Kan man testamentera ett investeringssparkonto till sitt barnbarn?

2020-03-18 i Testamente
FRÅGA |Arvsrätt och investeringssparkontoHej,Min pappa skulle vilja öppna ett ISK för att spara till sitt barnbarn. Om han dör skulle vanligtvis hela arvet delas i tre (vi är tre barn), men finns det möjlighet för honom att testamentera detta ISK till sitt barnbarn (bara ett barnbarn)? Har bra relation till mina syskon så skulle inte vara några problem där men en av dom har många skulder hos kronofogden. Kan kronofogden eller mina bröder kräva att ISK delas i tre istället för att tillfalla mitt barn även fast min pappa skrivit testamente?Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken ärvdabalken (ÄB).Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att din pappa inte är gift, eftersom du inte skriver något om det. Om han är gift när han avlider kommer situationen se lite annorlunda ut. Om så är fallet är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Hur ett arv fördelasEtt investeringssparkonto räknas som en tillgång som ingår i dödsboet. Det behandlas därför som vilken tillgång som helst.De som i första hand har rätt att ärva då en person avlider är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Om din pappa avlider skulle alltså, precis som du skriver, arvet fördelas lika mellan hans tre barn.Den avlidnes barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om till exempel ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan denne kräva att jämka testamentet och därmed få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente måste uppfylla några formkrav för att vara giltigt. Det ska bland annat vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Så länge ett testamente uppfyller formkraven är det giltigt och ska respekteras. Detta gäller så länge, som nämnt ovan, testamentet inte inskränker en bröstarvinges rätt till laglott. Om testamentet inskränker denna rätt kan bröstarvingen alltså kräva att testamentet jämkas.SlutsatsDin pappa är alltså fri att upprätta ett testamente till förmån för sitt barnbarn. Så länge din och dina syskons rätt till laglott inte inskränks ska ett sådant testamente respekteras.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Bröstarvinges rätt till efterarv efter den först avlidne maken

2020-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej !en fråga om mitt arv. jag har en halvsyster som är min morssida. min mor & far har mig gemensamt. min far har inga ytterligare barn. Mor & far bodde i hus som far ägde till 100% när far gick bort för 7 år sedan så ärvde min mor allt även huset, med fri förfoganderätt. När min mor dör, då ska vi dela upp huset och de tillgångar som finns jag och min halvsyster. Hur ärver jag? jag har ju hela mitt farsarv och halva morsarvet. och min halvsyster ärver 25% (morsarvet) och jag 75% är detta rätt?? tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaDå din far avled gjordes först en bodelning mellan hans dödsbo och din mor. Bodelningar regleras i äktenskapsbalken. Det som tillföll din mor efter bodelningen var hennes, och det som tillföll din fars dödsbo utgjorde arvet efter honom. Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå närmare in på hur en sådan går till. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär, precis som du skriver, att du har rätt att få ut arvet efter din far då även din mor avlidit. Du får så kallad efterarvsrätt efter din far, i din mors kvarlåtenskap. Först ska efterarvet delas utDå din mor avlider kommer du alltså att ha efterarvsätt efter din far, och därför ha rätt att få ut det arvet ur din mors kvarlåtenskap innan arvet efter din mor fördelas. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din situationUnder förutsättning att arvet efter din far utgjorde hälften av din mors tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet ska alltså hälften av din mors kvarlåtenskap vid henens frånfälle först fördelas som efterarv efter din far. Eftersom du är din fars enda bröstarvinge har du rätt till hela detta arv. Resterande 50% av din mors kvarlåtenskap ska sedan fördelas lika mellan hennes bröstarvingar; du och din halvsyster. Detta innebär, precis som du skriver, att du kommer ärva 75% av din mors kvarlåtenskap och din halvsyster kommer ärva 25%. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver då min gifta morbror avlider?

2020-01-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Har en fråga kring arv. Jag och min bror har en morbror som nu är på väg att gifta sig. Hon har barn sedan tidigare. Hon har flyttat in i hans hus. Vår morbror har inga barn, inga föräldrar i livet och hans enda syskon var vår mamma som inte längre lever. Hans enda släktingar är alltså jag och min bror. (eventuellt finns någon kusin till honom, räknas de med i en arvsfråga när jag och min bror finns?)Vad händer om vår morbror avlider när de är gifta? Vem ärver vad? Vad händer med huset? Ärver vi hälften av värdet på huset? (Oklart om hon bara flyttat in där eller köpt in sig som ägare - det spelar roll gissar jag?)
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaEftersom du skriver att din morbror är på väg att gifta sig kommer jag i mitt svar utgå ifrån att han är gift. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär alltså att din morbrors hus ska ingå i bodelningen mellan hans dödsbo och hans efterlevande make. Det spelar ingen roll om din morbror äger huset själv eller om hans fru äger hälften, om det är giftorättsgods ingår det i bodelningen. Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Detta innebär alltså att hälften av värdet på huset kommer tillfalla din morbrors dödsbo, och den andra hälften kommer tillfalla hans efterlevande make. Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar utgör det som brukar kallas den första arvsklassen. Om den avlidne inte har några bröstarvingar går arvet vidare till den andra arvsklassen. I den ingår den avlidnes föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB). Om den avlidnes föräldrar eller syskon inte är i livet kan syskons barn träda i sin förälders ställe och ärva det föräldern skulle ärvt (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Detta innebär att du och din bror skulle ha rätt till hälften var av arvet efter er morbror. Dock finns det en arvsrätt för en efterlevande make, som har företräde framför arvsrätten enligt arvsklasserna. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Den enda inskränkningen i den efterlevande makens rätt att ärva är då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom din morbror inte har några barn kommer hans efterlevande make ärva allt efter honom. Efterlevande make ärver med fri förfoganderättDå din morbror avlider kommer alltså hans efterlevande make ärva allt efter honom. Hon kommer ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon kan använda egendomen som hon önskar. Hon kan till exempel spendera pengar eller sälja egendom. Däremot kan hon inte testamentera bort sådant hon ärver efter din morbror. Detta beror på att du och din bror har så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Arvingar i andra arvsklassen har efterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, någon arvinge från första eller andra arvsklassen till den först avlidne maken har de så kallad efterarvsrätt. Det innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att ärva efter denne då den efterlevande maken avlidit. När den efterlevande maken avlider ska först hälften av det dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidne makens efterarvingar. Detta innebär att du och din bror kommer ha rätt att ärva efter er morbror då hans make avlider. Du och din bror ska få hälften var av hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Att ni har rätt till hälften av kvarlåtenskapen förutsätter att det den efterlevande maken ärvde efter den först avlidne maken utgjorde hälften av hennes tillgångar efter bodelningen och arvsfördelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Kan situationen förändras?Om detta är en situation som inte är önskvärd och din morbror vill att ni ska ärva direkt när han avlider har han möjligheten att upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I ett testamente kan han ange att ni ska ärva viss egendom, eller en andel av hans kvarlåtenskap. Den enda inskränkningen i ett eventuellt testamente är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Så länge den efterlevande maken uppnår fyra prisbasbelopp ska ett testamente respekteras, och ni kan därför ärva efter er morbror direkt om han upprättar ett testamente. Det finns några formkrav för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). SlutsatsDet korta svaret på din fråga är alltså att om din morbror avlider och är gift kommer hans efterlevande make ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan även hon avlider kommer du och din bror att ha rätt att få ut ert arv i egenskap av efterarvingar till er morbror. Om din morbror vill att ni ska ärva direkt när han avlider kan han upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min särbos barn träda i hennes ställe i mitt testamente?

2020-01-16 i Testamente
FRÅGA |Hej.. jag har skrivit ett testamente där jag ger bort allt till min särbo, Jag har inga egna barn men det har däremot hon. Och min fråga är om hon skulle gå bort före mig, ärver då hennes barn från mig..? Min önskan är att dom skulle få ärva mig , men måste jag på nåt sätt skriva in det i testamentet redan nu eller sker det automatiskt ?Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Något som kan inskränka ett testamente är om den avlidne har egna barn som därmed har rätt till sin laglott (2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄB). Eftersom du skriver att du inte har några barn kommer detta alltså inte ställa till några problem för dig. I övrigt måste ett testamente vara upprättat i laga form för att vara giltigt. Det ska bland annat vara undertecknat och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Jag kommer utgå ifrån att ditt testamente kommit till på rätt sätt och därmed är giltigt. Kommer din särbos barn ärva om hon avlider före dig?Om en testamentstagare har avlidit före testatorn ska testamentstagarens arvingar träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Detta gäller dock endast om arvingarna till testamentstagaren även självständigt är arvingar till testatorn. Detta innebär att din särbos barn inte kan träda i hennes ställe i ditt testamente. Detta eftersom de inte är arvsberättigade efter dig. De är ju inte dina barn, eller på annat sätt arvsberättigade släktingar till dig. Du behöver alltså ange i ditt testamente att du önskar att din särbos barn ska ärva om din särbo inte är vid liv då du avlider. I annat fall kommer dina arvingar ärva, alltså dina föräldrar, syskon eller syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med ett arv jag fått om jag avlider och är gift?

2020-03-08 i Enskild egendom
FRÅGA |Om jag får ett arv och sätter in det på mitt egna konto. Vad händer med mina pengar om jag går bort? Jag är gift men vi har inga egna barn tillsammans, jag har 4 barn han har 3. Jag vill bara att mina barn ärver mina pengar, hans barn hans pengar, Vi har inget gemensamt konto, Vad händer med våra pengar på våra egna konton??Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär att även pengar som kommer från ett arv ska ingå i bodelningen, om det inte finns ett testamente som angav att arvet skulle vara enskild egendom.Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne.Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för efterlevande make.Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du, eller din man, avlider kommer först en bodelning göras som jag beskrivit ovan, I den ingår samtliga tillgångar som inte är enskild egendom, alltså även pengar på era privata konton. Detta kommer delas lika mellan er. Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och den som tillfaller den avlidnes dödsbo kommer fördelas jämt till dennes barn.Om denna situation inte är önskvärdDet är möjligt för er att upprätta ett äktenskapsförord (7 kap. 3 § ÄktB). I det kan ni ange vilken egendom som ska vara enskild, och därmed hållas utanför bodelningen som görs då en make avlider. Ni kan själva välja vilken egendom som ska vara enskild, samt vilken makes enskilda egendom det ska vara. Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt och undertecknat samt registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § ÄktB).Om det finns enskild egendom i bodelning som görs då en make avlider kommer denna hållas helt utanför och direkt fördelas som arv till den avlidnes barn.Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en bröstarvinge tvinga fram en försäljning av en fastighet?

2020-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej.Kan en bröstarvinge TVINGA till en försäljning av fastigheten vid ett dödsfall? Vi lever i ett samboförhållande där fastigheten ägs av båda parter, 50/50.Testamente är skrivet, där det står "Det är vår önskan att den som överlever den andre skall sitta i orubbat bo"Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB). En bodelning ska görasDå en person i samboförhållande avlider ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det (2 § och 8 § SamboL). Om den efterlevande sambon inte begär bodelning kommer denne behålla det den äger, och det den avlidne sambon äger utgör arvet efter denne. Om en bodelning görs ska sambornas samboegendom delas upp mellan dem (8 § SamboL). När man vet vilken egendom som tillfaller respektive sambo kan den avlidnes sambons kvarlåtenskap fördelas i enlighet med reglerna om arv. Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det finns en arvsrätt för en efterlevande make, som går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt gäller dock inte för en efterlevande sambo. Detta innebär att sambor inte ärver varandra. Om en person som är sambo avlider kommer alltså dennes bröstarvingar ärva och den efterlevande sambon får endast det som tillfaller denne i bodelningen. En efterlevande sambo kan ärva genom testamenteOm man vill att ens efterlevande sambo ska ärva då man avlider måste man upprätta ett testamente. Den som har fyllt 18 år är fri att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). För att vara giltigt måste ett testamente ha upprättats skriftligen och med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Jag kommer utgå ifrån att det testamente ni har upprättat är giltigt. Bröstarvingars laglott inskränker testamentetSom jag skrivit ovan har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Om ett testamente skulle inskränka en bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen kräva att testamentet ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). Om en bröstarvinge väljer att jämka testamentet har denne rätt att få ut sin laglott direkt. I denna situation kommer den efterlevande sambon och bröstarvingen bli samägare till fastigheten. Samägande regleras i lag om samäganderätt. Enligt denna lags 6 § kan var och en som är samägare ansöka hos rätten om att egendomen ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion. En samägare kan alltså tvinga fram en försäljning av till exempel en fastighet. SlutsatsDet är alltså möjligt för en bröstarvinge att tvinga fram en försäljning av en fastighet, eftersom bröstarvingar har rätt till sin laglott. Det finns ingen möjlighet för er som sambor att skriva bort denna rätt. Det ni kan göra är att förklara för bröstarvingen att er önskan är att den som överlever den andra ska sitta kvar i orubbat bo, och att be bröstarvingen respektera detta. Jag vet inte hur ni har formulerat ert testamente, men ni kan välja att skriva att ni vill att då båda avlidit ska hela arvslotten tillfalla bröstarvingen, och att om en bröstarvinge väljer att jämka testamentet ska denne endast få ut sin laglott. Detta kanske kan hjälpa för att bröstarvingen ska välja att respektera testamentet och istället vänta på att få ut sitt arv tills ni båda avlidit. Det är dock ingen garanti, eftersom bröstarvingen, som jag skrivit ovan, har rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott direkt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska arvet fördelas om det finns ett gemensamt barn med maken och ett särkullbarn?

2020-01-23 i Arvsordning
FRÅGA |En förenklad fråga.Familjebild, fru, man, 1 gemensamt barn, 1 särkullsbarn till fadern.Mannen avlider, blir fördelningen då av mannens tillgångar: 50% till frun, 25% till gemensamt barn, 25% till särkullsbarn.Utbetalning sker enbart till särkullsbarn.Frun sitter kvar med 75% och då hon avlider tillfaller hela hennes kvarlåtenskap det gemensamma barnet.Frun avlider, mannen sitter kvar med samtliga tillgångar, vilka fördelas 50/50 mellan barnen vid hans frånfälle.Är detta rätt uppfattat?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om mannen i ditt fall avlider ska hans barn få hälften var av arvet. Dock finns även en arvsrätt för efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm mannen i ditt fall skulle avlida skulle alltså hans särkullbarn ha rätt till 50% av arvet direkt, under förutsättning att kvinnan efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Resterande 50% av arvet kommer tillfalla frun med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon kan använda egendomen som hon önskar, men hon kan inte testamentera bort den. När sedan även hon avlider kommer parets gemensamma barn få ut sitt arv efter båda sina föräldrar. I den andra situationen, då frun avlider, ska hela arvet efter henne tillfalla hennes barn. Eftersom hon är gift med barnets far kommer han alltså få ärva detta med fri förfoganderätt. När sedan även mannen avlider ska först räknas ut hur stor del av hans kvarlåtenskap som ska gå till kvinnans efterarvinge, alltså hennes barn (3 kap. 2 § ÄB). Om det mannen fick ärva efter frun utgjorde 50% av summan av hans totala tillgångar efter bodelningen och arvsfördelningen ska alltså 50% av hans kvarlåtenskap gå till fruns efterarvinge. Efter det ska resterande 50% av mannens kvarlåtenskap fördelas lika mellan hans barn. Då kommer alltså det gemensamma barnet få ytterligare 25% av tillgångarna och särkullbarnet kommer få 25%. SlutsatsSom svar på din fråga har du alltså inte riktigt tänkt rätt när du gjort dina uträkningar. Istället ska fördelningen göras som jag beskrivit ovan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan mina barn ärva min och min makes gemensamma bostad?

2019-12-29 i Make
FRÅGA |Hej,Jag är gift, vi har inget äktenskapsförord eller enskilda tillgångar. Vi har inga gemensamma barn men båda har särkullbarn.Jag står som ensam ägare till våran gemensamma bostad. Den ägde jag innan vi träffades för 20 år sedan.Min fråga är; kan jag testamentera bort våran gemensamma bostad till mina bröstarvingar? Har han rätt till mer än enligt basbeloppsregeln?Tack!Vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer om någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger egendomen, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Detta innebär att er bostad är giftorättsgods och därmed ska ingå i en bodelning. Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Efter att andelarna beräknats ska egendomen fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska få. Varje make har rätt att i första hand få behålla sitt eget giftorättsgods. Detta innebär att du i första hand har rätt behålla bostaden som du äger, så länge din make får giftorättsgods till samma värde. Om det inte är möjligt att din make kompenseras för värdet har han rätt till så stor del av bostaden som krävs för att ni ska ha lika mycket giftorättsgods efter bodelningen. Att komma ihåg är att den finns en möjlighet för en efterlevande make att få den gemensamma bostaden i avräkning på sin lott, så länge det inte är den avlidne makens enskilda egendom (11 kap. 8 § ÄktB). Detta innebär att en efterlevande make kan ha rätt att behålla den gemensamma bostaden, om det kan anses skäligt. Arvet efter den avlidne maken ska fördelasDet som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är dennes, och den som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Arvet efter den avlidne maken ska sedan fördelas till arvingarna. Hur arvet fördelasHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad händer om du skulle avlida?Om du skulle avlida skulle alltså först en bodelning göras mellan ditt dödsbo och din efterlevande make. Det spelar ingen roll att du äger bostaden, eftersom den inte är enskild egendom ska den ingå i bodelningen. Detta kan innebära att din make kommer ha rätt till en del av bostaden, eller till och med har rätt att ta över hela. Din efterlevande make kommer inte ha rätt att ärva mer av dig än vad som eventuellt krävs för att han efter bodelningen ska ha tillgångar som motsvarar fyra basbelopp. Resterande av din kvarlåtenskap kommer dina barn ärva oavsett om du skriver ett testamente eller inte, eftersom de är särkullbarn. Om du vill vara säker på att dina barn får ärva er bostad om du avlider kan ni skriva ett äktenskapsförord som gör bostaden till enskild egendom. Då kommer den hållas utanför bodelningen mellan ditt dödsbo och din efterlevande make, och istället direkt bli arv efter dig. Dock finns alltid möjligheten för den andra maken att ta över bostaden, om det kan anses skäligt. Denna rätt gäller även om bostaden är enskild enligt äktenskapsförord. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,