Hur mycket har min styvfars barnbarn rätt till i arv om jag enligt testamente ska få allt?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Min styvfar sedan 1953 gick bort i maj 2019…hans fru min mamma dog 1995. Jag lät honom bo i villan och tog inte ut mitt arv efter mamma. Hon ägde villan hon köpte 1958. Jag fick en revers på huset. Dom skrev testamente 1984 där jag står som universalarvinge. Min styvfar hade en son som misskötte sig och dom hade ingen kontakt. Sonen dog 1995. Sonen hade tydligen en dotter som jag aldrig hört talas om. ,men styvfar har träffat henne några gånger när hon var liten. Hon föddes 1973…Trots styvfar hade en son som levde när han skrev testamente och ett barnbarn ville han och mamma att Jag skulle ärva allt eller mina barn om jag inte fanns mer. Sonen och barnbarnet är inte svenskar och bor och bodde i mellan Europa.Min fråga är: hur stor% andel skall hon ärva. Har hört 25%, men när det finns testamenterat till någon annan blir det bara 12.5%Känns konstigt när man aldrig sett eller hört detta.Huset som var mammas gick över till styvfar först efter mammas död 1995. Tacksamt för ett svar´
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt i svaret är att du är enda barn till din mamma och att din styvfar endast har ett barn (den avlidne sonen) och att sonen i sin tur bara har ett barn (dottern).När någon avlider ska vederbörandes kvarlåtenskap i första hand fördelas enligt den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar. Finns det flera barn ärver de lika stor del. Är bröstarvinge avliden ärver vederbörandes barn sin avlidne förälders del. Har den avlidne föräldern flera barn delar de på andelen. Detta kallas för istadarätten, ett barn träder i sin avlidne förälders ställe (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Finns det ett testamente som är till nackdel för bröstarvinge har vederbörande alltid rätt till sin laglott. Det är inte möjligt att göra ett barn arvlöst. Laglotten är hälften av arvslotten (det som skulle ärvts utan testamente) (7 kap. 1 § ÄB). För utfående av laglotten måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att han fick del av testamentet. Sker så inte, har arvingen förlorat sin talan och har inte längre rätt till laglotten (7 kap. 3 § ÄB).Eftersom du avstod ditt arv till förmån för din styvfar har du som utgångspunkt rätt till hälften av kvarlåtenskapen i arv efter din mamma (3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften som är kvarlåtenskapen efter din styvfar skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. Eftersom sonen är avliden går arvsrätten vidare till hans dotter. Nu finns det dock ett testamente enligt vilket du ärver allt; dock har din styvfars barnbarn rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten.För att exemplifiera det:Antag att det i boet efter din styvfar finns tillgångar om 800.000 kronor. Hälften (400.000 kronor) ska tillfalla dig då det är hänförligt till arvet efter din mamma. Den andra hälften skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. I och med sonens frånfälle ska det egentligen gå till sonens dotter. Eftersom det finns ett testamente som ger dig allt, kan barnbarnet påkalla jämkning av testamentet. Arvslotten i exemplet är 400.000 kronor. Hälften av detta är laglotten, innebärande att hon har rätt till 200.000 kronor. Det krävs dock att hon påkallar jämkning av testamentet senast sex månader efter att hon tagit del av testamentet. Sker inte så har hon förlorat sin talan och allt kommer att gå till dig efter vad testamentet stadgar.För det fall att det blir tvistigt eller du behöver en jurist som går igenom testamentet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig vidare. Våra jurister har god erfarenhet av arv, testamente och tvister därom. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi det rättvist vid förskott på arv?

2020-01-15 i Förskott på arv
FRÅGA |HejVår mamma vill överlåta sin sommarstuga till oss 3 barn. Nu är vi 3 också överens om att jag själv tar över stugan. Då ser jag 2 alternativ:1) Hon ger oss 3 stugan (värde x kr). Jag löser ut mina syskon med 1/3x kr var. De får då betala skatt utan att egentligen någonsin ägt stugan, jag köper ut dem direkt. När jag i framtiden säljer kommer jag att få betala skatt på hela stugan antar jag, eller kan man då räkna av köpevärdet till x kr eller 2/3xkr?2) Hon ger enbart mig stugan som förskott på arv. Vid senare arvsskifte räknas den summan av på min del och mina syskon får mer (från försäljning av hus).För mig verkar ju 1) kunna liknas vid dubbelbeskattning, beroende på värdet man får räkna av vid framtida försäljning. Mina syskon får ju betala skatt på något de aldrig nyttjat som ägare, eller? Vad innebär 2), räknas x kr av för mig vid arvsskiftet rakt av som pengar och man tar ingen hänsyn till eventuell vinskatt som mina syskon hade fått betala enligt 1)? Eller hur kommer den fördelningen att se ut. Jag har lästa massa på nätet, men känner att detta är väldigt krånglig att förstå och göra det som är bäst. Det är inte så att vi vill komma undan skatten, men om ett sätt ger någon form av dubbelbeskattning så vill vi naturligtvis undvika det. Jag vill också att mina syskon skall känna sig trygga med att vi gör på bästa sätt för dem.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningPrecis som du själv redogör för i din fråga kan gåvor i många fall utgöra förskott på arv. Allt en arvlåtare under sin livstid skänker till sitt barn finns det en presumtion att utgör förskott på arv. Presumtionen kan dock brytas om det i samband med gåvan föreskrivs att den inte ska utgöra förskott på arv. I förskott på arv ska det inte tas hänsyn till de kostnader en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning (6 kap. 1-2 § Ärvdabalken, ÄB).Om din mamma, enligt det du benämner som alternativ 2, skänker stugan till enbart dig utan föreskrift om att det inte ska utgöra ett förskott, kommer det att tas hänsyn till gåvan när arvet efter henne sen ska fördelas. När din mamma går bort, och om det inte finns ett testamente som stadgar annat, ska kvarlåtenskapen efter henne fördelas i första hand till hennes barn, dvs ni tre. Ni delar på arvet henne med lika stor del. I ditt fall kommer det dock att innebära att en avräkning sker utifrån den gåva som givits som förskott på arv. Avräkningen sker efter egendomens värde när du fick (dvs. det den är värd i nuläget, inte vad den är värd den dagen din mamma går bort). För att räkna ut arvslotterna finns det två olika formler. Huruvida vilken som aktualiseras är beroende på hur stort förskottet är visavi hur stor behållning som finns i boet.Formeln för de enklare fallen innebär att man adderar bobehållningen med förskottet. Summan divideras sedan med antalet grenar (antalet arvsberättigade barn). För att exemplifiera det:Exempel: Antag att det när din mamma går bort finns tillgångar om 800.000 kronor i boet. Fastigheten du erhållit var när den skänktes värd 100.000 kronor. Beräkningen blir då (800.000+100.000)/3 = 300.000 kronor i arvslott. Din arvslott ska minskas med de 100.000 kronor du fått i förskott. Det innebär att du får 200.000 kronor i arv efter din mamma medan dina syskon erhåller 300.000 kronor var. Skulle det vara mer komplicerat (om t.ex. det du erhållit i gåva var värt mer än vad din arvslott skulle bli) kan det innebära att du inte får något i arv medan dina syskon får dela på återstoden. Däremot blir du inte återbäringsskyldig för det dina syskon får för lite.Som svar på din fråga innebär det att det du fått i förskott räknas av enligt värdet när gåvan mottogs. Det tas ingen hänsyn till eventuell skatt som skulle betalts om ni hade fått fastigheten gemensamt. Det kan vara såväl fördelaktigt som till din nackdel, i princip beroende på hur fastighetsmarknaden utvecklas. Har fastigheten gått upp i värde är det till din fördel, har den gått ner i värde talar det till din nackdel.Om din mamma skulle skänka stugan till er tre och du löser ut dina syskon direkt ska de, precis som du redogör för, betala skatt på den vinst de gör. Kapitalvinsten är skillnaden mellan ersättningen för fastigheten minus omkostnadsbeloppet. Eftersom ni erhållit fastigheten i gåva träder ni i er mammas skattemässiga situation. Omkostnadsbeloppet blir således vad din mamma en gång betalde för fastigheten. När du sedermera säljer fastigheten ska tidigare s.k. delavyttringar beaktas. Har delavyttringen under innehavstiden föranlett kapitalvinstberäkning bör de belopp som legat till grund för vinstberäkningen vid delavyttringen tillämpas också vid slutförsäljningen. Det ska nämnas att skatterätten är komplex. Och det är svårt att med säkerhet redogöra för hur omkostnadsbeloppet kommer att beräknas för dig den dagen du säljer fastigheten. Jag skulle dock inte beteckna det som dubbelbeskattning; dina syskon har måhända inte nyttjat fastigheten de har dock (om så för kort tid) innehaft ett ägande för vilket det ska beskattas när det avyttras. Min rekommendation är att din mamma skänker fastigheten till dig och att den avräknas som förskott på arv den dag hon går bort om ni alla är överens om det. Gåvor är skattefria innebärande att varken du eller din mamma blir skattskyldiga nu. Du blir skattskyldig först den dag du säljer. Fastighetsmarknaden är i regel gynnsam vilket torde innebära att den inte kommer att tappa i värde. Det dina syskon ärver (och för den delen även du) beskattas inte heller, då arv är skattefria. Dock är principen densamma i det fallet; ärver de t.ex. en fastighet är arvet skattefritt, men säljs fastigheten ska kapitalvinsten beskattas.Våra jurister på Lawline juristbyrå har god erfarenhet av överlåtelser och arv. Om ni önskar hjälp med att upprätta gåvobrev eller om din mamma vill reglera sin kvarlåtenskap vid sin bortgång genom ett testamente kan vi vara behjälpliga även med det. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för ett kostnadsförslag och vidare kontakt med en av våra jurister. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur stor rätt har min pappa att fördela arvet jämnt mellan tre helsyskon och vår halvsyster?

2020-01-08 i Testamente
FRÅGA |Hej.jag skriver för att det uppstått meningsskiljaktigheter i min familj angående framtida fördelning av arvslotter.Min pappa och mamma har tre söner tillsammans varav jag är en av dom.Dessutom har min pappa en dotter tillsammans med en annan kvinna.Min mamma gick bort för snart fem år sedan.Nu önskar min pappa att vi bröder ska acceptera att den dagen han går bort ska arvet efter honom och mamma fördelas lika på oss bröder och vår halvsyster.Jag har motsatt mig det eftersom min halvsyster ju faktiskt ärver sin mamma också den dagen hon går bort.Pappa säger då att han får "ordna det" på annat sätt så att det blir som han vill.Jag förstår det som att han har för avsikt att skänka tillgångar till min halvsyster innan han själv går bort så att han därigenom tvingar fram arvsfördelningen så som han vill se den.Nu undrar jag om han får göra på det sättet.Måste inte alla gåvor tas upp i den framtida bouppteckningen?Jag vill att rätt ska vara rätt och jag känner att detta kommer orsaka svåra slitningar i familjen.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär din mamma gick bort ärvde din pappa hennes del i boet med fri förfoganderätt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Den fria förfoganderätten innebär att din pappa får disponera egendomen under tiden han lever; han får förbruka den, sälja den och skänka bort den. Däremot får han inte testamentera bort den. Den dag din pappa avlider har du och sina syskon rätt att ärva er mamma genom efterarv. Hälften av boet efter din pappa ska då fördelas mellan dig och dina bröder (jfr 3 kap. 2 § ÄB). Den andre hälften som är hänförlig till din pappa ska fördelas mellan hans barn, dvs. dig, dina bröder och din halvsyster. Förenklat innebär det att om vi antar att det finns en miljon kronor i tillgångar när din pappa avlider, ska hälften fördelas mellan er bröder (167.000 kronor var) och den andra hälften mellan er bröder och din syster (125.000 kronor var). I en sådan situation skulle ni bröder erhålla 292.000 kronor var, medan din halvsyster skulle erhålla 125.000 kronor. Enligt ovan kan din pappa inte testamentera bort den delen han ärvt med fri förfoganderätt, däremot står det honom fritt att testamentera av den hälft som är hänförlig till honom själv. Det går inte att göra sina barn, s.k. bröstarvingar, arvlösa. Däremot går det att påverka så bröstarvingar ärver mindre än vad de skulle gjort än om testamente inte funnits. En bröstarvinge har rätt till sin laglott vilket är hälften av arvslotten, det arvingen skulle ärvt annars (7 kap. 1 § ÄB). För att bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs att vederbörande påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 2 § ÄB). I ert fall; om vi för enkelhetens skull utgår från att det finns en miljon kronor i boet när din pappa avlider går det att genom testamente, juridiskt riktigt, fördela så ni fyra barn får lika mycket. Antag att din pappa testamenterar bort all sin egendom till din halvsyster (dvs. den hälft som är hänförlig till honom). Efter begäran om jämkning skulle ni tre bröder i sådana fall ha rätt till hälften av vad ni annars skulle ärvt, dvs. 62.500 kronor var (125.000/2). Ni har givetvis även rätt till arvet efter er mamma. Enligt en sådan fördelning skulle ni bröder ärva 167.000 kronor + 62.500 kronor (229.500 kronor var). Din halvsyster skulle då ärva allt efter er pappa, utöver er laglott, 312.500 kronor. Det är således fullt möjligt för din far att testamentera av sin andel i boet, innebärande att det i praktiken gör att ni tre bröder och er halvsyster får en lika stor summa (i denna utredning får din halvsyster till och med mer, men det går att justera genom testamente så ni får lika stor del ekonomiskt).När det gäller givande av gåvor är utgångspunkten att allt det en arvlåtare under sin livstid gett bort till en bröstarvinge ska räknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om din pappa skänker något till din halvsyster finns en presumtion att det utgör förskott på arv. Om han däremot skriver ett gåvobrev att det inte ska utgöra förskott på arv ska det inte heller göra det. I 7 kap. 4 § ÄB finns bestämmelser om det förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras om en arvlåtare under sin livstid gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente. I regel blir bestämmelsen aktuell för gåvor som givaren gjort på sin dödsbädd för att ordna med successionen eller gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. när en fastighet bortskänkes som givaren fortsätter att nyttja). Bestämmelsen är dock bara aktuell om givandet har inkräktat på laglotten en bröstarvinge har rätt till (se ovan, hälften av det som bröstarvingen skulle haft rätt till om testamente inte funnits).Sammanfattningsvis har din pappa förhållandevis stora möjligheter att styra så du, dina bröder och din halvsyster får lika stor del ekonomiskt när han avlider. Din pappa får inte testamentera bort den del av boet han ärvt med fri förfoganderätt. Däremot kan han genom testamente styra över den hälft som är hans. Ni tre bröder har alltid rätt till er laglott, vilket är hälften av vad ni skulle ärvt om inget testamente funnits. Därför är det fullt möjligt att genom ett testamente se till att ni tre ärver mindre från er pappa, och att din halvsyster ärver mer, samtidigt som ni bröder ärver er mamma. Rent ekonomiskt skulle det således vara möjligt att ni får lika mycket pengar den dagen han avlider.Om din pappa skänker bort av sin egendom till din halvsyster finns det en presumtion att det utgör förskott på arv. Däremot går det att skriva att så inte ska ske. Om det skulle gå att argumentera för att gåvorna skett för att ordna med successionen kan det hävdas att det ska likställas med testamente. I ett sådant skede kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras, men även då är det endast upp till utfående av din laglott.Tyvärr kan du oavsett inte göra något i nuläget. Under tiden din pappa lever står det honom fritt att göra vad han vill med sin egendom och han kan disponera egendomen efter er mamma fritt. Eventuell tvist om gåvor och påkallande av jämkning vid testamente blir aktuell först den dag din pappa avlider. Om ni då behöver hjälp av en jurist är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilka arvsregler gäller när min far, boende i Norge, avlidit?

2019-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej jag bor i sverige å min far som bor i Norge har avlidit den 12 dec . Jag är sk oäkting dvs att han hade en utomäktenskaplig kontakt med min mor och resultatet blev jag . Hur ärver jag honom ? Vad är mina rättigheter ? Han har 2 st barn inom äktenskapet och en ny fru . Kan dödsboet strunta i mig eller på annat sätt utesluta mig från arvslott ? Hur gör jag för att få kontakt med dodsboet ? Kan ni undersöka detta å ta kontakt med dödsboet eller hur gör jag ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag klargöra att svaret av din fråga till stor del styrs av norska lagregler. Norsk rätt (nordisk rätt i allmänhet) påminner i mångt och mycket om vartannat. Det finns dock skillnader och svenska jurister har i allmänhet mindre kunskap om andra länders lagar. Du bör ha det i beaktande inför att svaret läses. Den framställning som görs nedan sker i stort utifrån ordalydelsen av den norska lagen.Enligt EU-rättsliga överenskommelser ska lagen där den avlidne vid sin död hade sin hemvist tillämpas på hela arvet. Så gäller trots att Norge inte är medlem i EU (art 20-21.1 EU:s arvsförordning). I och med EU:s arvsförordning innebär det att norsk lag är tillämplig på arvet vid din fars bortgång.Norska regler för arv framgår av lov om arv m.m. (arvelova). Om den avlidne var gift utgörs arvet av den avlidnes andel (vanlig hälften) av gemensam egendom samt den avlidnes eventuella enskilda egendom. Först att ärva är den avlidnes barn, s.k. livsarvingar (jämförbart med bröstarvingar i Sverige). Den avlidnes barn ärver lika del (1 § arvelova). Om den avlidne var gift har efterlevande make rätt till en fjärdedel av arvet, dock minst fyra grundbelopp (jämförbart med svenska prisbasbelopp) (6 § arvelova). Fyra grundbelopp motsvarar ca 400.000 NOK. Det stadgade innebär att den efterlevande maken ärver 1/4 men minst fyra grundbelopp, eventuella barn delar på 3/4. Om det upprättats ett testamente i vilken din far testamenterat bort sin kvarlåtenskap har du som bröstarvinge (och särkullbarn) rätt till din laglott. Laglotten (benämnt pliktdelen) utgör två tredjedelar av arvlåtarens kvarlåtenskap. Laglottskvoten beräknas på arvlåtarens nettodödsbo efter att skulderna dragits av. Laglotten är dock beloppsbegränsad till 1.000.000 NOK per barn (29 § arvelova). I ditt fall innebär det att om din far inte efterlämnade någon make och inget testamente ska arvet fördelas lika mellan dig och de andra barnen. Om han efterlämnade en make har vederbörande rätt till 1/4 av arvet efter honom, dock minst fyra grundbelopp. Om det upprättats ett testamente vari kvarlåtenskapen testamenterats bort har du rätt till den norska motsvarigheten till laglott.När någon avlider i Norge ska dödsfallet anmälas av närmsta anhöriga till tingsrätten eller polisen i kommunen där den avlidne bodde. Förfarandet är något som ofta begravningsbyråer är behjälpliga med. Om du är registrerad som anhörig men boende i Sverige ska norska myndigheter anmäla dödsfallet till svenska myndigheter som i sin tur ska meddela dig. Det kan i ditt fall dock vara en god idé att själv ta kontakt. Du bör kunna ta kontakt med tingsrätten på orten där din far bodde för att få kontakt med dödsboet. Se hemsida från Norges domstolar för förteckning över de olika tingsrätterna. Om du hellre vill ha hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå kan vi bistå dig i kontakten och vara behjälpliga så du kan bevaka din rätt. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att kontakta mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur räknas arvet ut när min mor, som var omgift, avlidit?

2020-01-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min mor, som var omgift, har gått bort. De hade inga gemensamma barn, jag är således ett särkullbarn. I deras gemensamma testamente har de angivit: "Vid den först avlidnes frånfälle ska den efterlevande med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap."Såvitt jag förstått gäller "fri förfoganderätt" endast vid gemensamma barn? Eller gäller annorlunda bara för att de uttryckligen skrivit detta i testamentet?Inga andra särskilda skrivningar finns i testamentet.Läste någonstans om "Basbeloppsregeln" som skulle kunna ge efterlevande make ytterligare del till dennes arv. När kan denna tillämpas?Hur räknas mitt arv ut med tanke på ovanstående? Kan ni göra ett räkneexempel?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga var din mor omgift och har nu gått bort. Mitt antagande är att det finns en efterlevande make som enligt det inbördes testamentet ärver henne. Inom svensk arvsrätt är utgångspunkten att den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar, är först att ärva (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Om det finns gemensamma barn får dessa ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider, särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB).Även om din mor och hennes make testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till varandra kan du inte göras helt arvlös. Som bröstarvinge till din mamma har du rätt till din laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Det du skulle ärvt om det inte funnits något testamente utgör arvslotten; laglotten är hälften av detta (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut din laglott måste du påkalla jämkning av testamentet. Jämkning måste påkallas senast sex månader efter att du tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Det är helt i sin ordning att i testamente stadga att den efterlevande maken ska ärva med fri förfoganderätt. Det är inte bara vid gemensamma barn. Det är riktigt att om en make avlider och det finns gemensamma barn, kommer den efterlevande maken att ärva den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att efterlevande make har rätt att använda, sälja och skänka bort egendomen efter den först avlidna. Däremot får vederbörande inte testamentera bort den delen av arvet som är hänförlig till den först avlidne maken. Det samma gäller i ditt fall; när din mamma gick bort görs en bodelning för att avgöra hur stor del av boet som utgör kvarlåtenskap efter henne. Enligt testamentet ärver hennes make allt. Genom att påkalla jämkning har du däremot rätt att få ut hälften av det du skulle ärvt (laglotten). I och med den fria förfoganderätten har du när den efterlevande maken avlider rätt till efterarv efter din mamma. Efterarvet kommer att utgöra en kvotdel av kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Från efterarvet ska avräknas det du redan fått ut i laglott. Det är således till din fördel att testamentet stadgar att efterlevande make ska ärva med fri förfoganderätt. Hade det istället stått att efterlevande make skulle ärva med full äganderätt hade du inte haft rätt till något efterarv i framtiden.Basbeloppsregeln som du nämner innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med den egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen, eller som utgör den makens enskilda egendom, motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Regeln går före din laglott. Fyra prisbasbelopp motsvarar 189.200 kronor. Det har den efterlevande maken rätt till (i vilket inräknas det maken själv fått i bodelningen och det maken har i enskild egendom). Basbeloppsregeln är en skyddsregel för att den efterlevande maken inte ska stå helt utblottad när äktenskapet upphör genom dödsfall.Jag har dessvärre ingen möjlighet att göra en beräkning av ditt arv. Däremot har våra jurister på Lawline juristbyrå stor erfarenhet av arvsrätt. En av våra jurister hjälper dig gärna att räkna på ditt arv, men även med att påkalla jämkning av testamentet om du vill göra det. För kostnadsförslag och vidare kontakt nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är min fullmakt giltig när boutredningsman utsetts?

2020-01-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Tre syskon skall ärva ( bl.a. borätt ) moder som avled nov-2019. Ett syskon har begärt boutredningsman (ej nedan fullmaktsinnehavare).Boutredningsmannen skulle kunna sälja borätten utan att konsultera arvingarna.En av arvingarna fick 2016 en fullmakt ( fullmaktsgivare änka, ej dement ) specificerad till försäljning och rätt att kvittera köpeskilling + pappersexercis i samband med ev försäljning av borätten medans moder fortfarande var i livet. Fullmakten gällande borätten ej utnyttjad under moders levnad.Fråga : Skulle denna fullmakt tänkas kunna "gå före" en ev. rättighet för boutredare att sälja lägenhet. = Fullmaktsinnehavaren/ dödsbodelägaren innehar fortfarande en giltig fullmakt att enväldigt/efter bästa förmåga sälja borätten åt dödsboet ?OM så skulle vara fallet, kan boutredare eller dödsbodelägare med framgång begära att fullmakten genast återkallas eftersom den som givit fullmakten faktiskt är död ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten är att dödsbodelägare (efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare) gemensamt ska förvalta den dödes egendom under boets utredning. Dödsbodelägarna företräder gemensamt dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Däremot gäller detta endast om inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. Ärvdabalken, ÄB (18 kap. 1 § ÄB). Med särskild dödsboförvaltning avses bland annat utseende av boutredningsman. När boutredningsman utses träder vederbörande i dödsbodelägarnas ställe, innebärande att dessa inte längre företräder boet (jfr 19 kap. 1 § ÄB).Fullmakter är i sig giltiga efter fullmaktsgivaren avlidit (21 § Avtalslagen). Att boutredningsman utsetts innebär däremot att dödsbodelägarna (eller du som har en fullmakt) inte längre företräder boet och inte heller med hjälp av en fullmakt kan sälja fastigheten. Boutredningsmannen skulle i princip kunna begära återkallelse av fullmakten, däremot är det tveksamt om så ens är behövligt då du inte har rätt att företräda dödsboet med den.Vid försäljning av fast egendom är utgångspunkten att dödsbodelägarna skriftligen ska lämna sitt samtycke till försäljning. I annat fall krävs att boutredningsmannen får rättens tillåtelse till försäljning (19 kap. 13 § första stycket ÄB). Reglerna är dock annorlunda när det gäller bostadsrätt; boutredningsmannen kan utan dödsbodelägarna samtycke och utan medgivande från rätten sälja bostaden. Kommer boutredningsmannen fram till att bostadsrätten ska säljas kan försäljningen alltså genomföras även om ni som dödsbodelägare inte tycker det.Sammanfattningsvis träder boutredningsmannen i dödsbodelägarnas ställe. Du eller någon av de andra har inte rätt att företräda dödsboet eller att sälja egendom ens om ni är överens; allt det har flyttats över till boutredningsmannen. Du har inte heller rätt att sälja egendom med den fullmakt du har då det är boutredningsmannen som tagit över ansvaret.För det fall att du behöver en jurist som företräder dig i eventuell tvist kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Vem kommer att ärva när min farbror går bort om testamentet inte kan verkställas?

2020-01-03 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är uppvuxen med min biologiska mor och min fosterfar, som dog 2016. Han har testamenterat allt till min mor och därefter till mig. Min mor är fortfarande i livet. Min fosterfar fick inga egna barnPappas bror ligger nu på sin dödsbädd. Han har inga egna barn. Han skrev först testamente till mig, men sedan gifte han sig på äldre dar och han ändrade då testamentet med sin fru som arvtagare. Hans fru är död sedan 1 år. Hon har 3 vuxna barn från tidigare äktenskap som var vuxna redan när min farbror och hon gifte sig.Vem ärver min farbror nu när både pappa och hans fru är döda?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga undrar du över arvsordningen för din farbror. Din farbror ligger nu på sin dödsbädd och har inga egna barn. Han skrev först ett testamente till dig, men ändrade sig sedan då han gifte sig och testamenterade sin kvarlåtenskap till sin hustru. Hans hustru är dock avliden sedan ett år. Det du undrar över är vem som ärver din farbror när både din pappa och hans hustru är avlidna.Utgångspunkten i svensk arvsrätt är den legala arvsordningen, som är uppdelad i tre arvsklasser (mer om det nedan). Det går dock att i stor utsträckning frångå den legala arvsordningen genom testamente. Testator (den som upprättar testamente) kan fritt välja vem den ska testamentera till, med undantag för bröstarvingar (dvs. den avlidnes barn) som alltid har rätt till sin laglott (vilken är hälften av arvslotten).När din farbror upprättade ett testamente hade du rätt att ärva honom utifrån det. Ett nytt testamente har i praxis ansetts som ett återkallande av ett äldre testamente, och ersätter då det. Det testamente som din farbror upprättade till dig återkallades således när ett nytt testamente upprättades och du är inte arvsberättigad utifrån det (jfr 10 kap. 5 § Ärvdabalken, ÄB). Som jag tolkar det finns det ett testamente från din farbror till hans avlidne hustru. Eftersom hon är avliden kan hon av förklarliga skäl inte ärva honom. Det finns enligt 11 kap. 6 § ÄB en möjlighet att en istadarätt i vissa fall kan aktualiseras om testamentstagaren är avliden. Istadarätten innebär att den avlidne testamentstagarens arvingar kan träda i dennes ställe (i ditt fall, den avlidna hustruns barn). För en tillämpning av 11 kap. 6 § ÄB krävs dock att testator testamenterat till någon som annars ändå skulle haft arvsrätt efter denne. Din farbrors hustru har ingen egentlig arvsrätt varför utgångspunkten är att någon istadarätt inte aktualiseras och hennes barn kommer inte att träda i hennes ställe. Kan testamentet inte verkställas, som i detta fallet, kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen.Den legala arvsordningen är indelad i tre arvsklasser. Enligt första arvsklassen ärver den avlidnes bröstarvingar (dvs. den avlidnes barn). Om ett barn är avlidet träder dess barn i dess ställe enligt istadarätten, dvs. barnbarnen till den avlidne ärver istället för sin avlidne förälder (2 kap. 1 § ÄB). Finns det ingen arvsberättigad i första arvsklassen går man över till andra andra arvsklassen. Enligt andra arvsklassen ärver den avlidnes föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess barn i dess ställe, enligt istadarätten. Om föräldrarna är döda ärver således den avlidnes syskon. Är syskonet dött kommer vederbörandes barn istället att ärva (jfr 2 kap. 2 § ÄB). Finns det ingen i andra arvsklassen (dvs. arvlåtarens föräldrar, syskon eller dess barn) ärver farföräldrar och morföräldrar. Om dessa är avlidna ärver den avlidna far- eller morförälderns barn i dess ställe, dvs. den avlidnes fastor, farbror, moster eller morbror (2 kap. 3 § ÄB). Finns det inget testamente och ingen arvinge enligt den legala arvsordningen, tillfaller arvet allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB).Arv kan ofta bli komplicerade och för det fall att du behöver vidare hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur beräknar vi efterarvet när efterlevande sambo avlidit?

2019-12-25 i Efterarv
FRÅGA |Åke och Ulla köpte en gemensam bostadsrätt 1996. De är sambos. Ulla avlider 1998(född 1917) och och hon har inga bröstarvingar. De har 1995 upprättat ett testamente, "där den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom(med undantag för bröstarvinges laglott) Efter bådas frånfälle skall all vår kvarlåtenskap tillfalla våra resp arvingar, att fördelas enligt lag." Ullas syskonbarn har godkänt testamentet i samband med att Ulla gick bort 1998. Bostadsrätten överfördes i sin helhet på Åke vid detta tillfälle. Nu har Åke gått bort. Fråga: Vad skall Ullas syskonbarn ärva? Halva bostadsrättens värde idag eller värdet när Ulla gick bort?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFri förfoganderätt, som det står i testamentet, innebär att den efterlevande sambon fritt får förfoga/disponera över kvarlåtenskapen. Skillnaden mot full äganderätt är att man vid fri förfoganderätt inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska arvet till bröstarvingarnas nackdel. Om bröstarvingarna avstår från att få ut sitt arv direkt (vilket skett i det fall du beskriver) räknar man ut en kvotdel som ligger till grund för beräkningen av hur mycket varje barn ska få när båda är avlidna. För att tydliggöra det ger jag ett exempel nedan:Den sambo som avlider först har två barn sedan tidigare. Det sker en bodelning och den avlidnes del uppgår till 400.000 kronor. De två barnen ska ärva hälften var och således ha 200.000 kronor var. Barnen avstår dock rätten att få ut sin del av arvet direkt och får istället ut sitt arv när den efterlevande sambon avlider. Den efterlevande sambons uppgick vid bodelningen till 600.000 kronor. När den efterlevande sambon avlider görs en beräkning av hur stor andel av den efterlevandes sambons egendom som utgör efterarv. I exemplet hade barnen rätt till 200.000 kronor var, den totala förmögenheten uppgick till 1 miljon kronor (400.000 kronor + 600.000 kronor). 200.000 kronor av 1 miljon = 1/5 i kvotdel, innebärande att vardera barn ska ha 1/5 av den efterlevandes sambons förmögenhet när den avlider. Om vi antar att den efterlevande sambon har en förmögenhet om 2 miljoner kronor när den avlider ska bröstarvingarna i sådana fall ha 400.000 kronor var i efterarv (1/5 av 2 miljoner kronor = 400.000 kronor). Detta innebär att om förmögenheten vuxit sedan den förste sambon avlidit kommer efterarvingarna att få ut mer än de skulle fått om de tagit ut sitt arv direkt, likväl som att de kan få ut mindre om förmögenheten minskat.Som svar på din fråga så ska bostadsrättens värde idag användas i beräkningen. Dock måste det beräknas en kvotdel så det går att beräkna hur stor del av den sist avlidne sambons förmögenhet de har rätt till.Fördelning av arv (och efterav) kan vara komplicerade, varför min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er. Om ni är intresserade av att få hjälp av en jurist på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Med vänliga hälsningar,