Måste testamentstagarens fulla personnummer finnas med i testamentet?

2021-06-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! tänker skriva in en legatmottagare i mitt testamente men har bara dennes namn, adress och telefonnummer men inte det fulla personnummer och vill inte fråga om detta heller. Fungerar legatet ändå?Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Krävs personnummer för testamentstagaren?Huvudregeln vid tolkning av testamenten är att det ska ges den tolkning som kan antas stämma överens med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). För att tolkningen ska bli korrekt är det viktigt att testamentet upprättas så tydligt som möjligt, eftersom testatorn såklart inte själv kommer kunna vara med vid tolkningen och förklara hur denne tänkt. Det finns däremot inget lagstadgat krav på att en testamentstagares personnummer måste finnas med i testamentet. Det viktiga är endast att personen går att identifiera för att det inte ska uppstå tvister vid tolkningen. Om all den information du nämner finns med i testamentet bör testamentstagaren kunna identifieras, och det fulla personnumret bör inte krävas.Svaret på din fråga är alltså att ja, det bör gå bra ändå. Det viktiga är att det tydligt framgår vem testamentstagaren är.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min mor avstå arvet från min far till förmån för mig?

2021-05-18 i Arvsavstående
FRÅGA |Min far har gått bort och min mor vill avstå sitt arv efter honom (make) till mig som är deras enda barn(gemensamma), inga särkullebarn . Hon vill även avstå sin giftorätt och behålla sina egna tillgångar i form av bankkonto och aktier. Min fars tillgångar utgörs av bankkonton, aktier och fonder och en fastighet (deras gemensamma bostad). Mamma har flyttat till äldreboende efter min fars frånfälle. Det finns inget testamente eller äktenskapsförord. Hon står som bouppgivare i bouppteckningen och har där skrivit att hon avstår från arv efter maken; min far, men hur göra med giftorätten (halva fastigheten och bankkonton, fonder, aktier) så att det tillfaller mig redan nu enligt hennes önskan ?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).En bodelning ska görasDå den ena maken avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Det är bouppteckningen som är grunden till bodelningen.Den efterlevande maken har dock vid bodelningen rätt att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Din mor kan alltså vid bodelningen begära att hon ska behålla sitt giftorättsgods, och din att din fars giftorättsgods ska fördelas som arv efter honom. Vid bodelningen ska en handling, ett bodelningsavtal, upprättas som ska skrivas under av den efterlevande maken och den avlidne makens arvingar. I bodelningsavtalet kan din mor ange att vardera sida behåller sitt giftorättsgods. Bodelningsavtalet kan skickas till Skatteverket för registrering, men det är inget krav (13 kap. 6 § ÄktB).ArvsavståendeDet är möjligt att avstå ett arv till förmån för sina barn. Detta ska göras skriftligen och bör antecknas i bouppteckningen som skickas till Skatteverket. Det framgår av din fråga att detta redan är gjort, vilket är bra.SlutsatsDet går alltså bra för din mor att både begära att vardera sida behåller sitt giftorättsgods, samt att avstå arvet till förmån för dig. Först när bouppteckningen är gjord och skickad till Skatteverket, i vilken din mor avsäger sig arvet, samt bodelningen är gjord, i vilken din mor begär att vardera sida behåller sitt giftorättsgods, kan arvet skiftas. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver då min morbror avlider?

2021-05-12 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag och mina syskon ärvde min moster genom testamente, hon hade inga egna barn. Jag undrar om vi ärver vår morbror ,han har inga egna barn, när han går bort, där finns fler syskon som lever även vår mor lever. Vad gäller för vår mosters arvslott?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Om en arvinge avlidit kan dennes arvingar träda i dennes ställe i enlighet med den så kallade istadarätten.Det finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom jag tolkar din fråga som att din morbror inte är gift kommer jag inte gå djupare in på efterlevande makes arvsrätt.Om en avliden inte har några barn och inte är gift går arvet till den andra arvsklassen. I denna är det i första hand den avlidnes föräldrar som ska ärva, och de ska få hälften av arvet var. Är en av föräldrarna avliden får föräldern som lever sin halva och den avlidna förälderns halva ska delas lika mellan den avlidnes syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om båda föräldrarna är avlidna ska den avlidnes syskon dela jämt på hela arvet.Om ett syskon som ska ärva på detta sätt är avliden, träder dennes barn in i dennes ställe på grund av istadarätten. Om det avlidna syskonet inte har några barn eller barnbarn osv. fördelas dennes del istället till de övriga syskonen.Din situationOm din morbror, som är din mammas bror och inte din mosters man om jag förstått det rätt, avlider är det alltså arvingarna i den andra arvsklassen som ska ärva. Jag tolkar din fråga som att hans föräldrar inte lever, och då är det hans syskon som ska dela lika på arvet. Låt säga att han har tre syskon, då ska dessa få en tredjedel var av arvet. Eftersom hans ena syster, din moster, inte lever kan hon inte ärva efter honom. Istället hade hennes barn kunnat träda i hennes ställe och dela på hennes del. Eftersom hon inte har några barn, och därmed inte heller några barnbarn, kommer hennes del istället fördelas på de övriga syskonen. De får då hälften var.Om din mor skulle vara avliden då din morbror avlider kommer du och dina syskon träda i hennes ställe i enlighet med istadarätten. Ni delar då lika på den del som skulle tillfallit din mor. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver, min make eller mitt särkullbarn?

2021-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag undrar hur mitt arv blir om jag skulle avlida.Jag är omgift och har ett barn sen tidigare. När jag gifte om mig skrev vi äktenskapsförord där det står att det jag ägde innan och får via arv etc är min enskilda egendom (registrerad hos länsstyrelsen) kan jag testamentera detta till mitt barn? Eller delas allt mellan min make och barn? Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Viktigt att tänka på är att ett äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du skulle avlida ska alltså en bodelning göras mellan dig och din make. I den hålls din enskilda egendom utanför, och endast giftorättsgodset delas. Det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen plus din enskilda egendom är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig. Av din fråga låter det som att du endast har ett barn, ett särkullbarn. Detta barn har rätt att ärva efter dig direkt när du avlider, barnets arvsrätt går alltså före din makes arvsrätt. Så länge din make, efter bodelningen, har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp är det alltså ditt barn som kommer ärva allt efter dig, även utan testamente.Svaret på din fråga är alltså att ditt särkullbarn ska ärva allt efter dig, och din make ärver inget. Om du vill förändra detta, och fördela på ett annat sätt kan du upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Om du undrar något kring testamenten är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Hur ska dödsboets skulder prioriteras?

2021-05-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag sköter om min mors dödsbo.Efter deklarationen kommer dödsboet få tillbaka pengar.Det finns skulder och räkningar.Det räcker inte till allt.Finns det någon lag/regel/riktlinje kring hur pengarna ska fördelas till de olika fordringsägarna?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dödsboets skulderDe tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand användas för att täcka den avlidnes skulder. Om tillgångarna inte räcker för att täcka samtliga skulder ska skulderna avskrivas.Det finns ingen lagstadgad prioriteringsordning som gäller för skulder i dödsbon. Däremot finns regler i förmånsrättslagen som gäller för dödsbon i konkurs, och dessa regler brukar tillämpas även i de fall då skulderna överstiger tillgångarna. I första hand ska skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med bostaden som säkerhet, betalas. Därefter prioriteras begravnings- och bouppteckningskostnader. När dessa skulder är betalda ska resterande tillgångar fördelas på de övriga skulderna.Om tillgångarna inte räcker för att betala samtliga skulder, bör de övriga fordringsägarna få betalt i proportion till sin fordran, eftersom de inbördes har lika rätt. Om det till exempel, efter att skulder med säkerhet samt begravnings- och bouppteckningskostnader är betalda, finns skulder på 100 kr men bara tillgångar på 70 kr, kan samtliga av de övriga fordringsägarna få betalt för 70 % av sina skulder.Om det inte finns tillgångar för att betala begravningskostnaderna kan man ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen för att täcka dessa kostnader.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska arvet efter min man fördelas?

2021-05-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har avlidit. Vi var gifta och har 3 gemensamma barn. Han hade två särkullsbarn. Frågan handlar om arvskiftet eftersom jag skall lösa ut särkullsbarnens arv i förhållande till egendom, bil och pengar. Har jag förstått rätt: Jag begär först bodelning, och äger då själv 50%. 50% blir arv som skall fördelas efter min man. Jag ärver hälften, dvs.25% och alla hans 5 barn delar på den andra 25%. Särkullsbarnens ärver då 1/5 var av dessa 25%.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Då en gift person avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt och det som tillfaller din makes dödsbo ska fördelas enligt reglerna om arv. Om ni inte har någon enskild egendom delar ni alltså lika på all egendom, och du får då 50% och resterande 50% ska fördelas som arv.Vem ärver?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDet första som händer är alltså att en bodelning ska göras, och det som tillfaller din mans dödsbo ska fördelas som arv efter honom. Huvudregeln är att barnen ska ärva, och de ska dela lika på arvet. Detta innebär att hans barn har rätt till en femtedel var av arvet. Däremot går efterlevande makes arvsrätt för de gemensamma barnens. Detta innebär att du kommer ärva era gemensamma barns arvslotter med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du än önskar, men du får inte testamentera bort den utan när du avlider ska era gemensamma barn få ut sitt arv efter sin pappa.Detta gäller alltså så länge särkullbarnens arv inte inskränker din rätt till att efter bodelningen, alltså inkluderat det som tillföll dig, har egendom värt minst fyra prisbasbelopp.Ett litet exempel:När din man avlider har ni 200 kr i giftorättsgods. Efter bodelningen har du 100 kr och din mans dödsbo har 100 kr. Dessa 100 kr ska delas lika på hans fem barn, och de får därför 20 kr var. Hans särkullbarn har rätt att få ut sina arv direkt, och de 60 kr som ska tillfalla era gemensamma barn ärver du med fri förfoganderätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur stor är särkullbarnets laglott?

2021-03-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag är gifta vi har en tillgång cirka 4.5000 kr, min man har ett barn vi har inga gemensamma. vad blir laglotten om han avlider före mej?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om en make avlider?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Hur fördelas arvet?Den egendom som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och den egendom som tillfaller den avlidne maken utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv.Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet, och den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Eftersom din man har ett barn, är det barnets arvslott hela kvarlåtenskapen. Bröstarvingar har även en särskild laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är ett förstärkt skydd för bröstarvingar; de har alltid rätt till sin laglott och kan till exempel begära att ett testamente som inskränker laglotten ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). I ditt fall är alltså din mans barns laglott hälften av arvslotten, och alltså hälften av all din mans kvarlåtenskap.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm din man skulle avlida ska alltså en bodelning göras, där ert giftorättsgods delas upp. Det som tillfaller dig, plus din eventuella enskilda egendom, är helt och hållet ditt. Det som tillfaller din man, plus hans eventuella enskilda egendom, ska fördelas som arv efter honom. Eftersom ni inte har några gemensamma barn utan din man endast har ett särkullbarn kommer hans barn ha rätt att få ut hela arvet efter sin pappa direkt. Detta innebär att du inte har någon arvsrätt efter din man, så länge du efter bodelningen har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Om din man upprättat ett testamente för att du ska ärva istället för hans barn, är den laglott hans barn har rätt att begära att få ut hälften av all hans kvarlåtenskap.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur mycket ärver mina särkullbarn om jag och min make har ett inbördes testamente?

2021-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag fattat detta rätt:Min fru och jag har vardera två barn från tidigare förhållanden (särkullbarn). Vi äger vår bostadsrätt gemensamt lliksom vår stuga, där ser jag inga konstigheter när det kommer till arv.Vi har också var för sig sparpengar på bankkonton och i fonder vi kan säga att jag har 1 000 000 kr och min fru 1 500 000 (alltså tillsammans 2 500 000). Vi har upprättat testamente där vi ömsesidigt ärver varandra och att barnen i första skedet endast får sin laglott.Om jag avlider före min fru, är det då så, att mina söner ärver och delar på 25% av vår gemensamma kvarlåtenskap (dvs 660 000) eller är det 25% av min miljon som de delar på (dvs 250 000).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). I mitt svar kommer jag bortse från er bostad och stuga. Har du frågor rörande dem är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Detta innebär alltså att om du avlider sker en bodelning mellan ditt dödsbo och din make. Allt giftorättsgods läggs samman och delas lika. Om den enda egendom ni har är dina 1 000 000 kr och din makes 1 500 000 kr ska detta läggas samman, 2 500 000 kr, och delas lika, 1 250 000 kr var. Det som tillfaller ditt dödsbo är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig och det som tillfaller din make är hennes helt och hållet.Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Genom testamente är det dock möjligt att, precis som ni gjort, ange att den efterlevande maken ska ärva, med undantag för bröstarvingars laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är så mycket varje bröstarvinge skulle fått om inget testamente fanns.Din situationDina bröstarvingars arvslott är alltså hälften var, eftersom du har två barn och de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att deras laglott är en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Din kvarlåtenskap, som jag beskrivit ovan, är det som tillfaller ditt dödsbo genom bodelningen. I detta exempel rör det sig alltså om 1 250 000 kr. Dina barns arvslotter är således 625 000 kr var, och laglotten är då 312 500 kr. Detta innebär att dina barn kommer ärva 312 500 kr var, och resterande 625 000 kr kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Viktigt att komma ihågI mitt svar ovan har jag utgått ifrån att den enda egendom du och din make äger är sammanlagt 2 500 000 kr. I bodelningen som ska göras ingår självklart även all annan egendom, så som bostaden och stugan. Fördelningen efter bodelningen kan därmed se annorlunda ut än i mitt exempel. Detta beror till exempel på hur mycket annan egendom som finns, samt om ni har någon enskild egendom. Om du har enskild egendom ingår den ju inte i bodelningen utan läggs direkt till din kvarlåtenskap.SlutsatsSvaret på din fråga är således att dina bröstarvingar ska dela på din kvarlåtenskap, alltså det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen. De kommer få 25% var av denna egendom, och resterande 50% kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,