Kan föräldrar ge gåvor till ett av sina barn utan att det ses som förskott på arv?

2020-07-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan ett föräldrapar med 2 bröstarvingar under sin livstid ge det ena barnet stora gåvor Utan att det betraktas som förskott på arv?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Gåva som förskott på arvUtgångspunkten är att gåvor till bröstarvingar som arvlåtaren ger bort under sin livstid ska anses som förskott på arv, om inte annat är föreskrivet (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det är möjligt för en förälder att ge en gåva till en bröstarvinge och genom ett gåvobrev föreskriva att gåvan inte ska anses vara ett förskott på arv.Förstärkt laglottsskyddHuvudregeln inom svensk arvsrätt är att arv ska delas lika mellan bröstarvingar. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Ett testamente som inskränker laglotten kan jämkas av bröstarvingen (7 kap. 3 § ÄB).Det finns även något som kallas förstärkt laglottsskydd (7 kap. 4 § ÄB). Detta innebär att om arvlåtaren under sin livstid har gett bort egendom genom gåva under sådana omständigheter att det är att likställa med testamente kan även detta jämkas och gåvan kan behöva återbäras, om givandet inskränker bröstarvingens rätt till laglott. Sådana omständigheter kan föreligga till exempel om arvlåtaren på sin dödsbädd ger bort egendom på så sätt att det kan likställas med testamente, för att sätta arvsordningen ur spel. Denna regel kan tillämpas även på gåvor till andra bröstarvingar, om det föreligger sådana omständigheter som krävs.Om en bröstarvinge vill göra gällande sin rätt mot en gåvotagare ska talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avlutades.SlutsatsDet är alltså möjligt för en förälder att ge en gåva till en bröstarvinge som inte ska anses vara förskott på arv, men det krävs att det föreskrivits i till exempel ett gåvobrev. Eftersom jag inte känner till mer om situationen kan jag tyvärr inte svara på om det förstärkta laglottsskyddet skulle kunna aktualiseras. Om du vill ha ett mer specifikt svar är du såklart välkommen att ställa en ny fråga med fler detaljer!Jag hoppas detta kan hjälpa dig! Mvh,

Kan man göra sin dotter arvslös?

2020-06-23 i Testamente
FRÅGA |Min vuxna dotter ville och ansökte om att bli adopterad. Men personen som skulle adoptera henne ångrade sej. Min fråga är: Kan jag göra så att hon blir arvslös? Eftersom hon själv valt att bli adopterad och valt att inte ingå i familjen längre.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att någon adoption inte har genomförts, och att din dotter därmed fortfarande är din dotter juridiskt.Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Möjlighet att upprätta testamenteDen som fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). I ett testamente kan man ange precis hur man vill att kvarlåtenskapen ska fördelas. Att komma ihåg är dock att bröstarvingar alltid har rätt till det som kallas laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott har bröstarvingen rätt att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Denna rätt för bröstarvingar går inte att skriva bort. Om bröstarvingen inte väljer att jämka testamentet ska testamentet respekteras trots att laglotten kränks.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.SlutsatsDet är alltså möjligt för dig att upprätta ett där du fördelar kvarlåtenskapen. Du kan då välja att skriva att din dotter endast ska få sin laglott, och fördela resterande egendom på annat sätt. Det är självklart även möjligt att utelämna din dotter ur testamentet. Dock ska du då vara medveten om att hon har rätt att jämka det för att få ut sin laglott.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Bodelning och fördelning av arv med äktenskapsförord och testamente

2020-06-10 i Testamente
FRÅGA |Frågan gäller en vän till mig, jag har valt att byta namn:Kalle och Eva är gifta och har inga gemensamma barn. De har barn från tidigare äktenskap (särkullbarn).När kalle avlider är summan på hans tillgångar minus skulder 500 tkr. Summan på Evas tillgångar minus skulder 2 500 tkr.Det finns ett registrerat äktenskapsförord bara Evas samtliga tillgångar ska vara enskild egendom. Ett motsvarande finns inte vad gäller Kalles tillgångar.Det finns ett testamente där Kalle testamenterar allt till sin fru, utom särkullbarnens rätt till laglott.Kommer bodelning att omfatta enbart Kalles tillgångar där dödsboet får kvar 250 tkr som ska fördelas mellan Eva och Kalles barn? Med andra ord kommer Eva att behålla samtliga hennes tillgångar på 2 500 tkr + 250 tkr får bodelning och sedan ärva 125 tkr enligt testamentet medan Kalles barn får dela på 125 tkr?Om det inte hade funnits ngt testamentet, hade barnen fått dela på 250 tkr istället för 125 tkr?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Om en person som är gift avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär i ditt fall att Eva kommer få behålla sin egendom som är enskild, och makarna ska dela på Kalles egendom som är giftorättsgods. Efter bodelningen kommer Eva alltså ha 2 500 tkr + 250 tkr. Kalles kvarlåtenskap som ska fördelas som arv efter honom är då 250 tkr.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes laglott. Det är även möjligt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Oavsett om det finns ett testamente har dock bröstarvingarna alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).Din situationKalles kvarlåtenskap är alltså 250 tkr som ska fördelas. Enligt huvudregeln skulle Kalles barn delat lika på detta, men enligt testamentet ska barnen bara få sina laglotter. Det är alltså 125 tkr som ska delas lika mellan Kalles barn. Resterande 125 tkr ska tillfalla Eva i enlighet med testamentet.Om det inte funnits något testamente skulle Kalles bröstarvingar ha rätt till hela Kalles kvarlåtenskap. Detta eftersom de är särkullbarn, och särkullbarn har bättre rätt att ärva än en efterlevande make (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Slutsatsen är alltså att du har uppfattat situationen korrekt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man ärva genom testamente om man avlidit innan testatorn?

2020-05-29 i Testamente
FRÅGA |Min morbror har avlidit och jag (systerson) är den enda kvarvarande arvingen. Han var sambo och ett testamente upprättat 2004 finns där han testamenterar lägenheten till henne. Dock dog hon 2 veckor före honom. Hon har 3 barn som ej är hans. Vem ärver lägenheten?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem kan ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Endast den som lever vid arvlåtarens död har rätt att ärva (1 kap. 1 § ÄB). Det finns även en regel som säger att om en testamentstagare avlider innan testatorn har testamentstagarens barn rätt att träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Denna rätt gäller dock enbart om dessa barn även självständigt haft en arvsrätt efter testatorn, alltså att de ingått i någon av de tre arvsklasserna. Om det inte finns några barn som kan träda istället för testamentstagaren kan testamentet inte verkställas i den del som gäller den testamentstagaren.Din situationDu skriver att din morbror testamenterat sin lägenhet till sin sambo, men att hon avlidit innan honom. Detta innebär att hon inte kan ärva, eftersom man måste leva då arvlåtaren avlider för att kunna ärva. Du skriver att du är din morbrors enda arvinge, och jag utgår därför ifrån att han och hans sambo inte hade några gemensamma barn. Detta innebär att testamentet inte kan verkställas i förhållande till din morbrors sambo. Om hennes barn ska kunna träda i hennes ställe krävs det ju, som nämnt ovan, att de även självständigt skulle vara arvsberättigade efter din morbror, alltså ingå i någon av de tre arvsklasserna i förhållande till honom.Eftersom du är din morbrors enda kvarvarande arvinge är det därmed du som har rätt att ärva allt efter honom.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arvet efter min pappa som är gift med någon annan än min mamma?

2020-07-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har 2 helsyskon, vår mamma är död,vår pappa gifter om sig med en ny kvinna som har 1 barn sedan tidigare. Hur fördelas arvet när pappa och 'nya' frun har gått bort?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). En bodelning ska görasDå en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas som arv.Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå djupare in på hur en sådan går till. Är du nyfiken på detta är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDetta innebär att om din pappa avlider ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans efterlevande fru. Det som tillfaller din pappa i bodelningen ska fördelas som arv efter honom. Det är du och dina 2 syskon som är din pappas bröstarvingar, och ni ska därför dela lika på hela arvet. Eftersom ni är särkullbarn i förhållande till din pappas fru har hon inte arvsrätt efter honom, så länge hon efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Det samma gäller om din pappas fru skulle avlida. Då ärver hennes barn allt som tillfaller henne i bodelningen, så länge din pappa efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en testamentstagares barn träda i dennes ställe om denne avlider innan testatorn?

2020-06-16 i Testamente
FRÅGA |Om testamentstagaren som är farbror till den avlidne dör före, ärver då barnen till testamentstagaren? I testamentet står bara farbrodern ,men den avlidne uttryckte till släktingar vad vi uppfattat som han ville att kvarlåtenskapen som är fastigheter skulle gå i släkten.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta ett testamenteDen som är över 18 år har rätt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). I mitt svar utgår jag ifrån att testamentet i fråga är giltigt enligt formkraven. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB).Testamente går före övriga arvingar, förutom den avlidnes bröstarvingar. De har rätt att jämka ett testamente för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom det inte framgår av din fråga att testatorn har några barn kommer jag inte gå in djupare på detta.Om en testamentstagare är avlidenOm en testamentstagare avlider innan dennes rätt träder in kan dennes barn träda i dennes ställe endast om barnen även självständigt kunnat ärva efter testatorn om testamentet inte funnits (11 kap. 6 § ÄB). För att kunna träda i en testamentstagares ställe krävs alltså att man ingår i någon av arvsklasserna efter testatorn.Din situationI din situation är det alltså den avlidne som är testatorn och farbrodern som är testamentstagare. Detta innebär att farbroderns barn är kusiner till testatorn. Kusiner ärver inte inom svensk rätt. Därmed kommer farbroderns barn inte kunna träda i farbroderns ställe och ärva enligt testamentet, om farbrodern är avliden då testatorn avlider. I sådant fall kommer testamentet inte kunna verkställas i denna del och kvarlåtenskapen kommer istället fördelas enligt den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo eller mina barn ärva mina skulder?

2020-05-30 i Sambo
FRÅGA |Vi är sambo. Om jag avlider, "ärver" då min sambo mina skulder, om jag en har en skuld?Min sambo står som ägare till lägenhet och ett fritidshus, har det någon påverkan på ev skuld hos mig?Vi har inga gemensamma barn, utan vuxna barn på varsitt håll. Ärver mina barn mina skulder? Tacksam för svar via min mail om det är ok..
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Om en sambo avlider ska en bodelning görasDet första som händer när en sambo avlider är att en bodelning ska göras, om den efterlevande sambon begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). I samboegendom ingår inte annan egendom, till exempel bilar, sådant som används huvudsakligen för fritidsändamål eller sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk (6 § och 7 § SamboL). Samboegendomen utgörs alltså av sambornas gemensamma bostad samt möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre, om det förvärvats med syftet att samborna ska använda det gemensamt. Det är möjligt för samborna att upprätta ett samboavtal för att bestämma att viss egendom, som annars skulle ingått i bodelningen, ska vara den ena sambons enskilda och därmed hållas utanför (9 § SamboL).Hur bodelningen går tillVid bodelningen ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Detta görs genom att vardera sambos samboegendom "listas" på vardera sida. Alla annan egendom hålls utanför. Samborna ska sedan göra avdrag för att täcka sina skulder (13 § SamboL). Den samboegendom som kvarstår efter skuldtäckningen ska läggas samman och sedan delas lika mellan samborna (14 § SamboL).Hur gör man med en sambos skulder?Huvudregeln är att samborna i första hand ska täcka sina skulder genom att räcka av på annan egendom än samboegendom. Endast då sambon har skulder med förmånsrätt i samboegendom, eller skulder som på annat sätt är hänförliga till samboegendom, eller då skulderna överstiger sambons annan egendom får sambon göra avdrag från samboegendomen för att täcka skulderna (13 § andra stycket SamboL).Om den ena sambon har skulder som överstiger sin annan egendom, får denne alltså göra avdrag från sin samboegendom. Denna sambo kommer då gå in med mindre i bodelningen än den gjort om den inte haft några skulder. Om skulderna överstiger även samboegendomen kommer sambon gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta sambon kommer "behålla" dem. Att den ena sambon har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra sambon ändå. Detta eftersom den sambo som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sin samboegendom, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Sambors arvsrättEfter bodelningen ska arvet efter den avlidne sambon fördelas. Den egendom som tillfaller den avlidne sambon i bodelningen, plus dennes annan egendom utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas. Sambor har ingen arvsrätt enligt svensk rätt. Detta innebär att den efterlevande sambon inte kommer ärva efter sin avlidna sambo. Det finns dock en skyddsregel för en efterlevande sambo. Denna innebär att den efterlevande sambon, alltid, efter bodelningen har rätt att ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om denne inte uppnår detta med sin del i samboegendomen och sin annan egendom har denne rätt att få ut så mycket ur den avlidne sambons egendom att den uppnår det (18 § andra stycket SamboL).Arvet fördelasOm du avlider kommer din sambo alltså inte att ärva. Det som tillhör dig efter bodelningen ska fördelas till dina arvingar. De som har rätt att ärva i första hand är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. När du avlider är det alltså dina barn som ska dela lika på arvet efter dig.När en person avlider ska en bouppteckning göras, där den avlidnes tillgångar och skulder tas upp (20 kap. 1 § och 4 § ÄB). Tillgångarna ska i första hand täcka skulderna, och om skulderna överstiger tillgångarna finns det inget att ärva. I Sverige kan man inte ärva skulder, utan de skulder som överstiger dödsboets tillgångar kommer avskrivas.SlutsatsDin sambo kan alltså inte ärva dina skulder, eftersom sambor inte ärver samt att man inte kan ärva skulder. Däremot kan din sambo påverkas av att du är skuldsatt om du avlider, om hen väljer att begära bodelning. Så länge ni är sambor, och inte gifta, finns det inget krav på att bodelning ska göras. Det behöver endast göras om en sambo begär det. Om du avlider kan din sambo alltså välja att inte påkalla bodelningen. Då kommer hen behålla allt hen äger, och ditt dödsbo behåller det du äger för täckning av dina skulder. Om dina tillgångar överstiger skulderna ska överskottet fördelas som arv efter dig. Det är dina barn som ärver allt, och de ska dela lika på arvet. Om dina skulder överstiger dina tillgångar kommer dina barn inte ärva något alls, eftersom man inte kan ärva skulder.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har jag rätt att ärva när min avlidna systers make avlider?

2020-05-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Vår syster (död sedan 10 år) och hennes man hade inga barn. Vi är två systrar kvar plus syskonbarn till vår redan avlidne bror. Min svåger har också syskon och min fråga är vem som ärver honom när han har gått bort? Vi har ju aldrig fått något efter vår syster eftersom min svåger fortfarande lever. Om vi (på min systers sida) är berättigad till något arv, ska då en tredjedel gå till vår brors barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Huvudregeln är alltså att den avlidnes barn ärver. Om den avlidne har barn kommer ingen i de andra arvsklasserna ha arvsrätt, utan barnen ärver slutgiltigt all egendom.Efterlevande makes arvsrättDet finns även regler för en efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denne ärver med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen så som denne önskar, men kan inte testamentera bort den. När din syster avled ärvde alltså hennes make all hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.EfterarvsrättNär en make ärver med fri förfoganderätt har den först avlidnes arvingar så kallad efterarvsrätt. I första hand är det makarnas gemensamma barn som ska ärva efter båda sina föräldrar. Eftersom din syster och hennes man inte hade några barn är det din systers arvingar i den andra arvsklassen som har efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens föräldrar, syskon och syskonbarn har efterarvsrätt. Du, din syster och er brors barn har alltså efterarvsrätt efter er syster. Efterarvet ska fördelas innan arvet efter den sist avlidne maken ska fördelas till dennes arvingar.Beräkning av efterarvetNär din syster avled gjordes en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes efterlevande make. Bodelningar görs enligt reglerna i äktenskapsbalken. Det som tillföll din syster i bodelningen utgjorde kvarlåtenskapen efter henne och fördelades som arv, och det som tillföll hennes make var helt och hållet hans.Vi beräkningen av efterarvet tittar man på hur stor del arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan som hennes make hade efter bodelningen. Så stor del, som arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan hennes make hade efter bodelningen, så stor del av kvarlåtenskapen efter hennes make ska fördelas som efterarv efter henne. Detta innebär att om deras bo då hon avled bestod av egendom värt 100 kr, som delades jämt mellan dem med 50 kr var, så utgjorde din systers arv ½ av den totala egendomsmassan hennes man hade efter bodelningen. Då ska hälften av den kvarlåtenskap han lämnar efter sig först fördelas som efterarv till din systers efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen var en annan, till exempel att din systers kvarlåtenskap var 25 kr och hennes mans del var 75 kr är det ¼ av din systers mans kvarlåtenskap som ska fördelas som efterarv (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur man ska räkna om den efterlevande maken till exempel skänkt bort egendom utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 3 § ÄB). Det kan också vara fallet att den efterlevande maken har, genom till exempel arbete, avsevärt ökat värdet på boet. Även detta finns det regler för hur an ska räkna med (3 kap. 4 § ÄB). Dessa regler kan leda till relativt komplicerade beräkningar, och eftersom jag inte vet hur mycket egendom som finns i ert fall kommer jag inte räkna på detta. Men det kan vara bra att känna till att dessa regler finns.SlutsatsNär din systers efterlevande make avlider ska alltså först efterarvet efter din syster fördelas innan arvet efter honom fördelas till hans arvingar. Om den del som din systers kvarlåtenskap utgjorde i den totala egendomsmassan efter bodelningen mellan dem var ½ ska ½ av hans kvarlåtenskap tas som efterarv. Du, din syster och din bror skulle delat lika på detta. Eftersom din bror är avliden ska hans barn dela lika på hans tredjedel. När efterarvet är fördelat ska den resterande kvarlåtenskapen efter din systers man fördelas till hans arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,