Vem ärver om den avlidnes ena barn inte lever?

2021-09-06 i Arvsordning
FRÅGA |Hej på er, jag har följande fundering till er. Min fru har en syster, men tyvärr avled min fru, vem ärver därmed min frus pappas tillgångar?Vi har inga barn.Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver om den avlidnes ena barn inte lever?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).I din situation innebär det alltså att om din frus pappa avlider är det hans barn, din fru och hennes syster, som ska ärva. Eftersom din fru är avliden kan hon inte ärva, eftersom endast den som lever vid arvlåtarens död kan ärva (1 kap. 1 § ÄB). Det betyder att den del av arvet efter din frus far som skulle tillfallit din fru måste tillfalla någon annan.Det finns även något som kallas istadarätt. Detta är en rätt för barn att träda i sina föräldrars ställe och ärva det föräldern skulle ärvt, om föräldern är avliden. Detta innebär att om du och din fru hade haft barn hade de kunnat träda i din frus ställe och ärva efter din frus far. Det finns ingen annan än barn som har denna rätt, och eftersom ni inte har några barn kan ingen träda i din frus ställe när det gäller arvet efter hennes far.Det är inte möjligt att dela upp arvet mellan olika arvsklasser, utan finns det någon i liv i den första arvsklassen ska hela arvet stanna där. Detta innebär i din situation att din frus syster kommer ta hela arvet efter sin far, eftersom hon är den enda i den första arvsklassen.Mitt svar är skrivet utifrån förutsättningen att din frus far inte är gift, och att han inte har något testamente. Om så är fallet kan situationen se lite annorlunda ut. Vill du veta mer om det är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver min make, och kan han testamentera till sina syskon?

2021-08-28 i Make
FRÅGA |He, Vem ärver min man? Han har inga barn, hans föräldrar är döda. Han har syskon i livet. Vi är gifta sen 35 år. Vi har inte äktenskapsförord och inte testamente. Om det är jag som ärver kan han testamentera bort sina tillgångar till exv hans syskon?Tacksam för svar!Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande makes arvsrätt går före alla andra arvingars rätt, förutom om den avlidne har barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn.Detta innebär för er att om din make avlider är det du som ärver allt, eftersom han inte har några barn och din arvsrätt går före hans syskon.EfterarvDen finns även något som kallas efterarv. Detta innebär att någon kan ha rätt att ärva den först avlidne när även den efterlevande maken avlider. Efterarvsrätt har den som har bäst rätt i den första eller andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB).I ert fall innebär detta att din makes syskon skulle ha efterarvsrätt efter honom, och således ha rätt att ärva honom då även du avlider. Eftersom din makes syskon har efterarvsrätt innebär det att det du ärver efter honom ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen så som du önskar, men du kan inte testamentera bort den.Hur efterarvet ska beräknas kan bli ganska komplicerat beroende på hur mycket egendom som finns vid den först avlidne respektive den sist avlidne makens bortgång. Eftersom det inte är vad din fråga handlar om kommer jag inte gå djupare in på det, men om du vill veta mer om efterarv är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Din makes möjlighet att upprätta testamenteDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Din make har därmed möjlighet att upprätta ett testamente till förmån för sina syskon, om han vill att de ärver istället för dig.Eftersom din make inte har några bröstarvingar finns det ingen som har en oinskränkbar arvsrätt efter honom, och han är därför fri att testamentera sin egendom så som han önskar. Det finns dock ett skydd för efterlevande make, som brukar kallas basbeloppsregeln. Den innebär att du som efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen, som sker när din make avlider, ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om du som efterlevande make inte uppnår detta efter bodelningen har du rätt att få ut så mycket ur arvet efter din make att du uppnår det. Ett testamente som inskränker denna rätt är i den delen utan verkan, men resterande del av testamentet ska respekteras.Du har alltså rätt att, efter bodelningen och därmed inräknat all din egen egendom, ha egendom till ett värde av minst 190 400 kr. Om du har det kan din make testamentera allt han har till sina syskon.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arvet när efterlevande make avlider?

2021-07-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och jag har frågor kring fördelning av arv. Min pappa har 2 st barn (jag och min bror) från tidigare äktenskap och hans maka har 4 st barn från tidigare äktenskap. Makan gick bort 2017 och bouppteckning gjordes, men inget arvsskifte skedde utan pappa levde i orört bo. Till saken hör också att det finns ett äktenskapsförord dem emellan, där det står att "all egendom som någon av dem äger eller kommer förvärva samt all avkastning av sådan egendom ska vara respektive makes enskilda egendom i vilken den andra maken inte har någon giftorätt". Det finns ett testamente han skrivit på en specifik summa, där ett av styvbarnen är förmånstagare.Nyligen gick pappa bort och min fråga är hur räknas arvsandelarna ut då han levt i orört bo? Är det jag och min bror som är dödsbodelägare eller är det alla 6 barnen? Genomförs först arvsskifte efter makan och sedan arvsskifte efter pappa? Tack på förhand!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).En bodelning ska ha gjortsDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom att en make avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Du skriver att din far och hans make hade ett äktenskapsförord vilket angav att all deras egendom skulle vara enskild egendom. Detta innebär att vid bodelningen som gjordes då din fars make avled behöll vardera sida all sin egendom, eftersom det inte fanns något giftorättsgods.Vem ärver?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Detta innebär alltså att när din fars make gick bort hade dennes barn möjlighet att få ut sitt arv direkt, men eftersom du skriver att inget arvsskifte skedde och att din pappa levde i orört bo tolkar jag det som att makens barn avstod sin omedelbara arvsrätt till förmån för din far. Din far fick därmed ärva all kvarlåtenskap efter sin make med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han kunnat använda egendomen som han önskar, men får inte testamentera bort den.Eftersom din fars makes barn inte fått ut sitt arv efter sin förälder har de istället rätt att få ut det nu när även din far avlidit (3 kap. 9 § ÄB).Hur ska arvet nu fördelas?Nu när din far avlidit ska alltså först arvet efter hans make fördelas till dennes barn, som i detta fall kallas för efterarvingar (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan som din far hade efter att din fars make avled, som arvet efter maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:Låt säga att när din fars make avled hade denne enskild egendom till ett värde av 100 kr, och inget giftorättsgods. Din far hade enskild egendom till ett värde av 200 kr, och inget giftorättsgods. Eftersom det endast fanns enskild egendom behöll båda sidor sin respektive egendom. Eftersom din fars makes barn avstått sitt arv till förmån för din far fick han ärva sin makes 100 kr med fri förfoganderätt. Efter bodelningen hade din far alltså 300 kr, varav 100 kr kom från arvet efter sin make. Nu när din far avlider ska först 100/300, alltså 1/3, av egendomen han lämnar efter sig fördelas som efterarv efter din fars make. Detta ska din fars makes barn dela lika på, och de ska således få 1/4 var.Först när detta efterarv är fördelat kan ni veta hur mycket av er fars kvarlåtenskap som ska fördelas som arv till hans bröstarvingar, alltså dig och din bror. Ni ska sedan dela lika på detta.TestamenteDu skriver att din far upprättat ett testamente till förmån för ett av sina styvbarn. Detta är möjligt att göra. Den som är över 18 år får förfoga över sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Så länge dessa formkrav är uppfyllda ska din fars testamente alltså vara giltigt.Laglott – inskränkning i rätten att testamenteraSom jag skrivit ovan ska bröstarvingar dela lika på arvet. Den del som på detta sätt tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av denna arvslott utgör bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten innebär en icke inskränkbar arvsrätt för bröstarvingar. Detta innebär att om ett testamente skulle medföra att en bröstarvinge inte får ut sin laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, för att på så sätt få ut hela sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Detta innebär att din fars testamente till förmån för sitt styvbarn ska respekteras så länge det inte inskränker din eller din brors laglott.DödsbodelägareDödsbodelägare är den som har omedelbar rätt till del i dödsboet. Eftersom ni alla 6 barn har rätt att få ut ert arv nu först när din far avlidit är ni alla delägare i dödsboet (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).SlutsatsDetta blev ett långt och kanske lite rörigt svar, men jag hoppas att det kan hjälpa dig en bit på vägen. Det korta svaret är att arvet efter din fars make ska fördelas först, eftersom detta inte är gjort tidigare. Först när det är gjort ska arvet efter din far fördelas.Som du säkert förstår kan detta bli en rörig situation, framförallt om ni alla barn inte kan komma överens. Om ni känner att ni behöver djupare hjälp är ni välkomna att boka en tid hos en av våra duktiga jurister. Det kan ni göra här.Om du undrar något mer är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Mvh,

Måste testamentstagarens fulla personnummer finnas med i testamentet?

2021-06-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! tänker skriva in en legatmottagare i mitt testamente men har bara dennes namn, adress och telefonnummer men inte det fulla personnummer och vill inte fråga om detta heller. Fungerar legatet ändå?Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Krävs personnummer för testamentstagaren?Huvudregeln vid tolkning av testamenten är att det ska ges den tolkning som kan antas stämma överens med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). För att tolkningen ska bli korrekt är det viktigt att testamentet upprättas så tydligt som möjligt, eftersom testatorn såklart inte själv kommer kunna vara med vid tolkningen och förklara hur denne tänkt. Det finns däremot inget lagstadgat krav på att en testamentstagares personnummer måste finnas med i testamentet. Det viktiga är endast att personen går att identifiera för att det inte ska uppstå tvister vid tolkningen. Om all den information du nämner finns med i testamentet bör testamentstagaren kunna identifieras, och det fulla personnumret bör inte krävas.Svaret på din fråga är alltså att ja, det bör gå bra ändå. Det viktiga är att det tydligt framgår vem testamentstagaren är.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan syskon klandra testamente för att få ut sitt arv?

2021-08-30 i Testamente
FRÅGA |Min farbror har avlidit, ogift och inga barn men har en bror i livet som har fyra barn.Ett av dessa barn har enligt farbrorns testamente fått ärva alla tillgångar och egendom!Vem kan klandra detta testamente? då brodern borde fått ärva?? Denna farbrodern var dödligt förälskad i den han testamenterat allt till !! mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har arvsrätt?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Precis som du skriver har alltså den avlidnes bror arvsrätt, eftersom den avlidne inte har några barn. Denna arvsrätt är dock möjlig att inskränka genom testamente.Den oinskränkbara arvsrättenDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i en persons möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap är om denne har barn. Detta eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En person som har barn kan alltså endast fritt testamentera hälften av sin kvarlåtenskap.Detta laglottsskydd som barn har gäller endast just för barn, och inte för andra arvingar. Det finns alltså inget sådant skydd för syskon. Detta innebär att en person som inte har några barn kan testamentera all sin kvarlåtenskap till någon annan än sina syskon, och det är inte möjligt för syskonen att klaga på detta.Att klandra ett testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om testamentet inte uppfyller dessa krav, eller om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller tvång är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 §, 2 §, 3 §). Om en arvinge vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt ska denne väcka klandertalan inom sex månader från när denne tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB).SlutsatsDet är alltså endast den avlidnes barn, och inte syskon, som har en oinskränkbar rätt att ärva. Om en person som inte har några barn väljer att testamentera bort all sin egendom kan dennes syskon inte klaga på detta för att få ut arv. Det enda sättet ett sådant testamente inte är giltigt är om det inte upprättats enligt formkraven, eller om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller tvång. I så fall kan en arvinge väcka klandertalan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skilja en boutredningsman från sitt uppdrag?

2021-07-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! En boutredningsman tar ut 180.000 kr från ett dödsbo i arvode och har förhala allt tidsmässigt och svara aldrig på frågor! Dessutom tömmer hon dödsboet på pengar! Städ räkning på 30.000 kronor! Redovisar inte heller räkningar och inga svar trots en massa mail via ombud till henne? Hon svarar glatt de andra vi är i tvist med... Vi anser att hon är jävig gällande fördelning av arv och allt som varit i detta ärende! Vad är skäligt när det gäller en boutredningsman? Hur går vi vidare? Ingen ska bli utsatt för det vi blivit utsatta för!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Entlediga en bouppteckningsmanEn boutredningsman ska förvalta boet och sköta det med den omsorg och insikt som uppdraget kräver (19 kap. 1 § och 3 § ÄB). En boutredningsman som är olämplig för sitt uppdrag kan entledigas, alltså skiljas från uppdraget. En boutredningsman kan vara olämplig om denne visat vårdslöshet eller försumlighet vid sin förvaltning, till exempel genom att dra ut på tiden i onödan. Om en boutredningsman orsakat skada för dödsboet eller någon av dödsbodelägarna är denne skyldig att ersätta skadan (19 kap. 18 § ÄB).De vars rätt är beroende av utredningen boutredningsmannen ska göra, så som dödsbodelägare, kan begära att boutredningsmannen entledigas (19 kap. 5 § andra stycket ÄB). En sådan begäran ska göras till tingsrätten. Om en boutredningsman entledigas ska istället en annan utses som tar över uppdraget.Din situationDet är svårt för mig att bedöma om boutredningsmannen i ditt fall beter sig på ett sätt som är skäligt eftersom jag inte känner till alla omständigheter. Det låter dock inte som att allt fungerar så som det bör göra. Därför rekommenderar jag dig att vända dig till tingsrätten för vidare hjälp. Då kan du, om du vill, begära att boutredningsmannen ska entledigas så att en ny boutredningsman kan ta över uppdraget istället.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig vidare! Mvh,

Hur gör jag för att min avlidne fars tillgångar ska överföras till min mor?

2021-07-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far är avliden,bouppteckning gjord och godkänd.Arvingar är jag ensam barn och min mor.Jag är god man till min mor på grund av Alzheimers och demens.Min far hade en del pengar på banken,hur gör jag för att få satt över kvarlåtenskapen på henne?Vad jag vet så får jag inga pengar förrän båda är avlidna.Tacksam för svar. mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din mor och far var gifta med varandra, och du är deras enda barn, är det precis som du skriver din mor som ska ärva allt efter din far (3 kap. 1 § ärvdabalken). När sedan även din mor avlider kommer du få ärva efter båda dina föräldrar (3 kap. 2 § ärvdabalken).Hur ska du göra för att få din fars tillgångar överförda till din mor?När bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket ska du skicka en kopia på den till banken där din far har sina tillgångar. Tillsammans med bouppteckningen ska du även skicka med en giltig kopia på din mors ID-handling, och ange vilket konto tillgångarna ska överföras till. Eftersom du är god man för din mor och därför hjälper henne behöver du även skicka med en kopia på förordnandet om godmanskap, till exempel ett beslut från Överförmyndarenheten, samt en kopia på din ID-handling.Dessa underlag skickar du lämpligast per post. Det kan också vara en bra idé att ta kontakt med den aktuella banken per telefon, för att informera om att du kommer skicka in dessa underlag, samt stämma av om det är någon ytterligare information de behöver. Banken kan ju också svara på hur deras rutin ser ut, till exempel hur lång tid det bör ta att lösa ärendet.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska dödsboets skulder prioriteras?

2021-05-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag sköter om min mors dödsbo.Efter deklarationen kommer dödsboet få tillbaka pengar.Det finns skulder och räkningar.Det räcker inte till allt.Finns det någon lag/regel/riktlinje kring hur pengarna ska fördelas till de olika fordringsägarna?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dödsboets skulderDe tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand användas för att täcka den avlidnes skulder. Om tillgångarna inte räcker för att täcka samtliga skulder ska skulderna avskrivas.Det finns ingen lagstadgad prioriteringsordning som gäller för skulder i dödsbon. Däremot finns regler i förmånsrättslagen som gäller för dödsbon i konkurs, och dessa regler brukar tillämpas även i de fall då skulderna överstiger tillgångarna. I första hand ska skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med bostaden som säkerhet, betalas. Därefter prioriteras begravnings- och bouppteckningskostnader. När dessa skulder är betalda ska resterande tillgångar fördelas på de övriga skulderna.Om tillgångarna inte räcker för att betala samtliga skulder, bör de övriga fordringsägarna få betalt i proportion till sin fordran, eftersom de inbördes har lika rätt. Om det till exempel, efter att skulder med säkerhet samt begravnings- och bouppteckningskostnader är betalda, finns skulder på 100 kr men bara tillgångar på 70 kr, kan samtliga av de övriga fordringsägarna få betalt för 70 % av sina skulder.Om det inte finns tillgångar för att betala begravningskostnaderna kan man ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen för att täcka dessa kostnader.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,