Tolkning av testamente när testatorn inte angivit hur mycket som ska tillfalla varje person

2020-03-14 i Testamente
FRÅGA |Hej?Om någon har skrivit ett testamente där det endast står att 2 personer ska ärva.Men inte hur det ska fördelas. Blir det hälften var eller hur blir det?Mvh
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett testamente ska tolkas så det kan antas överensstämma med testatorns viljaOm ett testamente är oklart, och det inte framgår direkt vad testatorn avsåg med det, ska en tolkning göras av testamentet. Utgångspunkten är då att testamentet ska tolkas i enlighet med vad som kan antas överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken).Om kvarlåtenskap ska tillfalla två personer bör de dela lika, om inget annat framgårDen rimligaste tolkningen bör vara att, om testatorn har angivit att flera personer ska ärva denne, men inte med hur stora andelar, ska arvet delas lika mellan arvtagarna. Så bör vara fallet så länge det inte finns annat som talar för motsatsen.Jag vill också tillägga att principen endast gäller, såvida det inte finns någon annan som är berättigad till laglott, d.v.s. om arvlåtaren har egna barn. I sådant fall har den eller de personerna rätt till sin laglott, och de resterande personerna får dela lika på det som blir kvar därefter.SammanfattningTestamenten ska tolkas så det överensstämmer bäst med testatorns vilja. Det troligaste är att testatorn avsåg att personerna skulle dela lika. De ska därför få hälften var.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Ärver mitt särkullbarn efter min make om min make inte har andra barn?

2020-02-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min make har 1 gemensamt barn och jag har även 1 barn sen tidigare. Vad händer om jag, min make och vårt gemensamma barn dör samtidigt i en olycka? Är mitt barn sedan tidigare automatiskt ensam arvinge till allt eller blir min makes syskon inblandade?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Särkullbarn ärver inte förälderns nya partnerNär någon avlider ska i första hand arvlåtarens bröstarvingar ärva den personen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Med bröstarvingar avses arvlåtarens egna barn, och en makes barn är därför inte berättigad till arv enligt den legala arvsordningen. Det innebär att ditt barn inte ärver något från din make, utan endast från dig.Om en arvlåtare inte har egna barn, ärver arvlåtarens syskonOm en arvlåtare inte har några barn, tillfaller arvet istället arvtagarna i arvsklass två. Till arvsklass två hör arvlåtarens föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ärvdabalken). Det innebär att i den situation du beskriver, och om din make inte har några levande föräldrar, är det din makes syskon som har rätt till arvet efter din make och inte ditt barn. Ditt barn kommer fortfarande ensamt ärva den kvarlåtenskap just du lämnar efter dig.Med ett testamente kan förordnas så att ditt barn ärver efter din makeOm ni vill att ditt barn ska ärva efter din make, är det möjligt att förordna om det i ett testamente. Genom testamentet kan din makes syskons arvsrätt testamenteras bort helt samt förordnas att ditt barn ska ärva din make, vid ditt frånfälle.SammanfattningEftersom ditt barn inte är din makes barn, ärver barnet inget från din make. Det är istället din makes syskon som gör det. Om ni vill att det istället är ditt barn som ska ärva från din make, och stå som ensam arvinge till allt, kan det förordnas genom ett testamente.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Tolkning av testamente vid felaktig begreppsanvändning

2019-04-24 i Testamente
FRÅGA |Har formuleringen "full förfoganderätt" samma juridiska betydelse som "fri förfoganderätt" i ett testamente?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att den som har upprättat ett testamente, testatorn, har skrivit "full förfoganderätt" i testamentet och nu undrar du om det har samma juridiska betydelse som "fri förfoganderätt".Det verkar som att det har skett en begreppsförvirring av den som skrev testamentet där begreppen "fri förfoganderätt" och "full äganderätt" blandades ihop.Begreppet "full förfoganderätt" är ingen juridisk term och ger ingen direkt vägledning för vad testatorn åsyftade när den skrev det. För att på svar på frågan krävs då att man gör en tolkning av testamentet.Fri förfoganderätt och full äganderättMed fri förfoganderätt avses att den som får egendomen får göra i stort sett vad den vill med den, förutom att själv testamentera bort den eller ge bort en stor del av arvet i en gåva. Detta görs främst när den först avlidne vill att egendomen ska gå till sina arvingar när den som har ärvt också har gått bort.Med full äganderätt menas istället att den som tar emot arvet får göra vad den vill med det, även testamentera eller skänka bort det.Ett testamente ska tolkas i enlighet med testatorns viljaNär ett testamente ska tolkas ska det göras i överensstämmelse med testatorns vilja (11 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Det är då inte i första hand så som testatorns vilja förmedlas i testamentet som är relevant, utan det är istället den bakomliggande viljan som är det, d.v.s. vad testatorn egentligen ville. Ordens ordagranna innebörd har mindre betydelse än i många andra fall och det går att göra ganska långtgående tolkningar utan direkt stöd av vad som står nedskrivet i testamentet.Om en felskrivning eller ett annat misstag har gjort så att testamentet har fått ett annat innehåll än vad testatorn ville, är testamentet giltigt om det går att komma fram till vad testatorn egentligen ville. (11 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Är det däremot helt omöjligt att förstå vad testatorn egentligen ville, är testamentet i den delen ogiltigt.SlutsatsAtt ett begrepp har använts felaktigt och det inte framgår vad testatorn åsyftade kan men behöver inte innebära att testamentet är ogiltigt. Däremot måste en tolkning göras av testamentet för att komma fram till vad testatorn egentligen menade. Den exakta ordalydelsen spelar då mindre roll utan det relevanta är då vad som var testatorns bakomliggande vilja.Jag kan inte svara exakt på vad det var testatorn ville och begreppet "full förfoganderätt" innebär inte med all säkerhet att testatorn menade "fri förfoganderätt" och begreppen kan inte utan vidare ges samma innebörd. Det är däremot en rimlig tolkning eftersom "förfoganderätt" är det centrala ordet och om det inte finns något annat som talar för att det skulle ligga till på ett annat sätt, bör uttrycket tolkas som "fri förfoganderätt".Sammanfattning"Full förfoganderätt" bör, om det inte finns annat som talar emot det, kunna tolkas som "fri förfoganderätt". Begreppen har i strikt mening inte samma betydelse men här bör det kunna tolkas som att det var det testatorn egentligen ville.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Efterlevande makes rätt att ärva enskild egendom

2019-03-27 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej Min fru gick bort nyligen, jag skrev till er innan men förstår att ni behöver mer uppgifter. Min fru har kvar sin mamma, alla mammans syskon är avlidna hennes pappa och hans syskon är också avlidna.Min fru Christina har inga syskon och föräldrarna har inga andra barn.Vi skrev äktenskapsförord som säger : Vi förordnar att följande egendom skall vara enskild:All egendom som var och en av oss nu äger och i framtiden förvärvar samt avkastningen av sådan egendom.Nu till frågan, Ärver jag min frus enskilda egendom eller är det hennes mamma som ärver hennes enskilda egendom? och om det nu är så att det är mamman som ärver hus mm. och hon inte vill ha det utan hon vill att jag skall ärva min frus egendom, så om jag har förstått det rätt så kan man skriva ett arvsavsägelse eller arvsavstående. I så fall vilket av dessa skall skrivas så att fruns tillgågar tillfaller mejVänliga hälsningar Sukjoo Green
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du och din fru hade ett äktenskapsförord om enskild egendom, och nu undrar du om du kommer att få ärva hennes enskilda egendom.I mitt svar kommer jag utgå från att din fru inte har några särkullbarn, d.v.s. barn som är hennes barn men inte dina egna.En efterlevande make ärver vanligtvis med fri förfoganderätt Om arvlåtaren var gift, ska kvarlåtenskapen gå till den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Det är alltså du som var gift med din fru som i första hand har rätt till arvet.Om den som lämnar arv efter sig har arvingar i första eller andra arvsklassen, d.v.s. barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn, ärver den efterlevande maken tillgångarna med endast fri förfoganderätt, istället för full äganderätt (3 kap. 2 § ärvdabalken). Sådan egendom får du använda i stort sett hur du vill. Du får t.ex. spendera och sälja egendomen men du får du inte ge bort egendomen som en gåva så att den minskar i väsentlig mån (3 kap. 3 § ärvdabalken). Däremot innebär det också att om den efterlevande maken senare skulle avlida, ska egendomen gå tillbaka till den först avlidnes släktingar i första eller andra arvsklassen, om sådana finns. I första hand ärver era barn om ni har sådana. Din frus mor kommer med andra ord inte ärva något så länge du lever, eller om ni har barn som kan ärva.En efterlevande make ärver även enskild egendomGenom äktenskapsförord kan makar bestämma att viss egendom ska vara någons enskilda egendom (7 kap 3. § äktenskapsbalken). Sådan egendom ska inte tas upp vid bodelning, vilket kan få betydelse vid en skilsmässa (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Däremot påverkar inte ett äktenskapsförord en efterlevande makes rätt till arv. Att din fru har haft enskild egendom har alltså ingen betydelse. Du ärver enskild egendom också.Det enda sättet att förhindra att en make ärver enskild egendom är om det framgår av ett testamente.Sammanfattning Ett äktenskapsförord om enskild egendom påverkar inte din rätt till arv. Du ärver din frus enskilda egendom med fri förfoganderätt. Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig. Vänligen,

Går det att testamentera bort förälders rätt till arv om man inte har några barn?

2020-02-27 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag är 24 år och jag har funderingar kring att upprätta ett testamente. Jag har i dagsläget inga barn så som jag förstår det kommer mina föräldrar att ärva mig om jag går bort. På grund av frånvarande pappa skulle jag önska att han ej ärvde. Hur ser möjligheterna ut att testamentera bort en förälder till förmån för resterande familj.Familj består av: Sambo, Mamma, Syster, Halvbror (på pappans sida) och en pappa.Vänliga hälsningarAnonym
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En laglott kan inte testamenteras bortI Sverige har bröstarvingar något som kallas för laglott, vilket innebär att de har rätt till hälften av det arv som skulle tillfalla arvingen enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ärvdabalken). Vad någon har rätt till i sin laglott går inte att testamentera bort.Föräldrar har ingen laglottDet är enbart bröstarvingar, alltså egna barn, som sådan laglottsrätt. Andra arvingar, inklusive din pappa, går att med hjälp av ett testamente göra helt arvslösa. Du kan i sådant fall skriva i ditt testamente att din kvarlåtenskap ska tillfalla din resterande familj.SammanfattningDet går utmärkt att testamentera bort din pappas rätt till arv till fullo i ett testamente.Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid med en jurist via Lawlines hemsida.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Avsäga rätt till syskons arv

2019-05-14 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, min syster och jag hade en livlig diskussion om arvet efter henne när hon går bort. Vi är båda ca 70år och det finns ytterligare 3 syskon. Min syster har inga barn och inte gift.Måste hon skriva ett testamente som fördelar arvet till övriga syskon och jag avstår? Jag vill inte ha hennes pengar om hon går bort före mig.MvhBrorsan
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan avsäga dig arvet efter din syster.Syskon ärver om det inte finns barn, barnbarn eller föräldrarI den första arvsklassen ingår barn och, om de har gått bort, deras barn (2 kap. 1 § ärvdabalken).Finns det däremot inga sådana bröstarvingar, övergår rätten till arv till personerna i den andra arvsklassen, vilket är den avlidnes föräldrar eller syskon (2 kap. 2 § ärvdabalken). Syskonen ska då dela lika på arvet. Om något av syskonen har avlidit träder dess barn i dess ställe och delar lika på den delen.Om situationen är sådan som du beskriver att, inklusive dig, har din syster fyra syskon som alla är i livet, ska ni fyra dela på arvet om inget särskilt förordnande görs.Du kan avsäga dig din rätt till arv före arvlåtarens dödOm du inte vill ta emot något arv från arvlåtaren kan du avsäga dig rätten till arv. En sådan arvsavsägelse ska göras innan arvlåtarens död och ska göras skriftligen genom ett avtal med arvlåtaren (17 kap. 2 § ärvdabalken). Det kan även göras genom att du godkänner ett testamente. Det enda formkravet är att du skriftligen ska avsäga dig rätten till arv i ett avtal med arvlåtaren. Du kan genom en arvsavsägelse inte bestämma vem som ska träda i ditt ställe, utan arvet fördelas då som om du inte hade funnits mellan övriga arvtagare.Du kan avstå din rätt till arv efter arvlåtarens dödHar du inte gjort någon sådan arvsavsägelse om ditt syskon skulle gå bort kan du, efter arvlåtarens död, göra ett arvsavstående. Med ett arvsavstående kan en arvtagare avstå från hela eller delar av arvet. Arvet fördelas då bland de övriga arvtagarna som om du inte funnits. Ett sådant arvsavstående inges senast i samband med registreringen av bouppteckningen i en bilaga till Skatteverket.Din syster kan testamentera bort din del av arvetDet går även att testamentera bort ett syskons rätt till arv. Din syster kan då skriva i ett testamente att arvet ska fördelas mellan hennes övriga syskon eller någon annan. För att ett testamente ska vara giltigt finns vissa formkrav för att det ska vara giltigt. Dessa hittar du i 10 kap. ärvdabalken. För att ett testamente ska vara giltigt ska det:- Upprättas skriftligen- Inför två vittnen (som inte är närstående släktingar till testatorn eller under 15 år)- Testatorn ska underteckna testamentet med de båda vittnena närvarande (vittnena behöver dock inte känna till själva innehållet i testamentet)- Vittnena ska skriva under testamentet- Vittnena ska förstå att det är ett testamenteSammanfattningOm du inte gör något kommer en del av arvet att tillfalla dig. Vill du inte ha arvet kan du avsäga dig din rätt till det genom ett skriftligt avtal med din syster. Din syster kan också upprätta ett testamente och där förordna om att arvet inte ska tillfalla dig. Du kan även efter din systers bortgång avstå från din rätt till arvet.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Testamentera bort makes arvsrätt

2019-04-02 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min man har ett förhållande som stämmer ganska väl överens med länken nedan.https://lawline.se/answers/hur-fordelas-arvet-vid-gemensamma-barn-och-sarkullebarn?q=giftor%C3%A4ttDet finns fyra barn varav ett är vårt gemensamma och tre är hans sedan tidigare förhållande.Min fråga är, kan jag på något sätt skriva bort min mans förfoganderätt av min enskilda egendom så att den tillfaller mitt barn direkt om jag skulle avlida först?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan göra så att din man inte ärver din enskilda egendom utan så att egendomen tillfaller ert gemensamma barn istället vid din bortgång.Om inget görs ärver maken enskild egendom med fri förfoganderättHuvudregeln är att en efterlevande make ärver även den avlidne makens enskilda egendom, om än med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken och 3 kap. 2 § ärvdabalken). Det gäller även om makarna har gemensamma barn. Med ett testamente kan du göra så att din enskilda egendom tillfaller ert barn direktRegeln går dock att utan problem avtala bort och det kan du göra med ett testamente. I testamentet kan du då skriva att vid din bortgång ska din enskilda egendom tillfalla ert gemensamma barn.Testamentet ska upprättas inför vittnenEtt sådant testamente ska upprättas skriftligen och visas inför två vittnen. Du ska också skriva under testamentshandlingen inför vittnena. Däremot finns det inget krav på att vittnena ska känna till innehållet i testamentet, utan testamentet kan exempelvis skrivas under med texten överlagd. Vittnena ska också teckna sina namn på testamentshandlingen för att visa att de känner till den (10 kap. 1 § ärvdabalken). Vittnena måste vara minst 15 år och får inte lida av en psykisk störning som gör att de kan sakna insikt av betydelsen av vittnesbekräftelsen. Inte heller får din make eller närstående släktingar eller någon som är gift med en närstående släkting vara vittnen (10 kap. 4 § ärvdabalken).En begränsning är basbeloppsregelnDet finns en begränsning i möjligheten att testamentera bort en makes arvsrätt. Det är den s.k. basbeloppsregeln som innebär att en efterlevande make alltid har rätt att, om pengarna räcker, ha egendom till ett värde om minst fyra prisbasbelopp efter att bodelning har gjorts (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). År 2019 motsvarar det 186 000 kr. Om maken efter bodelningen inte skulle ha egendom för så stort värde, har maken rätt att få egendom som motsvarar det saknade värdet även ur egendom som har testamenterats bort av den avlidne maken.SammanfattningOm du vill att din enskilda egendom ska tillfalla ditt barn och inte din make ska du skriva det i ett testamente. Ett testamente ska upprättas inför två vittnen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Kan man ärva ett borgensåtagande?

2019-03-22 i Make
FRÅGA |Hej, Min make och jag är gifta och har två barn. Vi har inget äktenskapsförord. Nu till min fråga; min make har precis skrivit på ett borgensåtagande åt sina föräldrar på deras huslån. Om det händer min make något - ärver jag eller våra barn detta borgensåtagande? Med vänlig hälsningLinn
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du eller dina barn riskerar att kunna få ärva din makes borgensåtagande.Varje make ansvarar för sina skulderTill att börja kan sägas att det inte går att ärva någon annans skulder. Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Varken du eller era barn kan därför ärva din makes borgensåtagande. Ansvar för borgensåtagande går över till dödsboetJag utgår från att in make har tecknat en properieborgen, vilket är den vanligaste typen av borgen som används av bland annat banker och andra affärsmässigt inriktade kreditgivare. Han är därmed borgensman. En sådan borgen tecknar man som sin egen, vilket betyder att den som har lånat ut pengar kan kräva både den som har lånat pengarna och den som har tecknat borgen på betalning.Frågan om vad som händer med ett borgensåtagande om borgensmannen avlider regleras inte uttryckligen i lag. Högsta domstolen har dock förklarat att om en person som har tecknat en properieborgen avlider, övergår ansvaret för borgensförbindelsen till den avlidnes dödsbo (NJA 2000 s. 97). Det följer av huvudregeln att ansvaret för en persons avtalsrättsliga förpliktelser vid personens död övergår till dödsboet. Detta betyder att om borgensmannen avlider, har de som har lånat ut pengar rätt att ta pengar ur dödsboet för att få betalt för sin fordran. Skulle det inte finnas tillräckligt mycket pengar i dödsboet för att betala skulden, avskrivs skulden för dödsboet och upphör.SammanfattningVarken du eller dina barn kan ärva din makes borgensåtagande. Däremot kan den komma att ingå i dödsboet, vilket påverkar hur mycket pengar som kommer finnas kvar efter en bodelning.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,