Kan ett testamente, upprättat av en person utan bröstarvingar, klandras av någon annan?

2021-02-20 i Testamente
FRÅGA |Min särbo har ej några barn utan mina 3 barn ärver honom. Han har skrivit och fått detta bevittnat av två vittnen ej släkt till mig). Hans närmaste släkting är en halvbror (samma mamma) som har ett barn. Min fråga är: Kan min särbos halvbror bestrida detta.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Rätten till laglottEn avlidens bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är den del som skulle tillfalla varje bröstarvinge om det inte finns något testamente. Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan denne påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Denna oinskränkta rätt till laglott tillfaller endast bröstarvingar och inga andra arvingar.Möjlighet att klandra ett testamenteEtt testamente kan vara ogiltigt om det inte upprättats enligt de krav som ställs upp i lagen, om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller under tvång (13 kap. 1–3 §§ ÄB). Om en arvinge anses att ett testamente är ogiltigt på någon av dessa grunder har denne möjlighet att väcka klandertalan inom sex månader från att denne tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Denna tidsfrist gäller från då arvingen delges testamentet, alltså efter det att testatorn avlidit.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.SlutsatsDet är alltså endast bröstarvingar som har en oinskränkt rätt till arv. Eftersom din särbo inte har några bröstarvingar kan han förfoga över sin kvarlåtenskap som han själv önskar genom testamente. Så länge testamentet uppfyller formkraven och din särbo inte upprättade det under påverkan av psykisk sjukdom eller tvång är det alltså inte möjligt för hans halvbror att klandra det.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med det mina barn ska ärva om min make ärver allt?

2021-01-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag är gift och har två barn (bröstarvingar) tillsammans med min fru. Min fru har dessutom ett särkullbarn sedan tidigare. Jag äger två gårdar och ett aktiebolag som omfattas av ett testamente till mina bröstarvingar. Tillsammans med min fru äger jag ett hus i stan 50-50% så det kan vi bortse ifrån. Sedan äger jag en aktieportfölj med ett ganska stort värde som ligger utanför testamentet. Vad händer med aktieportföljen om jag dör först och sedan min fru? Om jag tolkar det rätt ärver min fru först och i nästkommande led bröstarvingar 1/4+1/6 och särkullbarn 1/6. Stämmer det?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag fokusera på vad som händer med din aktieportfölj, eftersom jag tolkar det som att det endast är den du undrar över.En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då en av makarna avlider, ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Om din aktieportfölj inte är enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord är den giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Även all annan egendom ni äger som inte är enskild ska tas upp i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas genom reglerna om arv. Exakt hur fördelningen ser ut beror självklart på hur mycket giftorättsgods och hur mycket skulder som finns, därför kan jag inte ge något specifikt svar på hur er bodelning skulle se ut.Hur fördelas arv?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär att om du avlider så kommer din fru ärva all din kvarlåtenskap, eftersom du endast har barn som är gemensamma med din fru. Hon ärver alltså hela din aktieportfölj (om hon inte redan fått del av den genom bodelningen; det beror ju på hur mycket giftorättsgods hon har). Din fru ärver din kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, eftersom dina barn har rätt till sitt efterarv efter dig. Detta innebär att hon kan nyttja egendomen som hon önskar, till exempel sälja egendom eller spendera pengar, men hon får inte lov att testamentera bort den till någon.Hur fungerar efterarvsrätt?Dina barn har rätt att få ut sitt arv efter dig då även din fru, alltså deras mamma, avlider. Denna rätt kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När du avlider har du giftorättsgods värt 150 kr, till exempel din aktieportfölj, och ingen enskild egendom. Din fru har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså din fru 125 kr och din kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det din fru får i arv efter dig är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När din fru då avlider ska hälften av all egendom hon lämnar efter sig tas som efterarv innan arvet efter henne fördelas.Låt säga att din fru när hon avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter dig, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar och de får 30 kr var. Resterande 60 kr utgör kvarlåtenskapen efter din fru och ska fördelas jämnt mellan hennes bröstarvingar. De får därför 20 kr var. Då får era två gemensamma barn 30 + 20 = 50 kr var, och din frus särkullbarn får 20 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.SlutsatsDet är svårt för mig att svara på exakt vad som händer med din aktieportfölj eftersom den, om den är giftorättsgods, ingår i bodelningen och hur den ser ut beror på hur mycket egendom ni har. Men bodelningen och arvsfördelningen ska gå till som jag beskrivit ovan. Om du vill ha mer specifika svar på något eller om du undrar över något annat är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Kan föräldrar upprätta testamente för att fördela arvet mellan sina barn?

2020-12-11 i Laglott
FRÅGA |Hej, Min mor och far som är gifta, och har två barn, jag och min bror, vill att jag ska ärva sommarbostaden och min bror ska ärva bostadsrätten, hur skriver vi papper på bra sätt? Dom vill inte att jag ska bli tvungen att betala min bror någonting när dom har avlidit. Hur löser vi en laglott som jag inte vill betala till min bror om jag "får" sommarstället, det kanske då är värt 10 miljoner och mina föräldrar vill inte att jag ska bli tvungen att sälja sommarstället för att ha råd med att betala min bror hans laglottsdel? Om jag förstår det rätt kan man skriva ett testamente på att jag får sommarbostaden och min bror får bostadsrätten, kan man göra det utan att den andra har något anspråk (laglott)?Tacksam för svar, vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa ärvdabalken (ÄB).Hur fungerar laglotten?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva all kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på kvarlåtenskapen. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, men inte nödvändigtvis hela arvslotten. Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Möjlighet att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år kan upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att testamentet ska respekteras eftersom det utgör arvlåtarens vilja, och testamentet ska ges den tolkning som kan antas stämma överens med detta (11 kap. 1 § ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.Din frågaDet är alltså möjligt för din mor och far att upprätta ett testamente där de anger att du ska ärva sommarbostaden och att din bror ska ärva bostadsrätten. Detta ska som huvudregel respekteras. Eftersom jag inte känner till hur mycket egendom som finns kan jag inte svara på om detta skulle inskränka din brors laglott. Då dina föräldrar har två barn är er arvslott hälften var av all egendom, och således är laglotten en fjärdedel. Så länge din bror får ärva en fjärdedel av egendomen inskränks inte hans laglott.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Hur mycket ska min mors makes brorsbarn få i efterarv då min mor avlider?

2020-11-21 i Efterarv
FRÅGA |Min styvfar har avlidit, han var gift med min mor. Han har en avliden bror som har två barn. Min fråga är vad har brorsbarnen för arvsrätt?Tror jag förstått att min mor ärver allt i nuläget men hur blir det när hon går bort? Min mor har funderingar kring detta då hon isåfall avser att "lösa ut" brorsbarnen nu och isåfall hur stor del har dom rätt till och vad jag förstått blir det del av allt som dom ägt (gifterättgods) En kort till. Min mor har fått försäkringsersättning för en kroppsskada efter en trafikolycka skall denna räknas in i gifterättsgods?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Varje make får från bodelningen undanta egendom som maken fått i ersättning för personskada och kränkning (10 kap. 2a § ÄktB). Detta innebär alltså att den ersättning din mor fått för sin kroppsskada kan hållas utanför bodelningen och inte delas.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Detta innebär alltså att din mor kommer ärva allt efter sin make. När även din mor avlider kommer hennes makes brorsbarn ha så kallad efterarvsrätt.EfterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken har de rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:När din styvfar avlider har han giftorättsgods värt 100 kr och enskild egendom värd 50 kr. Din mor har giftorättsgods värt 150 kr och enskild egendom värt 100 kr. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 100 kr + 150 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Din mor har efter bodelningen 125 kr + 100 kr = 225 kr och hennes makes dödsbo har 125 kr + 50 kr = 175 kr. Din mor ärver sedan 175 kr. Den totala egendomsmassa hon har är då 175 kr + 225 kr = 400 kr. Arvet efter hennes make utgör 175/400 = 0,4375, alltså 43,75%. Detta innebär att när din mor avlider har hennes makes efterarvingar rätt till 43,75 % av den kvarlåtenskap hon lämnar efter sig.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det. Har ni någon fråga om det är ni välkomna att ställa en ny fråga.SlutsatsDu har alltså rätt i att din mor ärver allt efter sin make nu, och att hans brorsbarn har rätt till efterarv då även din mor avlider. Hur stor del de har rätt till beror, som jag beskrivit ovan, på hur stor del av den totala egendomsmassan som arvet efter din mors make utgör. De har enkelt sagt rätt till hela arvet efter din mors make, eftersom om han inte varit gift då han avled hade de ärvt allt efter honom i enlighet med den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Fördelning av efterarv mellan gemensamma bröstarvingar och särkullbarn

2021-01-26 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag har 4 barn. Mitt första barn har jag från tidigare förhållande. Mannen som jag har dom andra tre barnen med och som jag också var gift med har nyligen gått bort. Huset som vi bodde har stått på min avlidna make. Nu bor jag själv i huset i så kallad orubbat bo. Min fråga är:Min vilja är att när jag dör vill jag att alla mina barn skall ärva lika mycket även mitt första barn sen tidigare förhållande. Hur skall jag göra? Kan jag skriva testamente?Hur skall jag formulera mig i testamentet så att det blir rätt?Tacksam för svarMvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår ifrån att när din make avled gjordes en bodelning mellan hans dödsbo och dig, varvid du sedan vid arvsskiftet ärvde hans del med fri förfoganderätt. Om du har frågor om hur en bodelning ska gå till är du välkommen att ställa en ny fråga.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom din make endast hade barn som även var dina då han avled var det rätt att du som efterlevande make ärvde allt. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att du kan använda egendomen som du önskar, till exempel sälja den, men du får inte lov att testamentera bort den till någon annan än din avlidne makes bröstarvingar. Detta eftersom de har rätt att få ut arvet efter sin far då även du avlider. Hans bröstarvingar har så kallad efterarvsrätt.Hur fungerar efterarvsrätt?Din makes barn har rätt att få ut sitt arv efter sin far då även du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När din make avlider har han giftorättsgods värt 150 kr, och ingen enskild egendom. Du har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså du 125 kr och din makes kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det du får i arv efter din make är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När du då avlider ska hälften av all egendom du lämnar efter dig tas som efterarv innan arvet efter dig fördelas.Låt säga att du när du avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter din make, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan hans bröstarvingar och de får 20 kr var. Resterande 60 kr utgör din kvarlåtenskap och ska fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar. De får därför 15 kr var. Då får era tre gemensamma barn 20 + 15 = 35 kr var, och ditt särkullbarn får 15 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.Möjligheten att upprätta testamenteSom jag skrivit ovan ärvde du efter din make med fri förfoganderätt eftersom hans bröstarvingar har efterarvsrätt när du avlider. Detta innebär att du inte har möjlighet att förfoga över efterarvet genom testamente och alltså inte kan testamentera att arvet efter din make ska fördelas till ditt särkullbarn, som ju inte är bröstarvinge till din make. Den del du har rätt att förfoga över är den del som, efter att efterarvet fördelats, utgör din kvarlåtenskap. I mitt exempel ovan är det alltså 60 kr. Du har möjlighet att upprätta ett testamente för att fördela din kvarlåtenskap på annat sätt än enligt ovan, till exempel genom att ange att ditt särkullbarn ska få en större del av kvarlåtenskapen för att alla barnen efter fördelning av både efterarv och din kvarlåtenskap ska ha lika mycket egendom.Tanken med dessa regler om efterarv och att du inte kan testamentera bort din makes efterarv är att bröstarvingarna alltid ska skyddas i största möjliga mån. Era gemensamma barn får ju, när du avlider, ut arvet efter båda sina föräldrar, medan det antas att ditt särkullbarn även kommer få ärva från sin andra förälder vid ett annat tillfälle.LaglottViktigt att komma ihåg är att dina bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott vid fördelningen av din kvarlåtenskap. Laglotten är hälften av den arvslott som de skulle fått om det inte finns något testamente (7 kap. 1 § ÄB). I mitt exempel har alltså dina bröstarvingar alltid rätt till 7,5 kr var ur din kvarlåtenskap, men resterande 30 kr kan du alltså fördela som du önskar.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Om du har någon mer detaljerad fråga kring någon av de områden jag beskrivit ovan är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Kan vi ändra i vårt testamente?

2021-01-12 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min fråga är följande: Vi, min hustru och jag har ett testamente där vi vill stryka och ta bort tre namn i arvslängden. Hur gör jag.Kan jag bara stryka dessa namn under två vittnen närvarande. Tack för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Ändring av testamenteDet går bra att göra tillägg eller ändringar till ett testamente, dock måste ändringen eller tillägget uppfylla samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB). Det måste alltså ske skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet.Ni kan välja själva om ni vill ändra i det befintliga testamentet, eller återkalla det och upprätta ett helt nytt. Det viktiga är att formkraven uppfylls samt att er vilja framgår tydligt, för att tolkningen av testamentet ska bli rätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skriva ett testamente och ange att någon annan än testamentstagaren får nyttjanderätt till egendomen?

2020-11-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min mamma har ärvt en fastighet med villkor att den ska utgöra enskild egendom. Hon och min pappa är gifta och bor tillsammans i huset på fastigheten. Mamma vill att fastigheten ska gå i arv på hennes sida av släkten då den ligger på hennes släktgård och vill därför att jag och min syster ska ärva fastigheten vid hennes bortfall. Däremot vill hon självklart att min pappa ska kunna bo kvar utan bekymmer. Om han däremot senare i livet skulle gifta om sig, vill mamma inte att hans nya maka ska kunna ärva någon del i fastigheten efter honom och vill därför inte att min pappa ska få någon äganderätt vid hennes eventuella bortfall före honom. Jag har läst något om att man kan testamentera med förbehåll för nyttjanderätt. Skulle det vara aktuellt här om hon skriver i sitt testamente att jag och min syster ärver fastigheten med förbehåll att pappa får nyttjanderätt och bo där så länge han lever eller vill?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Möjligheten att upprätta testamenteDen som fyllt 18 år kan upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att testamenten alltid ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB).Det är även möjligt att i testamentet ange att någon annan än den som ska äga egendomen ska ha nyttjanderätt. Om inte andra villkor föreskrivits i testamentet gäller då att nyttjanderättshavaren ska förvalta egendomen (12 kap. 3 § ÄB) och ägaren till egendomen kan inte sälja den utan nyttjanderättshavarens samtycke (12 kap. 6 § ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.SlutsatsDet är alltså möjligt för din mamma att upprätta ett testamente där hon anger att du och din syster ska ärva fastigheten, men att er pappa ska ha nyttjanderätt så länge hon lever. Hon kan ange att nyttjanderätten ska upphöra då er pappa avlider och att du och din syster då fullt ut ska åtnjuta er äganderätt. Eftersom din pappa på det här sättet inte äger fastigheten kommer den inte ingå i en eventuell framtida bodelningen mellan honom och någon annan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ska ärva när det inte finns några barn eller andra släktingar?

2020-11-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hej jag undrar vad som gäller ? Mitt barn sedan tidigare förhållande gick bort 2016 , hennes far gick bort i år utan några andra barn , vem ärver honom? Han har inga syskon men en far i livet . Vad händer även när hans far går bort ? Vanliga fall skulle det tillföra hans barn o barnbarn efter där men båda är inte i livet .
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår i mitt svar ifrån att ingen är gift då de går bort.Vem ska ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB). Arvingarna i vardera arvsklass ska dela lika på arvet. I Sverige har vi även något som kallas för istadarätt. Det innebär att ett barn kan träda i sin förälders ställe och ärva istället för föräldern, om föräldern redan är avliden.Din situationDå din dotters far gick bort skulle arvet alltså i första hand gå till din dotter som är bröstarvinge till honom. Eftersom hon inte är i livet går arvet vidare till arvsklass två. Då ska din dotters fars föräldrar dela lika på arvet. Alltså ska hans mor få hälften och hans far få hälften. Eftersom hans far är i livet kommer han få ärva hälften. Den andra hälften som skulle gå till hans mor ska istället gå vidare till hans syskon, och sedan syskonbarn, i enlighet med istadarätten. Om det inte finns några syskon eller syskonbarn i livet kommer istället hans mors halva av arvet gå till hans far (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Hans far kommer alltså ärva allt.När din dotters fars far går bort gäller såklart samma regler om arvsklasserna. Om det inte finns någon levande släkting till honom i livet (alltså inga föräldrar, syskon, barn, barnbarn, syskonbarn, mor- eller farföräldrar, moster/faster eller morbror/farbror) kommer hans arv tillfalla Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Du kan läsa mer om vad Allmänna arvsfonden är och vad de gör på deras hemsida, som du hittar här.Testamente kan förändra arvsordningenMitt svar ovan är skrivet utifrån att det inte finns något testamente. Den som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente och på så sätt åsidosätta den legala arvsordningen jag beskrivit ovan (9 kap. 1 § ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt ska det upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB).SlutsatsDet är alltså din dotters fars far som har rätt att ärva allt efter honom. När även han går bort kommer arvet gå till Allmänna arvsfonden, om det inte finns någon arvsberättigad släkting i livet och inte heller ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,