Enskild egendom och fri förfoganderätt

2020-09-05 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej,Jag är änkling sedan två år. Jag och min avlida fru har två gemensamma barn och inga särkullbarn finns. Vi hade inget testamente, äktenskapsförord eller någon enskild egendom. Jag erhöll min frus kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Tänkte nu skriva mitt eget testamente med innebörden att all min kvarlåtenskap ska bli barnens enskilda egendom ,vilket också ska gälla eventuella substitut och avkastning.jag är införstådd med att fri förfogande rätt innebär att jag inte kan testamentera bort denna del, men finns det något sätt att även arvet vår barn erhåller efter sin mamma också kan bli deras enskilda egendom?Tacksam för svar!
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur arvet från din döde make ska bli enskild egendom för era gemensamma barn. Vi vänder oss till Ärvdabalken (ÄB) för att finna svar.Enligt 3 kap 2 § ÄB så anges det att kvarlevande make/maka ärver sin döde partners egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att den kvarlevande föräldern inte får testamentera bort egendomen till någon annan, vilket skulle innebära att man berövar arvingarna deras rätt till arv. Det man får göra dock är att skriva testamente som reglerar arvet till fördel för barnen. Den fria förfoganderätten sätter inte stopp för dig att skriva ett testamente om att arvet ska bli enskild egendom, i och med att du inte berövar eller inskränker arvsrätten på något sätt. Detta medför att all egendom som barnen kan ärva har du möjlighet att göra till enskild egendom, fri förfoganderätt är bara till för att föräldrar inte ska kunna göra sina barn arvlösa genom testamente.

Vad utgör förskott på arv?

2020-07-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Barnens far och jag är skilda, vi har två barn 19 och 21 år. Nu har barnens far köpt en liten lägenhet där de yngsta barnet ska bo, under 1 till 2 år. Pappan kommer till största delen att äga lägenheten. Sen ska lägenheten säljas. Köpet finansieras med 300 000 kr av eget kapital och 300 000 kr som banklån. Jag undrar om någon del av köpet ska ses som förtida uttag av arv? Räntekostnaden tex?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att besvara din fråga om detta kan utgöra förskott på arv ska vi vända oss till Ärvdabalken.Enligt 6 kap 1 § 1 st Ärvdabalken anger att det som har getts till bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska anses som förskott på arv. Ges gåva eller överlåtelse av något slag till annan än bröstarvinge, ska detta inte anses som förskott på arv om detta inte uttryckligen har sagts. Gåvor som är sedvanliga och inte står i missförhållande till givarens villkor och gåvor som sker som fullgörande av en förälders underhållningsskyldighet är gåvor som inte anses som gåvor som kan avräknas.Bröstarvingar är de personer som definieras enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Genom förklaring i testamente så kan arvlåtaren se till att gåvan inte anses som förskott på arv, eller genom annan viljeförklaring som uppkommer senare. Avräkningsskyldigheten kan också bortfalla, om exempelvis alla andra arvingar fått liknande gåvaVad innebär detta för dig - Detta bör innebära att det som kan bli förskott på arvet är köpesumman för den del av lägenheten som barnet blir ägare över. För att hela lägenheten ska ses som förskott på arv måste barnet få lägenheten, alltså stå som ägare. Av relevans är även storleken på gåvan/överlåtelsen samt om överlåtelsen kan ses som ordinär, är avgörande för om detta ska ses som förskott på arv. Det är svårt att ge ett exakt exempel på hur liten eller stor en gåva ska vara för att räknas som ordinär, men säg att barnet äger en del av lägenheten som är värd 30 000 kr. Om det är vanligt förekommande att barnen har fått gåvor motsvarande 30 000 kr under eran livstid bör gåvan anses som ordinär. Om det är så att barnet endast på pappret står på som ägare och att fadern, vid försäljning av lägenheten, erhåller hela köpeskillingen så har det i realiteten inte varit tal om någon gåva över huvudtaget. Man kan även jämka enligt 12:2 ÄB (Ärvdabalken), så att förskottet inte tas med i beräkningen av arv, vilket är gynnsamt för den kvarlevande maken, som får behålla sitt Giftorättsgods och överta barnens arv med fri förfoganderätt,

Arvsfördelning när endast kusiner och död makas systrar återfinns

2020-06-30 i Arvsordning
FRÅGA |En fråga om arv: när hustrun avlider ärver hennes äkta man alla hennes tillgångar, men vilka ärver maken den dag han avlider? Makarna har inga barn, ej heller några föräldrar i livet. Maken har inga syskon, men kusiner, hustrun har syskon.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du valde lawline för din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta vem som ärver vem i ditt scenario. jag kommer endast utgå från den informationen jag har blivit given och kommer utgå från Ärvdabalken för att besvara din fråga. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Dock säger 3:1 ÄB att maken till den döda gifta personen ska få överta all kvarlåtenskap när personen i fråga dör. Denna princip har företräde framför 2:1 ÄB. . Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Är ett av syskonen i sin tur döda, går arvet till det döda syskonens barn, 2:2 andra stycket ÄB. 2:3 ÄB anger att om föräldrar, syskon eller syskonbarn inte finns, ska mor- eller farföräldrar ärva i deras ställa. Om dessa är döda, ska i sin tur deras kvarlevande barn (syskonen till den dödes föräldrar) ärva. Är även dessa döda, stannar arvsordningen. Kusiner kan aldrig ärva utan pengarna går till allmänna arvsfonden. 3:2 ÄB anger att om kvarlevande arvsberättigad släkting enligt 2:1 eller 2:2 ÄB återfinns när efterlevande make har avlidit ska hälften av den kvarlevande makens egendom fördelas till denna. Vad innebär detta för den döde maken? Detta innebär att i detta fall kan kusinerna inte få ärva honom, om inget testamente existerar. Hustrun har syskon som enligt 2:2 är berättigade till arv och enligt 3:2 ÄB ska få ta del av hustruns arv, vilket ska motsvara 50 % av efterlevande makes totala egendom. Kort och gott, makens kusiner får ingenting av makens egendom i arv, medan den döde hustruns syskon får 50 % av arvet.

klargörande kring testamente och arvsordning

2020-05-07 i Testamente
FRÅGA |Hej,Både min fru och jag tillhör riskgrupperna, 73 och 75 år, och ganska skröpliga.Vi avser att sätta samman ett infodokument till våra två arvsberättigade barn.Vi förstår nog inte fullt ut termerna arvslott och laglott.Har vi uppfattat fakta rätt när vi skriver följande:1. Laglotten är hälften av arvslotten.2. Exempel: Om jag dör och vi har har 500 000 på banken ska då 250 000 tillfalla min fru Marianne i arvslott och de två barnen 125 000 vardera i laglott?3. I vilket skede kan barnen begära uttag av laglotten, direkt efter min död även om det drabbar min frus möjlighet att stanna kvar i s k orört bo eller försörja sig rimligt?Vad skulle det kosta om ni går igenom vårt skrivna dokument, cirka tre A4-sidor, med målet att kolla sakuppgifter?Med vänlig hälsning
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag ska presentera ett svar på era frågor och utgår från följande i mina svar. Att barnen i fråga är födda inom äktenskap och inte anses vara särkullsbarn, samt att du och din fru är gifta med varandra. Skulle det råda andra förhållanden kan omständigheterna förändra det slutgiltiga resultatet. (När du skriver infodokument hoppas jag att detta menas som ett testamente, annars kommer detta inte bli juridiskt bindande för era barn när ni väl har dött, 9 kap 1 § ärvdabalken!)Svar på fråga nr 1: Ja laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken.Svar på fråga nr 2: Svaret på denna fråga blir faktiskt, om vi endast utgår från vad lagen säger, nej. Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken råder det förhållandet att om den döda var gift, ska all kvarlåtenskap (allt som går att ärva) tillfalla den kvarlevande maken. Endast särkullsbarn har rätt att kräva sin del av arvet före gift kvarlevande make. Din fru kommer därför att få ärva allt vid din död, varav barnen först har rätt att ärva det som var ditt vid din frus död. Detta innebär att om du har 500 000 kr kvar i kvarlåtenskap, kommer allt att tillfalla din fru. (Om du vill ge dina barn 125 000 kr vardera direkt vid din död är detta fullt möjligt att göra, men detta ska då skrivas ned i ett testamente). Svar på fråga nr 3: I och med reglerna i 3 kap 1 § Ärvdabalken kommer barnen först att ärva dig efter att även din fru har dött. Endast särkullsbarn har rätt att kräva sin del av arvet direkt vid din bortgång, det kan aldrig barn inom äktenskap göra. Laglott är något som i praktiken endast blir aktuellt vid testamente eller om det finns särkullsbarn. Om ett testamente eller inga barn inte finns kommer inte laglott att bli aktuellt. Om det däremot finns ett testamente där hur ditt arv ska fördelas även efter din frus död kan detta jämkas enligt 7 kap 3 § Ärvdabalken om laglotten på något sätt kränks av testamentet (om dina barn för mindre än hälften av sin berättigade arvslott). Generellt för samtal med jurist gällande granskning av avtal debiterar vi en avgift på 2000 kr i timmen, kontakta gärna vår telefonlinje eller våra jurister direkt för mer information. Hoppas detta var svar på din fråga!

Enskild egendom

2020-08-31 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej!Min man äger aktiebolag. Jag skulle vilja veta fördelar och nackdelar om jag blir delägare? Vad gäller vid en separation om jag inte är delägare resp är det? Finns det fördelar med att bli delägare eller spelar det ingen roll när vi är gifta?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Vid en eventuellt skilsmässa är det viktigt att fastställa vad varje sambo/make innehar som personlig egendom, eller som är avskild enligt samboavtal eller äktenskapsförord enligt 7:3 ÄktB. Detta eftersom grundregeln i Äktenskapsbalken 7:1 konstateras det att all egendom som inte är enskild egendom är gemensam, och kommer därför att ingå bodelningen vid en eventuell skilsmässa enligt 10:1 och 11:3 ÄB. Enligt 7:2 Äktenskapsbalken är enskild egendom lösöre som har delgivits en viss make/maka genom äktenskapsförord, testamente, gåva eller etc. Detta innebär för dig att om din make inte har undandragit sitt företag eller sin del i ett företag genom äktenskapsförord eller på annat sätt gjort detta till enskild egendom, så kommer du ha rätt till en del som motsvarar hälften av bolaget/andelen i bolaget vid en skilsmässa. Då spelar det ingen roll om du är ägare eller inte i bolaget.*Detta under premissen så klart att din make har mer egendom än dig vid skilsmässan, om motsatta förhållanden råder så är det självklart du som kommer få ge din make egendomen eller pengar så att fördelningen av den totala egendomen blir 50/50. Skulle det dock vara så att bolaget är enskild egendom på något sätt, så är det en fördel att du är ägare om bolaget har ett stort värde emotionellt eller finansiellt. Om bolaget är enskild egendom kommer det inte ingå i en skilsmässa och stora värden kan undandras dig.Hoppas det var svar på din fråga!

Förskott på arv om gåva ges till ex-fru

2020-07-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Far avled nyligen. Han är frånskild sedan 1966. 2018 gav han bort 700.000 kr till sin f.d. fru - inget gåvobrev upprättades. Dom har två gemensamma barn. Far har också ett utomäktenskapligt barn.Frågan: Skulle gåvan på 700.000 kr kunna ses som förskott på arv till hans f.d. frus båda barn?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om gåva till make/maka kan anses utgöra förskott på arv till makarnas gemensamma barn.Enligt 6 kap 1 § 1 st Ärvdabalken anger att det som har getts till bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska anses som förskott på arv. Ges gåva eller överlåtelse av något slag till annan än bröstarvinge, ska detta inte anses som förskott på arv om detta inte uttryckligen har sagts. Gåvor som är sedvanliga och inte står i missförhållande till givarens villkor och gåvor som sker som fullgörande av en förälders underhållningsskyldighet är gåvor som inte anses som gåvor som kan avräknas.Bröstarvingar är de personer som definieras enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Vad innebär detta för dig - Detta medför att eftersom gåvan på 700 000 kr riktas till före detta maka (ex-frun) som inte utgör bröstarvinge enligt arvsordning, så kommer detta inte räknas som förskott på arv om inte arvlåtaren (din far) har önskat detta. För att anses som förskott på arv måste arvet gå direkt till en bröstarvinge. Gåvan på 700 000 kr kommer inte räknas som förskott på arv till deras gemensamma barn, eftersom gåvan var riktad direkt till ex-frun.

Förhindra arvinges makar från att ta del av arv

2020-06-30 i Enskild egendom
FRÅGA |Vi är två makar som har två söner. Vi äger olika fastigheter och har fonder och värdesaker som allt tillsammans utgör ca 12 miljoner kronor. Vi har 5 barnbarn. Av olika orsaker önskar vi att våra svärdöttrar inte ärver något av oss. Vi förstår att man kan testamentera hälften av den totala förmögenheten till varje son som enskild egendom. Vi vill dock försäkra oss om att det av oss testamenterade inte kan användas av sonhustrurna. Sönerna skall inte heller kunna (tvingas) använda arvet från oss för inköp som skall ingå i det gemensamma hushållet. Om en av sönerna skulle avlida före sin maka, önskar vi att det av oss testamenterade arvet skall föras över i sin helhet till sonens barn och inte kunna användas i någon del av sonhustrurna. Hur skall vi göra för att försäkra oss om ovanstående?
Oscar Rudén |Hej och tack för att ni vänder er till lawline med er fråga!jag förstår frågan som att ni vill begränsa era söners makars möjlighet att ta del av ert arv så mycket som möjligt. För att besvara frågan kommer jag endast att utgå från den informationen jag har blivit given. Vi kommer använda oss av Ärvdabalken för att besvara denna fråga. 7 kap 1 § ÄKB anger att den egendom som make inte har undandragit som enskild egendom, ska anses som giftorättsgods. 7 kap 2 § ÄKB anger vad som är att anse som enskild egendom. Giftorättsgodset ska alltså ingå vid en bodelning vid en makes död eller vid skilsmässa, enligt 9 kap 1 § ÄKB och 10 kap 1 § ÄKB.Detta innebär då att genom att göra eran egendom till enskild egendom genom testamente som era barn får ärva, är denna egendom garanterad era söner vid en eventuell skilsmässa. Vid era barns eventuella död kommer även den enskilda egendomen inte anses som giftorättsgods och därför inte ingå i bodelningen. Den enskilda egendomen kommer därför att ärvas direkt av era barnbarn när era söner dör. Dock bör poängteras att era söner har lika full rätt att testamentera, ge bort eller sälja den enskilda egendomen till vem som helst när de blir ägare över egendomen. Genom testamente kan ni endast kontrollera vem som får vad vid era söners död eller skilsmässa. Ni har ingen möjlighet att, genom testamente, förbjuda era söner eller fullt ut hindra deras makar från att ta del av erat arv. För att uppnå något sådant kan man lägga in pengarna i en stiftelse för att låsa dem så mycket som möjligt. Detta får dock effekten att era söner inte kommer ha fri tillgång till era pengar eller egendom heller, varav arvet blir begränsat för alla.Hoppas detta svar var till hjälp, Mvh

Ogiltigförklara eller jämka testamente

2020-05-07 i Testamente
FRÅGA |Min mamma var ogift och hennes man dog för ett par år sedan ...dom har inga gemensamma barn ...dom skrev ett inbördes testamente där vid bådas frånfälle ska min syster ärva ett fritidshus och bil men idag så äger min syster bil redan kan man göra så och vad händer med laglotten
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som sådant att du vill veta om testamentet är giltigt även när din syster redan äger en bil och om detta testamente kränker din rätt till laglott. Jag kommer endast att utgå från den information jag har blivit given av dig, skulle det finnas andra omständigheter i ditt fall som inte har nämnts kan resultatet bli ett annat. Vi kommer att förhålla oss till Ärvdabalken för att klargöra denna fråga. Krav för att ett testamente ska vara ogiltigt – Det finns en del omständigheter som kan innebära att testamentet blir ogiltigt, och kan då ogiltigförklaras. Detta innebär att testamentet inte har någon verkan och man följer arvsordningen som statueras i 2 kap ÄB. 1. Om din släkting var under 18 år när denne upprättade testamentet, om det inte rör sig om någon som har fyllt 16 år och det rör egendom som denne själv får råda över (ÄB 9 kap. 1 §). 2. Om det inte upprättats skriftligen med två vittnen som närvarat samtidigt som din släkting skrivit under testamentet. Dessa vittnen behöver även ha skrivit under sina namn på testamentet och vetat om att det varit ett testamente (ÄB 10 kap. 1 §).3. Vittnena får inte vara under 15 år eller har en psykisk störning som gör att något av vittnena inte förstått betydelsen av att skriva under ett testamente. Vittnena får heller inte vara make till den som skrivit testamentet, inte heller sambo, någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerskap, eller är syskon till din släkting (ÄB 10 kap. 4 § första stycket).4. Har din släkting upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning är det inte gällande (ÄB 13 kap. 2 §). 5. Slutligen gäller inte heller testamentet om någon tvingat din släkting att upprätta det eller fått din släkting till att upprätta testamentet genom missbruk av dennes oförstånd, viljesvaghet beroendeställning, eller att din släkting blivit svikligt förledd att upprätta testamentet (ÄB 13 kap. 3 §). 6. Enbart en av dessa punkter ovan behöver uppfyllas för att bli ogiltigt. Viktigt att tänka på är att testamente blir inte automatiskt ogiltigt bara för att någon av de 5 punkterna ovan uppfylls. Det krävs att någon som har rätt att ärva klandrar/bestrider det inom 6 månader från det att dessa fått ta del av testamentet. Klandras inte testamentet inom denna tid gäller testamentet (ÄB 14 kap. 5 § första stycket).Jämka testamente - Om det skulle vara så att testamentet är giltigt och att det inte går att ogiltigförklara, då försöker man jämka det. Om det finns ett testamente som testamenterar bort all egendomen så har man som arvinge rätt att jämka testamentet för att kunna få ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Detta innebär att man inte får ut allt man skulle få om testamentet inte fanns, men man får rätt till hälften av allt man skulle haft ( 7 kap 1 § ÄB). Detta innebär alltså att om din släkting har 100 000 kr, men sedan testamenterar bort allt, så har du rätt att jämka testamentet och få 50 000 kr. Jämkningen måste ske inom 6 månader från att du får testamentet (7 kap 3 § ÄB).Vad innebär detta för dig - I och med att kraven endast berör utformningen av själva testamentet är det huvudsakligen inte möjligt att ändra testamentet enbart på grund av att din syster redan äger en bil. Om inget av kraven ovan är uppfyllda är testamentet därför att anse som giltigt. Det som skulle kunna komma att bli aktuellt är att du jämkar testamentet för att du anser att det är oskäligt att din syster får en bil, exempel av anledningen att bilen utgör en mycket stor del av det totala arvet och att detta kränker din laglott. Detta är dock endast möjligt att göra om din laglott begränsas. Om du ändå får ut 25 % av den totala arvsmassan om testamentet är oförändrat, kränks inte din laglott. Då kan man inte göra en jämkning.