Kan man skriva testamente för att skjuta upp särkullbarns arv, eller utesluta sin make?

2019-11-10 i Testamente
FRÅGA |Hej, har 2 frågor:1. Säg att man upprättar ett testamente så att särkullbarn får rätt till hela arvslott efter sin avlidna mor/ far om de låter mors/fars make/maka sitta i orubbat bo tills hen dör. Kan särkullbarn avböja och fortfarande kräva ut sitt lott (halva arvslotten)?2. Går det att testamentera hela sitt kvarlåtenskap till andra än ens make/ maka? Går det att förbise sin fru/man i sitt testamente?Uppskattar om ni mailar svaret, då jag befinner mig utomlands för några månader nu.mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Om det finns ett testamente som inskränker laglotten kan bröstarvingen jämka testamentet, och på så sätt få ut sin laglott ändå (7 kap. 3 § ÄB). Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det finns flera formkrav för testamentet, det ska till exempel vara skriftlig och undertecknat (10 kap. 1 § ÄB). I ett testamente är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap nästan hur man vill. Det finns två viktiga inskränkningar: bröstarvingars laglott och efterlevande makes rätt till fyra prisbasbelopp. Som nämnt ovan kan en bröstarvinge jämka ett testamente för att få ut sin laglott, och ett testamente som inskränker den efterlevande makens rätt till fyra prisbasbelopp ska vara utan verkan (3 kap. 1 § andra stycket sista meningen ÄB). Svar på dina frågor1. Svaret på denna fråga är alltså ja, särkullbarn kan välja att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott direkt.2. Svaret på denna fråga är också ja, men den efterlevande maken har alltid rätt till sina fyra prisbasbelopp. I dessa räknas ju dock in det som tillfallit den efterlevande maken i bodelningen samt dennes eventuella enskilda egendom. Om den efterlevande maken efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp kan denne bli helt utan arv efter sin avlidna make. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem har rätt att ärva efter min farbror?

2019-10-25 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar är döda. Jag har en halvsyster (samma pappa). Vi har en farbror som lever och är förmögen. Han har inga släktingar förutom oss. Hans önskan är att jag ärver honom. Min halvsyster har aldrig varit med i våra liv överhuvdtaget och vår farbror vill absolut inte att hon ärver honom. Har hon ändå rätt att ärva?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ska ärva när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenHuvudregeln inom svensk rätt är att arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Den består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar och, om föräldrarna är avlidna, eventuella syskon (2 kap. 2 § ÄB). De i den andra arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns några bröstarvingar. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). De i den tredje arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon i den första eller andra arvsklassen. Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom din farbror inte är gift kommer jag inte gå in på det.Bröstarvingars laglottHuvudregeln är att bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, och denna rätt kan inte inskränkas genom testamente. Det är endast bröstarvingar som har rätt till laglott, inga andra arvingar har denna rätt. Man kan förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteDen som har fyllt 18 år är fri att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det enda testamentet inte får inskränka är bröstarvingarnas rätt till laglott. I övrigt kan man förordna om sin kvarlåtenskap hur man än önskar. Ett testamente ska upprättas skriftligen och bevittnas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Din situationEftersom din farbror inte har några barn, och därmed inga bröstarvingar, finns det inget som inskränker hans rätt att skriva ett testamente. Din halvsyster, som ju är din farbrors brorsdotter, har ingen rätt till laglott efter honom. Detta innebär att om han testamenterar all sin egendom till dig kommer din halvsyster inte få ärva något. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer min pappas avlidna frus arvingar ärva något då min pappa avlider?

2019-10-16 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min pappas fru gick bort för ett tag sedan. De hade inga gemensamma barn. Det fanns aldrig något testamente uppsatt för henne. När min pappa väl går bort. Ärver pappas frus släkt hennes del? I släkten finns en syster och en moster.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som händer då någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenHuvudregeln i svensk rätt är att ett arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Denna består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har i första hand rätt att ärva. I den andra arvsklassen ingår den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna är avliden kan den avlidnes syskon träda i förälderns ställe och på så sätt ärva efter sitt syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). De i andra arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon bröstarvinge. I den tredje arvsklassen ingår den avlidnes mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § ÄB), och även deras barn (alltså till exempel den avlidnes moster). De i den tredje arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon i andra arvsklassen. Makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de tre arvsklasserna. Det innebär att en person som är gifts arv kommer gå till dennes make. Det enda undantaget till detta är om den avlidne har barn som inte är den efterlevandes barn. Eftersom detta inte är aktuellt i din situation kommer jag inte gå djupare in på det. Vissa arvingar har efterarvsrättDet finns något som kallas för efterarvsrätt. Detta innebär att om en efterlevande make har fått ärva allt efter sin make kan det finnas arvingar till den först avlidne som har rätt att ärva då även den efterlevande maken avlidit. Denna efterarvsrätt tillfaller de i första och andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Det är den som vid den efterlevande makens död som har bäst arvsrätt som har efterarvsrätt. Hälften av det den efterlevande maken lämnar efter sig ska tillfalla den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes efterarvingar. Vad innebär detta i din situation?I din situation innebär detta att din pappas frus syster kommer ha rätt till efterarv efter sin syster då din pappa avlider. Detta eftersom din pappa och hans fru inte har några barn och hennes syster därmed har bäst arvsrätt efter henne. Efter att din pappas frus syster fått sitt efterarv kommer din pappas arv fördelas till hans arvingar enligt den legala arvsordningen. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har efterlevande make arvsrätt till en villa som den andre maken äger?

2019-10-15 i Arvsordning
FRÅGA |Min fru står som ägare till villan som vi byggt gemensamt inom äktenskapet. Har den ena maken arvsrätt till hela villan vid dödsfall?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ärver när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Din fråga är ganska svår för mig att svara på eftersom svaret beror på om du och din make har några gemensamma barn, eller om din make har barn som inte är dina eller om ni inte har några barn alls. Jag kommer därför skriva olika svar för de olika situationerna. I några av fallen är det även svårt för mig att svara på exakt vad som händer med villan, eftersom jag inte vet något om hur det ser ut med övriga tillgångar. Jag kommer i de fallen förklara generellt vem som har rätt att ärva. Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Regler om hur en bodelning går till finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna egendomen är skriven på, om det är giftorättsgods ingår den i bodelningen. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Vad händer om det enbart finns gemensamma barn?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Arvet ska delas lika på bröstarvingarna (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det som då tillfaller varje bröstarvinge är dennes arvslott. Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB). Svaret på din fråga om situationen ser ut så här är alltså att ja, en efterlevande make kommer ärva hela villan, även om den är skriven på den andra maken. När även den efterlevande maken avlider kommer villan gå vidare till de gemensamma barnen. Vad händer om den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn?Om detta är fallet kommer situationen se lite annorlunda ut. Barn som enbart är den avlidne makens barn kallas särkullbarn. Dessa har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och deras arvsrätt går alltså före den efterlevande makens arvsrätt. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.I denna situation kommer särkullbarnen ärva sin avlidne förälder, och den efterlevande maken kommer inte ärva något. Den efterlevande makens enda skydd är att denne har rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Det är möjligt för makar att skriva ett testamente om att den som överlever den andre ska bo kvar i orubbat bo. Detta innebär då att den efterlevande maken kommer får bo kvar i villan och att särkullbarnen kan få ut sina arvslotter då även den efterlevande maken avlidit. Särkullbarnen har dock rätt att klandra testamentet och på så sätt få ut sin laglott direkt (7 kap. 3 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Vad händer om det både finns gemensamma barn och särkullbarn?Som jag skrivit ovan ska den avlidnes barn dela lika på arvet. Detta innebär att om det finns ett särkullbarn och ett gemensamt barn har de rätt till hälften var av arvet. Särkullbarnet har, som jag skrivit ovan, rätt att få ut sitt arv direkt. Men den efterlevande makens rätt går ju före de gemensamma barnens rätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva de gemensamma barnens del med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får sedan sitt arv efter båda föräldrarna då även den efterlevande maken avlidit. Vad händer om makarna inte har några barn?Om makarna inte har några barn kommer den efterlevande maken få ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan den efterlevande maken avlider har den först avlidnes föräldrar (och om även dessa är avlidna, den först avlidnes syskon) efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Om det inte är önskvärt att föräldrar och syskon ska ha efterarvsrätt kan makarna upprätta ett testamente som säger att den andre maken ska ärva med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott, inte föräldrar och syskon. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer jag eller vår gemensamma dotter ärva om min man avlider?

2019-10-25 i Arvsordning
FRÅGA |Min man har en enskild egendom o innan vi gifte oss 1995 skrev vi på äktenskapsförord. Jag har två söner sedan tidigare o tillsammans har vi en dotter. Nu till min fråga:Vad händer om min man dör? Är det vår dotter som ärver allt?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ska ärva när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du och din man är gifta kommer jag även använda äktenskapsbalken (ÄktB). Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Efterlevande makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före den avlidnes barn som är gemensamma med den efterlevande maken. Detta innebär att om en person som har barn gemensamt med sin make avlider kommer den efterlevande maken ärva före de gemensamma barnen. När sedan även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut sitt arv efter båda sina föräldrar (3 kap. 2 § ÄB). Vad händer då någon som är gift avlider?Det första som händer då någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom din fråga inte handlar om en bodelning kommer jag inte gå in djupare på hur en sådan går till. Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är dennes att behålla och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Vad gäller i din situation?Det första som skulle hända om din man avlider är att en bodelning görs. Du skriver att ni har ett äktenskapsförord. Det innebär att det som är din mans enskilda egendom enligt äktenskapsförordet kommer hållas utanför bodelningen och gå direkt till arvet efter honom. Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt och det som tillfaller din man plus hans enskilda egendom utgör arvet efter honom. Eftersom din man inte har några barn som inte är dina barn har han inga bröstarvingar som har rätt att ärva före dig i egenskap av efterlevande make. Detta innebär att om din man avlider kommer du ärva allt efter honom med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du vill, men du kan inte testamentera bort den. Detta eftersom er dotter har rätt till sitt arv efter sin pappa. När även du avlider kommer din dotter då ut arvet efter sin pappa och dig samtidigt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan mina barn överklaga mitt testamente till min sambo?

2019-10-24 i Sambo
FRÅGA |Hej.Jag har en sambo och vi bor i en villa som jag äger själv. Vill skriva ett testamente enl följande:Min sambo skall bo kvar i villan så länge hon önskar. Min sambo ärver min bil och en av mina fonder.Jag har två egna barn (särkullbarn) kan dom överklaga detta?Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som händer då någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Regler o sambor finns i sambolagen (SamboL). Den legala arvsordningenHuvudregeln i svensk rätt är att ett arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Denna består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har i första hand rätt att ärva. Den avlidnes kvarlåtenskap ska delas lika mellan dennes bröstarvingar (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Makes/sambos arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ingen motsvarande arvsrätt för en efterlevande sambo, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Det enda sättet för en sambo att ärva är genom testamente. Då någon avlider görs först en bodelningOm du skulle avlida är det första som händer att en bodelning ska göras mellan ditt dödsbo och din sambo, om din sambo begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår er samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Eftersom din fråga inte handlar om en bodelning kommer jag inte gå djupare in på det. Det som tillfaller din sambo i bodelningen är hennes och det som tillfaller dig + din egendom som hållits utanför bodelningen utgör din kvarlåtenskap och ska fördelas mellan dina arvingar. Man kan förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteAlla som fyllt 18 år har rätt att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap hur man än önskar. Den enda inskränkningen i denna rätt är bröstarvingars rätt till laglott. Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott kan bröstarvingar begära jämkning av testamentet och på så sätt få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Vad innebär detta i din situation?Du skriver att du har två barn. Det innebär att dina två barns arvslotter utgör hälften var av din kvarlåtenskap och deras laglotter utgör således en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Denna fjärdedel, deras laglott, har de alltid rätt till och du kan inte inskränka den rätten genom testamente. Detta innebär att det är möjligt för dig att testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap till din sambo. Om du väljer att testamentera bort mer än så kan dina barn påkalla jämkning och på så sätt ändå få ut sin laglott. Det är möjligt för dig att skriva i ditt testamente att din sambo ska ärva allt med fri förfoganderätt, och att när även hon avlider ska dina barn få sina laglotter eller arvslotter. Dina barn kan fortfarande jämka för att få ut sina laglotter direkt. Men de kan ju välja att inte göra det om de är säkra på att de får sina arv då även din sambo avlider. Det finns en del formkrav för att upprätta ett testamente, det ska bland annat vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Om du känner att du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente, för att vara säker på att det blir rätt, är du välkommen att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan du göra på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har barnbarn arvsrätt om deras förälder är avliden?

2019-10-15 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par som har två gemensamma barn. Deras barn har i sin tur varsitt barn.Det gifta parets ena barn dör innan sina föräldrar.Vad händer med arvslotten när väl båda föräldrarna dör?Normalt sett så skulle arvet delats på två.Eftersom det är enbart ett kvar i livet.Ärver barnet i livet 100% eller får barnbarnet ärva sin avlidne förälders del?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Precis som du verkar ha koll på har den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Detta innebär, precis som du skriver, att de två barnen har rätt till hälften var av arvet efter föräldrarna. I svensk rätt finns en princip som kallas för istadarätten. Den innebär att ett barn har rätt att träda i en avliden förälders ställe och ta emot ett arv som föräldern skulle fått om denne varit i livet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Barnen som då träder i sin förälders ställe ska dela lika på den del föräldern skulle ha fått.Detta innebär i ditt fall att barnet som är i livet kommer få sin halva av det totala arvet, och det avlidna barnets barn (alltså barnbarnet) kommer få den andra halvan av det totala arvet. Hade det avlidna barnet istället haft två barn (alltså barnbarn till den avlidne vars arv det handlar om) hade de fått en fjärdedel av det totala arvet var, alltså delat lika på sin förälders halva av det totala arvet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en efterlevande make ärva egendom som den avlidne maken ägde?

2019-10-10 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver makan en husbil som står skriven på maken?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ärver när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Din fråga är ganska svår för mig att svara på eftersom svaret beror på om du och din make har några gemensamma barn, eller om din make har barn som inte är dina eller om ni inte har några barn alls. Jag kommer därför skriva olika svar för de olika situationerna. I några av fallen är det även svårt för mig att svara på exakt vad som händer med husvagnen, eftersom jag inte vet något om hur det ser ut med övriga tillgångar. Jag kommer i de fallen förklara generellt vem som har rätt att ärva. Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Regler om hur en bodelning går till finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna egendomen är skriven på, om det är giftorättsgods ingår den i bodelningen. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken.Vad händer om det enbart finns gemensamma barn?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Arvet ska delas lika på bröstarvingarna (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det som då tillfaller varje bröstarvinge är dennes arvslott. Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB). Svaret på din fråga om situationen ser ut så här är alltså att ja, en efterlevande make kan ärva en husbil som är skriven på den andra maken. När även den efterlevande maken avlider kommer husbilen gå vidare till de gemensamma barnen. Vad händer om den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn?Om detta är fallet kommer situationen se lite annorlunda ut. Barn som enbart är den avlidne makens barn kallas särkullbarn. Dessa har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och deras arvsrätt går alltså före den efterlevande makens arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.I denna situation kommer särkullbarnen ärva sin avlidne förälder, och den efterlevande maken kommer inte ärva något. Den efterlevande makens enda skydd är att denne har rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Det är möjligt för maken som äger husbilen att skriva ett testamente där det framgår att den efterlevande maken ska ärva just husbilen (9 kap. 1 § ÄB). Detta är inget problem så länge den avlidnes särkullbarn ändå kan få ut sina laglotter (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten. Vad händer om det både finns gemensamma barn och särkullbarn?Som jag skrivit ovan ska den avlidnes barn dela lika på arvet. Detta innebär att om det finns ett särkullbarn och ett gemensamt barn har de rätt till hälften var av arvet. Särkullbarnet har, som jag skrivit ovan, rätt att få ut sitt arv direkt. Men den efterlevande makens rätt går ju före de gemensamma barnens rätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva de gemensamma barnens del med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får sedan sitt arv efter båda föräldrarna då även den efterlevande maken avlidit. Vad händer om makarna inte har några barn?Om makarna inte har några barn kommer den efterlevande maken få ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan den efterlevande maken avlider har den först avlidnes föräldrar (och om även dessa är avlidna, den först avlidnes syskon) efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Om det inte är önskat att föräldrar och syskon ska ha efterarvsrätt kan makarna upprätta ett testamente som säger att den andre maken ska ärva med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott, inte föräldrar och syskon. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,