Kan min avlidne partners son avstå arv om sekundoförordnande?

2020-08-04 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min partner (särbo) genom många har nyligen gått bort. Jag är betydligt yngre än han var. Han har (genom advokat) i sitt testamente bestämt att hans fritidshus ska tillfalla mig med fri förfoganderätt. Detta inskränker inte min partners sons laglott. Jag vill gärna behålla huset, men eftersom det är gammalt och ständigt måste underhållas kommer jag troligen med tiden att lägga ner mer än vad som jag nu ska få, och det kommer således knappast att finnas mycket kvar åt mina egna barn ur tidigare äktenskap - om jag inte låter huset förfalla.Min partners son och jag har tills vidare samarbetat bra om allt, och han har sagt att han vill försöka hitta en lösning. Vi önskar båda vårda minnet av min partner/hans far, vilket bl.a. är möjligt genom att bevara huset. Han inser dessutom förmodligen att han ekonomiskt inte vinner något på att jag tvingas sälja. Han verkar dock inte ha kommit långt med saken, varför jag nu vänder mig till er med följande fråga:Finns det möjlighet för min partners son att avstå från sitt eller hans barns krav på huset vid min bortgång? (Han har fru och två barn). Eller är jag tvungen att - mot min önskan - sälja, i fall jag vill undvika att mina egna pengar ska gå till min partners son och barnbarn i stället för till mina egna?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du erhållit ett fritidshus i arv från din särbo. Arvet har erhållits med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten ger dig en rätt att använda huset, sälja det, till och med skänka bort det. Däremot innebär den fria förfoganderätten att du inte har rätt att testamentera bort det till någon annan. Då du kommer att vara tvungen att underhålla huset för att ha möjlighet att behålla det undrar du om din partners son kan avstå från sitt eller hans barns rätt att ärva fritidshuset vid din bortgång. Inom arvsrätten skiljer man på arvsavsägelse, arvsavstående och arvsöverlåtelse. Din partners son kunde innan hans far avled gjort en arvsavsägelse. En arvsavsägelse ska göras i ett skriftligt avtal med arvlåtaren (17 kap. 2 § ÄB). En arvinge som på det sättet avsagt sig sin rätt till arv är inte längre dödsbodelägare. Arvingen som avsäger sig arvet kan inte bestämma vem som ska gå in i hens ställe. Den del av kvarlåtenskapen som skulle ha tillfallit arvingen fördelas då som om arvingen avlidit före arvlåtaren. Avsägelsen gäller även arvingens avkomlingar. I ditt och din partners fall är det av förklarliga skäl inte möjligt då avsägelsen inte skett innan han avled. Det finns vissa möjligheter till arvsavsägelse även efter dödsfallet. Denna möjlighet är inte lagstadgad och skulle oavsett innebära att arvet fördelas till nästa som är arvsberättigad.Ett arvsavstående görs i regel när en arvtagare vill föra över hela eller delar av sitt arv till sina egna legala arvingar. Arvsavstående var "populärt" förr i tiden, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades. Genom ett arvsavstående kunde arvet fördelas på fler personer och därmed leda till sänkt arvsskatt totalt sett. Om din partners son skulle göra ett arvsavstående skulle det innebära att hans barn ärver direkt istället. Skulle din partners barn avstå arvet skulle det innebära att det istället kommer att tillfalla hans barn, inte dina. Det finns även en möjlighet till arvsöverlåtelse. Din partners barn har rätt att förfoga över sitt arv och kan överlåta arvet till vem han vill. Alltså kan han när han ska ta emot arvet själv bestämma om han ska överlåta arvet till någon (t.ex. dina barn). Även om detta är en möjlighet tycker jag du bör ha i åtanke att trots att du litar på din partners barn och att han säger sig ha för avsikt att göra en arvsöverlåtelse den dag du avlider, kan du inte vara säker på att så verkligen sker. Ni kan inte avtala i förväg om att han ska överlåta sitt arv till t.ex. dina barn.Den fria förfoganderätten ger, som redogjort för inledningsvis, dig en rätt att göra det mesta med det du ärvt; förutom att testamentera bort det. Ett alternativ för dig skulle i sådana fall vara att sälja fritidshuset. Jag är fullt medveten om att det inte är din önskan, då du vill behålla fritidshuset för att vårda minnet av din partner. Däremot är det ett alternativ för att se till att dina egna barn erhåller så mycket som möjligt vid ditt frånfälle. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig på onsdag, den 5 augusti, klockan 10.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så bokar vi in en annan tid. Då vi fört viss korrespondens och kommit överens om samtal via Skype, eftersom du har utländskt telefonnummer, föreslår jag att du sänder mig ditt Skype-ID per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket får särkullbarnen om de begär sin laglott?

2020-07-13 i Laglott
FRÅGA |Min make har avlidit. Han har 3 barn, särkullbarn . Jag har inga.Det finns ett testamente att jag ska sitta i orubbat bo. Hans barn har skrivit på om arvsavstående. Jag vet att det inte gäller juridiskt och att de har rätt att få ut sin laglott om de önskar det.Om de vill ha sin del nu så tror Jag att jag får 75% av boet och att hans barn får dela på resterande 25%. Tänker jag rätt då ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Den del som tillfaller den avlidne maken i bodelningen utgör vederbörandes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen ligger till grund för arvet. Om arvlåtaren var gift är utgångspunkten att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver sin förälder först när den efterlevande maken avlider. Om det finns särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Basbeloppsregeln går före eventuellt testamente och särkullbarn. Även om den avlidne testamenterat bort sin egendom till annan har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall du beskriver skulle de tre särkullbarnen ärvt kvarlåtenskapen efter sin far, om det inte fanns testamente. Eftersom det finns ett testamente måste särkullbarnen påkalla jämkning av testamentet för utfående av sin laglott. Jämkning måste påkallas inom sex månader efter att särkullbarnet tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Påkallas jämkning har särkullbarnet rätt att få ut hälften av det den skulle ärvt. Eftersom det finns tre särkullbarn skulle de utan testamente haft rätt till 1/3 av sin fars kvarlåtenskap, laglotten är 1/6 av detta. I ditt fall kan det innebära att du får 75% av allt och särkullbarnen 25% vid begäran om laglott. Det blir dock något missvisande med sådan beräkning då det dels är beroende av om alla särkullbarnen påkallar jämkning (vart och ett måste själv påkalla jämkning), dels om det finns någon enskild egendom. Som synes enligt inledningen ska inte enskild egendom ingå i bodelningen. Det kan innebära att om din make hade sådant som var enskild egendom ingår det inte och hans kvarlåtenskap kan vara större än din, likväl som att du kan ha enskild egendom innebärande att din del efter bodelningen är större än din avlidne makes. Det mest korrekta svaret är att utan testamente har särkullbarnen rätt till 1/3 av kvarlåtenskapen efter sin far (din makes andel i bodelningen) och att laglotten utgör 1/6 av kvarlåtenskapen.Vid uppdelning av arv, och eventuella tvister därom, kan det alltid vara en god idé att anlita en jurist som företräder en och är behjälplig. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan efterlevande sambo ändra inbördes testamente när den först avlidne sambon avlidit?

2020-06-23 i Testamente
FRÅGA |Två sambon testamenterar till varandra och när båda har dött till demensfonden. Den överlevande sambon ändrar sig och skriver ett nytt testamente, med upphävande av tidigare testamente till förmån för mig. Då personen tidigare ärvt sin sambo som var lagfaren för en fastighet,men bott tillsammans i 40 år som sambon. Jag vet inte om någon handling till inskrivningsmyndigheten om gemensam bostad för båda är inskickad. Vad gäller. Vad är ett förbehåll och ska det stå bokstvligen i testamentet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har två sambor (i det följande benämnda A och B) upprättat ett inbördes testamente. Enligt testamentet ska samborna ärva varandra och när båda avlidit ska kvarlåtenskapen tillfalla demensfonden. A har avlidit och B har sedermera ärvt A i enlighet med testamentet. B har bland annat ärvt en fastighet som A var lagfaren ägare för. Samborna bodde i fastigheten under 40 års tid. När A avled fanns det en kvarlåtenskap efter vederbörande, en kvarlåtenskap som B ärvde enligt testamente. Storleken på A:s kvarlåtenskap är dels beroende av hur mycket hen ägde, dels beroende av om det skedde någon bodelning. Som efterlevande sambo hade B en rätt att som efterlevande att begära bodelning (jfr 18 § sambolagen). Om så skedde, och om fastigheten utgjorde samboegendom, bör halva fastigheten tillfallit B genom bodelningen. Skedde det ingen bodelning tillföll istället fastigheten B genom testamentet. Det B ärvt har hen ärvt med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att B kan använda egendomen, sälja den, förstöra den osv. men inte testamentera bort den. Oavsett om det skrivits i testamentet att samborna ärver varandra med fri förfoganderätt är så fallet. Även om det av testamentet skulle stå att arvet är med full äganderätt ska det enligt praxis ändå räknas som fri förfoganderätt om det i testamentet finns en föreskrift om sekundosuccession (jfr NJA 1950 s. 488). Sekundosuccession innebär att det finns någon annan som ska ärva när båda samborna avlidit, i detta fallet demensfonden. Det B erhållit genom testamente kan hen således inte testamentera bort.Ett testamente kan aldrig göras oåterkalleligt, innebärande att ett testamente alltid kan återkallas. Återkallelse kan ske bland annat genom upprättande av ett nytt testamente, genom att testamentet förstörs eller genom att man otvetydigt ger tillkänna att förordnandet i testamentet inte längre är uttryck för ens yttersta vilja (jfr 10 kap. 5 § ärvdabalken). Möjligheten att återkalla testamentet är dock personligt. B kan återkalla sin del av testamentet och välja att testamentera sin kvarlåtenskap till någon annan, exempelvis dig. B:s ändring av A:s del av testamentet är däremot en nullitet. B:s ändring påverkar således inte A:s förordnande och det arv som är hänförligt till A ska tillfalla demensfonden enligt hens vilja. Sammanfattningsvis kan den efterlevande sambon återkalla testamentet och ändra det till förmån för någon annan. Återkallelsen/ändringen kan dock endast ske av det den efterlevande sambon har rätt att testamentera bort. Den del den efterlevande sambon erhållit från den först avlidne sambon genom testamente har ärvts med fri förfoganderätt och kan inte testamenteras bort. Utgångspunkten är att den först avlidne sambons vilja ska respekteras och att den andel som är hänförlig till den först avlidne sambon ska fördelas enligt dennes förordnande.För det fall att testamentet är otydligt, ni är osäkra på vad som kan testamenteras bort genom ändringen eller ni vill anlita en av våra jurister för hjälp att upprätta ett nytt testamente är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag åberopa det förstärkta laglottsskyddet?

2020-06-06 i Laglott
FRÅGA |Jag är ett särkullsbarn som anser att storleken på min laglott kränkts. Min far avled i januari 2020 och hade då enligt min mening, genom äktenskapsförord och gåvobrev ordnat successionen med avsikten minimera mitt arv. Jag vill därför gällande detta åberopa förstärkt laglott enligt ÄB 7:4. Vad tror ni om den möjligheten?När min far ingick sitt andra gifte om skrevs äktenskapsförord mellan honom och hans nya fru där det framgår att vars och ens egendom ska vara enskild. 1970 får min far hälften av en större gård som enskild egendom i ett gåvobrev. Dock får han rätt att genom äktenskapsförord göra om gåvan till giftorättsgods. 1995 i november görs detta, vilket innebär att hälften av det han äger övergår till hans hustru. I och med detta försvinner hälften av hans tillgångar från min laglott. 1999 skänks gården till mina halvsyskon. Då framgår bl a att om en gåvotagare skulle avlida utan bröstarvinge ska gåvan återgå till helsyskon. Denna skrivning upphör dock att gälla genom ett tillägg som skrivs 2009. 2016 avlider min fars hustru. I hennes bouppteckning står det att hennes tillgångar är enskild egendom medan det för min far står att hans del är giftorättsgods trots gåvobrevet från 1995.De bodde på gården hela sina liv. Min far var vid gåvotillfället 66 år och jordbruket var redan utarrenderat. De stora gåvor av konst och lösöre som sedan ägde rum 2011 tyder också på att gåvan av gården inte hade någon större betydelse för deras privatekonomi.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet förstärkta laglottsskyddet framkommer, precis som du själv anför, av 7 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott.En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående) (2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. genom att behålla nyttjanderätten och bo kvar i en fastighet som bortskänkts)I ditt fall tolkar jag det som att eventuell kränkning av laglotten inte skett när din far legat för döden eller trott att den var förestående, utan eventuellt utifrån att han skänkt bort tillgångar och därefter ändå behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Om så är fallet, och det inkräktar på din laglott, kan gåvomottagaren vara skyldig att återbära så mycket av egendomen att du får ut din laglott. För det fall att du vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste du väcka talan därom inom ett år från att bouppteckningen avslutades.Tyvärr går det för min del, och utifrån den information du delgett oss i frågan, inte att göra någon bedömning om huruvida du har möjlighet att nå framgång med talan om kränkning av din laglott och ett åberopande av det förstärkta laglottsskyddet. För en sådan bedömning krävs att bouppteckningen gås igenom, hur stor din laglott är samt att det granskas vilka gåvor som skett och under vilka förutsättningar. Min rekommendation om du vill undersöka dina förutsättningar för att väcka talan är att du anlitar en jurist som går igenom allt detta och råder dig vidare. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när min syster sålt av vår mammas tillgångar innan hon avled?

2020-07-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vår mor gick bort för 15 månader sedan, vi är två syskon som enda arvingar. Jag bor utomlands och vi kom överens om att min syster skulle ta hand om bouppteckningen som bor i Sverige och jag skrev en fullmakt för detta att hon skulle ta vara på mina intressen. Det visar sig nu att hon flyttat mamma till ett äldreboende, rensat hela dödsboet innan mor dog utan mammas eller min vetskap och tagit upp 3 000 som lösöre trots mammas alla smycken värda c:a 55 000 och massor av andra värdefulla saker ur mammas fyrarumslägenhet och sommarstuga samt kontanter. Jag överklagade hos förvaltningsrätten men fick svar att de inte bedömer riktigheten i upptagna skulder och bohag, bara det formella i bouppteckningen. Något arvsskifte är inte gjort ännu.Jag anser att detta är stöld och bedrägeri och undrar vart jag skall vända mig, polis? Risken kan vara att de lägger ner anmälan efter en kvart?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI ditt fall är tyvärr omständigheterna något oklara varför det inte går att ge ett så exakt svar. Som jag tolkar det har din syster, innan din mors bortgång, flyttat er mamma till ett äldreboende. Hon har även rensat hennes hem och eventuellt tagit alla hennes smycken, kontanter och andra värdefulla saker. Brottet stöld innebär att någon olovligen tar det som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § brottsbalken, BrB). Om din syster utan att hon haft lov till det tagit kontanter, lösöre m.m. med uppsåt att tillägna sig det kan det röra sig om brottet stöld. Om din syster hade lov från er mamma att sälja sakerna och att hon fick pengarna kan det röra sig om ett förskott på arv som ska räknas av från hennes arvslott (jfr 6 kap. 1 § ärvdabalken).För det fall att du gör en polisanmälan om stöld kommer det att inledas en förundersökning av polis/åklagare. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som gjort det har åklagaren en absolut åtalsplikt; dvs. en skyldighet att väcka åtal. En förundersökning kan däremot, precis som du själv uppger, resultera i att den läggs ner för att brott ej kan styrkas. För det fall att din syster blir åtalad har åklagaren hela bevisbördan för att din syster begått brottet och att hon haft uppsåt därtill. Beviskravet är högt, det ska vara ställt utom rimligt tvivel.Om du som arvinge påstår att det skett ett förskott på arv (genom att din syster fått kontanterna, smyckena m.m.) är det du som har bevisbördan därom då det är du som framför påståendet. Om du kan bevisa det på något sätt kommer bevisbördan att flyttas över till din syster som har att bevisa att eventuella gåvor inte ska ses som förskott på arv. Tyvärr kan jag inte ge ett närmre svar på din fråga, det alternativ som står till buds är att eventuellt göra en polisanmälan. Det finns dock en risk att den läggs ner. Om du kan visa att din syster tagit emot tillgångar men det inte går att visa stöld, skulle du kunna göra gällande att det rör sig om ett förskott på arv.Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att testamente ska vara ogiltigt?

2020-07-09 i Testamente
FRÅGA |Hej.Min bror avled i april 2020 och efterlämnade två testamenten.1. 1a testamentet är skrivet 7 november 2012. Där han testamenterar sin del av gemensam familjeegendom till vår syster. Och med möjlighet att i ett senare tillfälle ange vad som sker med övriga tillgångar.2. 2a testamentet är skrivet 3 augusti 2013. Där han kompletterar sitt testamente med att jag inte skall ärva honom till någon del.Min bror har sedan 20 år lidit av en djup depression som medfört att han inte helt kunnat ta vara på sig själv och sin omgivning. jag har under hela den tiden försökt att hjälpa honom med att motivera honom att söka hjälp för att kunna förbättra sitt uppkomna hälsotillstånd ( stor övervikt 160 kg med dito följdsjukdom diabetes hjärtproblem mm) Han vill inte hörsamma mitt välvilliga intresse utan snarare blivit bemöt med hat och återkommande dödshot. Vår familj har alltid levt nära varandra där vi delat en sommaregendom som vi fått i gåva av vår mor, och därför tvingats att samsas och fatta gemensamma beslut om skötsel och arbete, vilket pga hans tillstånd inte varit enkelt. Min syster och hennes mans roll har varit helt undfallande och mer inriktad på att underblåsa min brors konflikt med mig än att hjälpa honom att komma tillrätta. Testamentena är bevittnade av min syster goda vänner och grannar tillkallade av min syster. Under senaste åren har min bror blivit mer förtrolig där han har uttryckt sin tacksamhet men även uttryck ett ekonomiskt beroende av vår syster.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det du skriver har din, nu avlidne, bror upprättat två testamenten. I det första testamentet testamenterar han sin del samägd familjeegendom till er syster. I testamentet skriver han att han i ett senare testamente ska ange vad som sker med övriga tillgångar. I det andra testamentet, skrivet knappt ett år senare, kompletterar han med att du inte ska ärva honom till någon del. Testamentena är bevittnade av er systers goda vänner samt grannar tillkallade av er syster. Det framgår inte i klartext exakt vad du undrar över, mitt antagande är därmed att du undrar om allt gått rätt till eller om testamentena på något sätt kan angripas.Regler om upprättande av testamente finns i 9-10 kap. ärvdabalken (ÄB). Den som upprättar testamente ska som utgångspunkt fyllt 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet ska upprättas skriftligen med två vittnen. Testator (den som testamenterar) ska i vittnenas samtidiga närvaro skriva under testamentshandlingen (10 kap. 1 § ÄB). I ärvdabalkens 13 kapitel finns de fall då testamente kan vara ogiltigt. Testamente kan vara ogiltigt bland annat om det upprättats under psykisk störning eller om någon tvingat testator att upprätta testamente eller förmått honom att upprätta testamentet genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning (13 kap. 1-2 § ÄB). Om testamentet upprättats genom tvång eller genom missbruk av testators oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning motsvarar det inte testators yttersta vilja.Om man som arvinge vill göra gällande att testamentet är ogiltigt enligt någon av grunderna i 13 kap. ÄB ska man väcka klandertalan inom sex månader efter att man tog del av testamentet. Väcks inte klander i tid faller rätten därom bort (14 kap. 5 § ÄB). Enligt praxis är det den arvinge som klandrar ett testamente och påstår att det är ogiltigt på materiell grund som har bevisbördan för sitt påstående.I ditt fall kan det eventuellt argumenteras för att testamentet upprättats under otillbörlig påverkan från er syster. Huruvida så är fallet är beroende på vad som sagts och vad som skett. För att testamentet ska vara ogiltigt räcker det inte med att er syster gett er bror råd eller på annat sätt diskuterat saken med honom. Din syster måste ha tvingat din bror alternativt att din brors vilja på något sätt måste varit begränsad på grund av din syster. Därutöver kommer bevisbördan att placeras på dig, det blir således upp till dig att bevisa att testamentet är ogiltigt.Om du vill ha vidare hjälp av en av våra jurister för att gå igenom hur möjligheterna till framgång vid klander ser ut är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När måste jag betala efterlevande arvingar till min sambo?

2020-06-06 i Sambo
FRÅGA |Efterlevnad sambo har BODELNING. Har 483 000 kr att betala till enskild arvtagare, sin 32 år dotter med ok ekonomi. Hur snart måste det betalas efter godkänd bouppteckning? Har svårt att få ihop 483 000kr, när måste detta betalas SENAST?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningTill skillnad från äkta makar ärver inte sambor varandra när den ena sambon avlider. Så utgår jag från att du på grund av din fråga är medveten om. Rätt till arv, för det fall att inte testamente finns, har i första hand den avlidnes bröstarvingar (dvs. barnen). Min utgångspunkt i mitt svar är att det på din begäran skett en bodelning i samband med din sambos frånfälle och att du istället för att lämna egendom till dödsboet vill betala pengar (483.000 kronor). Enligt 17 § sambolagen har en sambo rätt att istället för att lämna egendom till den andra sambon (i ditt fall dödsboet) betala motsvarande belopp i pengar. Beloppet ska i princip erläggas kontant vid bodelningen. Det finns däremot inget som hindrar parterna att komma överens om att bodelningslikviden ska erläggas genom avbetalning. Om en sambo inte kan betala omedelbart finns det enligt samma lagrum en möjlighet att få skäligt anstånd med betalningen under förutsättning att godtagbar säkerhet ställs för betalningen. Enligt förarbetsuttalanden bör längre tid än sex månader inte komma i fråga. Vidare framkommer att det ofta kan framstå som oskäligt att medge så lång anståndstid som sex månader, t.ex. om sambon lätt skulle kunna få lån i bank för betalningen (prop. 1986/87:1 s. 182 och s. 390). I första hand är det samborna själva som har att komma överens om vad som är godtagbar säkerhet. Kan de inte komma överens bör i vart fall pant eller borgensförbindelse godtas. När det gäller en borgensförbindelse bör denna ställas som för egen skuld. Om den ingås av två eller flera personer bör den vara solidarisk. Även en garantiförbindelse av en bank eller ett annat kreditinstitut bör anses vara en godtagbar säkerhet.Är det så att det inte skett en bodelning mellan dig och din sambo utan enbart att du vill ta över egendom som din sambo ägde rör det sig helt om ett avtal mellan dig och arvingen. Då har arvingen rätt att få egendomen i arvskiftet, men ni kan komma överens om att du ska ta över den mot betalning. I det fallet finns det ingen bestämmelse som ger dig någon respit. Däremot är det givetvis fullt möjligt för dig och arvingen att komma överens om senare betalning eller en avbetalningsplan. Att arvingen har ok ekonomi är inget det tas hänsyn till.Sammanfattningsvis kan du för det fall att du vill behålla egendom i bodelningen ha rätt till skäligt anstånd med betalning under förutsättning att du kan ställa godtagbar säkerhet för betalningen. Godtagbar säkerhet kan vara t.ex. pant eller borgensförbindelse. Har det inte skett någon bodelning utan det enkom rör sig om att du vill behålla egendom tillhörig din sambo har hens arvingar rätt att få ut egendomen i arvskiftet. Vill du behålla egendomen måste du lösa ut den. I det fallet finns det ingen skyldighet för arvingarna att låta dig köpa ut egendomen och inte heller att ge dig någon respit. Det är i sådana fall om ni kan komma överens om eventuell senare betalning eller avbetalningsplan.Om du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har särkullbarn rätt till dold andelsrätt i fastighet?

2020-06-04 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur ser Lawline på följande dom?En god vän synes ha råkat ut för rättsövergrepp i fråga om särkullbarns dolda andelsrätt i fastighet. Målet vanns i Tingsrätten, men överklagades av käranden till Hovrätten.Den avlidne var en känd fastighetsmagnat, säkert med största förtroende i bankerna.Hovrättsdomen byggde på att den avlidne tillsammans med makan signerat ett lån, vars syfte ej framgår, men som enligt min övertygelse avsåg ombyggnad av en del av fastigheten från bageri till privatboende. Den avlidnes son gjorde ombyggnaderna. Ingen bevisföring finns som skulle motsäga att hustrun i övrigt övertog lån om 1 Miljoner kr på egen kreditvärdighet.I Tingsrättens förundersökning framgår klart att den avlidne innan fastighetsförvärvet hade mångmiljonskulder, som kvarstod till hans död 24 år senare. Det innebär enligt min mening att alla den avlidnes eventuella tillgångar tillhörde hans borgenärer och inte kan utgöra grund för särkullbarns dolda andelsrätt i fastighet. Dessutom är hans kreditvärdighet = 0, varför hans namnteckning på sagda lån inte kan ligga till grund för särkullbarns dolda andelsrätt i aktuell fastighet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningTyvärr blir det väldigt svårt att ge ett heltäckande svar på din fråga utifrån den information som delgivits oss i frågeställningen. Genom att titta på den aktuella hovrättsdomen hade vi eventuellt kunnat förklara hur domstolen resonerat i dess dömande. Vid tvister som den du beskriver handlar det inte enkom om att ha rätt utan även om att få rätt. Distinktionen mellan att ha rätt och få rätt handlar om vad man som part kan bevisa om det åläggs en bevisbörda.I det fall du beskriver förefaller det som att din vän (särkullbarn till den avlidne maken) anser sig ha, som du beskriver det, "dold andelsrätt" i fastigheten. Min tolkning är att du med det åsyftar s.k. "dold samäganderätt". Utgångspunkten för att dold samäganderätt ska uppkomma är att (1) egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk, (2) den som inte utåt agerar som avtalspart ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid förvärvet och (3) det ska ha förelegat en gemensam partsavsikt om gemensamt ägande. Dold samäganderätt aktualiseras i regel främst mellan sambor eller makar varvid den ena maken utåt sett står för t.ex. en fastighet.Huruvida dold samäganderätt kan uppkomma även efter förvärvet är omstritt. I doktrinen har framförts uppfattningen att det redan av den dolda samäganderättens obligationsrättsliga natur måste följa att en sådan rätt kan uppstå på vilket stadium som helst och att ett samäganderättsanspråk grundat på ekonomiska bidrag i tiden efter förvärvet också kan vara välgrundat ur rimlighetssynpunkt (jfr Walin, Samäganderätt, s. 63 ff med hänvisningar). I doktrinen har även det motsatta framförts; dvs. att en dold samäganderätt inte kan uppkomma efter förvärvstidpunkten (se bl.a. Brattström, JT 2011/12, s. 313).Som anfört ovan aktualiseras samäganderätt i regel mellan sambor eller makar. Tyvärr kan jag inte ge vidare besked om riktigheten i de resonemang som framförts avseende särkullbarnets rätt till (andel av) fastigheten utan det får hänvisas till de skäl domstolen redovisat i domen. Som redogjort för inledningsvis finns det en distinktion mellan att ha rätt och att få rätt.Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,