Kan en felaktig fastighetsvärdering föranleda rättelse i bouppteckningen och i så fall om en boutredningsman kan begäras? Tillika fråga om förskott på arv beroende på gåvobrevets lydelse.

2020-12-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Våran far gick bort för en tids sedan. Vid bouppteckningen fick jag och min bror veta att våran syster köpt våran fars lägenhet för 350000kr, den var värderad till 750000kr av mäklare.Resterande fick hon gåva,med utan förskott på arv. Denna värdering är alldeles för låg,jag kontaktade mäklare som kan området väl och minst 1miljon var lägenheten värd vid denna tidpunkt. Vad kan man göra i en sådan situation, detta innebär att min syster betalat 350000kr och fått 650000kr i gåva istället för 400000kr som det står i gåvobrevet.
Pontus Fridén |Hej och tack för förtroendet!Värderingsfrågor vad angår bouppteckning, allmän regleringTill skillnad från bohag ska värdering av fastighet göras mot marknadsvärdet, dvs. försäljningsvärdet med avdrag för latent skatt (NJA 2015 s. 558) och eventuella försäljningskostnader (i praktiken oftast mäklararvode), 20 kap. 4 § ärvdabalken. Det är värdet på tillgången vid tidpunkten då vederbörande avled som utgör underlaget. Prisförändringar mellan dödsdagen och bouppteckningen ska inte tas med i beräkningen. Här uppenbarar sig ett problem, marknadsvärdet kan inte exakt bestämmas med mindre än att fastigheten utbjuds till marknaden. Värdeuppskattningen ska dock vara kvalificerad. Den som ombesörjer värderingen, i huvudregel mäklare, har en allmän omsorgsplikt 8 § fastighetsmäklarlagen som är sanktionerad med skadeståndsansvar 25 § samma lag.Vad du bör göra om du har fog för ditt påståendeOm vi antar att du har rätt, lägenheten var värd 1 000 000 kr istället för 750 000 kr. I så fall ska en tilläggsbouppteckning med rättelse förrättas inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Du anses skyldig att underrätta övriga dödsbodelägare och tillsammans med dem tillse att tillägget förrättas. Motsätter sig någon tillägget gäller följande. Förordnande av boutredningsman kan begäras på nytt om det är påkallat av nya omständigheter 19 kap. 1 § ÄB (Walin-Llnd 2, ärvdabalken 2, 6 uppl., 2017, s. 207 f.). Ansökan ska inlämnas till den tingsrätt, där den avlidne varit folkbokförd den 1 november föregående år.Om förskottetFormuleringen i gåvobrevet är av stort intresse. Av texten i din fråga är jag inte helt säker på om din syster erhöll fastigheten mot 350 000 kr och att resterande var en gåva eller om gåvan bestod i 400 000 kr som du skriver stod i gåvobrevet. Du inser säkert att skillnaden medför två skilda rättsliga utfall. Sistnämnda formulering berättigar dig och din bror ett högre arv då förskottets värde (250 000 kr) ska läggas till på kvarlåtenskapen och delas lika, därefter ska avdrag för förskottet göras på din systers arvslott 6 kap. 5 § ÄB jfr 6 kap. 1 § ÄB. Förhåller det sig så att resterande värde utöver 350 000 skulle vara en gåva kommer det inte medföra mervärde för dig och din bror att begära rättelse i bouppteckningen.Hoppas detta klargjorde för rättsläget, annars är du varmt välkommen att återkoppla. Behöver du hjälp med att gå vidare i ärendet kan du ta kontakt med Lawline här Kontakt - Lawline.Hälsningar,

Har man rätt till arv efter en avliden icke-biologisk pappa? Och vad gäller detsamma med biologisk pappa?

2020-11-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag har gjort en DNA test som visar att jag har en annan pappa än den jag växte upp med. Han är avliden sen långt tillbaka och hans förmögenhet har gått vidare i två led dvs till barnbarn. Har jag någon som helst rätt till arvet och hur hanterar man det när det gått vidare i två generationer?Tack på förhand
Pontus Fridén |Hej och tack för att du ger Lawline förtroendet att besvara din fråga!Sammanfattning av slutsatserna- Du har troligtvis inte arvsrätt efter din biologiska pappa. Men om du har det gäller en tioårig preskriptionsregel- Om din icke-biologiska pappa avlidit kan din arvsrätt efter honom inte ifrågasättas- Rättsläget är ovisst om det uppdagas innan arvsskiftet av din icke-biologiska pappaRättsliga utgångspunkterI svensk rätt gäller faderskapspresumtion. Den man mamman är gift med vid barnets födelse anses (presumeras) vara barnets pappa, 1 kap. 1 § föräldrarbalken (FB). Presumtionen kan omkullkastas av att som i ditt fall, barnets arvsanlag kan hållas för visst att mannen inte är barnets pappa, 1 kap. 2 § p. 2 FB. För de som kommer underfund med att den biologiska pappan är en annan än vad man utgått från, väcks naturligt nog en oro över hur det blir arvet, exv. om talan om ogiltigförklaring kan väckas och om man förpliktas återbära arvet. Frågan kan inte helt avgöras utifrån lagtexten, upphovet till det är att föräldrarbalken talar om faderskapspresumtion utan biologisk koppling medan ärvdabalken talar om den avlidnes avkomlingar. Således finns en motstridighet i lagarna som delvis anknyter till varandra.Klarhet har i frågan kom dock 1997. I ett fall föranledde omständigheterna att frågan prövades av Högsta domstolen (HD) i rättsfallet NJA 1997 s. 645, där HD till skillnad från underrätterna slog fast att presumtionen 1 kap. 1 § FB alltjämt gäller, "den bygger på uppfattningen att mannen i äktenskapet normalt är biologisk fader till de barn hustrun föder. Med denna presumtion tar barn i äktenskapet utan vidare arvet efter mannen jfr 2 kap. 1 § ärvdabalken." En konsekvens av detta är att faderskapet kan vara fastställt rättsligt, samtidigt som det inte är biologiskt möjligt. Uttalandet har senare doktrin uppfattats som en antydan om att faderskapspresumtionen grundar sig i arvsrätt och inte biologiskt släktskap. 2 kap. 1 ÄB, dvs. din rätt att ärva efter dina föräldrar, uttrycks visserligen "den avlidnes avkomlingar" men sett i ljuset av rättsfallet ska det förstås som att dessa är kopplade till den rättsliga presumtionen, inte i biologiskt mening.KonklusionBeträffande din icke-biologiska pappaOm du rättsligt sett var barn till den avlidne när arvsskiftet genomfördes, såvida faderskapet inte hävts innan arvsskiftet är du i din fulla rätt till arvet. I fokus är hur rättsförhållandet såg ut vid tidpunkten för arvsskiftet; förelåg då en intakt faderspresumtion? I andra fall är rättsläget mer osäkert eftersom HD prövade endast de enskilda omständigheterna i fallet vilka var att flickan vars arvsrätt godtogs av HD, inte blev varse om den bristande arvsanlagskorrelationen förrän efter arvsskiftet, dvs. detsamma som i ditt fall.Beträffande din biologiska pappa Motsatsvis gäller att du inte har rätt till arvet efter din biologiska pappa, men man ska vara försiktig med att göra motsatssluts av prejudikat (rättsfall från HD). Har du mot förmodan med hänsyn till rättsfallet, ändå rätt måste du göra gällande din rätt inom tio år från dödsfallet, 16 kap. 4 § ÄB.Hoppas du blir nöjd med svaret, kommentera annars gärna mitt svar så reder vi ut eventuella frågetecken.Hälsningar,

Går den efterlevande makens rätt före särkullbarn vid den ena makens bortgång?

2020-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |I min mammas testamente finns det ett ny bil värd 200.000 kr.Vid arvskiftetshandlingen så är den bilen borttagen och ersatt av en gammal bil ifrån 1990 värd 2000 kr.Änklingen efter min mor o advokatbyrå påstår att det finns en paragraf i lagen som gör att Änklingen i dödsboet kan behålla bilen utan att ge mig ersättning för min del av värdet. Stämmer detta ?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den efterlevande maken har rätt till kvarlåtenskapen framför bröstarvingar (barnen). Vid den ena makens död får den andre maken således allt. Undantaget är om arvlåtaren har särkullsbarn så äger dessa rätt att få ut sin arvslott direkt 3 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Tillfogas ska att Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Denna s.k basbeloppsregeln gäller även mot särkullbarn. Makens rätt går här ändå orubbligt före särkullsbarns arvslott, upp till lagstadgad belopp.Jag uppfattar det som att maken till din bortgångne mamma inte är din biologiska pappa. Du har därför rätt till din arvslott, men maken har rätt till egendom motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet (47 300 år 2020), totalt blir det 189 200 kr. Förmodligen åsyftas detta av maken och advokatbyrån när de hänvisar till en paragraf i lagen. I stort sett uppgår ju det bilens värde.Är bilen den enda egendomen i förmögenhetsmassan tycks alltså maken och advokatbyrån ha gjort en riktig analys av gällande rättsläge. Men skulle du inte få ut din arvslott på grund av basbeloppsregeln, tilldelas du efterarvsrätt enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB. Med andra ord ärver du den efterlevande maken till hälften. Om du är missnöjd med arvsfördelningen, eller annars vill gå vidare med ditt fall rekommenderar jag dig att först kontakta någon av Lawlines skickliga jurister https://lawline.se/contact.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Efter hur lång tid kan testamente klandras och måste den som får fastighet på sin arvslott betala hela värdet?

2020-11-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!En fråga om testamente, om det är tre arvingar som delges ett testamente, två arvingar godkänner detsamma den tredje skriver ej under för godkännande.Efter sex månader äger testamentet laga kraft, ingen har klandrat testamentet under den tiden, efter tio månader vill den tredje arvingen han som inte skrev på ,ändra i testamentet kan han göra det ?Ytterligare en fråga som gäller samma testamente, alla tre arvingar har fått samma värde på arvslotten, en av arvingarna har ärvt en fastighet som har ett taxeringsvärde på exempelvis, 600,000 kr, skall den personen betala hela tax.beloppet 600.000 krtill de övriga två, det vill säga 300.000 kr var , eller delas det på tre delar så att hon betalar 200.000 kr var ?Vänliga hälsningar,
Pontus Fridén |Hej och tack för du anförtror oss här på Lawline att hjälpa dig med din fråga!Första frågan: Efter sex månader äger testamentet laga kraft, ingen har klandrat testamentet under den tiden, efter tio månader vill den tredje arvingen han som inte skrev på ändra i testamentet kan han göra det ?Det stämmer att klanderfristen är sex månader, 14 kap. 5 § ärvabalken (ÄB) (1958:637). Vill hon ändra i testamentet måste det klandras genom att väcka talan i domstol inom den tiden, efter tio månader är det försent, följaktligen gäller testamentet till sitt ursprungliga innehåll. Här kan för ordningens skull tilläggas att arvsskiftet inte får genomföras förrän bouppteckning upprättats när någon dödsbodelägare påkallar detta, 23 kap. 2 § första stycket ÄB. Var och en av dödsbodelägarna kan också ansöka om förordnande av skiftesman vid tingsrätten, 23 kap. 5 § ÄB. Skiftesmannen kan vid fortsatta meningsskiljaktigheter göra ett tvångsskifte 17 kap. 6 § andra stycket äktenskapsbalken (1987:230).Andra frågan: Ytterligare en fråga som gäller samma testamente, alla tre arvingar har fått samma värde på arvslotten, en av arvingarna har ärvt en fastighet som har ett taxeringsvärde på exempelvis, 600,000 kr, skall den personen betala hela tax.beloppet 600.000 kr till de övriga två, det vill säga 300.000 kr var , eller delas det på tre delar så att hon betalar 200.000 kr var?Denna fråga beror på storleken av er arvslott som i fall ni är enda arvstagare ska delas lika. Med andra ord, om kvarlåtenskapen består av fastigheten ensam dvs. 600 000 kr ska värdet på den delas så att ni får vardera 200 000 kr. Den som får fastigheten på sin lott måste såtillvida lösa ut (skifteslikvid) övriga arvingar genom att betala totalt 400 000 kr, resterande värde i fastigheten tillhör den som fick behålla fastighetens arv. Personen behöver alltså inte betala hela beloppet om 600 000 kr (23 kap. 3 § ÄB). Är tillgångarna större än 1 800 000 kr, ska fastigheten avräknas från lotten. Exempelvis arvslotten är 700 000 kr, blir det 700 000 kr minus 600 000 kr lika med rätt till 100 000 kr ytterligare ur dödsboet.Hoppas svaret gav klarhet!Hälsningar,

Kan testamente åsidosätta rätten till arv för bröstarvinge och vad händer med efterarvsrätten?

2020-11-06 i Testamente
FRÅGA |Min farfar och hans fru skrev ett inbördes testamente där det står att vid ena partensbortgång skall den kvarleva de ärva all kvarlåtenskap med full äganderätt. Efter bådas bortgång skall farfars son , alltså min farfar ärva all den egendom som kvarstår. Detta, skrevs 1996.Farfar dör 1974, och min far och farfars fru blir oense om arvet. 1996 skriver farfars fru ett nytt testamente där hon överlåter all kvarlåtenskap till sin brorsdotter. Min far blir alltså helt utan arv som det skrevs om i första testamentet. Är detta juridiskt rätt?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du ger Lawline förtroendet att besvara din fråga!FörtydligandeI din fråga skriver du att det inbördes testamentet skrevs 1996 och att din Farfar gick bort 1974. Jag misstänker att det har blivit ett skrivfel i din fråga, dvs. att testamentet skrivits innan din Farfars bortgång, vilket jag kommer utgå ifrån nedan. Förhåller det sig annorlunda, kommentera gärna mitt svar.Rättslig reglering och tillämpning på detta fallet.Testamentet din farfars fru skriver 1996 är giltigt i sig då det inte bryter mot ömsesidigheten utan avser sekundosucessionen (vad som händer med pengarna efter hon har avlidit).Om din far är gemensam bröstarvingeEtt inbördes testamente är giltigt, men bröstarvingar till den avlidne har enligt 7 kap. 1 § ärvabalken (ÄB) (1958:637) , om ensam bröstarvinge, alltid rätt att få ut minst hälften av sin förälders kvarlåtenskap. Regeln kompliceras dock av att efterlevande make, i fall din far är dina far- och morföräldras gemensamma bröstarvinge, har rätt erhålla den först avlidne makens kvarlåtenskap 3 kap. 1 § ÄB. Jag antar dock utifrån informationen att din far är särkullbarn till din farfar. Tillgångarna är behäftade med fri förfoganderätt, inte full äganderätt, dvs. din far har efterarvsrätt (rätt att få ut din farfars kvotdel av den totala summan din farfars fru erhåller, när hon avlider). Således har din Far rätt till åtminstone hälften av din farfars kvarlåtenskap när den efterlevande maken avlider. Föreskrift om full äganderätt över hela kvarlåtenskapen är inte giltigt när avlidne maken har bröstarvingar.Om din far är särkullbarn till din farfarMer intressant är att din far hade rätt att direkt få ut sin lott om minst hälften av kvarlåtenskapen vid din farfars bortgång enligt 3 kap. 1 § första stycket ÄB om han var ensam särkullbarn till din farfar. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, med undantag för prisbasbeloppsregeln i andra stycket, detta trots testamentet. Vilket beror på att man inte kan testamentera bort bröstarvinges lagstadgade arvslott om minst hälften 7 kap. 1 § ÄB. Problemet är att begäran om jämkning måste ske inom sex månader från delgivning av testamentet, 7 kap. 3 § ÄB, testamentet är då fortfarande giltigt med jämkas. Såvitt av informationen att utläsa har en sådan begäran inte framställts, och tiden dessvärre löpt ut och rätten förlorats.Om din far avstått från sitt arv efter sin farfar, får han efterarvsrätt efter honom 3 kap. 9 § ÄB. Den lott som efterlevande make ärver på grund av avståendet ärvs med enbart fri förfoganderätt. Frågan är om ett avstående från att bevaka sin rätt genom begäran om jämkning är detsamma som ett avstående enligt 3 kap. 9 § ÄB. I lagkommentaren står att "det är viktigt att avståendet uttryckligen görs till förmån för den efterlevande maken. Skulle det inte vara formulerat som ett sådant avstående kan efterarvsrätten gå förlorad".KonklusionNej detta har inte gått juridiskt rätt till, men belyser vikten av att agera snabbt inom arvsrätten då ens rätt är beroende av ett aktivt bevakande. Testamenten är oftast inte automatiskt ogiltiga, utan vid fel måste fördelningen angripas i form av begäran om jämkning eller ogiltighetstalan. Vill du gå vidare med fallet och utröna möjligheter till framgång rekommenderar jag att använda någon av Lawlines betaltjänster https://lawline.se/contactHälsningar,