Kan jag ärva min makes skulder på hans enskilda egendom?

2020-07-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Ärver jag min makes skulder på hans enskilda egendom (fritidshus) om han går bort först? Vi har särkullsbarn. I den enskilda egendomen finns inskrivet att jag ska disponera den, betala och sköta den.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan inte ärva annans skulderEnligt svensk lag ärver man inte någon annans skulder. Även om ni är makar så ska ni "svara för era egna skulder" vilket innebär att ni själva är ansvariga för personliga skulder (äktenskapsbalken 1 kap. 3 §). För det fall spelar det alltså ingen roll att det står inskrivet att du ska betala, sköta och disponera över fritidshuset eftersom du oavsett inte kan ärva skulderna för denna. Vad händer med skulderna?Skulder som finns kvar efter någons död ska betalas mot tillgångar i dödsboet. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna så kan antingen skulderna skrivas av eller så kan dödsboet försättas i konkurs. Oavsett blir det alltså ingen som kommer att ärva skulderna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan min dotters sambo vara bouppteckningsförrättare efter min död?

2020-04-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan min dotters sambo utses bouppteckningsförättare efter min död?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättare väljs av dödsbodelägarnaDet är dödsbodelägarna som utser bouppteckningsförrättare (ÄB 20 kap. 2 § första stycket). Dödsbodelägarna är de som har rätt till arv eller bodelning och kan till exempel vara make/sambo, barn eller universella testamentstagare. I ditt fall kan till exempel din dotter utse sin sambo som bouppteckningsförrättare. En bouppteckningsförrättare får inte ha eget intresse av dödsboetLagen ställer upp två krav på dem som ska vara bouppteckningsförrättare och det är de ska vara kunniga och trovärdiga gode män (ÄB 20 kap. 2 § första stycket). Det viktiga är egentligen bara att en bouppteckningsförrättare inte har något eget intresse av dödsboet. I ditt fall kan ju inte din dotters sambo ärva något av dig (om det inte finns testamente) och därför har sambon med största sannolikhet heller inget intresse av dödsboet. SammanfattningSå länge din dotters sambo inte har något intresse av dödsboet och inte ska ärva något alls av dig så ser jag inga hinder för att sambon inte skulle kunna väljas som bouppteckningsförrättare. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Framtidsfullmaktstagares rätt att ta ut förskott på arv

2020-04-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor bor på ett demensboende och jag och min syster är enda barnen. Vi har en framtidsfullmakt för vår mor. Kan vi, som är helt överens, ta ut pengar från mors konto som ett förskott på arv. Min mor som är dement kan inte skriva under något gåvobrev eftersom hon ändå inte skulle förstå vad det är. Vi har även testamentet där det klart framgå att det bara är jag och min syster som ska ärva.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är du och din syster som är framtidsfullmaktstagare åt er mor. När jag besvarar din fråga kommer jag att förhålla mig till lag om framtidsfullmakter.Framtidsfullmaktstagarens rätt att lämna gåvor beror på vilken behörighet denne harTill att börja med är förskott på arv att likställa med en gåva (ärvdabalken 6 kap. 1 §). I ditt fall tolkar jag det som att du och din syster vill ta ut förskott på arv vilket är att betrakta som en gåva till er. Som framtidfullmaktstagare får man ge gåvor om det finns en behörighet för detta. Behörigheten ska framgå ur själva instruktionerna för framtidsfullmakten. Mitt råd är därför att börja med att noggrant kolla igenom instruktionerna för framtidsfullmakten om det finns någon specifik sådan. Saknas behörighet så gäller lagenOm dessa instruktioner inte tar upp behörigheten att lämna gåvor så gäller istället att framtidsfullmakter får lämna mindre personliga gåvor men till andra än sig själv (lag om framtidsfullmakter 18 §). Om ni tar ut förskott på arv blir det som en gåva från er mor till er själva vilket inte är tillåtet om ni har rollen som framtidsfullmaktstagare. Om du och din syster inte är framtidsfullmaktstagare Om det istället är så att jag har tolkat din fråga fel och du och din syster inte alls är framtidsfullmaktstagare åt er mor så kan den personen som är framtidsfullmaktstagare lämna gåvor till er. Värdet på gåvan måste däremot vara rimlig med hänsyn till er mors ekonomiska förhållanden. Därför kan det vara bra att fundera över hur mycket pengar ni har tänkt ta ut från er mors konto och om det är orimligt mycket med hänsyn till hennes ekonomi i övrigt. Vad kan du göra?Först och främst råder jag dig att kolla upp vad det finns för behörighet för framtidsfullmakten och se om gåvor regleras där eller inte. Skulle du behöva juridisk hjälp med att undersöka behörigheten rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline. Sedan råder jag dig att fundera kring hur mycket pengar ni vill ta ut från er mors konto och om det är rimligt med hänsyn till hennes ekonomiska situation.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan närstående ärva skulder eller vad händer med skulder när en person har avlidit?

2020-05-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag är gift sen många år och vi gjorde en bodelning inom äktenskapet för en massa år sedan, min fråga är vad som händer med mina personliga skulder (banklån etc) om jag avlider....tar frugan över skulderna då eller vad händer..?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan inte ärva annans skulderEnligt svensk lag ärver man inte någon annans skulder. Även om ni är makar så ska ni "svara för era egna skulder" vilket innebär att ni själva är ansvariga för personliga skulder (äktenskapsbalken 1 kap. 3 §). Vad händer med skulderna?Skulder som finns kvar efter någons död ska betalas mot tillgångar i dödsboet. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna så kan antingen skulderna skrivas av eller så kan dödsboet försättas i konkurs. Oavsett blir det alltså ingen som kommer att ärva skulderna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en förälder ge mer arv till ett av sina barn genom testamente eller gåvor?

2020-04-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har 4a barn, skulle vilja ge mera till ett utav dom för att hen har hjälpt mig mycket, är det möjligt genom testa ment ,el måste jag ge innan min död?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall du som förälder kan ge mer arv till ett av dina fyra barn genom antingen testamente eller genom gåvor. När jag besvarar din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Barnen har rätt att få sin laglottHuvudregeln är att barnen ska ärva lika mycket vardera (ÄB 2 kap. 1 § andra stycket). Det går dock att ändra på denna fördelning till viss del genom testamente och gåvor. En princip som däremot gäller oavsett är att ett barn alltid har rätt till minst hälften av arvslotten, detta kallas för laglotten (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten är hälften av vad man skulle fått om det inte hade funnits ett testamente eller gåvobrev. För att illustrera detta med ett exempel så innebär det att om en förälder efterlämnar sig 160 000 kr så ska egentligen alla fyra barn ärva 40 000 kr vardera (enligt huvudregeln). Detta går som sagt att ändra på genom ett testamente eller gåvobrev. Oavsett har varje barn rätt till 20 000 kr var vilket är hälften av arvslotten (som ju är 40 000 kr i exemplet).Kan du ge mer arv till ett av dina barn genom testamente?Du har möjlighet att upprätta ett testamente där du fritt kan styra över hälften av arvet och bestämma att ett av dina barn ska ärva mer än de andra. Men du får inte upprätta ett testamente där dina barn får mindre än sin laglott. Om vi tar samma exempel som ovan så måste alltså alla dina barn minst få 20 000 kr vardera. Så länge inget barn får mindre än sin laglott så är det tillåtet att ge bort mer arv till ett av sina barn. Kan du ge mer arv till ett av dina barn genom gåvor? Du har också möjlighet att lämna gåvor till dina barn under din livstid vilket oftast är ett förskott på arv. Om du däremot inte har för avsikt att lämna ett förskott på arv ska denna så kallade viljeförklaring framgå vid gåvotillfället och i det fall ses det inte som ett förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 § första stycket). Oavsett vad för gåvor det rör sig om får du ge mer till ett av dina barn om du vill så länge du ser till att de andra barnen inte blir arvlösa utan har rätt på minst sin laglott. Om du behöver hjälp med att upprätta ett gåvobrev finns vår avtalsrobot här på Lawline som kan hjälpa dig.SammanfattningDu kan både genom att upprätta ett testamente eller genom att ge gåvor göra så att ett av dina fyra barn får mer arv än de andra barnen. Detta får dock endast ske under förutsättning att dina andra barn i vart fall får minst sin laglott vilket är hälften av vad de skulle ärvt ifall det inte fanns ett testamente eller gåvobrev. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har syskonen till den först avlidne maken rätt till efterarv?

2020-03-03 i Efterarv
FRÅGA |Min faster var gift fram till 2015 då maken gick bort. Nu undrar jag har Bror och syster till Maken rätt till arvsdel när min faster dör.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Mina utgångspunkter i svaretDu nämner inte ifall din faster och hennes make har barn tillsammans eller har barn på var sitt håll men jag kommer utgå ifrån att ingen av dem har barn. Vidare framgår det inte hur mycket din faster ärvde från maken, om det fanns testamente eller liknande, men jag kommer utgå ifrån att hon ärvde allt från maken i mitt svar. Får syskonen arvsrätt efter din faster dör?Eftersom din faster och hennes make var gifta är huvudregeln att din faster ärver allt efter maken (ÄB 3 kap. 1 §).När din faster dör har makens föräldrar alternativt syskon arvsrätt, detta kallas efterarv (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att om makens föräldrar lever när din faster dör har de i första hand arvsrätt (ÄB 2 kap. 2 § första stycket). Om makens föräldrar inte lever när din faster dör så har makens bror och syster arvsrätt (ÄB 2 kap. 2 § andra stycket). Hur mycket ärver makens familj från din faster?Huvudregeln är egentligen att makens föräldrar alternativt syskon (beroende på om föräldrarna lever eller inte) ärver hälften från din faster när hon dör (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Om det är så att din faster har ärvt allt från maken, vilket jag har utgått ifrån, innebär det att makens föräldrar alternativt syskon ärver samma andel som fastern ärvde (ÄB 3 kap. 2 § tredje stycket). SammanfattningOm makens föräldrar inte lever när din faster dör så kommer makens bror och syster att ärva från din faster. Syskonen har rätt att ärva samma andel som din faster ärvde av maken. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,