, dvs hon får slösa bort dem eller spara dem. Däremot får hon inte testamentera bort dem. Det får hon bara göra med sina egna 500 000 kronor. Skulle din mamma äga 2 000 000 när hon avlider har särkullbarnen alltså rätt till hälften. Detta gäller dock bara om värdeökningen beror på arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete (3 kap. 2 och 4 § ÄB). Alltså ska inte värdeökning som beror på exempelvis aktiesparande ingå i särkullbarnens efterarv. Har din mamma 300 000 kvar när hon avlider har de alltså rätt till 150 000. SammanfattningArvet (och laglotten) beräknas alltså först direkt efter att maken avlidit (dock efter att bodelning mellan makarna gjorts). Skulle särkullbarnen avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken kommer en efterarvskvot att räknas ut. Särkullbarnen har rätt att ärva så mycket som motsvarar deras kvot av den efterlevande maken, när denne avlider. Således görs en ny beräkning när den efterlevande avlider. Konsekvensen av att som särkullbarn avstå sitt arv till förmån för efterlevande maken är att man riskerar att bli totalt arvlös i det fall den efterlevande inte har några kvarlåtenskapen när denne avlider. Man kan förvisso också ärva mer än vad man hade gjort om man inte avstått sitt arv. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Fordran gentemot dödsboet

2018-11-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag hade en skuld på 400 000 kr till min mor som avled i augusti. Vi är 3 st syskon som enda arvtagare. Vill bara försäkra mej om jag förstår uträkningen av detta rätt och hoppas ni vill hjälpa mej att klara upp min skuld till mina syskon.Delar man 400 000 på 3 st, dvs 400 000/3= 133 333 kr till vardera. Alltså ska jag betala 266 666 till syskonen?Hoppas på svarMed vänlig hälsning
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din mors kvarlåtenskap ska delas lika mellan hennes bröstarvingar, det vill säga dig och dina syskon enligt 2 kap 1 § ärvdabalken. Dessa 400 000 kronor tillhör din mors tillgångar och hennes dödsbo har en fordran gentemot dig. Eftersom du är en av arvtagarna föranleder det att du i praktiken ska utge 266 666 kronor totalt till dina syskon, precis som du säger. Uppmärksamma dock att dessa 400 000 ska antecknas i bouppteckningen som en tillgång för att skickas in till skatteverket (20 kap 4 § ärvdabalken). Med vänliga hälsningar,

Till vilket värde ska förskott avräknas? Tolkning av 6 kap. 3 § ärvdabalken.

2019-10-02 i Förskott på arv
FRÅGA |6 kap. Om förskott å arv.Jag som bröstarvinge har erhållit ett förskott på arv för att kunna köpa en fastighet.3 § Vilka omständigheter avses i andra stycket "såframt icke på grund av omständigheterna annat bör gälla"?Kan man betrakta arvlåtaren som delägare i fastigheten eftersom förskottet var nödvändigt för köpet?Fastigheten har ju stigit kraftigt i värde och därmed även arvlåtarens andel.Arvlåtaren (änkeman) har dött och det är dags för arvskifte med två bröstarvingar.Vilket värde måste tas upp på förskottet , vid mottagandet eller beräknat marknadsvärde.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår frågan som att du undrar till vilket värde förskottet ska avräknas med; om det är värdet då mottagandet skett eller om det ska tas upp till ett annat värde. Det blir därför relevant att undersöka om det finns omständigheter som talar för att ett annat värde ska tas upp. Tolkning av "såframt icke på grund av omständigheterna annat bör gälla" i 6 kap 3 § kommer därför att ske. Först ska jag säga att arvlåtaren inte kan ses som någon delägare till din fastighet. Detta eftersom förskottet utgör en gåva till dig och det verkar inte vara föreskrivet mellan dig och arvlåtaren att förskottet bara gavs till dig för att köpa en del av fastigheten och att resterande del skulle tillhöra arvlåtaren. Inte heller för att förskottet var en nödvändighet för anskaffandet av fastigheten påverkar ägandefrågan. Hur 6 kap 3 § ärvdabalken ska förstås. Rättsreglerna i 6 kap 3 § ärvdabalken hör ihop med rättsreglerna i 6 kap 1 § i samma lag. Av 6 kap 1 § framgår att förskott ska avräknas om inget annat föreskrivits. Vidare är utgångspunkten i 6 kap 3 § att avräkning ska med det belopp som motsvarar värdet vid mottagandet. Detta såvida inte omständigheter talar för att ett annat belopp bör avräknas. Jag vill här fästa vikt på 6 kap 1 § när det kommer till "såvida inget annat föreskrivits". Teoretiskt skulle det kunna vara så att en arvlåtare föreskriver att förskottet inte ska avräknas över huvud taget eller att bara en viss del ska avräknas. Arvlåtaren skulle dessutom kunna föreskriva ett villkor som avser en specifik summa som ska avräknas. Sådana föreskrifter om förskottets avräknande enligt 6 kap 1 § kan i sin tur leda till betydelse för omständigheter som talar för att ett annat belopp ska avräknas enligt 6 kap 3 §. Detta om föreskriften skulle förefalla orimlig i förhållande till arvet. Att ett särskilt föreskrivit belopp ska avräknas kan också få inverkan på laglottsfrågan. Skulle ett för högt belopp avräknas skulle det kunna leda till att arvingen inte får sin fulla laglott. Även andra omständigheter än att det föreligger särskilda föreskrifter om förskottet kan föreligga. Ibland hör det till sakens natur att avräkning ska göras med ett annat belopp än det som avses vid förskottets mottagande. Exempelvis skulle det kunna vara om arvlåtaren ger sina barn aktier i arvlåtarens företag när barnen fyller 18 år. Värdet på aktierna skulle vara helt beroende på aktiernas försäljningsvärde den dag aktierna mottogs av barnen. Eftersom aktien ges till ett barn först när den fyller 18 kommer aktierna ges till barnen vid olika tillfällen vilket medför att försäljningsvärdet kommer att skilja sig åt; således även det belopp som ska avräknas. Det förefaller då naturligt att inte beräkna avräkningen för dessa förskott utifrån värdet när aktierna gavs utan istället på ett annat sätt. Exakt hur är oklart men jag skulle kunna tänka mig att arvingarna gör någon typ av medelvärdesvärdering av samtliga aktier och på så sätt avräknar förskotten proportionerligt genom att den vars aktie har ökat mest avräknar en större andel än de andra.När det kommer till ditt fall tyder ingenting på att några omständighet talar för att en annan avräkning bör göras än med det belopp förskottet avsåg den dag det mottogs. Dvs utgångspunkten i 6 kap 1 och 3 §§ torde gälla i ditt fall. Denna lösning förefaller naturligt med hur lagen är avsedd. De andra arvingarna ska inte påverkas av att förskottet sjunker i värde, precis som att de inte ska gagnas av att förskottet har ökar i värde. Dessutom förstår jag det som att förskottet avsåg en summa pengar och inte fastigheten i sig (inte för att motsatsen hade påverkat min bedömning). Jag hoppas mitt svar har varit till nytta! Med vänliga hälsningar,

Vem ärver om man har särkullbarn?

2019-02-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Om jag som har två vuxna barn gifter om mig - och inte får några barn tillsammans med nya partnern. Vem ärver då om jag dör utan testamente?Hur mycket kan jag påverka med testamente?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att om man är gift ska ens kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken vid dödsfall. Detta gäller dock inte om någon av makarna har egna barn (s.k. särkullbarn). Om den make som avlider har egna barn, som alltså inte är gemensamma, ska denne makes kvarlåtenskap tillfalla barnen och inte den efterlevande maken. Det följer av 3 kap 1 § andra meningen ärvdabalken (hädanefter ÄB)I ert fall innebär detta att din nya partner inte skulle ärva någonting från dig, utan allt skulle gå direkt till dina barn. Det finns dock en möjlighet för dina barn att avstå sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken (dvs din nya partner) enligt 3 kap 9 § ÄB. Dina barn skulle då ha rätt till arv från din nya partner när denne avlider. Arvet skulle i sådana fall motsvara den kvot som de avstod från av din kvarlåtenskap. Ett avstående av arv måste göras frivilligt av barnet varför ett testamente eventuellt vore bättre för att ekonomiskt skydda den efterlevande maken.Hur mycket du kan påverka genom ett testamenteFörutsatt att testamentet är upprättat korrekt får du testamentera bort allt, förutom dina bröstarvingars rätt till laglott. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten enligt 7 kap 1 § ÄB. Detta kan förtydligas med ett exempel:Låt säga att A avlider och efterlämnar 1 000 000 kronor. A har barnen B och C. A har upprättat ett testamente som föreskriver att så mycket som möjligt av A:s kvarlåtenskap ska gå till D. B och C har som nämnt rätt till sina laglotter vilket då blir: 1000 000/2 = 500 000 kronor. Dessa 500 000 ska då också delas lika mellan B och C. Deras laglotter blir då 250 000 kronor vardera. SlutsatsDu kan testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap. Resterande halva delas lika mellan dina barn. Observera att laglottsskyddet bara gäller gentemot bröstarvingar. Andra arvingar kan göras helt arvslösa genom ett testamente. Jag hoppas du känner att du fått svar på dina frågor. Med vänliga hälsningar,