Ska en kapitalförsäkring gå till förmånstagaren utan att först täcka dödsboets skulder?

2021-04-11 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Går tillgångarna i en kapitalförsäkring direkt till förmånstagare utan att först täcka skulder i dödsboet?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör kapitalförsäkring, därför kommer jag att tillämpa försäkringsavtalslagen (FAL).Ska en kapitalförsäkring utbetalas direkt till en förmånstagare eller ska kapitalförsäkringen först täcka dödsboets skulder?Ett försäkringsbelopp ska inte ingå i den avlidnes kvarlåtenskap (dödsboet) om det finns en tillsatt förmånstagare (14 kap. 7 § FAL). Det betyder att förmånstagaren kommer få pengarna direkt utan dödsboets involvering. Om det däremot inte finns någon förmånstagare kommer pengarna tillfalla dödsboet och därmed täcka dödsboets skulder.Undantag - jämkningDet finns ett undantag till denna huvudregel som gör det möjligt att jämka ett förmånstagarförordnande så att hela eller en del av pengarna tillfaller den avlidnes make eller bröstarvingar (barn till den avlidne). Dock kommer resultatet av en sådan jämkning inte tillfalla dödsboet. Det är endast en make/maka eller en bröstarvinge som kan jämka förordnandet. En förutsättning för jämkning är att resultatet av förordnandet är oskäligt gentemot maken eller bröstarvingen (14 kap. 7 § 2 st. FAL). Det kan exempelvis handla om en tvåbarnsförälder som endast har det ena barnet som förmånstagare. Om föräldern går bort kan det andra barnet jämka förordnandet om förordnandet visar sig vara oskäligt.SammanfattningEn kapitalförsäkring ska inte ingå i den avlidnes kvarlåtenskap om det finns en tillsatt förmånstagare till försäkringen. Det betyder att försäkringsbeloppet ska gå direkt till förmånstagaren och inte till dödsboet och räcka eventuella skulder. Det är möjligt för en make eller ett barn att jämka förordnandet om resultatet blir oskäligt. Om en jämkning sker kommer inte pengarna tillfalla dödsboet utan till den make eller barn som har begärt en jämkning.Hoppas att du fick svar på din fråga, om du har någon ytterligare fråga eller fundering är du välkommen att ställa en fråga till!Vänligen,

Går det att häva en adoption så att man kan betraktas som ett särkullbarn?

2020-09-08 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min styvfar adopterade mig som vuxen.Han försöker göra mig arvslös nu när mamma gått bort.Kan jag avbryta adoptionen ?Och få ärva henne ?Dom har varit gifta ett tag.Eller vad gör jag ?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag att hänvisa till regler om adoption som finns i Föräldrabalken (FB). Jag kommer även hänvisa till regler om arvsrätt som finns i Ärvdabalken (ÄB).InledningJag uppfattar att din styvpappa som var gift med din mamma har adopterat dig som vuxen. Din mamma har gått bort och du uttrycker det som att han försöker göra dig arvslös. Din fråga är om du kan avbryta eller ta tillbaka adoptionen för att kunna få ärva din mamma. För att besvara den frågan kommer jag först att beskriva vad en adoption i vuxen ålder har för juridiska konsekvenser och om det är möjligt att avbryta eller ångra en adoption. Sedan kommer jag att beskriva arvsrätt.Vad får en vuxenadoption för juridiska konsekvenser?I Sverige kan den som har fyllt 18 år adopteras under förutsättning att det finns en särskild anledning till en adoption. En sådan anledning kan vara det personliga förhållandet mellan den som vill adoptera och den vuxna som ska bli adopterad. En adoption ska vara lämplig och det ska särskilt beaktas om den som vill adoptera har uppfostrat den som ska bli adopterad. En adoption kan till exempel bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och föräldrar (4 kap. 4 § FB).När ett adoptivbarn adopteras av en adoptivförälder, upphör samtliga rättsliga band mellan adoptivbarnet och adoptivbarnets biologiska förälder. Adoptivbarnet ska därför anses som adoptivförälderns barn. Om en make/sambo har adopterat den andra makens/sambons biologiska barn, ska den som har adopterats anses som makarnas/sambornas gemensamma barn. Juridiskt innebär det att lag eller annan författning som tillägger släktskapet mellan barn och förälder någon rättslig betydelse ska tillämpas på den som har adopterats och hens adoptivförälder (4 kap. 21 § FB). Det betyder att ett biologiskt barn och ett adoptivbarn är jämställda juridiskt. Kan man ta tillbaka en adoption som har skett i vuxen ålder?Det går inte att häva en adoption i svensk rätt. Det enda sättet att upphöra en adoption är om adoptivbarnet på nytt blir adopterad av någon annan.Vem ärver en gift förälder som går bort?Om en person som är gift går bort, ska personens tillgångar som huvudregel tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § 1st. ÄB). Den efterlevande maken ärver före gemensamma barn och ärver tillgångarna med något som kallas för fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB). Det betyder att den make som ärver inte får lov att testamentera bort egendom eller ge bort en väsentlig del som gåva.Ett undantag till makars arvsrätt är om det finns så kallade särkullbarn. Ett särkullbarn är ett barn som makarna inte har gemensamt. Ett särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott om hens förälder har gått bort (3 kap. 1 § 1 st. ÄB).Om en biologisk förälder är gift med en make som i sin tur har adopterat den biologiska förälderns barn, så räknas barnet som ett gemensamt barn. Det betyder att adoptivbarnet inte är ett särkullbarn då adoptivbarn och biologiska barn är juridiskt jämställda.SammanfattningEn adoption innebär rent juridiskt att adoptivföräldern, din styvfar, likställs med din biologiska pappa. Det innebär också att du likställs som ett biologiskt barn till din styvfar. Som svar på din fråga så går inte att häva en adoption i svensk rätt. Den enda möjligheten är om du blir adopterad av någon annan än din styvfar.På grund av att din mamma och din styvfar var gifta, så ärver din styvfar din mamma före dig. Det beror på att du anses vara ett gemensamt barn och inte ett särkullbarn. Du kommer dock att ärva din styvfar som i sin tur har ärvt din mamma. Han kommer ärva tillgångar från din mamma med fri förfoganderätt och har inte möjlighet att testamentera bort eller ge bort en väsentlig del av tillgångarna.Avslutningsvis, så hoppas jag att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Har barn rätt till arv efter en förälder?

2020-01-24 i Testamente
FRÅGA |Hej jag skulle behöva hjälp att tyda ett testamente och se om jag har rätt till något arv från min Pappa
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler angående arv finns i Ärvdabalken (ÄB).I svensk rätt ärver barn sina föräldrar och barn har alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). En förälder får inte skriva ett testamente som inskränker ett barns laglott, vilket innebär att barn har ett lagstadgat skydd till arv från sina föräldrar.RekommendationDu har en lagstadgad rätt till arv efter din pappa. Om du behöver hjälp med att tyda testamentet och hur stor din laglott kan vara så rekommenderar jag att du tar kontakt med Lawlines jurister som kan hjälpa dig. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information och hjälp i ditt ärende.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Vänligen,

Är det lönt att klandra ett arvsskifte där boutredningsmannen felaktigt klassificerat en överföring som gåva?

2019-11-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Under sin livstid skrev min morfar en fullmakt till min syster och hon har med denna överfört en stor summa pengar till sig själv. Inga gåvobrev finns. Boutredningsman har ansett att gåvorna utgör förskott på arv och jag får ärva det som finns kvar i boet. Lite mer än laglotten. Läste om ett rättsfall RH 2014:10. Är det lönt att klandra arvsskiftet?
Julia Persson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar att din inställning till överföringarna inte utgör gåvor överhuvudtaget, och således inte ska betraktas som förskott på arv och avräknas från laglotten. Din fråga är därför om det är lönt att klandra arvsskiftet. Jag kommer först att förklara vad en gåva är, sedan beskriva vad lagen säger om förskott på arv. Sedan kommer jag att gå vidare att förklara dina möjligheter att klandra arvsskiftet.Vad är en gåva?En gåva är en benefik rättshandling. För att det ska betraktas som en gåva ska det ske en förmögenhetsöverföring, gåvogivaren ska ge gåvan frivilligt och ha en gåvoavsikt.Gåvobrev är inte ett måste för lös egendom, men ett gåvobrev kan hjälpa till att styrka att överföringen är en gåva. Mottagaren kan ha bevisbördan för att en överföring utgör en gåva. Detta motiveras utifrån bevissäkringsteorin och att den som tar emot en stor summa pengar har ett intresse av att skaffa bevisning. I rättsfallet RH 2014:10 resonerar hovrätten på liknande sätt och anser att den som har fått en gåva har ett intresse att säkra bevisning och dokumentation på att överföringarna utgör gåvor. Parterna i rättsfallet hade precis som din syster haft tillgång till och disponerat över en nära släktings bankkonto.Förskott på arvI ärvdabalken finns bestämmelser som rör arv. Du och din syster är inte bröstarvingar till er morfar utan arvingar. Det finns ingen presumtion för att gåvor till barnbarn utgör förskott på arv. För att dessa gåvor ska avräknas på arvet måste det vara särskilt föreskrivet av arvlåtaren eller att det utifrån omständigheterna måste ha varit avsett att avräkning ska ske (6 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen har med stor sannolikhet tolkat att överföringarna ska betraktas som gåvor som ska avräknas från din systers arv. Men en förutsättning för att avräkning på arvet ska ske är att överföringarna har varit gåvor.När en gåva betraktas som ett förskott på arv, ska mottagaren inte betala överskottet trots att värdet på gåvan överstiger arvslotten (6 kap. 4 § ÄB). Det innebär att din syster kan ha överfört mer pengar till sig själv än vad som utgjorde hennes arvslott och att hon är inte skyldig att ge tillbaka överskottet till dödsboet. Fullmakt och förskingringDin morfar skrev under sin livstid en fullmakt till din syster och det är med hjälp av den som din syster har fört över pengar till sig själv. Jag har ingen information om vilka befogenheter fullmakten gav din syster. Därför utgår jag ifrån att din syster hjälpte din morfar med ekonomiska spörsmål såsom att betala räkningar. Om det inte är visat att din syster har fått instruktioner av din morfar att överföra en stor summa pengar till sig själv, kan detta betraktas som förskingring (10 kap. 1 § BrB) eller bedrägeri (9 kap. 1 § BrB).Klandra ett arvskifteEn dödsbodelägare kan väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Detta ska ske inom fyra veckor från att den som vill klandra arvskiftet delgavs (17 kap. 8 § 2 st. ÄktB). Rekommendation Det är svårt utan all nödvändig information kunna bedöma om det är värt att klandra arvskiftet. Viktigt att tänka på är att det ska ske inom fyra veckor. Vad jag rekommenderar är att du gör en polisanmälan om du misstänker att det har skett ett brott så som förskingring eller bedrägeri.Att boutredningsmannen har rubricerat överföringen som gåva är utifrån min bedömning felaktigt. Frågan som återstår är om din syster överförde mer pengar till själv än vad som utgjorde hennes arv. Enligt lagen kan hon inte bli återbetalningsskyldig för detta överskott om överföringen betraktas som en gåva. Från det ekonomiska perspektivet är frågan om du är berättigad till mer arv om överföringen inte hade betraktats som gåva.Om överföringen hade betraktas som olovlig och inte som en gåva skulle din syster betalat tillbaka pengarna till dödsboet. Efter återbetalningen skulle arvet sedan ha fördelats. Din syster har inte förverkat sin rätt till arv efter sin morfar även om hon hade dömts för t.ex. förskingring (15 kap. 1 § ÄB). Ur ett ekonomiskt perspektiv kan resultatet detsamma, oavsett om man betraktar överföringen som en gåva eller ej. Men detta under förutsättning att din syster inte förde över mer pengar än vad hon var arvsberättigad till. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss igen!Vänligen,

Kan ett barnbarn ärva sina farföräldrar?

2020-12-18 i Arvsordning
FRÅGA |HejHar försökt läsa mig till hur det kan bli i vårt fall men litar inte riktigt på att jag tolkar det rätt. Jag och min syster hade en bror som tyvärr gick bort i höstas. Våra föräldrar lever båda två. Min bror har en son som är 35 år. Nu undrar jag hur det blir den dagen mina föräldrar går bort, ska jag och min syster dela mina föräldrars arv med vår brors son??Med vänlig hälsning
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningDin fråga är vem som ärver dina föräldrar efter att de går bort. Ni var tre helsyskon varav ett av syskonen har gått bort. Syskonet som gick bort har en son.Din fråga handlar om arvsrätt vilket regleras i Ärvdabalken (ÄB).Istadarätt och syskonbarn/barnbarnI svensk rätt finns en princip som kallas för istadarätt. Vanligtvis är det barnen (bröstarvingar) till arvlåtaren (den person som har gått bort) som ärver. Ett enklare uttryck för detta är: Barn ärver sina föräldrar. Om bröstarvingen till arvlåtaren har gått bort, så ska bröstarvingens egna barn träda i dess ställe (2 kap. 1 § ÄB).Exempel:"M" och "P" är gifta och har tre barn: "B1", "B2 och "B3".B1 går bort innan M och P. B1 har ett barn som heter "SB".När M respektive P går bort så ska B2, B3 och SB dela gemensamt kvarlåtenskapen. Detta beror på att SB ska träda i B1's ställe enligt den svenska istadarätten (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).SammanfattningDen svenska istadarätten gör det möjligt för ditt syskonbarn att träda in i din brors ställe. Det innebär precis som du misstänkte att du, din syster och ditt syskonbarn kommer att få dela på arvet efter dina föräldrar.Hoppas att du fick svar på din fråga, om du har en till fundering är du välkommen att skriva en fråga igen!Vänligen,

Vad händer om ett särkullbarn inte blir kallad till en bouppteckning?

2020-06-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far har avlidit och jag är osäker på om hans fru vet om mig, men han står som min biologiska pappa.Om min fars fru vet om att jag finns och ändå inte uppger mig i bouppteckningen vad händer då när hon skickar in den till skatteverket ? Ser dom att jag finns ?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer regler från Ärvdabalken (ÄB) att tillämpas.Jag uppfattar att din fråga handlar om vad som händer om du som bröstarvinge inte står med i bouppteckningen efter din biologiska pappa. Jag tolkar att din andra fråga är om Skatteverket kan se att du är en bröstarvinge och inte finns med i bouppteckningen. För att besvara din fråga kommer jag därför att gå igenom vilka regler som gäller för ett dödsbo när det finns bröstarvingar utanför arvlåtarens äktenskap. En sådan bröstarvinge från ett tidigare äktenskap eller förhållanden kallas för särkullbarn.InledningEn bröstarvinge är barn till den personen som är avliden (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ärver den efterlevande maken/makan den avlidne före deras gemensamma barn. Om den avlidne har särkullbarn från ett tidigare förhållande eller äktenskap har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet har alltid rätt att få ut sin laglott, som är hälften av arvslotten. I svensk rätt är laglotten skyddad för bröstarvingar, däremot kan den avlidne inskränka arvslotten genom testamente (7 kap. 1 § ÄB). Testamentet får dock inte inskränka på bröstarvingens laglott. Om testamentet inskränker bröstarvingens laglott kan testamentet jämkas. Detta måste göras inom sex månader (7 kap. 3 § ÄB). Ett särkullbarn kan dock avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan och därmed få rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB).Vad händer om ett särkullbarn inte blir kallad till bouppteckningen?Vid en bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas (20 kap. 2 § ÄB). En dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv eller bodelning i det aktuella dödsboet. En dödsbodelägare kan vara en efterlevande make, arvingar till den avlidne och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen av bouppteckningen i god tid. En tumregel är att kallelsen ska komma ca två veckor innan förrättningen (20 kap. 2 § ÄB). Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet om Skatteverket inte har godkänt en längre tid (20 kap. 1 § ÄB). Det är den dödsbodelägare som har egendom i sin vård, en boutredningsman eller testamentsexekutor som ska bestämma tid och ort för bouppteckningen. Dessa personer ska även kalla dödsbodelägarna (20 kap. 2 § ÄB).Ofta begär de som kallar till en bouppteckning ut ett personbevis från Skatteverket innan bouppteckningen. I personbeviset finns alla kända bröstarvingar upptecknade. Om ett särkullbarn inte har blivit kallad till bouppteckningen får inte Skatteverket registrera bouppteckningen (20 kap. 9 § 3 st. ÄB). Detta beror på att kallelserna inte har gått rätt till, då det står i lagen att alla dödsbodelägare ska bli kallade. Om Skatteverket registrerar bouppteckningen ändå, måste Skatteverkets beslut överklagas inom tre veckor. Man kan då begära att en tilläggsbouppteckning ska göras. En sådan tilläggsbouppteckning ska göras inom en månad från att felet upptäcktes (20 kap. 10 § ÄB).SammanfattningEtt särkullbarn har alltid rätt till arv från sin avlidne förälder, även om hen är omgift. I svensk rätt finns ett skydd för laglotten som innebär att en förälder aldrig kan göra sina barn arvlösa genom att testamentera bort laglotten. Ett särkullbarn är en legal arvinge och ska kallas till en bouppteckning. Om en sådan kallelse inte sker, ska Skatteverket inte registrera bouppteckningen. Om Skatteverket registrerar bouppteckningen trots allt, kan registreringen överklagas inom tre veckor. Därefter kan en tilläggsbouppteckning göras inom en månad.RekommendationEn bouppteckning ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet. Därför kan det vara så att bouppteckningen ännu inte har ägt rum. En kallelse till dig ska dock komma två veckor innan förrättningen. Om du har vetskap om vilken begravningsbyrå som hanterade din pappas begravning rekommenderar jag dig att ta kontakt med byrån för att höra om de har hand om bouppteckningen. Det är nämligen vanligt att begravningsbyråer hanterar bouppteckningar och skickar ut kallelser.Skatteverket ska inte registrera bouppteckningen om alla dödsbodelägare inte har kallats. Jag rekommenderar dig därför att kontakta Skatteverket för att höra om en bouppteckning har registrerats. Om bouppteckningen har registrerats ska du inom tre veckor överklaga beslutet om registrering hos Skatteverket. Då kan en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad.Om du behöver mer hjälp är du välkommen att kontakta en av Lawlines jurister för hjälp. Lawlines jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype. Du kan gärna boka tid här.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Hur kan man göra för att bröstarvingarna ska ärva så lite som möjligt?

2019-11-12 i Laglott
FRÅGA |Min särbo vill att jag ska ärva honom!Han vill inte att hans vuxna barn ska ärva. Men arvslotten kan man inte ta bort. Hur ska han göra för att de ska få så lite som möjligt?
Julia Persson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad din särbo kan göra för att hans vuxna barn ska ärva så lite av honom som möjligt i syfte att du ska ärva honom. Jag utgår från att du och din särbo inte är gifta när jag besvarar frågan.Bröstarvingars arvsrättI ärvdabalken finns de regler som behandlar arvsrätt. Barn kallas även för bröstarvingar och enligt den legala arvsordningen ärver barn sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). I svensk rätt har bröstarvingar en lagstadgad rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). En laglott är hälften av den arvslott som tillfaller bröstarvingarna.Exempel: Person A har en kvarlåtenskap på 100 000 kr. Hen är ogift, har två barn och har inte skrivit ett testamente. Barnens arvslott i det här exemplet är 50 000 kr vardera och laglotterna är således 25 000 kr.I exemplet ovan hade person A kunnat testamentera bort 50 000 kr utan att det hade inskränkt bröstarvingarnas laglotter. Det finns därför en möjlighet att testamentera bort en del av kvarlåtenskapen, men bröstarvingar har en oinskränkt rätt till sin laglott. Bröstarvingar kan med hjälp av en jämkningsregel klandra ett testamente som inskränker deras laglott (7 kap. 3 § ÄB). Det är därför ingen idé att försöka inskränka en bröstarvinges rättigheter genom att testamentera bort t.ex. 80 000 kr enligt förutsättningarna i exemplet ovan.AvslutningsvisÄven om du och din särbo gifter er, har din särbos barn en rätt att få ut sitt arv direkt efter sin pappa. Det hade dock varit annorlunda om barnen hade varit gemensamma och inte så kallade särkullsbarn. Om de hade varit gemensamma hade du ärvt din särbo innan barnen. (3 kap. 1 § ÄB).Jag rekommenderar att din särbo kontaktar en jurist för att upprätta ett testamente till förmån för dig. Din särbo kan testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till dig, men som sagt finns det en stor risk att din särbos bröstarvingar klandrar testamentet och får ut sina laglotter. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en till fråga!Vänligen,