Vem ärver efter någon som är ogift och inte har barn?

2019-10-06 i Arvsordning
FRÅGA |Hej.Min morbror är ogift, föräldrarna har gått bort och två syskon finns i livet. Ett helsyskon och ett halvsyskon. Han har även två avlidna syskon där det finns 3 syskonbarn vardera. Om min morbror skulle gå bort. Hur fördelas arvet då?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som ärver då någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom du inte skriver något om att din morbror har barn kommer jag utgå ifrån att han inte har det. Om han har det är det de som ska ärva.Den legala arvsordningenArv fördelas enligt den legala arvsordningen. Den delas in i tre arvsklasser: första, andra och tredje. De som är i den första arvsklassen är den avlidnes bröstarvingar, och dessa har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte har några bröstarvingar går man vidare till arvsklass två. I denna finns den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska få hälften var av arvet. Detta innebär att det i första hand är din morbrors föräldrar som ska få hälften var av arvet. Barn kan träda i sina föräldrars ställeI svensk rätt finns en princip som kallas istadarätten. Denna innebär att barn kan träda i sina avlidna föräldrars ställe och ta emot ett arv föräldern skulle fått om denne levt. Detta innebär att om den avlidnes föräldrar är avlidna kan den avlidnes syskon träda i deras ställe och ärva efter sitt syskon (2 kap. 2 § andra stycket). På samma sätt kan syskonbarn till den avlidne träda i sina föräldrars ställe om både föräldrarna och syskonen till den avlidne är avlidna. Varje syskon ska få lika del av arvet. Även halvsyskon kan ärva genom att träda i den gemensamma förälderns ställe, om denne är avliden (2 kap. 2 § tredje stycket). Hur blir det i din situation?I första hand skulle din morbrors föräldrar fått ärva efter honom, men eftersom de är avlidna kommer arvet gå vidare till hans syskon. Föräldrarna skulle ha delat lika på arvet och var förälders del ska delas lika på dennes barn. Detta kan låta krångligt men jag ska försöka förklara så tydligt jag kan hur det blir i din situation. Jag kommer utgå ifrån att din morbror har en gemensam mamma med sitt halvsyskon, och att de andra tre syskonen är helsyskon. Om det istället är ett halvsyskon på hans pappas sida är det bara att vända på det. Jag kommer också för enkelhetens skull räkna med att din morbror lämnar efter sig 100kr. Din morbrors mamma skulle fått hälften, alltså 50kr. Eftersom hon är avliden ska hennes del delas lika på hennes barn, alltså din morbrors syskon. Eftersom hon har fyra barn förutom din morbror ska dessa få 12,5kr var. Din morbrors pappa skulle också fått 50kr som ska delas på hans barn. Han har tre barn och de ska därför få 16,7kr var. Eftersom tre av syskonen är helsyskon kommer de ju få ta del av både sin mamma och sin pappas del. Dessa tre kommer alltså få 29,2kr var. Halvsyskonet, som ju bara får ta del av arvet genom sin mamma, ska få 12,5kr. Eftersom två av helsyskonen är avlidna ska deras delar gå vidare till deras barn. Eftersom de har tre barn var ska deras del delas på tre. Detta innebär att syskonbarnen ska få 9,7kr var. Så här kommer det alltså bli:Helsyskon: 29,2kr. Halvsyskon: 12,5kr.Syskonbarn: 9,7kr var. Jag har i detta svar utgått ifrån att din morbror inte har något testamente. Eftersom var och en är fri att förordna om sin kvarlåtenskap ska arvet fördelas enligt testamentet om ett sådant finns (9 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver om min sambo avlider?

2019-10-01 i Sambo
FRÅGA |Hej min sambo och jag ska köpa en bit betesmark med tillhörande lada. Då vi håller på med hästar. Min sambo ska köpa den själv. Men vad händer om han ev skulle gå bort före mig? Har inga gemensamma barn utan barn sen innan bägge 2.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att din sambo kommer köpa betesmarken och ladan, och du undrar vem som kommer ärva det om han avlider. Vad som gäller för arv regleras i ärvdabalken (ÄB). De som har rätt att ärva är i första hand bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn (2 kap. 1 § ÄB). Även en efterlevande make har rätt att ärva (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ingen arvsrätt för en efterlevande sambo. Vad händer om din sambo avlider?Det första som händer är att en bodelning ska göras mellan dig och din sambos dödsbo. Hur den ska gå till regleras i sambolagen (SamboL). I bodelningen ingår er samboegendom (8 § SamboL). Samboegendom är gemensam bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Bohag är t.ex. möbler och köksredskap (6 § SamboL). Jag tolkar din fråga som att betesmarken och ladan inte är er bostad, utan att ni bor någon annanstans. Det innebär att betesmarken och ladan inte är samboegendom, och ska således inte ingå i bodelningen. Eftersom din sambo äger dem kommer de utgöra hans kvarlåtenskap och tillfalla hans arvingar. Vem får ärva efter din sambo?Som jag skrivit ovan har en efterlevande sambo inte någon arvsrätt och därför kommer din sambos kvarlåtenskap tillfalla hans bröstarvingar. Hans barn får dela lika på hans egendom (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Hans tillgångar delat på så många barn han har är barnens arvslott.Om din sambo vill att du ska ärva efter honom kan han skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Där kan han skriva att du ska ärva betesmarken och ladan. Detta är inga problem så länge det inte inskränker hans barns laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott. Om ett testamente inskränker laglotten kan bröstarvingarna jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer om testamentstagare avlider innan testatorn?

2019-09-07 i Testamente
FRÅGA |Vad händer när den personen som ett testamente upprättats för avlider innan testatorn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer om den som fått något testamenterat till sig skulle avlida innan testatorn. Alltså vem den egendom då går till.Vad händer om testamentstagare avlider innan testatorn?Om en testamentstagare har avlidit innan testatorn kan hens arvingar träda i hens ställe (11 kap. 6 § ÄB). Detta i enlighet med istadarätten, vilken säger att barn kan träda i sina föräldrars ställe då det rör sig om arv. Denna rätt att träda istället för en testamentstagare gäller dock enbart om även den personen som träder istället även själv hade varit arvsberättigad efter testatorn. Jag ska ge några exempel för att försöka förtydliga detta.Exempel 1: A har skrivit ett testamente där det står att "när jag dör ska min syster B ärva allt". A har inga barn och ingen efterlevande make som kan ha rätt till arv, och testamentet är upprättat efter alla formkrav. Dock är B redan avliden när A avlider. Detta innebär ju att B inte kan få A:s egendom. Men B har en son som lever. B:s son kommer kunna träda i B:s ställe och ta del av testamentet. Detta eftersom B:s son är en legal arvinge till A (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Exempel 2: A har skrivit ett testamente där det står att "när jag dör ska min vän B ärva allt". A har inga barn och ingen efterlevande make som kan ha rätt till arv, och testamentet är upprättat efter alla formkrav. Men precis som i exemplet ovan är B redan avliden när B avlider, och B har en son som lever. I detta fall kommer B:s son inte kunna träda i B:s ställe och ta del av testamentet. Detta eftersom B:s son inte är en legal arvinge till A, och kan endast ärva efter A om han får det testamenterat direkt till sig. Att komma ihåg är dock att ett testamente alltid ska tolkas i ljuset av testatorns yttersta vilja (11 kap. 1 § ÄB). Om det i mitt andra exempel har varit uppenbart att A ville att B:s barn skulle träda i hennes ställe som testamentstagare är det möjligt att testamentet hade givits den tolkningen. Om testamentet inte kan verkställasOm testamentet inte kan verkställas eftersom en testamentstagare är avliden, och ingen kan träda i dennes ställe, ska dennes gå till att öka de universella testamentstagarnas del, om sådana finns (11 kap. 7 § ÄB). Universella testamentstagare är sådana som enligt testamentet ska få "allt", "resten" eller en del, ingen specifik egendom. Om det, som i mina exempel, hade blivit så att det inte funnits några andra universella testamentstagare vars andelar skulle kunna ökas om testamentet inte kunnat verkställas i någon del hade den legala arvsordningen trätt in.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har jag arvsrätt efter min bror?

2019-09-06 i Arvsordning
FRÅGA |jag är ett särkullbarn. jag har en halvbror f -53 (jag-58) vår gemensamma far dog för många år sen. min bror är gift o har ett barn. om min bror går bort, har jag som halvsyster arvsrätt efter honom?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt att ärva?Arv, om det inte finns testamente, ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Inom denna finns tre arvsklasser. I första arvsklassen finns den avlidnes barn (bröstarvingar). Dessa har rätt att ärva först (2 kap. 1 § ÄB). I andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna är avliden kan deras barn (alltså den avlidnes syskon) träda i föräldrarnas ställe. Detta kallas för istadarätten. Även halvsyskon till den avlidne har rätt att träda i den gemensamma förälderns ställe i enlighet med istadarätten (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). De i den andra arvsklassen har endast rätt att ärva om det inte finns några bröstarvingar till den avlidne. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar, och även deras barn, alltså den avlidnes faster/moster och farbror/morbror (2 kap. 3 § ÄB). De i den tredje arvsklassen har endast rätt att ärva om det inte finns någon i varken första eller andra arvsklassen. Efterlevande makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken har rätt att ärva allt, även före de gemensamma barnen. Det enda undantaget är om den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Då har dessa, så kallade särkullbarn, rätt att få ut sitt arv före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Vad gäller för testamente?Alla som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente sätter den legala arvsordningen ur spel, och gäller alltså före. En inskränkning i rätten att förordna över sin kvarlåtenskap gäller bröstarvingars rätt till laglott (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten. Arvslotten är det bröstarvingen skulle fått om det inte funnits något testamente. Arvslotten är den samlade kvarlåtenskapen delat på antalet bröstarvingar, eftersom bröstarvingar alltid ska dela lika (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett annat tillfälle som inskränker ett testamente är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad gäller i din situation?Om din bror skulle avlida skulle hans make ärva efter honom. Detta på grund av efterlevande makes arvsrätt, som går före gemensamma barn. När din brors make sedan också avlider kommer din brors barn ärva allt efter båda sina föräldrar (under förutsättning att din brors make inte har några andra barn, men det är inte relevant för din fråga). Du som halvsyster hade endast kunnat ärva enligt den legala arvsordningen om din bror inte hade haft några barn. Om din bror inte haft några barn hade hans make ändå ärvt allt, och då hans make också avlidit hade du som halvsyster haft så kallad efterarvsrätt på din andel (3 kap. 2 § ÄB). Men eftersom din bror har ett barn aktualiseras inte detta eftersom det är alltid är bröstarvingarna som har bäst rätt. Detta innebär självklart inte att du inte skulle ärva om din bror har skrivit ett testamente till förmån för dig. Om han gjort det har du självklart rätt till det, under förutsättning att hans barn kan få ut sin laglott och att hans efterlevande make får ut minst fyra prisbasbelopp. Det korta svaret på din fråga är alltså att nej, du har inte arvsrätt efter din bror, eftersom han har ett barn och bröstarvingars rätt går före syskons. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh

Vem ärver min avlidne halvbror?

2019-10-02 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Min halvbror har gått bort nyligen och har ingen fru/sambo eller barn. Vi var 3 syskon och har samma mamma , som fortfarande finns i livet, men min halvbror samt halvsyster har en annan pappa som är avliden sedan många år. Hur är arvsordningen i detta fall ? Vem ärver min halvbror ?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som ärver när någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenVem som har rätt att ärva regleras genom den legala arvsordningen. Den består av tre arvsklasser, första andra och tredje. De som ingår i första arvsklassen har rätt att ärva i första hand. Det är den avlidnes bröstarvingar, det vill säga dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Du skriver att din halvbror inte har några barn, vilket innebär att man går vidare till arvsklass två. I den andra arvsklassen ingår den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska få hälften var av arvet. Detta innebär att din halvbrors mamma och hans pappa har rätt till hälften var av hans arv. Barn kan träda i sina föräldrars ställeInom svensk rätt finns en princip som kallas för istadarätten. Den innebär att ett barn kan träda i sin avlidne förälders ställe och ta emot ett arv som föräldern skulle fått om denne varit i livet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Även halvsyskon kan träda i en, med den avlidne, gemensam förälders ställe och ärva efter sitt halvsyskon (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Vad innebär detta i din situation?Detta innebär att din halvbrors mamma och hans pappa ska dela lika på hans arv. Eftersom hans mamma är i livet ska hon få sin halva. Eftersom hans pappa är avliden ska pappas andra barn träda i hans ställe. Alltså kommer din halvsyster träda i sin pappas ställe och få den andra halvan av arvet. Detta innebär att du inte kommer ärva din halvbror, eftersom er gemensamma mamma fortfarande är i livet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ärver makar varandra om det finns både särkullbarn och gemensamma barn?

2019-10-01 i Make
FRÅGA |Vi är gifta sedan 1981 och då upprättades ett äktenskapsförord pga makens konkurs av ett företag. Jag, makan, hade då 4 barn sedan tidigare och sedan vi fick ett gemensamt barn.Vad händer med tillgångarna om någon av oss dör? Får makan ärva maken? Eller om makan dör, får maken ärva då?Vi skulle kanske behöva skriva ett nytt äktenskapsförord nu? Vad är riktigt i vår situation?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som ärver när någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn, alltså dennes bröstarvingar, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Hur ska ett arv fördelas?Då en person som är gift avlider ska, innan arvet fördelas, en bodelning göras mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande maken. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte gäller en bodelning kommer jag inte gå mer in på det i mitt svar, men om du är nyfiken på det är du välkommen att ställa en till fråga. Som jag skrev ovan är huvudregeln att den avlidnes bröstarvingar ska ärva. Dessa ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del varje bröstarvinge har rätt till enligt detta kallas arvslott.Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit. Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad gör ett äktenskapsförord?Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar om vilken egendom som ska vara giftorättsgods och vilken egendom som ska vara enskild egendom. Detta regleras i äktenskapsbalken. Ett äktenskapsförord påverkar endast hur egendom ska fördelas i en bodelning, och inte vem som ska ärva. För att förordna om vem som ska ärva ens kvarlåtenskap måste man upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Vad gäller i er situation?Situationen kommer se lite olika ut beroende på om det är du eller din make som avlider. Jag har utgått ifrån att din make inte har några andra barn än ert gemensamma, eftersom du inte skrivit något om det. Som jag skrivit ovan påverkar ett äktenskapsförord endast bodelningen och inte arvsfördelningen. Om du avlider kommer din egendom att fördelas mellan dina fem barn. Dina fyra barn som inte är din makes barn kommer ha rätt att få ut sina arv direkt. Ditt och din makes gemensamma barn kommer dock att få vänta på sin del, och din make kommer därför ärva det med fri förfoganderätt. Detta innebär att han kan använda egendomen som han önskar, men han kan inte testamentera bort den. När även din make avlider kommer ert gemensamma barn få ut sitt arv efter er båda. Om din make avlider kommer du ärva hela hans kvarlåtenskap. Detta eftersom hans enda bröstarvinge är ert gemensamma barn, som får vänta på sitt arv tills även du avlidit. Vad kan ni göra för att ändra detta?Om detta inte är de resultat ni önskar har ni möjligheten att upprätta ett så kallat inbördes testamente. Då kan ni gemensamt skriva ett testamente där ni skriver att om den ena maken avlider ska den andra maken ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, och att kvarlåtenskapen när båda avlidits ska fördelas enligt lag. Detta skulle inte göra någon skillnad om din make avlider. Men om du skulle avlida först skulle det innebära att din make skulle ärva all din kvarlåtenskap, och att dina särkullbarn får vänta tills även din make avlider. Det som kan hända om ni upprättar ett sådant testamente är att dina särkullbarn kan begära att jämka det om du avlider först (7 kap. 3 § ÄB). Då har de rätt att direkt få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Resterande del kommer tillfalla din make. Om särkullbarnen inte jämkar testamentet får din make allt och de får som sagt sin del då även han avlidit. Om ni känner att ni behöver hjälp med att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Testamente till förmån för ett av två barn

2019-09-06 i Testamente
FRÅGA |Begränsa efterarv.Min hustru och jag har två gemensamma barn/X+Y/. Inget äktenskapsförord. Inget testamente.I det fall jag avlider före min hustru vill jag att ett av barnen, X, endast skall få ut sin laglott vid efterarvet efter mig, då min hustru går bort. Och att Y skall ha reduceringen.Hur kan jag ordna detta?Tack på förhand.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva efter dig?De som i första hand har rätt att ärva är dina bröstarvingar, alltså dina barn (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före gemensamma barn, och de gemensamma barnen får då så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att de gemensamma barnen har rätt att få ut arvet efter båda sina föräldrar då båda avlidit. Om du skulle avlida nu skulle alltså dina två barn ha rätt till hälften var av din kvarlåtenskap. Dock kommer din hustrus rätt gå före, och dina barn kommer få efterarvsrätt och få ut arvet efter dig då även hon avlider. När även hon avlider kommer då först hälften av hennes kvarlåtenskap tillfalla dina efterarvingar med hälften var. Efter det kommer den andra hälften fördelas som arvet efter henne. Du kan förordna om din kvarlåtenskap genom testamenteDen som fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det finns flera formkrav för upprättande av testamente. Bland annat ska det vara skriftligt och undertecknas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Du är fri att förordna din kvarlåtenskap hur du vill genom testamente, under förutsättning att dina barns laglott inte inskränks (7 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du skriva att då du avlider ska din hustru ärva allt med fri förfoganderätt, och att då hon avlider ska det hon fått efter dig fördelas mellan era barn (12 kap. 1 § ÄB). Detta är ett förordnande om så kallad sekundosuccession. Då kan du skriva att ditt ena barn ska få 75% av din kvarlåtenskap, och det andra barnet 25%. Detta eftersom barnens respektive arvslott är 50%, och laglotten som de alltid har rätt till därmed är 25%. Om du känner att du behöver hjälp med upprättandet av testamente är du välkommen att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan du göra här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arv efter två makar om båda avlider samtidigt?

2019-09-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Har en arvsfråga. Min make och jag har inga barn, och det finns ej heller några särkullbarn. Om vi båda skulle avlida samtidigt t.ex i en olyckshändelse, hur skulle då arvet från oss fördelas. Mina föräldrar är döda, jag har en bror. Min makes mor är i livet och han har fyra syskon. Är hans mor enda arvtagare till honom om hon är i livet?Eller ärver hans syskon också? Om min makes mor är avliden, hur fördelas arvet från oss båda mellan hans syskon och min bror? Vi äger gemensamt en bostadsrätt och ett sommarhus. Vi har båda aktier i våra respektive namn. Vi har inget testamente.Tacksam för ett svar!Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB). Om det inte finns något testamente fördelas arv i enlighet med den legala arvsordningen. Vem har arvsrätt enligt den legala arvsordningen?Det finns tre arvsklasser, vilka talar om vem som har rätt att ärva. I den första arvsklassen finns den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn. Det är dessa som har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte har några barn går arvet vidare till den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). I denna finns den avlidnes föräldrar. Föräldrarna tar hälften var av arvet. Om någon av föräldrarna också är avliden kan den avlidnes syskon träda i sin föräldrars ställe och ärva efter sitt syskon. Detsamma gäller syskonets barn om både föräldern och syskonet är avlidna. Detta är i enlighet med istadarätten, vilken innebär att barn har rätt att träda i sin förälders ställe för att få ärva om föräldern är avliden. Om det inte finns några föräldrar, syskon eller syskonbarn (och så vidare i enlighet med istadarätten) till den avlidne går arvet till den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB). I denna finns den avlidnes far- och morföräldrar. Om en far- eller morförälder är avliden kan deras barn träda dess ställe, alltså den avlidnes moster/morbror eller faster/farbror. Dock tar istadarätten slut där, vilket innebär att moster/morbror eller faster/farbrors barn kan inte ärva. Kusiner har ingen arvsrätt i svensk rätt. Om den avlidne inte har några efterlevande släktingar i första, andra eller tredje arvsklassen ska arvet tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). En efterlevande make har rätt att ärva allt före alla förutom den avlidnes barn med någon annan än den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Vad gäller i din situation?För att ha rätt att ärva efter någon måste man vara vid liv då arvlåtaren avlider (1 kap. 1 § ÄB). Om man inte kan fastställa vem som avled först av två personer som kan ärva varandra antar man att de ha avlidit samtidigt och ska därför inte ärva varandra (1 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att om du och din make skulle avlida samtidigt skulle ni inte ärva varandra, utan era respektive tillgångar kommer ärvas av era respektive arvingar. Era tillgångar kommer inte "klumpas ihop" och delas ut gemensamt, utan de kommer delas upp som ett arv efter dig och ett arv efter din make. Innan era arv fördelas görs en bodelningFör att kunna fördela arven efter er måste först en bodelning göras för att man ska veta vilken egendom som tillhör dig och vilken som tillhör din make. Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen kommer er egendom fördelas mellan er (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår ert giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att om ni har enskild egendom kommer den hållas utför bodelningen och direkt gå till arvet efter er. Allt giftorättsgods kommer läggas ihop och delas på hälften mellan er (11 kap. 3 § ÄktB). Även konton i enbart en av era namn ingår så länge det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det kan bli enskild egendom genom föreskrift i t.ex. äktenskapsförord eller gåvobrev (7 kap. 2 § ÄktB). Det vardera sida får i bodelningen plus eventuell enskild egendom utgör arvet efter er. Hur skulle ditt och din makes arv fördelas?Eftersom varken du eller din make har några barn går arvet vidare till andra arvsklassen. Då är det först och främst ens föräldrar som ärver. Eftersom båda dina föräldrar är avlidna kommer din bror träda i deras ställe i enlighet med istadarätten och få hela arvet efter dig. För din makes arv gäller att hans föräldrar skulle ha rätt till hälften var. Eftersom din makes far är avliden kommer hans mor få halva arvet och hans syskon kommer träda i hans fars ställe, i enlighet med istadarätten. Detta innebär att hans mor får hälften av hans tillgångar, och hans syskon får dela lika på den andra hälften. Om även hans mor är avliden kommer hans syskon få dela lika på hela hans arv. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,