Är bankkonton som enbart den ena maken står på giftorättsgods, och kan efterlevande make hålla dessa utanför bodelningen?

2019-08-27 i Enskild egendom
FRÅGA |Är bankkonton som enbart den ena maken står på alltid giftorättsgods?Vi är gifta och har både gemensamma bankkonton och bankkonton som står separat på en av oss makar. Blir då samtliga bankkonton giftorättsgods vid en av makarnas bortgång? Vid bouppteckning ska man ju göra en lista på samtliga tillgångar och skulder och där ska enskild egendom listas separat då den ska undantas och inte ingå i det som ska fördelas vid bodelningen. Vi har dock ingen enskild egendom.Kan den efterlevande maken i samband med bodelningen undanta något av de bankkonton denne står för och bestämma att det bankkontot inte ska ingå i giftorättsgodset utan kvarstå som den efterlevandes pengar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som är giftorättsgods och enskild egendom och vad som ska ingå i en bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). När är egendom giftorättsgods och när är den enskild?All makarnas egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild på flera olika sätt (7 kap. 2 § ÄktB). T.ex. genom äktenskapsförord eller villkor i gåva eller testamente. Egendom kan inte bli enskild enbart genom att den ena maken säger att den ska vara det. Du skriver att ni inte har någon enskild egendom, vilket innebär att all er egendom är giftorättsgods. Pengar på bankkonton är egendom och era bankkonton är således giftorättsgods oavsett vem av er de står på. Giftorättsgods ska ingå i bodelningenOm ni skulle skilja er eller om någon av er avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår allt giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Den efterlevande maken kan inte bara bestämma att viss egendom är enskild och därmed ska hållas utanför. Vad kan undantas i bodelningen?Det finns egendom som får undantas från bodelningen även om det inte är enskild egendom (10 kap. 2 § ÄktB). Varje make får i skälig omfattning undanta kläder och andra föremål som denne har uteslutande till sitt eget bruk. Detta kan vara t.ex. kläder eller glasögon. Vad som är skälig omfattning ska bedömas med utgångspunkt i makarnas ekonomiska förhållanden. Syftet med paragrafen är alltså att makarna ska få behålla sådan egendom som uppenbart tillhör den ena maken och som inte har ett så stort ekonomiskt värde att den andra maken skulle missgynnas. Det är alltså inte tanken att en efterlevande make ska kunna hålla sina bankkonton utanför bodelningen, utan dessa utgör giftorättsgods och ska ingå. Efterlevande makes rätt att undvika likadelningDen efterlevande maken har dock rätt att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Den efterlevande maken kan också begära att behålla en del av sitt giftorättsgods, och i så fall ska den avlidne makens dödsbo få behålla lika stor kvotdel av sitt giftorättsgods. Detta innebär alltså att den efterlevande maken kan få behålla sitt giftorättsgods och inte dela det med dödsboet, men den efterlevande maken får ju då inte heller ta del av den avlidne makens giftorättsgods utan detta behålls av dödsboet. SammanfattningSvaren på dina frågor är alltså ja, bankkonton som den ena maken står på är giftorättsgods så längde de inte är enskild egendom. Och nej den efterlevande maken kan inte bara bestämma att dennes bankkonton ska hållas utanför bodelningen, utan i så fall ska även motsvarande kvotdel av den avlidne makens giftorättsgods hållas utanför. Jag hoppas att detta var svar på dina frågor! Mvh,

Vem ärver först, efterlevande make eller gemensamma barn?

2019-08-13 i Make
FRÅGA |HejsanVi har äktenskapsförord då min man har en gård vi är gifta och har tre barn tillsammans. Nu till min fråga om min man skulle avlida före mig ärver jag då hans egendom eller ärver våra barn min mans egendom. Och jag blir utan ?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din man avlider ska en bodelning görasRegler om vad som gäller då man är gift finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Om din man skulle avlida ska en bodelning göras mellan dig och din mans dödsbo (1 kap. 5 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår ert giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Jag tolkar din fråga som att din mans gård är enskild egendom enligt ert äktenskapsförord. Detta innebär alltså att gården inte ska ingå i bodelningen mellan dig och din mans dödsbo. I bodelningen ska värdet av giftorättsgodset delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt och det som tillfaller din mans dödsbo utgör arvet efter honom. Eftersom enskild egendom inte ingår i bodelningen får din mans dödsbo behålla detta och gården är därför en del av arvet efter honom. Hur ska arvet efter din man fördelas?Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna är bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar menas den avlidnes barn, och de ska dela lika på arvet. Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före gemensamma barns rätt. Detta innebär att du i egenskap av efterlevande make har rätt att ärva före dina och din mans gemensamma barn. Era barn får istället så kallad efterarvsrätt efter din man. Detta innebär att era barn har rätt att få ut sitt arv efter sin pappa då du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det du ärver efter din man, som era barn har efterarvsrätt till, ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du får använda egendomen i princip hur som helst, men du får inte testamentera bort den (3 kap. 2 § ÄB). SlutsatsDet korta svaret på din fråga är helt enkelt att du ärver då din man avlider och era barn har rätt att få sitt arv efter sin pappa då även du avlidit. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skriva ett testamente till förmån för sina barn?

2019-07-29 i Testamente
FRÅGA |Jag och min man (vi är gifta) har två gemensamma barn och min man har två barn från ett tidigare förhållande. Jag undrar om jag kan testamentera de tillgångar som jag har placerade i fonder (dvs inte hälften av våra gemensamma tillgångar utan en mindre del) till våra gemensamma barn så att den delen tillfaller dem om jag dör före min man?Om jag inte kan göra detta så förstår jag att min man ärver mig om jag dör först.Hur fördelas tillgångarna mellan de 4 barnen då han avlider?Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt vill du testamentera dina egna tillgångar till dina och din mans gemensamma barn för att dina barn ska ärva dem direkt då du dör och att din man inte ska ärva dem. Kan man skriva ett testamente till förmån för sina barn?Då du dör kommer en bodelning göras mellan din man och ditt dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är arvet efter dig. Så länge du lever är du fri att upprätta ett testamente för att avgöra vem som ska få denna egendom (9 kap. 1 § ÄB). Det stämmer som du skriver att din man skulle ärva efter dig om du inte har något testamente (3 kap. 1 § ÄB). Detta trots att ni har gemensamma barn vilka egentligen är dina bröstarvingar och ska få allt efter dig (2 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt för efterlevande make går inte före ett testamente, utan det är det som står i testamentet som gäller isåfall. Det finns tillfällen då ett testamente inte får full verkan. Ett är då en bröstarvinge klandrar testamentet då denne inte fått ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten innebär hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta har bröstarvingar alltid rätt till. Ett annat tillfälle som inskränker ett testamente är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Du kan alltså upprätta ett testamente för att bestämma vad som händer med dina tillgångar då du dör. Eftersom du vill att ditt testamente är till förmån för dina barn kommer det ju inte inskränka deras laglott och är därför inget problem. Så länge din man efter bodelningen har tillgångar värda minst fyra prisbasbelopp är det inte heller något problem.Hur fördelas tillgångarna mellan era barn då ni båda avlidit?Då jag tolkar din fråga som att du inte vill testamentera all din egendom utan enbart en del av den kan fördelningen mellan de fyra barnen då ni båda avlidit se lite olika ut beroende på hur mycket det är du vill testamentera till dina barn. Ett testamente ska alltid tolkas utifrån vad som var testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). Jag utgår ifrån att din avsikt med ett testamente är att du enbart vill tillförsäkra dina barn den egendom direkt då du dör, och att de sedan ska få resten av sina arvslotter kommer din då din man dör. Då kommer din man ärva den egendom du inte testamenterat om med fri förfoganderätt och dina barn kommer få s.k. efterarvsrätt när din man dör (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att så stor del av din makes totala tillgångar (det han fått i bodelningen + det han ärver efter dig) som arvet efter dig utgör ska dina barn sedan få ut då din make dör, innan arvet efter honom fördelas. Att din man ärver med fri förfoganderätt innebär att han får använda egendomen hur han vill, men han kan inte testamentera bort den. Ett exempel: Din man har fått ut 100kr i bodelningen och arvet efter dig är 100kr. Du har skrivit ett testamente som säger att dina barn ska ha 25kr var direkt när du dör. Då blir det 50kr över som din man kommer ärva med fri förfoganderätt. Dessa har dina barn efterarvsrätt till. 50kr av de totala 150kr din man har är 1/3. Alltså har dina barn rätt att när din man dör få ut 1/3 av det som finns kvar efter honom innan arvet fördelas. När sedan arvet efter din man ska fördelas är det hans bröstarvingar som ska dela lika på det (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din man har fyra barn ska dessa fyra få vars en lika stor del. Detta innebär att era gemensamma barn får ta del av både arvet efter dig och arvet efter din man, medan hans barn enbart får del av arvet efter honom. Hur ska du göra för att upprätta ett testamente?Regler om hur ett testamente ska upprättas och vad det finns för formkrav finns i 10 kap. ärvdabalken. Det ska bl.a. vara skriftligt och bevittnat. Det går bra att själv skriva ett testamente utan hjälp. Det är dock viktigt att det blir rätt för att det inte ska uppstå några oklarheter. Om du känner att du vill ha hjälp av en expert på området är du välkommen att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan du göra på Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med enskild egendom vid arvsskifte?

2019-07-16 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej jag och min bror har fått en fastighet och skog som gåva av våra föräldrar, den är en enskild egendom som våra föräldrar skrivit testamente på. Min bror har avlidit, han var gift och har 3 barn dock inte med den kvinna han var gift med. Fastigheten och skogen är nu såld, jag har fått min del, men den andra delen ska betalas till ett dödsbokonto. Min fråga är. Är det inte hans barn som får den andra halvan eller ska dem dela det med hans fru? Upphör enskild egendom att gälla om någon dör?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att dina föräldrar avlidit och att du och din bror därmed ärvt fastigheten och skogen, samt att det ska vara enskild egendom enligt deras testamente. Detta är alltså vad jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Bodelning sker då ena maken avliderNär din bror avlider och han är gift ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans fru (9 kap. 1 § och 1 kap. 5 § ÄktB). I bodelningen ingår giftorättsgods, vilket är allt som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att fastigheten och skogen ska hållas utanför bodelningen som sker mellan din brors dödsbo och hans fru. Särkullbarn och efterlevande makes arvsrättNär bodelningen mellan din brors dödsbo och hans fru är klar ska det som tillfallit din brors dödsbo läggas ihop med den enskild egendom han hade. Detta utgör sedan arvet efter honom. Om din bror inte hade något testamente ska arvet efter honom fördelas enligt den legala arvsordningen. De som ärver först då en person avlider är den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). När en person som är gift avlider har dock den efterlevande maken rätt att ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ett undantag till denna regel. Det gäller då det finns barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Dessa kallas för särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör. I din situation är din brors fru den efterlevande maken, och din brors barn är särkullbarn då den efterlevande maken inte är deras mamma. Detta betyder att din brors barn kommer ärva allt efter honom. Detta under förutsättning att din brors fru efter bodelningen har tillgångar som motsvarar minst fyra basbelopp. Om hon har enskild egendom ska även denna räknas med för att uppnå det. Upphör enskild egendom vid dödsfall?Att något är enskild egendom innebär att det inte ska räknas med vid en bodelning, utan att det ska hållas helt utanför. Även då en av makarna i ett äktenskap avlider ska dennes enskilda egendom hållas utanför bodelningen och kommer alltså inte att direkt tillfalla den efterlevande maken. Men eftersom den efterlevande maken har en långtgående arvsrätt kan denne ärva den enskilda egendomen. Om makarna t.ex. har gemensamma barn ärver den efterlevande maken med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär att denne kan använda pengarna eller egendomen till vad den vill under sin livstid, men kan inte testamentera bort den. Om det inte finns några gemensamma barn, inte några andra arvingar som kan ha efterarvsrätt och inget testamente ärver den efterlevande maken med s.k. full äganderätt och kan förfoga över egendomen hur denne än önskar. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem kan ärva enskild egendom genom testamente?

2019-08-19 i Enskild egendom
FRÅGA |HejSambons rätt till hus som är enskild egendom!Skulle ni kunna hjälpa mig med svar utifrån nedan bakgrund:Min mor och min morbror har genom gåva ärvt ett sommarhus (50% var) från deras föräldrar (min mormor och morfar). I gåvobrevet står det att sommarhuset ska vara en enskild egendom.Så som jag har förstått det så ärver jag min mors del på 50% i sommarhuset eftersom jag är bröstarvinge när min mor dör.Gällande min morbror, som inte har några egna barn eller är gift, men däremot har en sambo (sambon har även ett barn från ett tidigare förhållande).Min morbror har skrivit ett testamente att hans sambo ärver allt efter min morbrors bortgång.Mina frågor är:1. Ärver sambon min morbrors andel på 50% av den enskilda egendom (sommarhuset) om min morbror går bort före sambon?2. Om hon kan ärva sommarhuset (om svaret är ja på fråga 1) enligt lag, kommer hennes barn från det tidigare förhållandet att ärva sommarhuset när hon avlider?3. Om t.ex. min morbrors sambo dör först, ärver då den avlidnes sambons barn från det tidigare förhållandet sommarhuset till 50%? Mvh Johan
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagar som blir aktuella för att svara på dina frågor är äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB) och det är därför dessa jag kommer hänvisa till. Jag kommer börja med att förklara generellt vad som gäller och sedan svara specifikt på dina frågor. Vad innebär enskild egendom?Att något är enskild egendom innebär att det ska hållas utanför en framtida bodelning. Enskild egendom kan alltså aldrig tillfalla en make eller sambo genom en bodelning, utan fortsätter att tillhöra den make/sambo vars enskilda egendom det är. Detta eftersom enskild egendom inte är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB) eller samboegendom (4 § SamboL) och det är endast giftorättsgods och samboegendom som ska ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Vad händer med enskild egendom då någon avlider?Då en make eller sambo avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § samt 9 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Eftersom enskild egendom inte ska ingå i en bodelning hålls den utanför och behålls av dödsboet vars enskilda egendom det var. Den efterlevande maken/sambon får sin del i bodelningen och den avlidne makens/sambons dödsbo får sin del och får behålla sin enskilda egendom. Det är alltså den avlidne makens/sambons del i bodelningen plus dennes enskilda egendom som utgör arvet efter denne. Vem har rätt att ärva?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en arvsrätt för den efterlevande maken (om en sådan finns) som går före de gemensamma barnens arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Då ärver den efterlevande maken allt och de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit (3 kap. 2 § ÄB). De enda som har rätt att ärva före efterlevande make är så kallade särkullbarn. Detta är barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). En efterlevande sambo har ingen lagstadgad arvsrätt utan kan endast ärva genom testamente.Vilka regler gäller för testamente?Alla som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin egendom genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). I ett testamente får man skriva att ens egendom ska fördelas hur man än önskar. Det enda man måste förhålla sig till är att ens barn (bröstarvingar) alltid har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). För att få rätt att ta del av testamentet måste man vara född eller avlad vid testatorns död (9 kap. 2 § ÄB). Om den som har rätt till något enligt testamentet har avlidit före testatorn träder dennes arvingar in i dennes ställe och har rätt att ta del av testamentet. Detta gäller dock bara om arvingen även själv hade varit berättigad att ärva efter testatorn (11 kap. 6 § ÄB).Vad gäller för dina specifika frågor?Nu kommer jag svara på de specifika frågor du skriver. Jag kommer svara så kort och tydligt som möjligt och om du vill veta vilka paragrafer som gäller kan du läsa det ovan.1. Ja sambon kommer ärva din morbrors andel eftersom det står i din morbrors testamente att hans sambo ska ärva allt och han inte har några barn som har rätt till laglott.2. Eftersom din morbrors sambo kommer få din morbrors del av huset då han dör kommer hennes bröstarvingar ärva det efter henne då hon avlider. Svaret på den frågan är alltså också ja.3. Jag förstår inte riktigt hur du menar med denna fråga. Jag utgår därför från att du menar situationen att din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider och undrar om din morbrors sambos barn då ärver huset i enlighet med din morbrors testamente. Det korta svaret på denna fråga är nej. Detta eftersom en testamentstagares barn endast har rätt att träda i testamentstagarens ställe (om testamentstagaren redan är avliden då testatorn avlider) om även barnet själv hade rätt att ärva efter testatorn. Eftersom din morbrors sambos barn endast har rätt att ärva efter din morbror om barnet uttryckligen står i testamentet har barnet alltså inte arvsrätt efter din morbror. Barnet är ju inte din morbrors barn eller på något annat sätt släkt med din morbror. Därför kan barnet inte heller träda i sin mammas ställe och bli testamentstagare i din morbrors testamente. Om din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider blir hans testamente overksamt. Då kommer arvet efter honom istället fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär att i denna situation kommer din mor ärva efter honom (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan särkullbarn ärva förälderns partners lägenhet?

2019-08-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn. Min mor är gift, de har en bostadsrätt där hennes man står på kontraktet. Vad händer om hon dör, får jag ärva en del i lägenhet trots att hon inte står på kontraktet?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då en person som är gift dör är det två saker som sker. Först en bodelning mellan den avlidnes dödsbo och dennes make och sedan en fördelning av arvet efter den avlidne. Hur en bodelning ska gå till regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och hur ett arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB). Om din mor skulle avlida sker först en bodelningOm din mor som är gift skulle dö är det första som sker en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes man (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att din mors dödsbo och hennes man kommer dela på all egendom som fanns inom äktenskapet. Den egendom som tillfaller din mors dödsbo kommer utgöra arvet efter henne. Vad ingår i bodelningen?I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom är enskild om det finns ett äktenskapsförord som säger det, om det är en gåva som ska vara enskild enligt gåvobrev eller om det är ett arv som ska vara enskilt enligt testamente (7 kap. 2 §). Även sådant som ersatt enskild egendom, till exempel genom att egendomen sålts och annan egendom köpts för pengarna, är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att din mors och hennes mans lägenhet ska ingå i bodelningen om den inte är enskild egendom. Det framgår inte av din fråga om den är enskild egendom eller giftorättsgods och därför kommer jag i resten av svaret utgå ifrån att den är giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Hur går bodelningen till?Genom bodelningen kommer hälften av allt giftorättsgods som fanns inom äktenskapet tillfalla din mors dödsbo och hälften din mors man (11 kap. 3 § ÄktB). Innan dess ska dock eventuella skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Efter detta ska egendomen fördelas på lotter, vilket innebär att man bestämmer exakt vilken egendom din mors dödsbo ska få samt exakt vilken egendom din mors man ska få (11 kap. 7 § ÄktB). Både din mors dödsbo och hennes man har rätt att i första hand få sin egen egendom på sin lott, alltså rätt att få behålla sin egen egendom (11 kap 7 § andra meningen ÄktB). Detta innebär att din mors man har rätt att få behålla sin lägenhet under förutsättning att din mors dödsbo får ut egendom ur bodelningen som är värd lika mycket som lägenheten. Om det inte går, det kanske inte finns tillräckligt mycket egendom, har din mors dödsbo rätt att få en så stor del av lägenheten att det blir lika i bodelningen.Vad händer efter bodelningen och vem har rätt att ärva?Det som tillfaller din mors dödsbo, samt om hon har någon enskild egendom, utgör arvet efter henne. Detta ska sedan delas ut till hennes arvingar. De närmaste arvingarna är den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna till den avlidne ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du är alltså din mors bröstarvinge. Om du har några syskon ska du dela lika på arvet med dem. Om du inte har några syskon har du rätt till hela arvet efter din mor. Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?Trots att du, och eventuella syskon, är din mors bröstarvinge har även den efterlevande maken, din mors man, en arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före rätten för gemensamma barn till den avlidne och dennes make. Denna arvsrätt går dock inte före så kallade särkullbarns rätt till arvet efter sin förälder (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att du som särkullbarn har rätt att få ut ditt arv efter din mor direkt, och att din mors man därför inte ärver något. Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör.Vad innebär detta för dig?Sammanfattningsvis innebär detta att du kan komma att ärva en del av din mors och hennes mans lägenhet. Att det är din mors man som står på kontraktet spelar ingen roll. Om lägenheten är giftorättsgods ska den ingå i bodelningen oavsett vem av makarna som äger den. Det som skulle göra att du inte kommer ärva en del i den är antingen att den är enskild egendom, att din mors man kan få behålla den i bodelningen och din mors dödsbo får ut motsvarande värdet i annan egendom, eller att din mors man inte efter bodelningen har så mycket egendom att det täcker fyra prisbasbelopp. I det sista fallet har du i så fall efterarvsrätt och kommer få ut ditt arv då din mors man avlider. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Inbördes testamente mellan sambor

2019-07-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har två barn och min sambo har ett. Går det att göra dem till likvärdiga bröstarvingar. alltså att de får en tredjedel var av vår gemensamt anskaffade fastighet?Finns det möjlighet att skriva något som gör att den ena sambon får bo kvar i orubbat bo vid den andres frånfälle?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du och din sambo inte är gifta är det era barn som i egenskap av bröstarvingar ärver om någon av er skulle avlida (2 kap. 1 § ÄB). Då din sambo endast har ett barn är det barnets arvslott hela din sambos kvarlåtenskap då hen avlider. Då du som har två barn avlider är vardera av dina barns arvslott hälften av din kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilket innebär hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Din sambos barn kommer alltså alltid ha rätt till att få ut hälften av vad hen lämnar efter sig då hen avlider och dina barn kommer alltid ha rätt till att dela lika på hälften av vad du lämnar efter dig. Det du och din sambo kan göra är att upprätta ett inbördes testamente. Detta är ett testamente mellan er två som ni skriver tillsammans. I detta kan ni skriva att vid den ena sambons frånfälle ska den andra sambon bo kvar i orubbat bo, och barnen får därmed vänta på sina arv tills ni båda avlidit. Angående fastigheten går det även bra att skriva i testamentet att då ni båda avlidit ska era tre barn dela lika på denna. Detta är inget problem så länge ingen av era barns laglotter inskränks. Om något av barnens laglotter skulle inskränkas av ert testamente måste barnet i fråga påkalla jämkning av testamentet eftersom det annars kommer bli giltigt ändå (7 kap. 3 § ÄB). Det finns ett formkrav som måste vara uppfyllt för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska bevittnas av två vittnen och även skrivas under (10 kap. 1 § ÄB). Det bör även tydligt framgå i testamentet vad er vilja är. Detta för att det inte ska leda till några oklarheter. Om ni vill ha hjälp att upprätta testamentet för att vara säkra på att det blir helt rätt är ni välkomna att höra av er till Lawlines jurister. Det kan ni göra här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,