Kan min far testamentera sitt hus till någon annan än mig?

2020-10-30 i Testamente
FRÅGA |Min far har gått bort och jag är enda barnet. I testamentet står det att min kusin skall ärva huset mot att ta över befintligt lån.Kan jag bestrida detta och själv ta över lån och huset.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår i mitt svar från att din far inte var gift då han avled.Vem ska ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Detta innebär alltså att det är du som ensam bröstarvinge som ska ärva all din fars kvarlåtenskap.Testamente kan förändra arvsordningenDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente och på så sätt åsidosätta den legala arvsordningen jag beskrivit ovan (9 kap. 1 § ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt ska det upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det var alltså möjligt för din far att upprätta ett testamente och ange att din kusin ska ärva huset. Huvudregeln är att testamenten ska respekteras och testatorns vilja är viktigt (11 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en möjlighet för dig som bröstarvinge att begära jämkning av testamentet. Detta gäller om din laglott inskränks genom testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Vad innebär laglott?Som jag skrivit ovan är det den avlidnes bröstarvingar som ska ärva enligt den legala arvsordningen. Bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Då du är ensam bröstarvinge är din arvslott 100 % av din fars kvarlåtenskap och din laglott är således 50 % av kvarlåtenskapen. Detta innebär att du har rätt att ärva 50 % av din fars kvarlåtenskap och därmed kan begära jämkning av ett testamente som inskränker denna rätt. Denna rätt för bröstarvingar är absolut och kan inte åsidosättas oavsett hur testamentet är utformat.SlutsatsEftersom jag inte vet hur mycket kvarlåtenskap din far lämnat efter sig, och därför inte vet hur stor del av kvarlåtenskapen som huset utgör, kan jag inte ge dig ett exakt svar. Som jag beskrivit ovan har du rätt till din laglott, alltså 50 % av kvarlåtenskapen. Om din fars testamente som förordnar att huset ska gå till din kusin inskränker din möjlighet att få ut din laglott kan du begära att testamentet jämkas så att du får ut din laglott.Du måste påkalla jämkning inom sex månader från att du tog del av testamentet för att din rätt inte ska gå förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arvet efter en person som är gift och endast har särkullbarn?

2020-10-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Min syster är sedan två år gift med en man. De har inget äktenskapsförord. Han har två barn och hon har två barn sedan tidigare äktenskap.De bor i hus sedan 25 år och han byggde huset innan de träffades.Hur blir arvsfördelningen om han avlider före henne respektive tvärtom?Han är 78 år och jag är 74.Tackar för ett svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då en av makarna avlider, ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Huset din syster och hennes make bor i är alltså giftorättsgods och ska ingå i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem.Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne.Jämkning av bodelningDet finns en möjlighet för den efterlevande maken att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods, och att det alltså inte ska delas (12 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om din syster avlider kan hennes efterlevande make begära att få behålla sitt giftorättsgods. Då kommer inte huset ingå i bodelningen (förutsatt att din syster inte äger någon del i huset) utan han kommer få behålla det och endast din systers giftorättsgods kommer ingå i hennes dödsbo. Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Svar på din frågaOm din syster eller hennes make avlider ska alltså först en bodelning göras. Det som tillfaller den avlidnes dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Oavsett om din syster eller hennes make avlider först kommer situationen se likadan ut eftersom de inte har några gemensamma barn men båda har två särkullbarn. Enda skillnaden kan bli om den efterlevande maken begär att få behålla sitt giftorättsgods. Den efterlevande maken kommer få hälften av egendomen i bodelningen. Det som finns i den avlidnes dödsbo ska sedan delas lika mellan dennes två barn. Den efterlevande maken har inte rätt att ärva något, så länge denne efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Sitter jag säkert i vårt gemensamma boende om min make eller sambo avlider?

2020-09-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Sitter jag säker i vårat boende men med separata barn, ifall det skulle hända honom något?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Svaret på din fråga beror på om du är gift eller sambo. Jag kommer först utgå ifrån att du är gift, och sedan förklara hur situationen ser annorlunda ut om du istället är sambo. Eftersom jag inte vet något om er specifika situation kommer jag hålla mitt svar väldigt generellt och översiktligt.En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller att en make avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Bodelning mellan samborEn bodelning ska göras när ett samboförhållande upphör, om någon av samborna begär det (8 § SamboL). Till skillnad från bodelningen mellan makar ingår i bodelningen mellan sambor inte all egendom samborna äger, utan endast det som är samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). I övrigt går bodelningen till på samma sätt som mellan makar (12 §, 13 § och 14 § SamboL).All egendom samborna äger som inte är samboegendom hålls utanför bodelningen och fortsätter tillhöra respektive sambo.Efter bodelningenDet som tillfaller vardera make/sambo i bodelningen är helt och hållet dennes egendom. Om äktenskapet/samboförhållandet upphört eftersom relationen tar slut stannar man här. Om äktenskapet/samboförhållandet upphört eftersom den ena maken/sambon avlidit fortsätter man för att fördela kvarlåtenskapen efter den avlidne enligt reglerna om arv.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn.Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Efterlevande sambos arvsrättDet finns ingen arvsrätt för en efterlevande sambo som motsvarar den för en efterlevande make, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Det finns dock en skyddsregel även för en efterlevande sambo, likt den för efterlevande make. Den innebär att en efterlevande sambo alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Om den efterlevande sambon inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Svar på din frågaOm din make/sambo skulle avlida görs alltså en bodelning. Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt. Hur mycket som tillfaller dig beror på om ni är gifta eller sambor, samt självklart hur mycket egendom som finns. Är ni gifta ska ni dela lika på allt som inte är enskild egendom och är ni sambor delar ni endast på det som införskaffats för gemensamt bruk för det gemensamma hemmet.Om din make/sambo skulle avlida är det hans särkullbarn som har rätt att ärva all hans egendom. Om ni är gifta har du dock rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp och är ni sambor gäller två prisbasbelopp.Möjlighet att upprätta ett testamenteOm din make/sambo vill att du ska vara garanterad viss egendom om han avlider kan han upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Han kan då ange att du ska ärva viss specifik egendom, en del av kvarlåtenskapen eller hela kvarlåtenskapen. Det är dock viktigt att komma ihåg att hans särkullbarn har en oinskränkt rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de får om det inte finns något testamente (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker ett särkullbarns arvsrätt kan denne välja att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB).SlutsatsDet är väldigt svårt för mig att svara på om du skulle sitta säkert i ert gemensamma boende om din make/sambo skulle avlida, eftersom jag inte känner till några detaljer kring er situation. Förenklat kan sägas att hur säkert du sitter beror på om ni är gifta eller sambor, hur mycket egendom som finns och vem av er som äger vilken egendom. Om du äger ert boende och ägde det innan din sambo flyttade in sitter du helt säkert, eftersom det då inte är samboegendom och inte ingår i en bodelning. Om din sambo däremot ägde boendet innan du flyttade in sitter du väldigt osäkert eftersom det hålls utanför bodelningen till hans fördel. Är ni gifta och boendet inte är enskild egendom kommer du ha rätt till halva värdet.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig. Om du undrar något mer är du såklart välkommen att återkomma med en ny fråga med fler detaljer så vi kan ge dig ett mer specifikt svar!

Kan jag ändra mitt testamente eller måste jag upprätta ett nytt?

2020-08-06 i Testamente
FRÅGA |Jag har en son och ett barnbarn. Jag vill att mitt barnbarn ärver hälften av min förmögenhet. Och min son den andra hälften. Jag har ett gammalt testamente och där föhållanderna var 75/25%. Kan jag bara göra ett eget bevittnat tillägg till mitt gamla testamente eller måste jag göra om det?Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Kan man ändra ett testamente?Det går bra att göra tillägg eller ändringar till ett testamente, dock måste ändringen eller tillägget uppfylla samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB). Det måste alltså ske skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet.Du kan välja själv om du vill ändra i det befintliga testamentet, göra ett tillägg till det eller återkalla det och upprätta ett helt nytt. Det viktiga är att formkraven uppfylls samt att din vilja framgår tydligt, för att tolkningen av testamentet ska bli rätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man undvika att den först avlidne makens arvingar har rätt till efterarv?

2020-10-11 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta och saknar barn bägge två. Om vi vill undvika att efterarvingar får ärva den först avlidne när även den andra av oss avlider – hur kan vi göra det? Kan man genom ett inbördes testamente "skriva bort" rätten till efterarv?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Om den avlidne är gift ska dock hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Vad innebär efterarvsrättOm den avlidne är gift och dennes efterlevande make därmed ärver uppstår rätten till efterarv. Detta innebär att någon har rätt att få ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Denna rätt tillfaller i första hand makarnas gemensamma barn, och i andra hand arvingar i den andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn har rätt att ärva då även den efterlevande maken avlider om det inte finns några barn. Kan man skriva bort rätten till efterarv?Denna rätt till efterarv är endast någorlunda absolut när det gäller den avlidnes barn. Bröstarvingar har allt rätt till sin laglott, och denna laglott kan inte undvikas genom testamente (7 kap. 1 § och 7 kap. 3 § ÄB). Däremot är rätten till efterarv inte absolut för arvingar i den andra arvsklassen. Detta innebär att deras rätt till efterarv kan inskränkas genom testamente.SlutsatsDet är alltså möjligt att undvika att den först avlidnes efterarvingar i andra arvsklassen får ärva då även den efterlevande maken avlider. Detta kan göras genom testamente. I testamentet kan ni förordna att den efterlevande maken ska ärva allt med full äganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva allt helt och hållet. Det är självklart även möjligt att skriva att endast viss egendom ska ärvas med full äganderätt och annan egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen som ärvs med fri förfoganderätt kommer gå till efterarv.Ni kan upprätta ett inbördes testamente där ni anger att den som överlever den andra ska ärva med full äganderätt, eller upprätta vars ett testamente. Det är upp till er hur ni vill lägga upp det.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad innebär fri förfoganderätt?

2020-09-09 i Testamente
FRÅGA |Hej,I min mans testamente finns inskrivet att jag har fri förfogande rätt över vår lägenhet som han innan äktenskapet ägde 100%. Vid ev bortgång av min man ( Det finns särkull barn på hans sida som då redan ärvt din lagliga del) kan jag då sälja lägenheten och köpa en mindre, billigare lägenhet. Och kan jag använda ev. pengar som blir från försäljningen att renovera den mindre lägheten. Eller förlorar jag rätten till orubbat bo/fri förfogande vid en ev försäljning.Tacksam för hjälp med att reda ut frågetecknen.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär fri förfoganderätt?Om du ärver något med fri förfoganderätt innebär detta att du kan använda egendomen hur du än önskar, till exempel kan du sälja den. De enda inskränkningarna när man ärver något med fri förfoganderätt, vilket också utgör gränsen mot full äganderätt, är att man inte får testamentera bort egendomen och inte heller ge bort en väsentlig del av egendomen. Dessa inskränkningar finns för att skydda de som kommer ärva i efterhand, i ditt fall din mans särkullbarn.Du kan alltså sälja lägenheten du ärvt med fri förfoganderätt och använda pengarna för att köpa en ny lägenhet. Det enda du inte kan göra är testamentera den till någon annan än din mans särkullbarn, och inte heller ge bort en väsentlig del av den till någon annan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad har jag rätt till om min sambo avlider?

2020-08-31 i Sambo
FRÅGA |Jag har flyttat i min sambos hus sedan 2007. Han har fortfarande lån att betala på huset.Förra året har han köpt en plats med skog och flera stugor som vi hyr ut. Han har en syster, inga barn, inga föräldrar i liv.Vad har jag rätt till om min sambo avlider?Tack!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning kan görasNär ett samboförhållande upphör, genom att den ena sambon avlider, ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det (8 § och 18 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om de förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Till samboegendom räknas inte sådan egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål (7 § SamboL).Om din sambo skulle avlida har du alltså rätt att begära bodelning. I bodelningen ska er samboegendom fördelas lika mellan dig och din sambos dödsbo. Jag tolkar det som att du flyttade in ett hus som din sambo redan ägde, och att det därmed inte förvärvades för gemensamt bruk. Detta innebär att huset inte är samboegendom. Det samma gäller stugorna din sambo äger, eftersom det varken är er gemensamma bostad eller bohag. Det som ska delas mellan er är alltså bohaget, det vill säga möbler, köksredskap och liknande som förvärvats för gemensamt bruk (6 § SamboL).Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt, och det som tillfaller din sambos dödsbo ska fördelas som arv efter honom. Huset och stugorna din sambo äger kommer hållas utanför bodelningen och därmed direkt gå till att fördelas som arv efter honom. Allt du äger som inte är samboegendom får du behålla.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock ingen motsvarande rätt för en efterlevande sambo, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Om din sambo skulle avlida är det alltså hans syster som ensam ska ärva allt.Vad har du rätt till om din sambo avlider?Som jag förklarat ovan har du alltså rätt till hälften av samboegendomen om du begär bodelning. Du har däremot ingen rätt att ärva efter din sambo, utan hans syster kommer ensam ärva all kvarlåtenskap, vilket inkluderar huset och stugorna. Det finns dock en skyddsregel för en efterlevande sambo som brukar kallas "lilla basbeloppsregeln". Detta innebär att en efterlevande sambo alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande sambon inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Möjlighet att upprätta ett testamenteDet enda sättet sambor kan ärva varandra är genom testamente. Det är möjligt för din sambo att upprätta ett testamente och ange att du ska ärva efter honom (9 kap. 1 § ÄB). Han kan då ange att du ska ärva viss specifik egendom, en del av kvarlåtenskapen eller hela kvarlåtenskapen. Eftersom din sambo inte har några barn som har en oinskränkt rätt till arv är det möjligt för honom att fördela sin kvarlåtenskap hur han än önskar.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.SlutsatsOm din sambo avlider har du alltså rätt att begära bodelning för att få hälften av samboegendomen. Om din sambo inte upprättat något testamente till fördel för dig kommer du inte ärva något efter honom utan hans syster kommer ärva allt. Du har dock rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst två prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas efterarv?

2020-08-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej ! A och B är gifta utan barn inget äktenskapsförord /enskild egendom.A avled för ca 25 år sedan. När nu B avlidit delas kvarlåtenskapen 50/50 mellan de två släktgren eller utgår man från bouppteckningen efter A och värdet som angavs dör ? Förmögenheten har ökat avsevärt för B genom eget arbete /sparande. Skall den värdeökningen automatiskt delas 50/50 vid bodelningen efter B.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär i ditt exempel att när A avled gjordes en bodelning mellan A:s dödsbo och B. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte berör en bodelning kommer jag inte gå närmre in på hur en sådan går till. Det som tillföll B i bodelningen var dennes och det som tillföll A:s dödsbo utgjorde arvet efter denne. Eftersom den efterlevande maken ärver allt ärvde B all A:s egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att B hade rätt att använda egendomen så som hen önskar, men får inte testamentera bort den. Detta eftersom A:s arvingar i första och andra arvsklassen har så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att de har rätt att få ut arv efter A då även B avlider.Fördelningen av efterarvFör att fördela efterarvet behöver man titta på bodelningen som gjordes mellan A och B då A avled. Så stor del av B:s totala tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet efter A som arvet efter A utgjorde, så stor del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas som efterarv till A:s efterarvingar (3 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om A och B vid bodelningen erhöll 50 kr var, och B då ärvde A:s 50 kr, hade B efter bodelningen och arvsskiftet totalt 100 kr. Hälften av dessa 100 kr var arv efter A, alltså ska hälften av B:s kvarlåtenskap då B avlider fördelas som efterarv till A:s efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen och arvsskiftet var någon annan än hälften är det denna fördelning som gäller (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur situationen ska hanteras om boets värde ökat efter den först avlidne makens död. Om det kan visas att ökningen av värdet beror på arv, gåva eller förvärvsarbete ska denna så kallade förkovran reserveras för den efterlevandes arvingar, och inte tillfalla den först avlidnes efterarvingar (3 kap. 4 § ÄB).SlutsatsSvaret på din fråga är alltså att man vid fördelningen av efterarvet utgår ifrån bodelningen som gjordes då A avled. Om boet ökat i värde genom till exempel förvärvsarbete ska denna förkovran endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, och värdeökningen ska alltså inte automatiskt delas 50/50 mellan A och B:s arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,